Hastighetsutvecklingen i Blekinge och Vägverksregion Sydöst 1996 2000



Relevanta dokument
Hastighetsmätningar E20. Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

ÖSTERGÖTLAND OCH SKATTERNA ÖSTERGÖTLAND: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I ÖSTERGÖTLAND SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Dnr 2015:1209

Särskilt stöd i grundskolan

Hastighetsundersökningen Resultatrapport

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963

Om undersökningen. Undersökningen har genomförts mellan 27 mars 10 april Sammantaget har 3300 intervjuer genomförts.

Arbetsmarknadsläget januari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2013 efter region

Antalet äldre - idag och imorgon

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014

Två rapporter om bedömning och betyg

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari (7,9%)

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april ling.

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015

Statistiska synpunkter på politiska opinionsundersökningar

Procent - procentenheter

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013

Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av september månad 2013

Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010

Andelen kvinnor av de företagsamma i Dalarna uppgår till 27,4 procent. Det är lite lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent).

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober 2013

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016

E20 (Utkast - Ska bearbetas vidare!)

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Lathund, procent med bråk, åk 8

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet

Fyra år med kapitalflytt

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Information om nyheter inom Sevesolagstiftningen

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober (7,4%)

Befolkningsförändringar under 2013

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

Dubbdäcksandelar i kommunerna inom Östra Sveriges luftvårdsförbund

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012

Investeringskalkyl för EcoPar

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Skatt på företagande. augusti Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skogåsa (minst 7 svarande) Särskilt boende

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015

Motion till riksdagen 1988/89:T339 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) Upprustning av Europaväg 6

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING

Bemanningsindikatorn Q1 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Kampementets Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25

Cirkulärnr: 1999:117 Diarienr: 1999/2222. Datum:

Företagsamheten 2014 Örebro län

Pressmeddelande från SCB

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Dalahöjdens äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Åsengårdens gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

DN/Ipsos väljarbarometer augusti 2015 Stockholm, 25 augusti Kontakt: David Ahlin,

APRIL Fakta om VD-löner. avseende september 2011

Transkript:

VTI notat 11 2001 Hastighetsutvecklingen i Blekinge och Vägverksregion Sydöst 1996 2000 Författare Gunnar Andersson FoU-enhet Trafiksystem Projektnummer 40062 Projektnamn Hastigheter övervakning Uppdragsgivare Vägverket, Region Sydöst Distribution Fri

Förord VTI har på uppdrag av Vägverket undersökt effekterna av sänkta hastighetsgränser på vissa vägar under vintern 1999-2000. Ylva Persson och Stefan Bertilsson har varit Vägverkets kontaktpersoner. Vägverket Konsult har utfört hastighetsmätningarna och levererat hastighetsdata till VTI. Bearbetning av hastighetsdata har genomförts av Henrik Kronberg och Behzad Koucheki. Resultaten har sammanställts och redovisats av Gunnar Andersson. Linköping i februari 2001 Gunnar Andersson

Innehåll Sid Sammanfattning 5 1 Uppdraget 6 2 Mätdata 6 3 Hastighetsutvecklingen 1996 2000 6 4 Basramsmätningarna 9 5 Representativitet 10 Bilagor Bilaga 1: Medelhastigheter på 90-vägar i VSÖ 1996 2000 Bilaga 2: Medelhastigheter på 110-vägar i VSÖ 1996 2000

Sammanfattning Medelhastigheten på vägar i Blekinge har minskat något under perioden 1996 2000. En svag tendens till minskande genomsnittliga årliga medelhastigheter föreligger på vägar med hastighetsgränserna 90 och 110 km/t i Blekinge. Den årliga förändringen är emellertid inte statistiskt skild från noll. Utvecklingen i Blekinge är ungefär densamma som i VSÖ i övrigt. Hastighetsmätningarna visar också att hastighetsnivån är generellt lägre i Blekinge än i VSÖ i övrigt. På 90-vägarna är medelhastigheten i Blekinge jämfört med VSÖ i övrigt nästan 5 km/t lägre och på 110-vägar utom motorvägar 0,5-1 km/t lägre. Den stora hastighetsförändringen under perioden föreligger på vägsträckor där hastighetsgränsen sänkts från 110 till 90 km/t. För Blekinge innebär det sänkta hastighetsgränser på större delen av E22:an som svarar för en stor del av trafikarbetet i länet. Minskningen i Blekinge som är ca 8 9 km/t är av samma storleksordning som för 110-vägar med sänkt hastighetsgräns till 90 km/t i VSÖ i övrigt. 5

