Remodellering efter distala underarmsfrakturer hos barn

Remodellering efter distala underarmsfrakturer hos barn AKADEMISK AVHANDLING SOM MED VEDERBÖRLIGT TILLSTÅND AV REKTORSÄMBETET VID UMEÄ UNIVERSITET FÖR AVLÄGGANDE AV MEDICINE DOKTORSEXAMEN KOMMER ATT OFFENTLIGEN FÖRSVARAS I SJUKSKÖTERSKESKOLANS AULA FREDAGEN DEN 27 MAJ 1977 KL. 09.00 AV SVEN FRIBERG med. lic. UMEÄ 1977

UMEÅ UNIVERSITY MEDICAL DISSERTATIONS New s e r ie s No 26 1977 From th e D epartm ent o f O rth o p a e d ic S u rg e ry, U n iv e r s ity o f Umeå, Sweden. REMODELLERING EFTER DISTALA UNDERARMSFRAKTURER HOS BARN av SVEN FRIBERG Umeå U n iv e r s ite t Umeå 1977

D e tta a rb e te h a r u n d e r s tö tts av M e d ic in s k a f a k u lt e t e n, Umeå U n iv e r s it e t. Den s t a t is t is k a och m ate m a tiska b e a rb e tn in g e n h a r u t f ö r t s i sam arbete med F.D. B engt H å llb e r g, S t a t is t is k a in s t i t u t io n e n, Umeå U n iv e r s ite t. Den e n g e ls k a te x te n h a r g ra n s k a ts av M r. Is a a c A u s tin, S to c k h o lm. 2

F rån O rto p e d is k a k lin ik e n, Um^å U n iv e r s it e t, Umeå, Sweden. REMODELLERING EFTER DISTALA UNDERARMSFRAKTURER HOS BARN av SVEN FRIBERG Denna sa m m a n fa ttn in g g ru n d a r s ig på nedan re d o v is a d e d e la rb e te n. Dessa kommer a t t benämnas i te x te n med de a n g iv n a rom erska s i f f r o r n a. R e s u lta t av b e ty d e ls e f ö r sam m a n fa ttn in g e n re d o v is a s i p r e lim in ä r form i d e la rb e te IV. I. F r ib e r g, S.: R e m o d e llin g a f t e r d i s t a l fo re a rm f r a c t u r e s in c h ild r e n : The e f f e c t o f r e s id u a l a n g u la tio n on th e s p a t ia l o r ie n t a t io n o f th e e p ip h y s e a l p la te s. A c c e p te ra d f ö r p u b lic e r in g av A c ta O rth o p a e d ic a S c a n d in a v ic a. I I. F r ib e r g, S.: R e m o d e llin g a f t e r d i s t a l fo re a rm fr a c t u r e s in c h ild r e n : The f i n a l o r ie n t a t io n o f th e d i s t a l and p ro x im a l e p ip h y s e a l p la te s o f th e r a d iu s. Inläm nad f ö r p u b lic e r in g t i l l A c ta O rth o p a e d ic a S c a n d in a v ic a. I I I. F r ib e r g, S.: R e m o d e llin g a f t e r d i s t a l fo re a rm fr a c t u r e s in c h ild r e n : C o r r e c tio n o f r e s id u a l f r a c t u r e a n g u la tio n in fr a c tu r e s o f th e r a d iu s. Inlä m nad f ö r p u b lic e r in g t i l l A c ta O rth o p a e d ic a S c a n d in a v ic a. IV. F r ib e r g, S.: L ä n g d t illv ä x t e f t e r d is t a la u n d e ra rm s fr a k t u r e r hos b a rn. 3

I N N E H Å L L S am m a n fa ttn in g S id a G e n e ra l Summary 7-8 In le d n in g 9-1 0 M å ls ä ttn in g 11 M a t e r ia l och M e to d e r 12-14 R e s u lta t och D is k u s s io n 15-24 R e fe re n s e r 25-28 I. R e m o d e llin g a f t e r d i s t a l fo re a rm fr a c tu r e s in c h ild r e n : The e f f e c t o f r e s id u a l a n g u la tio n on th e s p a t ia l o r ie n t a t io n o f th e e p ip h y s e a l p la t e s. Summary 32 I n t r o d u c t io n 3 3-3 4 M a te r ia l and M ethods 3 5-38 R e s u lts 3 9-48 D is c u s s io n 49-53 R e fe re n ces 54-5 7 4

I I. R e m o d e llin g a f t e r d i s t a l fo re a rm f r a c tu r e s in c h ild r e n : The f i n a l o r ie n t a t io n o f th e d i s t a l and p ro x im a l e p ip h y s e a l p la te s o f th e r a d iu s. Summary 60 In t r o d u c t io n 6 1-6 2 M a te r ia l and Methods 6 3-6 7 R e s u lts 68-7 6 D is c u s s io n 77-81 R e fe rences 8 2-8 5 R e m o d e llin g a f t e r d i s t a l fo re a rm f r a c tu r e s in c h ild r e n : C o r r e c tio n o f r e s id u a l f r a c t u r e a n g u la tio n in f r a c tu r e s o f th e r a d iu s. Summary 8 8-8 9 I n t r o d u c t io n 90-91 M a te r ia l and Methods 92-95 R e s u lts 9 6-104 D is c u s s io n 105-108 R eferences 109-112 L ä n g d t illv ä x t e f t e r d is t a la u n d e ra rm s fra k tu re r hos b a rn. S am m anfattning 116 In le d n in g 117-118 M a te r ia l och M etod er 119-122 R e s u lta t 123-125 D is k u s s io n 126-127 R e fe re n s e r 128-130 5

