Kvalitativ uppföljning 2013

Kvalitativ uppföljning 2013 Senast ändrad av: Ulla Allmér (4000KUSUAL) (E: ulla.allmer@dll.se, T: 0767245660) Landstinget Sörmland (E:, T: ) Landstinget Sörmland (E: mikael.palo@dll.se, T: 0155-24 50 00) Senast ändrad :03 Professionell teater 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området professionell teater med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Genom ett interregionalt samarbete med Västmanlands Teater av Brechts klassiker "Den goda människ an i Sezuan" har en stor produktion med nykomponerad musik möjliggjorts. Den spelades både inom s kola och offentligt. Två av årets andra produktioner var nyskrivna och berättar om unga med annan kult urell identitet i Sverige. I samproduktionen Historien om en flicka fick publiken genom teater och mus ik följa en känslosam och angelägen resa om att vara på flykt. I egenproducerade Vilse handlade tem at om att kunna mötas trots olikheter. Vid ett ofrivilligt möte mellan två skolkamrater med skilda intress en, såväl som olika bakgrund, växte en förståelse och vänskap fram. Det satsades även på nyskriven dramatik utifrån mångfaldsaspekt för barn med pjäsen Vilse. Musike n var en viktig del av föreställningen och pjäsen beskrivs därför mer i musikavsnittet trots klassificerad som teater i den kvantitativa redovisningen. Under året har Sveriges Radio dagligen sänt radioteater för att uppmärksamma personer som kämpat f ör mänskliga rättigheter i ett nationellt projekt med länsteatrarna. Scenkonst Sörmland har deltagit me d elva stycken pjäser. Gästspel diskuteras och sätts varje termin samman utifrån kvalitets-, mångfalds- och genusaspekt och utvärderas i en samlad bedömning jämte skolornas utvärdering. Under året inleddes byggnationen av en ny lokal och inflyttning skedde april 2014. Detta ger möjlighet att skapa samarbete med amatörer och olika föreningar i högre utsträckning. Det ger dessutom en fysi sk plats där olika gränsöverskridande modeller kan utvecklas för att sedan föras ut regionalt. Professionell teater 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området Sida 1 av 30

Professionell teater 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området professionell teater. Varje år erbjuds kompetensutveckling till länets teatergrupper, detta är planerat även inom musiken. Un der 2013 anordnades en kurs i scenframställning med aktiv djupläsning som grund. Ett pilotprojekt har inletts med utbildnings- och kulturförvaltningarna i Eskilstuna kommun för att utvec kla Sörmlandsmodellen. Syftet är att utveckla kvalitet, inflytande och delaktighet samt koppla utbudet t ill Skapande Skola. Intentionen enlig kulturplanen var att forska om Sörmlandsmodellens påverkan på barn och unga under 30 år, men finansieringen har inte kunnat säkerställas. Med utökat anslag 2014 ge s ändå möjligheten att fördjupa vår utveckling. Professionell teater 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området professionell teater: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Barn och Ungas rätt till kultur: Under året har ett utvecklingsarbete av Sörmlandsmodellen, Scenkonst Sörmlands utbud till länets bar n och unga, påbörjats. Tanken är att skapa synergivinster och ökad samverkan mellan skola och kultur. Eskilstuna är pilotkommun och både kultur- och utbildningsförvaltning deltar i arbetet. Under 2013 har Den goda människan i Sezuan spelats för samtliga högstadieelever och filosofer har diskuterat etik i klassrummen. Skapande skola projekt har kunnat kopplas till temat genom att alla elever får samma för eställning och fördjupning möjliggörs. Internationalisering: Inget internationellt projekt har genomförts under året. Interkulturellt arbete: Vid Världskulturfestivalen i Eskilstuna framfördes föreställningen My Life, som handlar om barns och ungdomars erfarenheter från slummen i Kenya. Manuset är skrivet tillsammans med de medverkande b arnen och ungdomarna. Efter föreställningen följde samtal mellan publik och skådespelare. Professionell dans 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området professionell dans med utgångspunkt i Sida 2 av 30

Professionell dans 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området professionell dans med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. I "Growth" skapade den sydafrikanska koreografen och den svenska kompositören en föreställning utif rån ett möte med arbetslösa ungdomar och deras perspektiv på ekonomisk tillväxt. Samarbetet resulte rade, under det första projektåret, i en dansföreställning I hit the Ground running. Musik framfördes a v fem svenska musiker och koreografin av fem sydafrikanska dansare. I Sverige fick föreställningen äve n en andra akt genom scensamtalet Din guide i tillväxtvärlden - funderingar kring ekonomisk tillväxt ur ett globalt perspektiv. Genom att länet har få scener lämpliga för dans och gästspel, har det genom det andra utvecklingsproj ektet istället valts att skapa tematiska platsspecifika dansresidens på nya arenor i samarbete med kom muner och civilsamhälle. Därigenom uppnås samtidigt flertalet av kulturplanens mål. Under 2013 geno mfördes tre dansresidens; I Katrineholm har koreografen Christina Caprioli forskat i koreografi som poli tik i samarbete med det lokala projektet Integration Katrineholm. Föreställningen The Piece hade vä rldspremiär i Katrineholm med påföljande möten och workshops. I Flen skapade koreografen Ahmad S ahli en föreställning kring olika kulturers konstruerade kvinnoroller efter ett möte med kvinnor kopplade till Knutpunkten i Flen. I Strängnäs påbörjades i slutet av året dansresidenset Förvaltning i rörelse ett dansresidens hos Samhällsbyggnadskontoret i Strängnäs kommun med Karima Mansour, en egyptis k dansare och koreograf, som deltog vid möten, i korridorer, i fikarum samt i kontorsrum och speglade det hon såg, kände och upplevde i dans. Allt filmades och kommer att visas offentligt under 2014 då re sidenset avslutas. Ambitionen med residenset är att lyfta fram det osynliga arbete som pågår i ett ko mmunhus, och via det synliggöra några av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle. Professionell dans 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området professionell dans. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. Koreografen har, genom att använda referensgruppers erfarenheter kring temat ekonomisk tillväxt, kun nat vidga sina egna konstnärliga ramar och filtrera gruppens erfarenheter genom sina egna. I dansresid ensen deltar och involveras olika grupper på olika sätt i den öppna konstnärliga processen. I Growth har upphovskvinnorna först mött referensgrupper i en utforskande process och sedan via den skapat e n föreställning på temat tillväxt. Nationella och internationella gästspel genomfördes inte då länet i nuläget har för få dansscener. Iställe t skapades kommunala dansresidens där även delaktigheten fick större utrymme. Professionell dans 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området Sida 3 av 30