1 Uppdraget VTI har på uppdrag av Vägverksregion Sydöst (VSÖ) analyserat hastighetsutvecklingen för personbilar utan släp i Blekinge under trafiksäkerhetskampanjen Säkereken åren 1996-2000. Underlag för analysen utgörs av punkthastighetsmätningar genomförda inom projektet under 1995 1997 för jämförelser av hastighetsutvecklingen inom regionens polismyndigheter genomförda för uppföljning av projektet "Intensivövervakning" för uppföljning av permanenta sänkningar av hastighetsgränsen 110 till 90 km/t Hastighetsutvecklingen i Blekinge har jämförts med utvecklingen i regionens övriga län. Hastighetsutvecklingen för VSÖ baserad på medelhastigheter i ovan angivna mätpunkter har också jämförts med de resultat Vägverket årligen presenterar för hela landet och regioner som är baserade på de s.k. basramsmätningarna. Vägverket redovisar utvecklingen av den genomsnittliga reshastigheten. Hastighetsförändringen av sänkt hastighetsgräns från 110 till 90 km/t redovisas för Blekinge i jämförelse med övriga län i VSÖ. 2 Mätdata Underlaget för analysen utgörs av mätpunkter som tillkommit i olika sammanhang och vid olika tidpunkter. Av den anledningen är dataserier för olika tidsperioder tillgängliga för analys. För uppföljning av hastighetsutvecklingen i Blekinge under projektet Säkereken, påbörjades en mätserie i tre mätpunkter sommaren 1995. Mätningarna genomfördes kontinuerligt, dagligen, t.o.m. 1997. Under 1996 påbörjades hastighetsmätningar, veckomätningar maj/juni, med syfte att jämföra hastighetsnivåerna i länen inom VSÖ. Vid valet av mätpunkter var målsättningen att dessa för samma vägkategorier och hastighetsgränser skulle vara jämförbara beträffande förutsättningarna att hålla samma hastigheter i samtliga punkter. Rekognoseringen och valet av mätpunkterna genomfördes mot denna bakgrund av vägverket och trafikpolisen i samarbete. Faktorer som beaktades var linjeföring, siktförhållanden, avstånd till annan hastighetsgräns och anslutande vägar samt länsgräns. Undersökningen begränsades till europavägar och riksvägar med hastighetsgränserna 110 och 90 km/h. Två mätpunkter per län valdes för varje vägkategori och hastighetsgräns. Ytterligare mätpunkter tillkom 1997. Mätserier föreligger för grupper av mätpunkter för åren 1996 2000, 1996 1999, 1997 2000 och 1997 1999. Ytterligare mätpunkter tillkom 1999 för uppföljning av polisens s.k. riktade övervakning mot vissa vägar i länen inom VSÖ. Mätdata föreligger för 1999 och 2000. Hastighetsmätningar föreligger också för vissa mätpunkter på vägar där hastighetsgränsen sänkts från 110 till 90 km/t. 3 Hastighetsutvecklingen 1996 2000 Hastighetsutvecklingen i Blekinge och för VSÖ i övrigt har beräknats som årlig förändring av medelhastigheten för vägar med hastighetsgräns 90 km/t resp. 110 6