G E N E R A L S U M M A R Y The s p a t ia l o r ie n t a t io n o f th e e p ip h y s e a l p la te s and th e s p o n ta neous c o r r e c tio n o f r e s id u a l f r a c t u r e a n g u la tio n w ere s tu d ie d in c h ild r e n 1-16 y e a rs o f age w ith fr a c t u r e s h e aled w ith r e s id u a l a n g u la tio n. A l l o f th e fr a c tu r e s were lo c a te d in th e d i s t a l f i f t h o f th e fo re a rm. The main o b s e rv a tio n s were as f o llo w s. The s p a t ia l o r ie n t a t io n o f th e d i s t a l e p ip h y s e a l p la te s o f th e ra d iu s and th e u ln a was in v e s tig a te d in 38 f r a c t u r e s. The f o llo w - -u p tim e ranged from 1 to 25 m onths. The abnorm al in c lin a t io n o f th e p la te caused by r e s id u a l a n g u la tio n in th e f r a c t u r e underw ent spontaneous n o r m a liz a tio n. The r a te o f t h is n o r m a liz a tio n was n o t l i n e a r w ith tim e b u t fo llo w e d an e x p o n e n tia l c o u rs e. The c o r r e c t io n r a te was o f th e o rd e r o f 10 p e r c e n t o f c o n s ta n t c o r r e c tio n p e r m onth, ir r e s p e c t iv e o f age. The o r ie n t a t io n o f th e d i s t a l and p ro x im a l e p ip h y s e a l p la te s o f th e ra d iu s was s tu d ie d 4 m onths to 1 0.7 ye a rs a f t e r th e h e a lin g o f 40 f r a c t u r e s. The pro cess o f n o r m a liz a tio n o f th e abnorm al e p ip h y s e a l in c lin a t io n f i n a l l y r e s u lte d in a n e a r ly no rm al o r ie n t a t io n o f both e p ip h y s e a l p la te s in r e la t io n to th e lo n g a x is o f th e bone. 7

The spontaneous c o r r e c tio n o f r e s id u a l a n g u la tio n in 38 f r a c tu r e s o f th e ra d iu s was s tu d ie d. The p e rio d o f o b s e rv a tio n ranged from 4 m onths to 1 0.7 y e a rs. The amount o f re m a in in g a n g u la tio n found a t fo llo w - u p was d e c is iv e ly in flu e n c e d by th e p e rio d o f tim e e la p s in g between h e a lin g o f th e f r a c t u r e and co m p le te d gro w th a t th e e p ip h y s e a l p la t e. The age o f th e in d iv id u a l p e r se d id n o t in flu e n c e th e r a te o f c o r r e c tio n. In a d d itio n, th e degree o f n o r m a liz a tio n o f th e in c lin a t io n o f th e d i s t a l e p ip h y s e a l p la te o f th e ra d iu s s t r o n g ly in flu e n c e d th e r e s u lt. F in a lly, th e p rim a ry a n g u la tio n in th e f r a c t u r e and th e d is ta n c e from th e f r a c t u r e to th e e p ip h y s e a l p la te were found to be o f im p o rta n c e. These fin d in g s s t r o n g ly in d ic a t e t h a t th e p ro cess f o r th e c o r r e c t io n o f a r e s id u a l a n g u la tio n a f t e r a f r a c t u r e is dom inated by th e lo n g it u d in a l g ro w th a t th e e p ip h y s e a l p la t e, i. e. th e degree o f c o r r e c tio n is d e te rm in e d by th e d ir e c t io n o f and re m a in in g amount o f g ro w th. A t r ig o n o m e t r ic a l e q u a tio n based on t h is th e o ry p r e d ic te d th e re m a in in g a n g u la tio n s fou nd in th e fr a c t u r e s a t fo llo w - u p w ith an e r r o r o f le s s th a n one d e g re e. 8

INLEDNING D et h a r sedan lä n g e v a r i t k ä n t (K ö n ig 1908, H in z 1930) a t t barn t i l l s k illn a d fr å n vuxna h a r en spo ntan förm åga a t t k o r r ig e r a k v a rv a ra n d e f e ls t ä l l n i n g a r e f t e r lä k t a f r a k t u r e r. Två b a n b ryta n d e u n d e rs ö k n in g a r b e trä ffa n d e denna s p e c ie lla f ö r måga hos d e t växande s k e le t t e t p u b lis e ra d e s 1935 av A itk e n. E f t e r d e tta h a r e t t f l e r t a l u n d e rs ö k n in g a r g jo r t s d ä r frä m s t den sponta n a k o r r e k tio n e n av en k v a rv a ra n d e v i n k e lf e ls t ä ll n in g e f t e r lä k t a f r a k t u r e r på lå n g a rö rb e n h a r s tu d e r a ts (Önne & Sandblom 1949, A tte n b o ro u g h 1953, G handi e t a l. 1962, M iy a g i & Murayama 1964, L a n z i 1965, Bennek & S t e in e r t 1966, Grewe & Niemann 1966, Nonnemann 1969, S p is s a k e t a l. 1969, Swaan & Oppers 1971, Hansen e t a l. 1976, Högström e t a l. 1 9 7 6 ). F rån dessa s t u d ie r h a r v is s a g e n e r e lla s lu ts a t s e r kunnat dragas b e trä ffa n d e v il k a f a k t o r e r som p å v e rk a r den spo ntan a u tr ä tn in g e n av en lä k t d ia p h y s ä r f r a k t u r ( B lo u n t 1955, S h a rra rd 1971, Ryöppy 1 9 7 2 ). Det ä r d ä r v id a llm ä n t a c c e p te ra t a t t e t t y n g re barn h a r en s t ö r r e förm åga f ö r k o r r e k tio n än e t t ä ld r e. Det ä r också a c c e p te ra t a t t en s t ö r r e k v a rv a ra n d e f r a k t u r v in k e l v id lä k n in g g e r en m in d re k o m p le tt k o r r e k tio n. V id a re anges a t t en ö k n in g av a v s tå n d e t m e lla n f r a k tu r e n och nä rm aste e p ip h y s p la tta r e s u lt e r a r i en m in d re f u l l - 9