Professionell dans 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området professionell dans: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Barn och ungas rätt till kultur: Genom Sörmlandsmodellen erbjuds varje termin dans samt workshop via gästspelande grupper eller d anskonsulent. Under året har länets barn och unga kunnat ta del av flera högkvalitativa dansproduktion er, bland annat Bust Da Breaks med Freestyle Phanatixs, en av Skandinaviens största breakdancetrupper. Eller Danskompaniet Arkeolog 8 som genom den hyllade 1 up gestaltade tv-spelets tvådim ensionella värld. Internationalisering: Till dansresidensen anlitas internationella koreografer och dansare för att stärka det internationella utbu det i länets kommuner. Genom det möjliggörs även ett interkulturellt utbyte. Genom Growth har ett st ort internationellt samarbete med the Baxter Theatre från Kapstaden, Sydafrika möjliggjorts. Interkulturellt arbete: I de olika kommunerna har under året samarbeten medvetet sökts med grupper som på olika sätt arbe tar med interkulturella frågor. Även i "Growth" projektet (se ovan) fanns interkulturella aspekter. Professionell musik 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området professionell musik med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Satsning har gjorts för att få in fler nutida kompositörer i utbudet. I Growth och Den goda människan i Sezuan har de nutida kompositionerna skapats av kvinnor, och de har också från start deltagit på sa mma villkor i processen som koreograf och regissör. Dessa produktioner klassificeras i den kvantitativa redovisningen som dans/teater och räknas således inte in i musikproduktionerna. I serie Musik på Sörmländska Slott och Herresäten arbetas med profilering av unga musiker, från olik a genrer, samt att konserterna innehåller stycken av nutida musik. Andelen nutida musik är således hög re än vad som framgår i kvantitativa redovisningen där en konsert enbart redovisas som nutida om de n är det i sin helhet. En omfattande samverkan sker med länets jazz- och kammarmusikföreningar och olika genrer erbjuds till arrangörer i kommuner. De fast anställda musikerna möter kontinuerligt solister och medmusikanter från västerländsk konst- o ch folkmusik och får därigenom inspiration, utmaning och upprätthåller en hög professionell nivå. De a gerar och spelar i skolproduktioner och möter musikaliska utmaningar i nykomponerade verk. Ur kultur- och hälsoperspektivet skall konserterna inom äldreomsorgen lyftas fram, där de som inte tar sig till samlingsrum även erbjuds Spela på rummet! Professionell musik 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området professionell musik. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. Under året har ett slags Artist in residence fortsatt utvecklas med Ale Möller Band samt ytterligare ett genom Sydafrikaprojektet med Tebogo Monnakgotla. Sida 4 av 30

Professionell musik 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området professionell musik: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Barns och ungas rätt till kultur: I det inledda pilotarbetet i Eskilstuna har fokus hittills varit teater med nykomponerad musik, men unde r 2014 fortsätter utvecklingsarbetet med konserter och musikworkshops. Samtliga högstadieelever i Es kilstuna, Oxelösund och Katrineholm kommun mötte nykomponerad musik samt delar av originalmusik en till Den goda människan i Sezuan. Under året producerades pjäsen Vilse och för en av karaktärerna var den klassiska musiken en viktig tröst under flykten från hemlandet. Stråkkvartetten gav ton åt hans favoritmusik av olika kompositörer f rån 1600-talet och fram till vår tid. Syftet var att få den unga publiken att upptäcka att den klassiska m usiken finns omkring dem via teve-, dataspel och teve-serier samt visa på möjligheten att mötas trots o likheter, även musikaliskt. I arbetet för att stödja ungdomars eget utövande har Scenkonst Sörmland sedan många år i samverka n med andra län och på internationell nivå genom Jeunesses Musicales arrangerat Musik Direkt, så ä ven 2013. Internationalisering: Genom samverkan med Jeunesses Musicales och nyskriven musik i "Growth". Interkulturellt arbete: Scenkonst Sörmland har sedan några år tillbaka samarbetat med arrangörer av festivaler i länet med in riktning mångfald. Under 2013 gjordes tre sådana satsningar och den allra största var Världskulturfesti valen i Eskilstuna där Scenkonst Sörmland bidrog med akter och medverkade i styrgrupp. Genom sam arbetet har kontakter fördjupats med civilsamhället, studieförbund och invandrarföreningar. Det har lett till utveckling av deltagande och publik. Genom det samspelande mångfaldsprojektet som genomfördes med Ale Möller band 2012 identifierad es en rad talangfulla musiker i länet. Dessa har under året anlitats för utbudet, såväl inom skolan som o ffentligt. Samarbetet med Ale Möller fortsatte även i år och har lett till många resultat enligt kulturplane ns mål och prioriteringar; musiker och publik med annan kulturell bakgrund har nåtts, och det på nya ar enor. Musikverkstäder och konserter genomfördes och deltog gjorde även några av de musiker som lo ckades till projektet redan 2012. Projektet presenterades även vid ett seminarium på Folk- och världsm usikgalan i Gävle som handlade om artistresidens och vilka möjligheter ett sådant arbetssätt ger. I egna produktioner, såväl som i gästspel, görs kontinuerligt medvetna val av upphovsmän/medverkan de/innehåll utifrån mångfald. Musiker med ursprung från andra länder turnerar regelbundet i skolutbud et och i den offentliga verksamheten. Museiverksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området museiverksamhet med utgångspunkt i Sida 5 av 30

Museiverksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området museiverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. SÖRMLANDS MUSEUM Flera projekt knyter an till flera av kulturplanens utvecklingsområden. Ett sådant är det stora utställning sprojektet Bilder som berättar med ett tiotal utomhusutställningar runt om i länet med flera hundra fot on ur sörmländska samlingar och som producerades av Sörmlands museum i samverkan med museer, arkiv och hembygdsföreningar i samtliga kommuner. Även "Historien i Sörmland", med utomhusutställ ningar på olika teman, knyter an till flera områden och utvecklas kontinuerligt i samverkan med olika pa rter. Detsamma gäller den stora utställningen Älskas ätas om djurhantering. Viktiga satsningar rör användningen av samlingarna; utställningar i offentlig miljö, webbpresentationer, i nsamlingar, bokutgivning, nyregistreringar, öppna visningar och skolprogram i samlingarna. Projektet Gårdagens hantverk blir morgondagens design är ett annat exempel på detta då slöjdare, designers o ch konstnärer bjuds in till samlingarna att skapa nya produkter med inspiration från dem. En särskild sa tsning har gällt presentationer av samlingar och berättelser på webben Samlingarna berättar. Andra stora satsningar rör barn och unga. Här kan nämnas projekt som Unga bygger grönt klimatsm art slöjd och hantverk och projektet Berättelser om flykt med utställning och pedagogiskt program. Utvecklingsprojektet Närkontakt med historia, konst och slöjd kulturpedagogisk strategi syftar båd e till att utveckla pedagogiken och att öka samverkan mellan länets olika aktörer inom området. I Berättelser om flykt utgör insamlade flyktingminnen en viktig del, och under året har arbetet fortsatt med bl a med bokutgivning. Projektet Kulturarv och språk vänder sig till nyanlända flyktingar. Insamli ng av minnen från vårdpersonal har gjorts. Satsningar har också gjorts på att uppmuntra människor att spontant bidra till samlingarna med egna berättelser, vilket givit resultat. Ett projekt kring funktionsned sattas historia där människors egna berättelser är centrala har också inletts. En omfattande verksamhet för och med äldre, i och utanför omsorgen, har varit en annan av årets stor a satsningar med fler minnesutställningar, slöjdprogram, berättarprogram, "Seniorbloggen" och särskil da visningar för dementa. Kulturarvsforum som en mötesplats för kulturarvsengagerade, såväl professionella som föreningsenga gerade, fortsätter. Avgörande för museets framtid är att beslut tagits om museets nya lokaler - det nya museihuset i Nyk öping med plats för öppna samlingar, pedagogiska rum, utställningsytor och funktionella arbets- och p roduktionslokaler I april tog landstingsstyrelsen ett beslut om att genomföra projektet, köpa fastighete n och i egen regi fortsätta projektering och bygge. En överenskommelse med Nyköpings kommun krin g årliga driftsbidrag och samverkan gjordes samtidigt. Även inom utvecklingsområdet Nya arenor nya utställningar nya former har mycket skett. Se vidare under fråga 2. En strategi för regional konstverksamhet, med fokus på samtidskonsten, har utarbetats. GRAFIKENS HUS och SVENSKT BARNBILDSARKIV ingick inte i arbetet kring Kulturplan Sörmland 20 12-2014. Först i ett senare skede kom verksamheterna att ingå i Sörmlands kultursamverkansarbete. Museiverksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området museiverksamhet. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. Sida 6 av 30

SÖRMLANDS MUSEUM Genom att skapa nya arenor för utställningar och museiverksamhet, t ex genom att verka i skiftande off entliga miljöer och då inte minst ute, bidrar Sörmlands museum såväl till konstnärlig förnyelse som till ö kad tillgänglighet. Ett exempel är utomhusutställning Bilder som berättar som fanns utspridd på tio platser utomhus. Sa mtliga bilder nåddes också enkelt med en QR-kod länkad till museets hemsida. Det fanns också ett Ins tagramkonto att ladda upp egna bilder på. Utställningen Typiskt Nyköping var ett annat sätt att ställa ut i offentlig miljö. I specialbyggda montrar placerade bl a i köpgallerior visades föremål och bilder. Äve n en utställning med anledning av landstingets jubileum visades i en ovanlig och offentlig miljö - sjukhu sentréer. Sörmlands museum ligger i framkant när det gäller utåtriktat användande av samlingarna. Flera olika pr ojekt och verksamheter ryms här. Utställningarna i offentlig miljö är ett exempel, liksom de sätt samling arna presenteras på hemsidan där de mer traditionella utdragen ur katalogerna Sök i samlingarna kompletteras med andra mer berättande presentationsformer t ex Samlingarna berättar, Fotoalbum och Dagens historia". Museets ungdomsblogg Youthhood och motsvarande Seniorbloggen där ungdomar resp pensionärer bloggar från samlingarna hör också hit. Att samlingarna är öppna och lätt t illgängliga är sedan länge en självklarhet på Sörmlands museum. Bokade visningar i föremålsmagasine t och arkivet kompletteras med Öppna visningar för ströbesökare ett trettiotal kvällar och luncher. Ett tämligen unikt utvecklingsprojekt där samlingarna står i centrum, och där genreöverskridande och n yskapande är centralt, är projektet Gårdagens hantverk blir dagens design. Där bjuds hantverkare, sl öjdare, konstnärer och designers in till samlingarna för att skapa nya produkter med tydliga rötter i ett eller flera museiföremål. Ett antal produkter har tagits fram och kommer lanseras under 2014 i en webb -butik. Ett syfte för projektet Gårdagens hantverk blir morgondagens design är att bidra till konstnärli g utveckling, liksom till näringslivsutveckling genom att skapa nya möjligheter till produktion och försälj ning och genom utbildning för projektdeltagarna. Ytterligare en annan aspekt på kvalitetsutveckling är museets kontakter med forskningen. I flera projekt som t ex Sjukdomens platser, Kläder och konsumtion och Stadshistorisk utställning Nyköping h ar museet nära kontakt med forskare och kunskapsutveckling. Samlingarna har fortsatt varit besökta a v forskare och studenter vilka ger nya infallsvinklar på samlingarna. Utvecklingsprojektet Närkontakt med historia, konst och slöjd har som ett syfte att utveckla nya sätt att arbeta och höja kvalitet i den kulturpedagogiska verksamheten i länet inom områdena. Sedan 2011 ingår Hemslöjd i museet, vilket inneburit kvalitetsutveckling och gränsöverskridande förny else. GRAFIKENS HUS Grafikens Hus har, i sin ordinarie verksamhet, producerat utställningar och hållit i flera olika former av k urser och workshops. Allt som gjorts inom denna ram under året har syftat till fördjupad kompetens ino m den grafiska konsten, och fortsatt hög kvalité. Digitalisering, katalogisering och dokumentation av ko nsthallens samling av grafisk konst har fortsatt under året och gör konsten mer tillgänglig för fler. Genom projektet VÄXA har den pedagogiska verksamheten, och det mer generella arbete för ökad tillg änglighet, utvecklats. Internutbildningar i grafik syftar till att få de anställda att känna sig mer orienterad e i tekniken. Kurser för allmänheten och konstnärer har genomförts, främst under helger och lov. Att hitta konstnärer med ett viktigt och intressant uttryck, och där grafiken kan vara en ny kanal för este tisk utveckling och förnyelse, är en viktig del av verksamheten. Under året har de amerikanska konstnä rerna Esther Pearl Watson och Mark Todd vistas i Mariefred under en månad på ett Artist in residence. Deras konstnärliga arbete utvecklades under tryckarens handledning och genom deras ögon och hantv erk (serier) fick konsthallen nya infallsvinklar, och ett nytt innehåll som verkligen appellerade på en ny m ålgrupp. Sida 7 av 30