km/t. För vägar med sänkt hastighetsgräns från 110 till 90 km/t har förändringen av medelhastigheten efter sänkningen jämförts med medelhastigheten före. Tabell 1 Genomsnittlig årlig förändring av medelhastigheten på 90-vägar 1996 2000. Län/region Hastighetsförändring/år Konfidensintervall 95 % undre övre km/t gräns gräns Blekinge -0,10-0,84 0,65 VSÖ utom Blekinge -0,22-0,81 0,37 Östergötland -0,22-0,50 0,06 Jönköping -0,23-0,62 0,16 Kronoberg -0,21-0,63 0,21 Kalmar -0,25-0,54 0,04 I tabell 1 redovisas den genomsnittliga årliga hastighetsförändringen på 90-vägar. Hastighetsförändringen har skattats genom gruppering av 90-vägar som har lika tidsserier av mätdata. Årsmedelvärden har beräknats för varje grupp och den genomsnittliga årliga hastighetsförändringen för samtliga grupper har beräknats med multipel regression (dataserierna redvisas i bilaga 1). Som resultaten i tabell 1 visar är hastighetsförändringen i Blekinge och VSÖ i övrigt mycket liten. Hastighetsutvecklingen är tämligen likartad i samtliga län. Inte i något fall är den årliga förändringen signifikant skild från noll men för samtliga län är tendensen minskande medelhastigheter under perioden. Tabell 2 Genomsnittlig årlig förändring av medelhastigheten på 110-vägar 1996 2000. Län/region Hastighetsförändring/år Konfidensintervall 95 % undre övre km/t gräns gräns Blekinge -0,67-1,84 0,50 VSÖ utom Blekinge -0,05-0,58 0,47 Östergötland -0,05-0,60 0,49 Jönköping -0,03-0,67 0,61 Kronoberg -0,11-0,43 0,21 Kalmar 0,11-0,61 0,83 Den genomsnittliga årliga hastighetsförändringen på 110-vägar redovisas i tabell 2. Beräkningarna är gjorda på samma sätt som för 90-vägarna (dataserierna redovisas i bilaga 2). Beräkningarna ger inte heller för 110-vägarna i något län genomsnittlig årlig förändring skild från noll. Inte heller för Blekinge som enligt beräkningarna redovisar förhållandevis kraftig minskning av medelhastigheten är den årliga hastighetsminskningen signifikant skild från noll. För Blekinge (och Kalmar) finns data från endast en mätpunkt. Dessutom saknas för Blekinge mätdata för år 2000. Det 7

ger större osäkerhet i beräkningarna. Som framgår av bilaga 2 är den relativt stora årliga minskningen i hög grad följden av den kraftiga minskningen av medelhastigheten 1999 jämfört med åren före. Bristen på mätdata för 110-vägar i Blekinge är delvis följden av att hastighetsgränsen 110 km/t sänkts till 90 km/t på nästan hela E22:an. Tabell 3 Hastighetsförändring på vägar sänkta från 110 km/t till 90 km/t. Län/ Region Före Efter Förändring Blekinge 106,8 98,0-8,8 VSÖ utom Blekinge 108,6,1-8,6 Östergötland 107,4 98,3-9,0 Kronobergs län 109,4,8-8,6 Kalmar län 109,1 101,1-8,0 112 110 108 106,8 108,6 107,4 109,4 109,1 106 104 102 98 96 98,0,1 98,3,8 101,1 94 92 Blekinge VSÖ utom Blekinge Östergötland Kronobergs län Kalmar län Län/Region Före Efter Figur 1 Medelhastigheter före och efter sänkt hastighetsgräns från 110 till 90 km/t. I tabell 3 och figur 1 redovisas de förändringar av medelhastigheterna som sänkt hastighetsgräns från 110 till 90 km/t medfört i Blekinge och VSÖ i övrigt. För Blekinge baseras beräkningarna av medelhastigheten före sänkningen på åren 1996 och 1997 och medelhastigheten efter på åren 1999 och 2000. För övriga län är föreperioden beräknad för åren 1996 1998. Generellt gäller att antalet observationer är få. För Blekinge och Kronobergs län finns endast en mätpunkt. Östergötlands och Kalmar län har vardera två mätpunkter. För Jönköpings län saknas mätdata. 8