s tä n d ig k o r r e k tio n. S lu t lig e n fr a m h å lls a t t en f r a k t u r med en v i n k e lf e ls t ä ll n in g i samma p la n som r ö r e ls e r ik tn in g e n i den närm ast be lä gna gång jä rn s le d e n h a r s t ö r r e förm åga t i l l k o r r e k tio n än en f r a k t u r med en v i n k e lf e ls t ä ll n in g v a rs r ik t n i n g e j in k lu d e ra s i le d e n s r ö r e ls e r ik t n in g a r. De k lin is k a u n d e rs ö k n in g a r som h i t t i l l s g jo r t s h a r in t e kunnat k la r lä g g a o r s a k s fö r lo p p e t bakom den spontana k o r r e k tio n e n av en v in k e l f e l s t ä l l n i n g. U n d e r fö r s tå tt ä r dock a t t k o r r e k tio n e n s k e r i s jä lv a f r a k t u r e n. E j h e lle r h a r e t t a n v ä n d b a rt u n d e rla g s k a p a ts f ö r en mer noggrann b e rä k n in g av den v in k e lk o r r e k t io n som kan fö r v ä n ta s. D e tta a v s p e g la r s ig i d e t k lin is k a a r b e te t d ä r e n dast g ro v a r i k t l i n j e r fin n s f ö r s to r le k e n av den v in k e lf e ls t ä ll n in g som kan to le r e r a s i d e t e n s k ild a f a l l e t. E x p e rim e n te lla s t u d ie r på r å t t a re s p e k tiv e på hund h a r v is a t a t t t i b i a s e p ip h y s p la tto r n o r m a lis e r a r s in in s t ä lln in g i fö r h å lla n d e t i l l be ne ts lä n g s a x e l e f t e r d ia p h y s ä ra t ib i a f r a k t u r e r v ilk a lä k t med en k v a rv a ra n d e v in k e lf e ls t ä ll n in g (Ryöppy and K a ra h a rju 1974, K a ra h a rju e t a l. 1 9 7 6 ). A t t samma fö r h å lla n d e g ä lle r även hos barn h a r p r e lim in ä r t r a p p o r te r a ts av F r ib e r g (1 9 7 4 ). Från de ovan r e la te r a d e o b s e rv a tio n e rn a kan man u tv e c k la hypote s e n a t t en n o rm a lis e r in g av e p ip h y s p la tta n s o r ie n t e r in g i k o m b in a tio n med lä n g d t ill v ä x t b ö r le d a t i l l en skenbar k o r r e k tio n av v in k e ln i s jä lv a f r a k t u r e n. Förutom a t t en n o r m a lis e r in g av e p ip h y s p la tta n s lu t n in g kan ha b e ty d e ls e f ö r k o r r e k tio n av f r a k t u r v in k e ln m edför den även en n o r m a lis e r in g av f e ls t ä lln in g e n i d e t närm ast lig g a n d e le d y t e p la n e t. I d e t fö r e lig g a n d e a r b e te t undersöks ova nståe nd e h yp o te s och a n a ly s e ra s e p ip h y s p la tta n s o r ie n te r in g e n lig t h ä r fö lja n d e m å ls ä ttn in g a r. 10

MÅLSÄTTNING S y f t e t med d e tta a rb e te v a r a t t hos barn k a r tlä g g a fö r lo p p e t av den spontana re m o d e lle rin g s p ro c e s s e n av en k v a rv a ra n d e v in k e l- f e l s t ä l l n i n g e f t e r lä k n in g av en d i s t a l u n d e ra rm s fra k tu r. F ö lja n d e f r å g e s t ä lln in g a r h a r s tu d e r a ts. In d u c e ra r en k v a rv a ra n d e v in k e lf e ls t ä ll n in g en s po ntan fö r ä n d r in g av e p ip h y s p la tta n s o r ie n te r in g? V il k e t fö r lo p p h a r denna r e o r ie n te r in g? V ilk e n s l u t g i l t i g in s t ä lln in g kommer e p ip h y s p la tta n a t t e r h å lla? V ilk a f a k t o r e r p å v e rk a r k o r r e k tio n e n av en v in k e lf e ls t ä ll n in g i s jä lv a fr a k tu r e n? P åve rkas f r a k t u r v in k e ln av r ik t n in g e n och s to r le k e n av den lä n g d t i l l v ä x t som p ro d u c e ra s v id e p ip h y s p la tta n? Ä r d e t m ö jlig t a t t med r im lig p r e c is io n beräkna s to r le k e n av den k o r r e k tio n som s k e r av fr a k t u r v in k e ln? 11

MATERIAL OCH METODER T o t a lt o m fa tta r m a t e r ia le t 77 s lu tn a f r a k t u r e r i den d is t a la fe m te d e le n av underarm en hos 76 barn i å ld e rn 1-1 6 å r. Dessa barn h a r u t v a lt s fr å n s a m tlig a f a l l med d is t a la u n d e ra rm s fra k tu re r v il k a b e h a n d la ts v id o rto p e d is k a k lin ik e n i Umeå under åre n 1965 t i l l 1973. U r v a le t h a r s k e t t med a v s ik t a t t e r h å lla e t t m a te r ia l d ä r o lik a å ld r a r, o b s e r v a tio n s tid e r, p rim ä ra v in k e lf e ls t ä lln in g a r och d is lo k a t io n s r ik t n in g a r v a r re p re s e n te ra d e. E f t e r den p rim ä ra s e le k te r in g e n h a r in g e t y t t e r lig a r e u r v a l s k e t t. Den rö n tg e n u n d e rs ö k n in g som f ö r e t a g it s då fr a k tu r e r n a v a r k l i n i s k t lä k t a och a vg ip s a d e s h a r le g a t t i l l grund f ö r den rö n tg e n o lo g is k a d e le n av u n d e rs ö k n in g e n. I samband med e fte ru n d e rs ö k n in g a rn a h a r s å v ä l den fr a k tu r e r a d e som den norm ala s id a n s h a nd led och underarm rö n tg e n u n d e rs ö k ts. I v a r je d e la r b e te re d o v is a s och k la s s if ic e r a s den d e l av d e t t o t a la m a t e r ia le t som s tu d e ra ts i r e s p e k tiv e a rb e te. R ö n tg e n o lo g is k te k n ik Den rö n tg e n o lo g is k a te k n ik e n som a n v ä n ts ä r re d o v is a d i d e la rb e te I och IV. I d e tta sammanhang re d o v is a s även de m e to d fe l som den använda m etodike n m e d fö r. 12

M ä tm e to d ik F ö lja n d e p a ra m e tra r li g g e r t i l l grund f ö r r e s u lta tr e d o v is n in g e n. V in k e ln m e lla n ra d iu s re s p e k tiv e u ln a s d is t a la e p ip h y s lin je och lö n g s a x e ln i d is t a la d e le n av d e t p ro x im a la fr a k tu r fr a g m e n te t ( I, s id. 3 6 ). V in k e ln m e lla n ra d iu s d is t a la e p ip h y s lin je r på den fr a k tu r e ra d e och på den norm ala s id a n ( I I / s id. 6 4 ). V in k e ln m e lla n ra d iu s p ro x im a la e p ip h y s lin je r på den fr a k tu r e ra d e och på den norm ala s id a n ( I I, s id. 6 4 ). V in k e ln m e lla n ra d iu s d ia p h y s e rn a s lä n g s a x la r på den fr a k tu r e r a d e och på den norm ala s id a n ( i l, s id. 6 4 ). V in k e ln m e lla n lö n g s a x e ln i d e t d is t a la fr a k tu r fr a g m e n te t och m otsvarande a x e l på den norm ala s id a n ( I I I, s id. 9 4 ). L ä n g d tillv ä x te n som p ro d u c e ra ts av ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta ( I V, s id. 1 2 0 ). Den p r o c e n tu e lla fö rd e ln in g e n av lä n g d t ill v ä x t m e lla n ra d iu s d is t a la och p ro x im a la e p ip h y s p la tto r ( IV, s id. 1 2 0,1 2 2 ). M ätm eto dike n som ä r s p e c if ik f ö r v a r je d e la rb e te re d o v is a s i d e t a lj i r e s p e k tiv e a rb e te. V id a re anges d ä r d e t m e to d fe l som s jä lv a m ätm etodiken m e d fö r. 13