Utställningen Vi har en viktig grej på gång konsten att förändra med bild samt projektet VÄXA är ett led i att utveckla konsthallen som en samhällsreflekterande institution. Grafikens Hus vill arbeta än mer med mångfald, jämställdhet och demokrati och konsthallens roll i detta demokratiska arbete. Pedagog iken har en viktig del i detta arbete och under året har konsthallen arbetat aktivt för att stärka området. SVENSKT BARNBILDSARKIV För att säkerställa att SBBA:s digitala information, i sök- och registreringssystem, ska vara fortsatt tillg änglig har databasen och servern där de digitaliserade bilderna lagras, uppgraderats för registrering oc h sökning. I november kunde det uppgraderade söksystemet tas i bruk och i början av 2014 kunde det nya registreringssystemet installeras. I samband med detta arbete köptes det också in nya datorer och en ny A3-skanner. Arbetet fortsätter under 2014 med att utvärdera resultatet av uppgraderingen och u ndersöka möjligheterna för ett webbaserat söksystem. Museiverksamhet 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området museiverksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. SÖRMLANDS MUSEUM Barn och ungas rätt till kultur: Sörmlands museum har stor verksamhet med och för unga, i och utanför förskola och skola. Här finns t ex studielådor, visningar och pedagogiska program i utställningar och vandringsutställningar som t ex Himmlers massör, inom ramen för "Historien i Sörmland" och som särskilda program som När vapn en tystnat om första världskriget, resande museipedagog mm. Två större Skapande skola projekt har genomförts, med Strängnäs resp Trosa kommun. I Strängnäs deltog för andra året i rad samtliga elever i årskurs 2 samt särskolans elever i Klostermatte vid Vårfru berga klosterruin. Projektet genomförs av museet i samarbete med kommunen, föreningen Stiftelsen V årfruberga kloster och arrendatorn på gården. Eleverna får möta uppgifter som medeltidens nunnor oc h arrendebönder var tvungna att göra och får inblick i en annan verklighet och samtidigt en matematikl ektion. I Trosaprojeket Utgrävning i Björke deltog Kyrkskolans femteklasselever i en veckolång utgräv ning av en forntida grav. Arbetet redovisades av eleverna på museets hemsida och de höll också visnin gar. Vandringsutställningen Berättelser om flykt som producerats under året, vänder sig till högstadium o ch gymnasium och kommer att finnas i länets skolor. Under året visades utställningen i Oxelösund och på Ökna Naturbruksgymnasium. Ungdomarna som deltog i programmet förde livliga diskussioner kring invandring och flyktingmottagande och fick med sig nya konkreta kunskaper om frågan. Ett aktivt arbete för att göra museets samlingar använda har lett till att antalet skolklasser i samlingarna ökar. Bland annat har ett tiotal specialvisningar på temat mode för högstadieklasser gjorts. Det visar h ur samlingarna kan ge perspektiv på frågor som är viktiga för dagens unga. Även i arkivet har flera pro gram för gymnasieklasser gjorts. Många av museets verksamheter och pedagogiska program bygger på att barn och ungdomar själva d eltar, som t ex i programmet kring flyktingmottagande eller i Skapande skola-projekten. Ännu mer framt rädande är ungdomarnas deltagande och självständiga skapande i projekt som museets ungdomsblog g Youthhood där ungdomar bloggar från museets magasin utifrån teman de väljer, t ex Sockersött, Tr ender, Zombies. Under året deltog också en grupp nyanlända flyktingungdomar som gästbloggare. Un gdomsverksamheten Do it Yourself med bl a projektet Unga bygger grönt klimatsmart slöjd och ha ntverk bygger helt på ungdomarnas engagemang och arbete kring hållbar utveckling, resursutnyttjand Sida 8 av 30

e och eget skapande. Museet bidrar med stöd, kunskap, material och arenor. Utställningen Handkraft Ja tack, som producerats av sörmländska ungdomar tillsammans med museet, först i Nyköping och s edan i Eskilstuna, vandrade under året vidare till Stockholm. Nästa anhalt blir Katrineholm där projektet haft omfattande verksamhet i ungkulturhuset Perrongen hantverksläger, DiY-festival, work-shops, för eläsningar mm. Samarbetet med den ungdomsgrupp som driver kulturhuset Magasinet i Nyköping har fortsatt med slöjdträffar och bygg- och husfixardagar. Ett viktigt utvecklingsarbete kring den pedagogiska verksamheten inleddes under året med utvecklings projektet Närkontakt med historien, hantverket och konsten en strategi för kulturpedagogik. Internationalisering: Inget internationellt projekt har genomförts under året. Interkulturellt arbete: Särskilda projekt som kan nämnas är Sörmlands museums stora projekt kring flyktingmottagande och flyktingminnen. Här ges många olika människor möjlighet att berätta och förmedla sin historia och bidr a till att den blir en levande del av museets samlingar och därmed av den sörmländska historien. Proje ktet rymmer insamling, utställningar, program, pedagogik mm. Ett annat projekt som direkt handlar om möten mellan nyanlända flyktingungdomar och den svenska kulturen är projektet Kulturarv och språk där slöjden och slöjdandet är ingången. Arbetet med att skapa innehållet i Sörmlands museums nya hus är också präglat av ambitionen om att skapa en mötesplats där perspektiv kan blandas och människor mötas och möta andra mänskliga erfa renheter och villkor, i nutid och historia. Även i arbetet med användandet (och utökandet) av samlingar na är det en väsentlig aspekt. GRAFIKENS HUS Under året har det pedagogiska arbetet gentemot skolor förstärkts. För första gången har lärarträffar g enomförts, lärarhandledningar tagits fram och skolpersonal på regionens skolor har bjudits in till Grafik ens Hus för visning och samtal. Under årets skollov har workshops för barn kring olika grafiska moment, och olika programpunkter krin g våra utställningar med seminarier och workshop, genomförts. Större samarbeten med Mariefredsskolan genomfördes under två av årets utställningar ("Tryck, Frihet o ch Revolution" en utställning med grafik från Mexiko samt "Miro artistbooks och affischer"). Klasser från skolan kom och arbetade med tematiken från utställningarna. Barnens konst visades i samma uts tällning som de professionellas verk. Seriekonstnären Frida Ulvegren arbetade under året i flera worksh ops, med skolelever i Mariefred, om att göra sin röst hörd genom konsten i detta fall serier! Arbetet re sulterade i en utställning. Det internationella perspektivet är alltid centralt för Grafikens Hus som genom konsten (och inte minst denna konstnärliga inriktning) helt är beroende av globala strömningar och samarbeten. Det årliga Artis t in residence som nämnts ovan under fråga 2 är ett tydligt exempel på detta. Flera av de konstnärer s om regelbundet kommer till Grafikens Hus för att arbeta och utvecklas är boende i andra delar av värld en. Till exempel besökte konstnären Brynhildur Pálsdótti från Island Grafikens Hus genom ett samarbet e med Form/Design Center i Malmö. Under arbetet med serieutställningen Vi har en viktig grej på gång konsten att förändra med bild ble v bristerna inom seriekonsten, vad gäller att hitta publicerade seriekonstnärer med annan bakgrund än bara svensk, tydliga. Under 2014 och 2015 kommer konsthallen att arbeta aktivt med att öka mångfald en inom konstproduktionen. Sida 9 av 30