Förändringen av medelhastigheten i Blekinge är praktiskt taget densamma som för regionen i övrigt. Hastighetsminskningen för länen i regionen ligger något under 9 km/t med mycket små variationer. 4 Basramsmätningarna Vägverket har med början år 1996 årligen redovisat uppgifter om bl.a. medelreshastigheten på vägar med olika hastighetsgränser (se tabell 4 och figur 2). Underlaget för beräkningarna utgörs av hastighetsmätningar i slumpmässigt valda punkter på vägnätet. Vägverkets skattade hastighetsutveckling på vägar med 90 och 110 km/t redovisas som jämförelse till beräkningarna ovan eftersom mätpunkterna som beräkningarna ovan baseras på inte är slumpmässigt valda. Tabell 4 Medelreshastigheter på vägar med hastighetsgränserna 90 och 110 km/t för hela landet och Region Sydöst 1996 2000. År Hela landet VSÖ Hela landet VSÖ 90 km/t 90 km/t 110 km/t 110 km/t 1996 88,6 87,2 107,5 109,2 1997 88,8 86,9 106,7 108,4 1998 88,7 86,5 108,3 111,4 1999 88,4 87,7 108,4 111,4 2000 89,1 88,0 108,6 111,4 Källa: Vägverket 115 110 Medelhastigheter km/t 105 95 90 1996 1997 1998 1999 2000 85 80 90 km/t Hela landet 90 km/t VSÖ 110 km/t Hela landet 110 km/t VSÖ Ha stighe tsgrä ns/re gion Figur 2 Medelreshastigheter på vägar med hastighetsgränserna 90 och 110 km/t för hela landet och Region Sydöst 1996-2000. 9

Jämförelsen med den hastighetsutveckling som Vägverket presenterat för VSÖ och hela landet åren 1996 2000 baserade på de s.k. basramsmätningarna är inte oproblematisk. Som tabell 4 och figur 2 visar har en språngartad höjning av hastigheterna skett under perioden. Det gäller för hela landet men är särskilt framträdande för Region Sydöst. Enligt beräkningarna ovan, baserade på mätningar som utförts av VSÖ, är tendensen i stället minskande hastigheter. Komplikationen utgörs av att medelreshastigheten på vägar med hastighetsgränserna 90 och 110 km/t för de olika åren i basramsmätningarna inte är beräknad för samma vägar. De tvåfältsvägar med hög standard som under åren 1997 och 1998 sänktes från 110 till 90 km/t ingår efter sänkningen i beräkningarna av medelhastigheten för vägar med hastighetsgränsen 90 km/t. Åren efter sänkningen saknas dessa vägar i beräkningsunderlaget för vägar med hastighetsgränsen 110 km/t. Den här gruppen vägar har i allmänhet haft de lägsta medelhastigheterna bland vägarna med hastighetsgränsen 110 km/t före sänkningen. Efter sänkningen av hastighetsgränsen har dessa vägar högre medelhastigheter än medelhastigheterna i allmänhet bland vägarna med hastighetsgränsen 90 km/t. Effekten av att hänsyn inte tagits till detta vid beräkningen av medelreshastigheterna är att 90- vägarna fått ett tillskott av "höghastighetsvägar" i beräkningsunderlaget och att 110-vägarna förlorat en grupp "låghastighetsvägar". För båda hastighetsgränserna medför förfarandet ökade medelhastigheter som inte grundas på ändrade hastigheter i trafiken. De sänkningar av hastighetsgränsen från 90 till 70 km/t som också genomförts har inte bedömts påverka beräkningarna. Skälet är att väglängder och trafikmängder för dessa vägar kan anses vara försumbara. Hänsyn kan i viss mån tas till sänkningen av hastighetsgränsen vid beräkning av hastighetsutvecklingen under hela perioden genom uppdelning i en föreperiod och en efterperiod. Gränsdragningen är emellertid inte självklar, framförallt inte för hela landet p.g.a. att besluten om sänkningar inte tagits vid ett tillfälle utan under en längre period. Också för VSÖ föreligger osäkerhet. Som framgår av dataserierna borde gränsen dras mellan 1998 och 1999 för 90-vägarna men mellan 1997 och 1998 för 110-vägarna. Att dataserierna uppträder olika kan till någon mån bero på att förändringen har större påverkan på beräkningarna för 110- vägarna än för 90-vägarna genom att väglängd och trafikmängd för vägarna med sänkt hastighetsgräns proportionellt utgör mycket större andel av 110-vägarna än av 90-vägarna. Under antagande att så är fallet ger multipel regression för VSÖ med basramsmätningarna som underlag ungefär samma hastighetsutveckling som i redovisningen ovan. På 90-vägarna minskar medelreshastigheten med 0,22 km/t per år. På 110-vägarna är hastighetsminskningen 0,16 km/t per år. De årliga hastighetsminskningarna på 90- och 110-vägarna är inte signifikant skilda från noll. För hela landet ger beräkningarna, under samma antaganden, för 90-vägarna årlig ökning med 0,18 km/t och för 110-vägarna årlig minskning med 0,04 km/t. Hastighetsförändringarna är inte signifikant skilda från noll. 5 Representativitet Är den skattade hastighetsutvecklingen representativ för personbilstrafiken i Blekinge och hela VSÖ? Att mätpunkterna ligger på vägar med god standard och mycket trafik innebär att den skattade hastighetsutvecklingen representerar en relativt stor andel av trafiken. Det som möjligen talar för att den skattade hastighetsutvecklingen enbart representerar utvecklingen på det vägnät som mätpunkts- 10