S t a t i s t i s k m e to d ik Gängse s t a t i s t i s k m e to d ik h a r a n v ä n ts f ö r v ä r d e r in g av r e s u lt a t e n. De m etoder som a n v ä n ts re d o v is a s i r e s p e k tiv e a r b e te. 14

RESULTAT OCH DISKUSSION P a t ie n t m a t e r ia le t som s tu d e ra ts i u n d e rsöknin g e n h a r s e le k te r a ts e n lig t de p r in c ip e r som ovan a n g e tts. S e le k te rin g e n v a r nödvä ndig f ö r a t t e r h å lla en t i l l r ä c k l i g s p r id n in g inom v is s a av de v a r ia b le r som k a r a k te r is e r a d e m a t e r ia le t. A lt e r n a t iv e t hade v a r i t a t t s tu d e ra k o n s e k u tiv a f a l l. D e tta s k u lle ha m e d fö rt e t t s t o r t m e ra rb e te u ta n e g e n tlig f ö r d e l f ö r den s t a t is t is k a b e a rb e tn in g e n och dessutom in n e b u r it ris k e n a t t v is s a ty p e r av f a l l e j b l i v i t re p re s e n te ra d e i u n d e rs ö k n in g e n. De s t a t is t is k a m etoder som a n v ä n ts h a r v a ls med hänsyn t i l l u r v a ls p r in c ip e n. S e le k te rin g e n som sådan h a r d ä r fö r in t e in tr o d u c e r a t någon f e l k ä l l a som p å v e rk a t to lk n in g e n av r e s u l ta te n. Den rö n tg e n o lo g is k a m e to d ik som a n v ä n ts medger en b e rä k n in g av de f e l k ä l l o r ( i, IV ) som uppkommer t i l l f ö l j d av s k illn a d e r i p r o je k tio n m e lla n o lik a u n d e r s ö k n in g s t illf ä lle n ( jm f. F r ib e r g & Lu nd strö m 1 9 7 6 ). M ätm eto dike ns m e to d fe l h a r b e rä k n a ts f ö r v a r je e n s k ilt t i l l f ä l l e. M e to d fe le t v a r av l i t e n s to r le k s o r d n in g och den v a ld a s t a t is t is k a a n a ly s m e to d ik e n h a r e ffe k te n a t t e t t event u e l l t m e to d fe l g e r en s t ö r r e r e s id u a lv a r ia n s som m in s k a r m ö jlig h e te n a t t e r h å lla s ig n if ik a n t a samband. 15

E p ip h y s p la tta n s o r ie n te r in g R e s u lta te n v is a d e e n t y d ig t a t t en k v a rv a ra n d e v i n k e lf e ls t ä ll n in g e f t e r en d i s t a l u n d e ra rm s fra k tu r in d u c e r a r en spontan fö r ä n d r in g av o r ie n te r in g e n av ra d iu s och u ln a s d is t a la e p ip h y s p la t t o r ( i ). F ö rä n d rin g e n r e s u lte r a d e a l l t i d i en s u c c e s s iv n o r m a lis e r in g av e p ip h y s p la tto r n a s v i n k e l f e l s t ä l l n i n g. Jä m fö rb a ra r e s u lt a t h a r ra p p o r te r a t s av Ryöppy & K a ra h a rju (1 9 7 4 ) samt av K a ra h a rju e t a l. (1 9 7 6 ) frå n d e ra s e x p e r im e n te lla s t u d ie r av t i b i a s e p ip h y s p la tto r på r å t t a re s p e k tiv e hund. F yndet ä r också i överensstä m m else med de s lu t s a t s e r som d r a g its av Pauwels (19 75 ) i samband med en f a l l s tu d ie av en h ö f t f r a k t u r hos e t t b a rn. ^ p_i p_h ys p_l a t ta n_s v ijn k_e l_k o_r re kjt i_o n_ so m_ e_n _1 in eä r_ fu nk t i o_n _av_tid_en E p ip h y s p la tto r n a s v in k e lk o r r e k t io n u t t r y c k t som en li n e ä r fu n k tio n av tid e n v a r i s to rle k s o rd n in g e n 0, 8-0, 9 g ra d e r p e r månad. Ingen s k illn a d fanns m e llla n ra d iu s och u ln a. F ö r ra d iu s v a r v in k e l k o r r e k tio n e n s s t o r le k l i k a i de o lik a d is lo k a t io n s r ik t n in g a r n a. E t t k l a r t samband fa n n s m e lla n u tr ä tn in g s h a s tig h e te n (g ra d /m å n a d ) och s to r le k e n av den p rim ä ra v in k e lf e ls t ä lln in g e n v id lä k n in g s - t i l l f ä l l e t. En s t ö r r e p rim ä r v i n k e lf e ls t ä ll n in g r e s u lte r a d e såle d e s i en högre n o r m a lis e r in g s h a s tig h e t. V id a re a n ty d d e u t r ä t - n in g s fö r lo p p e t a t t h a s tig h e te n f ö r v in k e lk o r r e k tio n e n m inskade med en ökad n o r m a lis e r in g. Dessa ia k t t a g e ls e r ty d e r på a t t k o r r e k tio n s - f ö r lo p p e t in t e ä r l i n e ä r t med tid e n u ta n a t t d e t f ö r e lig g e r e t t e x p o n e n tie llt beroende d. v. s. en k o n s ta n t p r o c e n tu e ll k o r r e k tio n. L ik n a n d e fö r h å lla n d e f in n e r man även v id s tu d iu m av de k u rv o r som b e s k r iv e r v in k e ln o r m a lis e r in g e n av t i b i a s e p ip h y s p la t t o r hos hund (K a ra h a rju e t a l. 1 9 7 6 ). E p ip h y s p la tta n s v in k e lk o r r e k t io n som en e x p o n e n tie ^ l_ fijn k tio n _ av t id e n F ö lja n d e e x p o n e n tie lla fo rm e l f ö r a t t b e s k riv a e p ip h y s p la tta n s 16