SVENSKT BARNBILDSARKIV Barns och ungas rätt till kultur: Svenskt barnbildarkivsamlingar tar emot bilder av barn i åldrarna 0-19 år från hela Sverige. Arkivets up pgift är att ge kunskap om, och väcka intresse för, barns bildskapande. Genom att arkivera och bevara barnens bilder görs deras röster, i form av deras bildspråk, hörda. Barns och ungas rätt till kultur är en grundläggande utgångspunkt för SBBA:s verksamhet. SBBA arbetar utifrån Barnkonventionen och varj e barn får möjlighet att låta sin berättelse bli bevarad i arkivet. Internationell verksamhet: Arbetet med att upprätta ett nordiskt nätverk, där SBBA är sammankallande, pågår. Interkulturell verksamhet: Det är viktigt att SBBA aktivt ser till att samla in bilder från barn med olika kulturell bakgrund. Under 20 13 har man arbetat tillsammans med Helena Gullmarsson som har arbetat som lärare i förberedelsekla ss i Rosengårdsskolan i Malmö under 40 år. Det är klasser med barn som precis har anlänt till Sverige f rån oroligheter i sina hemländer. Helena Gullmarsson har kontaktat SBBA för att leverera ett stort mater ial från sitt arbete i förberedelseklasserna och i somras reste arkivarie Karin Isaksson till Malmö för att s e över materialet som ska levereras samt för ett besök på Rädda Barnen syd, där SBBA:s verksamhet presenterades. Bibliotekverksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området bibliotekverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Sida 10 av 30

Kompetensutvecklingsprojektet KompoBib 2020, som drevs i samarbete mellan Sörmland, Västmanlan d och Örebro, finansierades av ESF. Perioden januari till mars genomförde projektet fortbildningar på v arje enskilt bibliotek i form av workshops med ledning från Länsbiblioteket. Erfarenheterna från KompoBib 2020 tas tillvara i Komposten - en arbetsgrupp från de tre länen bestå ende av nio kommunbibliotekschefer, samt personalen på länsbiblioteken, och som träffas regelbundet. Syftet med Komposten är att ta vara på erfarenheterna från projekttiden och identifiera framtida satsn ingar och utbildningar. Att arbetssättet Dela & Lär ska utvecklas för Länsbiblioteket internt och för bibli otekspersonalen i de tre länen är ett resultat från Komposten. Dela & Lär är också samlingsbegreppet f ör de aktiviteter och satsningar inom Komposten. Under året har det genomförts ett antal aktiviteter oc h fortbildningar inom Dela & Lär. Läsande och delaktighet: Bubblan berättelser på väg som är ett samarbetsprojekt mellan Sörmland, Västmanland och Örebr o, har besökt 15 kommuner. Bubblan som projekt är avslutat och har utvärderats externt och redovisas i skriften Ständigt denna Bubbla mobil lässtimulans i tre län. Bubblan ingår numer i den ordinarie v erksamheten så länge Bubblan håller. Projektet presenterades vid den internationella barnboksmässan i Bologna. BookWorms - Bokklubbarna (läs-och skrivarcirklar) har med stöd från Länsbibliotek Sörmland genomf örts i fem kommuner. Berätta Leka Läsa ett tvåårigt projekt som handlar om de minsta barnens läsning. Projektet, som star tades hösten 2013 är Läsrörelsens projekt för bibliotekspersonal, skolpersonal och föräldrar, drivs i sa marbete med länsbiblioteken i Västmanland och Örebro län och finansieras till stor del med medel från Allmänna arvsfonden. Länsbibliotek Sörmland har under året i samarbete med Länsbildningsförbundet Sörmland och delvis med externt erhållna medel, stöttat kommunbibliotek och studieförbund i genomförandet av "Våga Pro va!" under en vecka vardera vår och höst. Syftet med samarbetet är att fler sörmlänningar ska bli digita lt delaktiga i samhället. I samma anda stöder LBS kommunerna i deras utlåning av e-böcker. Andra sa mverkansprojekt för läsande och delaktighet har varit Utan språk är du körd! och Litterära caféer i Sö rmland. Aktiviteter inom Dela & Lär presenterades på den internationella konferensen Internet Librarian Internati onal i London. Bibliotekverksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området Sida 11 av 30

Bibliotekverksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området bibliotekverksamhet. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. Att öka och bredda kompetensen hos bibliotekspersonalen i kommunerna samt hos personalen på län sbiblioteket är viktigt kvalitetsarbete. De fortbildningar som pågick januari tom mars inom KompoBib 2020 i form av workshops på varje ens kilt bibliotek har varit ett led i att förbättra och ta tillvara den kompetens som redan finns lokalt hos per sonalen på kommunbiblioteken. Detta för oss, på länsbiblioteket, nya arbetssätt med coachning och h andledning är en förutsättning för att hålla i sådana workshops. Genom att utveckla bibliotekspersonal ens kompetens och den lokala lärmiljön, utvecklas de lokala biblioteken och länsbiblioteket. En lärdom från KompoBib 2020 är att man lär sig bäst på den egna arbetsplatsen samt att om fler personer på sa mma arbetsplats tar del av samma fortbildning är det större chans att lärdomarna från fortbildningen le ver vidare och används. Inom Dela & Lär arrangerades Dela & Lär-dagen, en unconferens som bygger på erfarenhetsutbyte om biblioteksverksamhetsutveckling. Det är en dag då samtliga biblioteksmedarbetare samtidigt i Sörmlan d Västmanland och i Örebro län är inbjudna för att själva medverka och göra en konferens. Kontaktkonsulentskapet, där varje bibliotekskonsulent har tät och bred kontakt med tre kommunbibliot ek vardera, utvecklades framförallt genom förberedelserna inför, samt under de workshoppar som pågi ck januari-mars på varje kommunbibliotek. Via ett webbkonferenssystem som samtliga kommunbibliotek har möjlighet att delta i, möjliggörs att en större del av bibliotekspersonalen i hela Sörmland kan delta i utbildningar som på olika sätt arrangeras för att utveckling av kvaliteten inom området biblioteksverksamhet ska kunna ske. Medie- och informationskunnighetsdagen (MIK - dagen) arrangerades i samarbete med Statens medier åd och fem andra länsbibliotek. Detta med syftet att bibliotekspersonal och lärare ska få möjlighet att p å ett relevant sätt kunna möta dagens barn och unga. Dagen hade fokus på kärnan i yttrande- och info rmationsfriheten; att förstå mediernas roll i en digital värld, att kritiskt kunna värdera deras innehåll och fatta välgrundade beslut både som sändare och mottagare. Bubblan, BookWorms, Utan språk är du körd! och de Litterära caféerna är exempel på bibliotekens arb ete på nya arenor och med de människor som finns där, med målet att öka delaktighet och nå nya mål grupper. Bibliotekverksamhet 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom Sida 12 av 30