urvalet representerar är utgångspunkterna för urvalen. Valet av mätpunkter har i huvudsak gjorts för att belysa hastighetsutvecklingen mot bakgrund av polisens trafikövervakning. Om förändringarna av hastighetsgränserna beaktas i beräkningarna som grundas på basramsmätningarna kan det inte uteslutas att hastighetsmätningarna som VSÖ genomfört ger en acceptabel bild av hastighetsutvecklingen i Blekinge och VSÖ i övrigt. 11

Bilaga 1 Sid 1 (3) Blekinge län Medelhastigheter på 90-vägar i VSÖ 1996 2000 1996 90,9 91,1 1997 91,1 92,6 94,5 1998 90,4 91,7 89,8 1999 90,1 90,4 91,3 2000 91,8 94,4 Dataserier för 90-vägar i Blekinge län 99 98 97 96 95 94 93 92 91 90 89 Östergötlands län 1996 94,0 92,9 1997 93,5 92,9 92,4 1998 93,4 91,7 92,1 1999 92,6 92,3 92,0 95,8 2000 92,5 92,5 93,7 99 98 97 96 95 94 93 92 91 90 Dataserier för 90-vägar i Östergötlands län

Bilaga 1 Sid 2 (3) Jönköpings län 1996 95,6 97,1 1997 95,1 97,0 1998 95,6 97,1 1999 94,3 98,0 95,4 2000 95,9 94,5 Dataserier för 90-vägar i Jönköpings län 99 98 97 96 95 94 93 92 91 90 Kronobergs län 1996 96,4 97,2 1997 96,0 95,4 96,3 94,6 1998 96,1 95,8 94,0 93,9 1999 96,0 95,0 94,7 94,0 102,3 2000 94,9 96,3 102,0 103 102 101 99 98 97 96 95 94 93 92 91 90 Dataserier för 90-vägar i Kronobergs län

Bilaga 1 Sid 3 (3) Kalmar län 1996 99,7 1997 98,8 101,9 1998 99,1 102,2 1999 98,5 101,7 94,8 2000 95,0 103 102 101 99 98 97 96 95 94 93 92 91 90 Dataserier för 90-vägar i Kalmar län

Bilaga 2 Sid 1 (3) Blekinge län Medelhastigheter på 110-vägar i VSÖ 1996 2000 1996 106,5 1997 106,2 1998 106,1 1999 104,3 2000 Dataseier för 110-vägar i Blekinge län 120 118 116 114 112 110 108 106 104 102 Östergötlands län 1996 114,5 114,5 1997 114,4 115,4 1998 114,5 115,1 1999 112,4 114,9 2000 114,9 Dataseier för 110-vägar i Östergötlands län 120 118 116 114 112 110 108 106 104 102

Bilaga 2 Sid 2 (3) Jönköpings län 1996 114,9 115,0 1997 115,1 117,7 1998 114,0 116,6 1999 114,2 117,4 2000 113,6 Dataseier för 110-vägar i Jönköpings län 120 118 116 114 112 110 108 106 104 102 Kronobergs län 1996 111,4 113,8 1997 111,2 113,8 109,2 1998 111,6 113,8 109,5 1999 110,6 114,8 110,1 2000 109,6 109,3 Dataseier för 110-vägar i Kronobergs län 120 118 116 114 112 110 108 106 104 102

Bilaga 2 Sid 3 (3) Kalmar län 1996 1997 104,3 1998 104,8 1999 105,1 2000 104,6 Dataseier för 110-vägar i Kalmar län 120 118 116 114 112 110 108 106 104 102