n o r m a lis e r in g s fö r lo p p u p p s tä lld e s ( i ). V t = V_ exp ( - ß t ) d ä r ß = 1 0 t ß = I n d iv id u e l l k o r r e k t io n s f a k t o r, t = t i d, Vq = e p ip h y s p la tta n s v in k e lf e ls t ä ll n in g v id lä k n in g av f r a k t u r e n, V-j = v i n k e l f e l s t ä l l - n in g e f t e r k o r r e k tio n under tid e n t. Denna fo rm e l jä m fö rd e s med den lin e ä r a m odellen genom a t t båda tillä m p a d e s i m a t e r ia le t som p ro g n o s tik u m. Den beräknade normalis e r in g e n e n lig t de bägge m o d e lle rn a jä m fö rd e s med den n o rm a lis e rin g e n som v e r k lig e n hade s k e t t. J ä m fö re ls e n v is a d e a t t den e x p o n e n tie lla m o d e lle n f ö r b e s k r iv n in g av u t r ä t n in g s fö r lo p p e t v a r ö v e rlä g s e n den lin e ä r a (P = 0,0 0 3 ) och överensstäm de b ä t tr e med d e t v e r k lig a f ö r lo p p e t f ö r n o rm a lis e rin g s p ro c e s s e n. Be_räJ<ninc[ av_ ti^ d en_ f c5r_no rm a ^ i^ ej: i j 2 g_av ^p ^p jiy s p la tta n s ^ v in k e l - f e ls t ä lln ir ic j En n o r m a lis e r in g av e p ip h y s p la tta n s lu t n in g in n e b ä r även en k o r r e k tio n av d e t n ä rlig g a n d e le d y t e p la n e t. Det ä r d ä r fö r av b e ty d e ls e i d e t k lin is k a a r b e te t a t t kunna beräkna den t i d som å tg å r f ö r en f u ll s t ä n d ig n o r m a lis e r in g i de f a l l d ä r s lu tn in g av e p ip h y s p la tta n i n t r ä f f a r inom de närm aste å re n. E t t k o n sekve n t e x p o n e n tie llt f ö r lo p p f ö r n o rm a lis e rin g s p ro c e s s e n in n e b ä r a t t en f u ll s t ä n d ig k o r r e k tio n uppnås e f t e r o ä n d lig t i d. F ö r k l i n i s k t b ru k f ö r e s lå r d ä r fö r f ö r f a t t a r e n ( i ) a t t den t i d som e r fo d r a s f ö r k o r r e k tio n t i l l en k v a rv a ra n d e v i n k e lf e ls t ä ll n in g på 2 g ra d e r beräkn as ( t = ^ l V 2 ). F ö r a t t s tu d e ra r ik t ig h e t e n av d e tta f ö r f a r in g s s ä t t in s a t ie s fo rm e ln som e t t p ro g n o s tik u m i en d e l av m a t e r ia le t d ä r o b s e r v a tio n s tid e r n a v a r under 2 å r ( i l ). I denna d e l av m a t e r ia le t hade ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta u p p n å tt en v ä s e n tlig e n no rm a l o r ie n t e r in g jä m fö r t med den n o rm ala s id a n. N är 17

den beräknade tid e n f ö r n o r m a lis e r in g e n lig t fo rm e ln jä m fö rd e s med den v e r k lig a o b s e r v a tio n s tid e n v is a d e d e t s ig a t t fo rm e ln r e s u l te ra d e i en m in d re ö v e r s k a ttn in g av den t i d som e r f o r d r a t s (m e d e l v ä rd e 2,4 mån. + S.D. = 5, 5 ). Därigenom uppkommer en s ä k e rh e ts m a rg i n a l som ä r en f ö r d e l i k l i n i s k t b ru k. Den e x p o n e n tie lla fo rm e ln kan d ä r fö r anses v ä l lämpad a t t fö ru ts ä g a den t i d som å tg å r f ö r en a d e k v a t n o r m a lis e r in g av en v i n k e lf e ls t ä ll n in g av ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta. V i nk_elj< o_r r k t i^ n en_en L i gjt dejn ex onent_ie_llci m o d e lle n B e rä k n in g av u tr ä tn in g s h a s tig h e te n e n lig t den e x p o n e n tie lla m o d e lle n v is a d e a t t den k o n s ta n ta p r o c e n tu e lla u t r ä t n in g s h a s tig he te n v a r i s to r le k s o r d n in g 10 pro cent/m å n a d ( i ). V i n k e l f e l s t ä l l - n in g a r i d o r s a l r ik t n i n g hade en n å g o t lä g r e n o r m a lis e r in g s - h a s tig h e t (8 p ro c e n t/m å n a d ) än de i v o la r (13 p ro c e n t/m å n a d ), u ln a r (13 p ro c e n t/m å n a d ) e l l e r r a d ia i (11 p ro c e n t/m å n a d ) r ik t n i n g. Någon s k illn a d m e lla n k o r r e k tio n s h a s tig h e te n f ö r u ln a s och ra d iu s e p ip h y s p la t t o r e x is te r a d e e j. E j h e lle r in flu e r a d e fö re ko m ste n e l l e r avsaknaden av en s a m tid ig u ln a f r a k t u r s to r le k e n av k o r r e k tio n s h a s tig h e te n f ö r ra d iu s e p ip h y s p la tta. S a m tid ig a v i n k e l f e l - s t ä lln in g a r i tv å p la n hade h e lle r in g e n b e ty d e ls e. I n f l y t cm de_av^ _ o lik a_r a me 1; r r_ p koj: r k jt i n _sh s ti h_e t en En s te g v is re g re s s io n s a n a ly s användes f ö r a t t s tu d e ra in f ly t a n d e t av o lik a p a ra m e tra r på k o r r e k tio n s h a s tig h e te n u t t r y c k t som en e x p o n e n tie ll r e s p e k tiv e li n e ä r fu n k tio n av tid e n ( i ). De oberoende v a r ia b le r som s tu d e ra d e s v a r å ld e r, kön, s id a, p rim ä r v i n k e l f e l s t ä ll n in g, ty p av b e h a n d lin g, ty p av f r a k t u r samt a v s tå n d e t m e lla n f r a k t u r och e p ip h y s p la tta u t t r y c k t i p ro c e n t av ra d iu s t o t a la d ia p h y s lä n g d. N är den lin e ä r a m o d e lle n användes v is a d e re g re s s io n s a n a ly s e n a t t v in k e lf e ls t ä lln in g e n v id l ä k n i n g s t i l l f ä l l e t v a r den 18