Bibliotekverksamhet 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området bibliotekverksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Barns och ungas rätt till kultur: Bubblan berättelser på väg som är ett samarbetsprojekt mellan Sörmland, Västmanland och Örebr o län, har besökt 15 kommuner. Bubblan är för barn och unga i alla åldrar, ända upp till 16-årsåldern. BookWorms - Bokklubbarna (läs-och skrivarcirklar) har med stöd från Länsbibliotek Sörmland genomf örts i fem kommuner. Med BookWorms bjuder man in till olika åldersgrupper och finns inom spannet 8 till 16 år. (förtydliga) Berätta Leka Läsa ett tvåårigt projekt som handlar om de minsta barnens (0-3 år) läsning. Projektet s tartade hösten 2013, det är Läsrörelsens projekt för bibliotekspersonal, för skolepersonal och föräldrar, projektet drivs i samarbete med länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland och Örebro län. Projektet är till största del finansierat av Allmänna arvsfonden. MIK - dagen arrangerades i samarbete med Statens medieråd och med fem andra länsbibliotek. Syftet med dagen var att stärka bibliotekspersonal och lärare i att möta och arbeta för dagens barn och unga för deras rätt till kultur i den digitala världen. Internationalisering: Aktiviteter inom Dela & Lär presenterades på den internationella konferensen Internet Librarian Internati onal i London. Deltagarna bjöds in till en första träff för Read with me, en internationell virtuell planeri ngsträff för hur man kan samarbeta vidare med en internationell virtuell bokcirkel. Bubblan som projekt är avslutat och har utvärderats externt och redovisas i skriften Ständigt denna B ubbla mobil lässtimulans i tre län. Bubblan ingår numer i den ordinarie verksamheten så länge Bubbl an håller. Bubblan berättelser på väg presenterats vid den internationella barnboksmässan i Bolog na. Interkulturellt arbete: Inget interkulturellt arbete har genomförts under året. Konst- och kulturfrämjande verksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området konst- och Sida 13 av 30

Konst- och kulturfrämjande verksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. DANSKONSULENT Under året har Dans i Sörmland genomfört olika kommunala projekt med både professionella dansare och amatörer samt gett stöd till dansfestivaler och publika evenemang för att i enlighet med kulturplan en synliggöra dansen som konstform. Dans i Sörmland har även medverkat till dansföreställningar och performance på flera icke traditionella scener/spelplatser. Länets kommuner får via danskonsulenten til lgång till pedagoger antingen direkt eller via förmedling. Danskonsulenten har under året utvecklat sin verksamhet inom konst/teknik/dans. Den utforskande gr uppen "Transforma" framförde föreställningar på Konstmuseet i Eskilstuna för offentlig publik samt för skolelever. Eleverna fick efter föreställning testa på att göra geometriska former genom den projektions teknik som används i föreställningen. Ett sätt att behålla kvaliteten i verksamheten är att arbeta nära utbildningsinstanser. Sedan flera år med verkar Dans i Sörmland med workshop/föreläsning i Rumsmedvetenhet- Rörelse och människan i rum met på Mälardalens högskola i kursen Rumslig design. KONSTKONSULENT Konstkonsulenten hade 2013 sin bas på Eskilstuna konstmuseum. Länsansvaret för konsten reglerade s genom ett avtal med Landstinget Sörmland. För att öka kunskapen om olika sorters konst och förståelsen för olika sätt att använda konst har konst konsulenten arbetat med utställningsverksamhet. Tonvikten i arbetet har legat på samtidskonsten och omfattat såväl kortsiktiga arrangemang som utställningsarbeten av långsiktig karaktär. Under året har en konsult anlitats för att i samarbete med bland annat länskonstkonsulenten ta fram en rapport och förslag till strategi för samtidskonsten i länet. I det arbetet har länets kommuner och konst verksamheter som exempelvis Art Lab Gnesta och Grafikens hus besökts (se vidare Museiverksamhet fråga 1). Konst- och kulturfrämjande verksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet Sida 14 av 30

Konst- och kulturfrämjande verksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. KONSTKONSULENT I möten kring "Springpride" har konstkonsulenten tillsammans med Landstinget Sörmlands mångfaldss trateg, Film i Sörmland och danskonsulenten diskuterat hur man kan samverka kring hbt/genusfrågor. I samarbete med Eskilstuna konstmuseum valde konstkonsulenten att arbeta vidare kring förra årets Sp ringpride med utställningen Tvillingar av konstnären Heidi Lunabba. I samarbete med Film i Sörmland har konstkonsulenten arbetat för att etablera videostationer i länet - I NBLICK! Syftet med INBLICK! är att sprida kunskap om rörlig bild som konstform och att sörmlänninga r kontinuerligt ska få möjlighet att möta videokonst. Under året har två inspirationsdagar genomförts; i Strängnäs "Kan film bli konst på offentlig plats?" och i Katrineholm "Hur mottas konst i det offentliga ru mmet?". Eftersom Sörmland relativt sett är ett disparat län där det är svårt att få ett grepp om de enskilda konst aktiviteterna i kommunerna har det varit viktigt att skapa en portal där konstscenen i länet samlas - kon stisormland.se. Syftet är att informera om vad som händer på konstscenen i Sörmland, samt att förme dla kontakter och stödja de olika målgrupperna: konstnären, skolan, boende i länet och köpare/beställ are. Under året har ytterligare 13 konstnärspresentationer och två digitala utställningar tillkommit. Konst- och kulturfrämjande verksamhet 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Sida 15 av 30