enda v a r ia b e l som s ig n if ik a n t in v e rk a d e på n o r m a lis e r in g s h a s tig - h e ten (P < 0,0 0 1 ). När den e x p o n e n tie lla m odellen granska des befanns a t t endast fr a k tu r ty p e n hade någon in v e rk a n på n o r m a lis e rin g s h a s tig h e te n ( 0, 0 5 > P > 0, 0 1 ). K o rre k tio n s h a s tig h e te n m inskade n å g o t frå n t o r u s - f r a k t u r e r ö v e r " g r e e n s tic k " t i l l k o m p le tta f r a k t u r e r. T illv ä x te n _ s.betydelse^ f ö r _r e r ie n t r in e v _ e Ì h ^ s l tta O rsaken bakom n o rm a lis e rin g e n av e p ip h y s p la tta n s in s t ä lln in g h a r a n s e tts v a ra en o m fö rd e ln in g av t i l l v ä x t e n inom e p ip h y s p la tta n (R yöppy & K a ra h a rju 1974, Pauwels 1 9 7 5 ). D ä rfö r s a tte s v in k e l n o rm a lis e r in g ( i ) i r e la t io n t i l l den a k t u e lla lä n g d t ill v ä x t ( IV ) som p ro d u c e ra ts av ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta. B e rä k n in g av u t r ä t n in g s fö r lo p p e t som en f u n k tio n av t ill v ä x t e n u tfö r d e s e n lig t de p r in c ip e r som a n g e tts f ö r k o r r e k tio n e n u t t r y c k t som en fu n k tio n av t id e n. Någon y t t e r lig a r e in fo r m a tio n av b e ty d e ls e e r h ö lls e m e lle r tid e j. De s n a r lik a r e s u lta te n n ä r k o r r e k tio n s fö r lo p p e t u t t r y c k t e s som en fu n k tio n av tid e n och som en fu n k tio n av t i l l v ä x t e n s ty r k e r den a llm ä n t a c c e p te ra d e u p p fa ttn in g e n a t t den norm ala t ill v ä x t e n i e t t lå n g t rö rb e n v ä s e n tlig e n ä r l i n ä r med tid e n (M aresh 1955, A nderson e t a l. 1963, 1964, D ie th e lm 1968, Hedström 1 9 6 9 ). E p ip h y s p la tta n s l tj L i a _ i s ^ ä ll i g _ i_ fö r j 2 å^l nc[e tjlll de n o rm l si^a S_e Ì h^s latta R e s u lta te n fr å n denna d e l av s tu d ie n ( i i ) som e n d a s t u tfö r d e s på r a d iu s v is a d e a t t i 33 f a l l av 40 hade den fr a k tu r e r a d e s id a n s d is t a la e p ip h y s p la tta en o r ie n t e r in g som s k iljd e s ig fr å n den n o r m ala s id a n s med e n d a s t + 2 g ra d e r. I tv å f a l l förekom en ö v e r k o r r e k t io n på mer än tv å g ra d e r och i fem f a l l v a r den k v a rv a ra n d e s k i l l - 19

naden i v in k e l mer än 2 g ra d e r. I t r e av dessa fem f a l l ( å ld e r 1 6,0, 1 6,0 och 14,8 å r ) v a r en s lu tn in g av e p ip h y s p la tta n den mest sannol i k a o rsa ken t i l l a t t en o f u lls t ä n d ig k o r r e k tio n f ö r e lå g. Dessa t r e f a l l in g å r d ä r fö r in t e i den f o r t s a t t a re d o v is n in g e n. De tv å re s te ra n d e f a lle n fa n n s b la n d de f y r a f a l l som hade en p rim ä r v in k e l- f e l s t ä l l n i n g ö v e rs tig a n d e 20 g ra d e r. R ik tn in g e n av den p rim ä ra d is lo k a tio n e n e l l e r en s a m tid ig d i s t a l u ln a f r a k t u r hade in g e n in v e rk a n på e p ip h y s p la tta n s s l u t l i g a o r ie n t e r in g. Den s l u t l i g a o r ie n te r in g e n av ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta a n a ly sera d e s f ö r beroende av fö lja n d e v a r ia b le r : å ld e r, kön, s id a, v e r k l ig o b s e r v a tio n s t id, tid e n t i l l fö rv ä n ta d a v s lu ta d t i l l v ä x t *, p rim ä r v in k e l f e l s t ä l l n i n g, f r a k t u r t y p samt a v s tå n d m e lla n f r a k t u r och e p ip h y s p la tta n i m illim e t e r. F ö r a n a ly s e n användes b iv a r ia t a k o r r e k tio n s a n a ly s e r, s te g v is re g re s s io n och f a k to r a n a ly s. Den s te g v is a re g re s s io n e n v is a d e a t t in g e n av de nämnda fa k to r e r n a p å verka de r e s u lt a t e t. F a k to ra n a ly s e n gav in g e n d i r e k t in fo r m a tio n b e trä ffa n d e e t t e v e n t u e llt in f ly t a n d e av v a r ia b le r n a på den s l u t l i g a o r ie n te r in g e n av e p ip h y s p la tta n. N är de tv å f a ll e n med i n k o m p le tt k o r r e k tio n och p rim ä r v in k e lf e ls t ä ll n in g ö v e r 20 g ra d e r u t e s lö t s v is a d e de b iv a r ia t a k o r r e la tio n e r n a en te n d e n s (P = 0, 0 2 ) t i l l ö v e r k o r r e k tio n ( 1-2 g ra d e r) av e p ip h y s p la tta n med ökande o b s e r v a t io n s t id. V id a re fa n n s en te n d e n s (P = 0,0 3 ) t i l l ökande ö v e r k o r r e k tio n med ökande p rim ä r v i n k e lf e ls t ä ll n in g. E p ip h y s p la tta n s ^l_utl^i^a i]isjtä 1^1 jnijng i_f rhå^ 1 a n d e _ t il 1^ Jbejnets äjigsaxe_l Den s l u t l i g a in s t ä lln in g e n av r a d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta v a r k o r r e - 20 P o jk e 16 å r, f l i c k a 15 å r ( jm f. Maresh 1955, K o th a r i 1 9 7 4 ).

le r a d t i l l den fö r ä n d r in g i o r ie n t e r in g av ra d iu s d ia p h y s e n s lä n g s - a x e l som o rs a k a ts av fr a k tu r e n (P = 0,0 4 6 ) ( i l ). En k la r ten den s t i l l ö v e r k o r r e k tio n av e p ip h y s p la tta n i fö r h å lla n d e t i l l d ia - physens lä n g s a x e l kunde p å v is a s. En s e p a ra t s te g v is re g re s s io n s a n a ly s in k lu d e ra n d e både den sistn ä m n d a och de i d e t före g å e n d e s ty c k e t nämnda oberoende v a r ia b le r n a k o n firm e ra d e a t t o r ie n te r in g e n av lä n g s a x e ln av d e t fr a k tu r e r a d e be n e ts d ia p h y s in flu e r a d e e p ip - h y s p la tta n s s l u t l i g a o r ie n t e r in g. N är den s l u t l i g a in s t ä lln in g e n äv d is t a la e p ip h y s p la tta n k o r r e le ra d e s t i l l o r ie n te r in g e n av d ia p h y s e n s lä n g s a x e l kunde även v is a s a t t de tv å f a ll e n med en p rim ä r v i n k e lf e ls t ä ll n in g ö v e r s tig a n d e 20 g ra d e r, d ä r n o rm a lis e rin g e n hade a v s ta n n a t v id 10 r e s p e k tiv e 7 g ra d e r, avvek frå n d e t ö v r ig a m a t e r ia le t ( jm f. I I, F ig. 3 ). K o rre k tio n e n i dessa tv å f a l l ty d e r på a t t d e t f in n s en ö v re g rä ns f ö r den v i n k e lf e ls t ä ll n in g som e p ip h y s p la tta n kan k o r r ig e r a. Från s t u d ie r av f r a k t u r u t r ä t n in g ä r d e t k ä n t a t t v in k e l- f e ls t ä lln in g a r ö v e r 20 g ra d e r h a r o f u lls t ä n d ig k o rre k tio n s fö rm å g a (B uck e t a l. 1 9 6 6 ). Några d e f i n i t i v a k o n k lu s io n e r kan in t e dra ga s fr å n o b s e rv a tio n e r på tv å f a l l. T i l l s k la r h e t h a r s k a p a ts ä r d e t k lo k t a t t in t e fö r v ä n ta s ig en t i l l f r e d s s t ä l l a n d e k o r r e k tio n av e p ip h y s p la tta n s f e l s t ä l l n i n g v id en d i s t a l r a d iu s f r a k t u r som lä k t med en v in k e l ö v e rs tig a n d e 20 g ra d e r. I d e la r b e te I I s tu d e ra d e s även o r ie n te r in g e n av r a d iu s p ro x im a la e p ip h y s p la tta i fö r h å lla n d e t i l l den norm ala s id a n. A n a ly s m e to d ik e n v a r id e n t is k med den som ovan b e s k r iv it s f ö r den d is t a la e p ip h y s p la tta n. R e s u lta te n v is a d e a t t även den p ro x im a la e p ip h y s p la t t a n re o rie n te ra d e s e f t e r en d i s t a i r a d iu s f r a k t u r. R e o rie n te - rin g e n befanns i f ö r s t a hand v a ra m ycket s t a r k t k o r r e le r a d (P = 0,0 0 0 0 1 ) t i l l o r ie n te r in g e n av lä n g s a x e ln av d e t fra k tu r e r a d e b e n e ts d ia p h y s. 21

F ra ktu rvin keln s spontana ko rre k tio n En re d u k tio n av den k v a rv a ra n d e v in k e ln i r a d iu s fr a k tu r e n hade s k e t t i s a m tlig a f a l l ( i l l ). T r o ts m ycket lå n g a o b s e rv a tio n s t i d e r (4-11 å r ) f ö r c ir k a h ä lf t e n av fr a k tu r e r n a hade en f u l l s tä n d ig k o r r e k tio n av den p rim ä ra v in k e lf e ls t ä ll n ir ^ e n en dast i n t r ä f f a t i fy r a f a l l. I y t t e r lig a r e e t t f a l l fa n n s en m in dre ö v e r k o r r e k tio n. Någon in v e rk a n fr å n de o lik a d is lo k a t io n s - r ik t n in g a r n a kunde in t e p å v is a s. J^nfl^t nde av o lik c j a a me t_rar_p_å _Fr ktu_rv_inkeln Den s l u t l i g a v in k e ln i fr a k tu r e n a n a ly s e ra d e s med avseende på in f ly t a n d e fr å n o lik a f a k t o r e r. Dessa v a r å ld e r, kön, s id a, v e r k lig o b s e r v a tio n s tid, tid e n t i l l fö rv ä n ta d a v s lu ta d t i l l v ä x t, f r a k t u r t y p, p rim ä r f r a k t u r v in k e l, a v s tå n d m e lla n f r a k t u r och e p ip h y s p la tta u t t r y c k t s s å v ä l i m illim e t e r som i p ro c e n t av ra d iu s t o t a la d ia p h y s lä n g d, p rim ä r ad a x is f e ls t ä lln in g e n av e p ip h y s - p la t t a n och s l u t l i g o r ie n te r in g av den d is t a la e p ip h y s p la tta n. De a n a ly s m e to d e r som användes v a r b iv a r ia t a k o r r e la tio n s a n a ly s e r, s te g v is r e g re s s io n s a n a ly s, fa k to r a n a ly s, samt d is k r im in a n ta n a ly s e r. Den s t a t is t is k a b e a rb e tn in g e n v is a d e a t t den s l u t l i g a f r a k t u r v in k e ln i hög gra d påverkades av tid e n f ö r k v a rv a ra n d e t i l l v ä x t i ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta (P = 0,0 0 4 ). V id a re hade den d is t a la e p ip h y s p la tta n s p rim ä ra ad a x is f ö r s k ju t n in g en avgörande b e ty d e ls e (P < 0,0 0 1 ). D e tta a v s p e g la r även e t t s t a r k t in fly ta n d e fr å n den p rim ä ra v in k e lf e ls t ä lln in g e n (P = 0,0 2 ) och frå n avs tå n d e t m e lla n f r a k t u r och e p ip h y s p la tta (P = 0,0 0 9 ). S lu t lig e n fa n n s e t t k l a r t samband m e lla n den s l u t l i g a o r ie n te r in g e n av den d is t a la e p ip h y s p la tta n och den k o r r e k tio n som s k e t t av f r a k t u r v in k e ln (P < 0,0 0 1 ). Den t o t a la fö r k la r in g s g r a d e n av v a ria n s e n inom r e s u lta te n som e r h ö lls av tid e n f ö r k v a rv a ra n d e t i l l v ä x t, ad a x is fö r s k ju tn in g e n och e p ip h y s p la tta n s o r ie n t e r in g v a r e n lig t den s te g v is a re g re s s io n e n 79 p ro c e n t. 22