DANSKONSULENT Barns och ungas rätt till kultur: Ett kontinuerligt arbete sker i skolan så att alla elever kan möta dans genom eget skapande men även som scenkonst och kulturhistoriskt arv. Genom att själva prova på och sedan uppleva höjs succesivt k unskapen att både skapa och möta dans. Dans i Sörmland arbetar med dansfrämjande både på bredd och på djup, det kan vara att se en professionell föreställning och delta i workshop eller att elever på g ymnasiet arbetar fram en dansföreställning som de visar (dansar) för barn på förskola. Dessa förskoleb arn deltar även i workshop under ledning av utbildade danspedagoger. En satsning under året har varit att utveckla arbetet med estetiska lärprocesser, framför allt inom dans matte, men även inom dansad geografi och dansad historia. Inom dansmatten har en djupare helhet sk apats med professionell föreställning utöver workshops på skolan. Dansmatte har i år även utvecklats genom att rikta sig till mellanstadiet, tidigare enbart högstadium. Tillsammans med danskonsulentverks amheten i Västmanland har Dans i Sörmland arbetat fram ett självinstruerande material för förskola/låg stadium för dans i vardagsarbetet med barnen. Ett dansprojekt med ABC-tema har genomförts för att stärka läsinlärning i klasser med barn som inte är svensktalande. Koreografitävlingen Skapa Dans" riktar sig till koreograferande ungdomar mellan 15-21 år. I år genomf ördes den för andra gången i länet och två bidrag skickades till riksfinalen i Karlskrona där deltagarna e rbjuds inspirerande workshops och möte med andra dansintresserade. Interkulturellt arbete: Tillsammans med länets hemslöjdskonsulenthar ett projekt kring käppar och käppdanser från olika del ar av världen inletts för nyanlända sörmlänningar. Projektet fortsätter 2014. Ambitionen var även att erb juda indisk dans och musik på bibliotek och scener i länet men istället har flamenco erbjudits genom fö reställning och workshop. Danskonsulentverksamheten deltog även i år i dansfestivalen "Världens dan s" i Eskilstuna. Internationalisering: Inget internationellt projekt har genomförts under året. KONSTKONSULENT Barns och ungas rätt till kultur: Konstkonsulenten har genom bland annat utställningsverksamhet, fortbildning för skolpersonal och wo rkshops arbetat för att förbättra barn och ungas möjligheter till att få utveckla sin egen kreativitet i möt et med konsten. I Nyköping genomförde konstkonsulenten en inspirations- och kunskapsföreläsning fö r lärare kring gatukonst och graffiti. Deltagarna kom från Gnesta, Nyköping och Trosa. I samarbete med Nyköpings kommun genomfördes en två dagars graffiti workshop med målgruppen unga och äldre i p ensionsåldern. Internationalisering: Artist in residence Sörmland är ett nyinrättat stipendium som vänder sig till svenska, nordiska och balti ska samtidskonstnärer som är intresserade av en arbetsperiod i en sörmländsk kontext. Stipendiet är e tt samarbete mellan konstkonsulenten i Sörmland, Art Lab Gnesta, Eskilstunas konstmuseum och Katri neholms konsthall. Det består av en Artist-in-residence vsistelse på Art Lab Gnesta samt en mindre ers ättning och utställningsperiod på någon av de medverkande institutionerna. Årets stipendiat var Paula Umberto. Interkulturellt arbete: Inget interkulturellt arbete har genomförts under året. Sida 16 av 30

Regional enskild arkivverksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området regional enskild arkviverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Då regional enskild arkivverksamhet på många sätt varit ett nytt område för ett regionalt fokus och sam ordning, har det tagit tid att ringa in verksamheten. Därför har innehållet kommit att ändras något under resans gång. Fyra utvecklingsområden pekas särskilt ut i kulturplanen för 2012-2014: 1. Barn, unga och äldre, 2. Att stärka och göra verksamheten mer känd, 3. Fånga upp yngre rörelser och informella mötesbildningar, 4. Ökad tillgänglighet. Då de två regionala enskilda arkivverksamheter som existerade 2012, kulturplane ns första år, slogs samman till en organisation under 2013, har verksamheten förändrats men även fö rstärkts. Den nya organisationen; Arkiv Sörmland, har fokuserat och arbetat med följande, inom ramen för de mål och prioriteringar som fastslagits i kulturplanen: Barn, unga och äldre. En större satsning på arkivpedagogik har inletts. Sedan tidigare bedriver Arkiv Sörmland, i samarbete med Eskilskällan, ett aktivt arbete gentemot gymnasieskolan i Eskilstuna, med fokus på källkritik och hi storiebruk. Under 2013 har dessutom ett samarbete med Vingåkers kommun inletts, där kommunens h ögstadieskolor kommer att erbjudas material och aktiviteter på samma tema. Tillsammans med kollego r, i Uppsala län samt Södertörns högskola, har också ett projekt för en vidareutbildning på högskoleniv å i ämnet arkivpedagogik inletts. Utbildningen är tänkt som en fortbildning för redan aktiva arkivarier oc h kan även ingå i den ordinarie arkivvetenskapliga utbildningen vid högskolan. Att stärka och göra verksamheten mer känd Sammanslagningen till en enda regional enskild verksamhet har inneburit en nödvändig samordning av verksamheten, vilket i sig har förstärkt den. Arkiv Sörmland har under året inlett en informationskampa nj där organisationens företrädare besöker kommunstyrelser, landstingsrepresentanter, länsstyrelse m en även större organisationer såsom samorgan för idrotten och handikapporganisationerna. Regelbund na kontakter med nätverk för näringslivet upprättas och interregional samverkan med arkiv och högsko la sker sedan några år tillbaka, inte minst i form av de föreläsningsdagar som erbjuds varje år via Forsk ningsrådet för enskilda arkiv. Samverkan med aktörer inom länet fortsätter liksom tidigare år - för utställ ningsproduktion men även andra verksamheter såsom publikationer, föredrag, visningar m m. Ökad tillgänglighet och att fånga upp yngre rörelser och informella mötesbildningar Det finns ett stort behov av digitalisering av arkivmaterial för att underlätta tillgängligheten till arkiven, i nte minst via olika weblösningar. Arkiv Sörmland har under året haft en tillfällig praktiktjänst som varit s ysselsatt med skanning av hittills okända bilder ur en av våra samlingar. Behov av en mer permanent di gitaliseringsenhet finns, och diskussioner har förts kring samverkan på främst kommunal nivå. Att ha m öjlighet att publicera och sprida material digitalt gör det möjligt för arkiven att nå fler och att nå bruka re som av olika orsaker inte hittar in till arkiven på egen hand. Det kan handla om att man saknar kunsk ap, redskap och möjlighet att nå eller tillgodogöra sig informationen - eller helt enkelt är osäker och ov an. Möjligheten att arbeta med digitala medier ökar också möjligheten att nå fler grupper med informati on om hur viktiga deras historia deras arkiv är för eftervärlden. Regional enskild arkivverksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom Sida 17 av 30

Regional enskild arkivverksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området regional enskild arkivverksamhet. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. Tydliga kvalitetshöjande satsningar har skett inom området arkivpedagogik samt samordning och samv erkan. Satsningarna på en arkivpedagogisk utbildning kommer att leda till möjligheter till förhöjd komp etens för regionens utövare på arkivområdet men även för arkivprofessionen på nationell nivå. Något som även kommer att kunna utöka och förstärka de redan befintliga satsningar som görs gentemot sk olorna i länet. Genom den arkivpedagogiska verksamheten får skolan en nödvändig och angelägen dra ghjälp i arbetet för att uppnå läroplanens krav på undervisning i bl a källkritik. En tydlig samordning av den regionala enskilda arkivverksamheten i länet har skett i och med samman slagningen av de tidigare arkivverksamheterna inom förenings- och företagsområdet till en organisation. Ett mer stärkt och riktat arbete har kunnat bedrivas vilket även gynnat samverkan med övriga aktörer, både inom och utanför länet, som nu har en organisation att vända sig till. Regional enskild arkivverksamhet 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området regional enskild arkivverksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Barn och ungas rätt till kultur: Satsningar på arkivpedagogik (ålderskategori 13-18 år) Med hjälp av ett obearbetat källmaterial får eleverna lära sig att tolka och ifrågasätta och tänka själva. Det är en särskild känsla att hålla i ett brev och veta att för hundra år sedan satt någon och skrev just detta. Vem var han/hon? Varför skrev han/hon så? Att sätta in händelsen i en vidare kontext leder till eg na slutsatser och tankar, faktabaserade tankar. Viktiga ingredienser i arbetet för att bibehålla ett demok ratiskt samhälle! Genom visningar av arkiv, miljöer, handlingar, genom föreläsningar och bildvisningar, genom egna forsk ningsinsatser i arkivhandlingar har gymnasieelever i Eskilstuna kommun fått ta del av arkivpedagogiska insatser. Under året har också ett liknande projekt i Vingåkers kommun startats upp och förberedelser pågår för en eventuell start under höstterminen 2014. Arkivpedagogisk utbildning (ålderskategori 0-12, 13-18) För att underlätta arkivpedagogiska satsningar behövs resurser, inte minst utbildad personal. Tillsamm ans med kollegor i Uppsala län samt Södertörns högskola har därför Arkiv Sörmland inlett ett samarbet e för att ta fram en arkivpedagogisk utbildning: som fortbildning för redan verksamma arkivarier men ä ven som del av den grundläggande arkivvetenskapliga utbildningen vid högskolan. Internationalisering: Inget internationellt arbete har genomförts under året. Interkulturellt arbete: Inget interkulturellt arbete har genomförts under året. Filmkulturell verksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området filmkulturell verksamhet med Sida 18 av 30

Filmkulturell verksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området filmkulturell verksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Film i Sörmland delar in verksamheten i tre områden; talangutveckling, arenor för filmvisning och barn och unga/skola. Målen som anges i kulturplanen har uppnåtts eller påbörjats genom olika projekt. Inom området Talangutveckling har Film i Sörmland satsat på att utveckla sina stödformer till unga filmt alanger bland annat med fokus på kvinnor. Två kommuner har kunnat inviga nya digitala biografer geno m samarbete mellan kommunala tjänstemän, biografföreståndare och Film i Sörmland. Gentemot barn och unga/skola har lärarfortbildningar, eget skapande och utveckling av skolbio varit prioriterat. Samarbete har inletts med kommuner i länet för att förnya utbudet av rörlig bild, bland annat genom en regional konferens för länets filmstudios. Dessutom har filmvisningar kompletterats med samtal med fil mskapare. Film i Sörmland har utvecklat sina mötesformer samt sina nätverk gentemot kommunala tjänstemän oc h skolpersonal för att möjliggöra fler framtida samarbeten. Filmkulturell verksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området filmkulturell verksamhet. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. Videostationer (INBLICK!) har medfört att kortfilm och videokonst, som annars bara skulle visas på kon sthallar eller gallerier, finns nu ute i fler offentliga rum. Inom området Barn och unga/skola har ny och enklare teknik medfört nyskapande filmpedagogiska for tbildningar för lärare och projekt för eleverna. En nysatsning har gjorts på Boktips på film där skolans k rav på läsutveckling länkas samman med eget filmskapande. Filmkulturell verksamhet 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom Sida 19 av 30

Filmkulturell verksamhet 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området filmkulturell verksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Barns och ungas rätt till kultur: Huvudsakligen fortbildar Film i Sörmland lärare vid arbete inom skolan för att få större spridning och in direkt nå fler barn. Utbudsdag och regionala samlingar har genomförts med syfte att inspirera och öka kunskapen hur film och filmskapande kan användas i undervisningen. Skolbio utgör en stor del av Film i Sörmlands verksamhet och antalet aktiviteter samt medborgarmöte är därmed fler än vad som framgår av kvantitativa redovisningen. Processen med utbildning, val på sko lan och visning utgör en demokratisk process i miniatyr som skolan använder för att förklara hur samhä llet kan fungera genom påverkan och aktivt deltagande. Genom att bygga in ett demokratiarbete i skol bioverksamheten så har fler kommuner visat intresse för att behålla biobesöken, vilket annars är en kos tnadsfråga. Film i Sörmland har under året utvecklat POFF (Pojkar och Flickor i Fokus) som är en filmpedagogisk m odell för att skolorna på egen hand ska kunna arbeta med film och genus. Det egna skapandet för barn och unga har fått en skjuts framåt tack vare ny och billigare teknik samt k ommuners satsning på surfplattor i skolan. Intresset att använda dessa även för filmarbete är stort vilke t även medfört att efterfrågan på utbildningar till personalen ökar. Genom detta har förskolan även blivit ett nytt arbetsområde för Film i Sörmland. För att stötta och stimulera erfarenhetsutbyte har ett nätver k för kommunala ipads-utvecklare startats. Film i Sörmland har deltagit vid Springpride i Eskilstuna samt utvecklat det genusorienterade projektet POFF - Pojkar och Flickor i Fokus. Under året har en tydligare form för Film i Sörmlands arbete med syntolkad film utarbetats. Syntolkad fi lm presenteras nu kontinuerligt varje säsong och intresset för syntolkade visningar har därmed ökat. Interkulturellt arbete: Interkulturellt utbyte sker både vid projekt för ungas eget skapande och genom det utbud som erbjuds via skolbio och filmstudios. Genom att initiera tema för filmskapande, erbjuda utbudstillfällen och förha ndsvisningar ökar kunskapen om film från hela världen. Med fortbildning kring de filmer som visas för s kolklasser så fördjupas samtalen kring upplevelserna. Internationalisering: Inga internationella projekt har genomförts under året. Hemslöjdsfrämjande verksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området hemslöjdsfrämjande Sida 20 av 30