N är dessa r e s u lt a t jä m fö rs med de a llm ä n t fra m fö rd a u p p fa ttn in g a r n a (B lo u n t 1955, S h a rra rd 1971, Ryöppy 1972) a t t å ld e r, p rim ä r f r a k t u r v in k e l, a v s tå n d m e lla n e p ip h y s p la tta t i l l fr a k tu r e n och r ö r e l s e p la n e t i en n ä rlig g a n d e gång jä r n s le d ä r av b e ty d e ls e f ö r f r a k t u r k o r r e k tio n e n kan fö lja n d e k o n s ta te r a s. Även i d e tta m a te r ia l fra m s t å r k l a r t a t t den p rim ä ra f r a k t u r v in k e ln och a v s tå n d e t m e lla n f r a k t u r och e p ip h y s p la tta ä r av b e ty d e ls e. Dessutom v is a d e s a t t den kom binerade e ffe k te n av dessa tv å v a r ia b le r i form av e p ip h y s - p la t t a n s ad a x is f ö r s k ju t n in g ä r av s t o r b e ty d e ls e i sammanhanget. V id a re fra m g å r a t t å ld e rn p e r se in t e h a r någon in v e rk a n i den m eningen a t t k o r r e k tio n e n s k u lle v a ra snabbare hos yn g re i n d i v id e r. Dock h a r å ld e rn b e ty d e ls e s å t i l l v i d a a t t e t t yngre barn h a r mer å te rs tå e n d e t i d f ö r t i l l v ä x t. Den f jä r d e fa k to r n nä m lig en r ik t n in g e n av r ö r e ls e p la n e t i en n ä rlig g a n d e le d befa n n s v a ra uta n in f ly t a n d e. D e tta överensstäm m er med vad som t id ig a r e r a p p o r te r a ts då handledens r ö r e ls e p la n in k lu d e r a r a l la i s tu d ie n förekommande d is lo k a t io n s r ik t n i n g a r. ]_är^g_dtilllväxt^n^_bet_yd_el_se_fjjr_ korj:e_kt_ioj2 av f_ra_kt_urv_i_nkeln R e s u lta te n ( I I I ) s tö d e r s t a r k t a n ta g a n d e t a t t den k o r r e k tio n som uppnåddes i fr a k tu r e n t i l l övervägande d e l v a r en e f f e k t av r ik t n in g e n f ö r och s to r le k e n av den k v a rv a ra n d e t ill v ä x t p o t e n t ia le n v id ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta. D e tta antagande in k lu d e r a r n ä m lig e n som h u v u d fa k to re r både den å te rs tå e n d e tid e n t i l l avs lu ta d t i l l v ä x t och e p ip h y s p la tta n s s l u t l i g a o r ie n t e r in g. A ccepte r a s hypotesen kommer dessutom den p rim ä ra v in k e lf e ls t ä lln in g e n och a v s tå n d e t m e lla n f r a k t u r och e p ip h y s p la tta och då frä m s t den k om binerade e ffe k te n av dessa tv å p a ra m e tra r d. v. s. ad a x is d is - lo k a tio n e n a t t ha avgörande b e ty d e ls e f ö r s to r le k e n av k o r r e k tio n e n ( I I I F ig. 5 och F ig. 6 ). Be äkni_nc av_fö_rvän_tad_k_or_rekt_io_n av_f_r a k t jjrvi_nkel_n F ö r a t t undersöka om k o r r e k tio n e n av f r a k t u r v in k e ln e n b a rt kunde 23

f ö r k la r a s med t i l l v ä x t e n i e p ip h y s p la tta n fra m to g s en t r ig o n o - m e tr is k fo rm e l f ö r a t t b e s k riv a f ö r lo p p e t. F orm eln baserades på a n ta g a n d e t a t t in g e n v e r k lig v in k e lk o r r e k t io n skedde i s jä lv a fr a k tu r e n uta n a t t a l l k o r r e k tio n kunde fö r k la r a s med e p ip h y s - p la tta n s t i l l v ä x t ( I I I F ig. 5, I V ). R e s u lta te n v is a d e a t t fo rm e ln m ycket v ä l b e s k re v den k o r r e k tio n som e r h å l l i t s av F r a k tu r v in k e ln. P r o g n o s tis e r in g av k o r r e k tio n e n med h jä lp av fo rm e ln re s u lte ra d e i en in s ig n if ik a n t fe lp ro g n o s på 0,3 4 g ra d e r + S. D. = l/ 72. N är den t e o r e t is k t beräknade k o r r e k tio n e n k o rre le ra d e s med den som i v e r k lig h e te n hade s k e t t i f r a k tu r e r n a kunde v is a s a t t sambandet m e lla n den t e o r e t is k t beräknade och den v e r k lig a k o r r e k tio n e n v a r m ycket s ta r k (k o r r. k o e f f. = 0,8 3, P = 0,0 0 0 0 1 ). Dessa r e s u lt a t v is a r a t t k o r r e k tio n e n av en k v a rv a ra n d e f e lv i n k e l e f t e r en d i s t a l r a d iu s f r a k t u r h u v u d s a k lig e n kan t i l l s k r i v a s r ik t n in g e n och s t o r le k e n av den t i l l v ä x t som p ro d u c e ra s av den d is t a la r a d iu s e p ip - h y s e n. I s jä lv a fr a k tu r e n skedde en p å la g r in g av ben på den konkava s id a n och r e s o r p tio n av ben frå n den konvexa s id a n h e lt i e n lig h e t med vad som t id i g a r e o b s e rv e ra ts ( F r o s t 1 9 6 4 ). D e tta r e s u lt e r a r dock in t e i någon v e r k lig u t r ä t n in g av f r a k t u r v in k e ln u ta n g ö r bara v in k e ln m in d re p å ta g lig n ä r r ö n tg e n b ild e r jä m fö rs. V id a re i n t r o d u c e ra s e t t a l l v a r l i g t m ä tfe l om m ittp u n k te n på b e net i f r a k t u r - h ö jd användes f ö r b e rä k n in g av den v e r k lig a v in k e lu tr ä tn in g e n i f r a k t u r e n. R e s u lta te n v is a d e även a t t s. k. " c o r t i c a l d r i f t " (E nlow 1962, Garn 1969, S tanek 1969) in t e ä r av b e ty d e ls e i sammanhanget. Den k o r r e k tio n som s k e r av f r a k t u r v in k e ln ä r h u v u d s a k lig e n en " f i k t i v " k o r r e k tio n o rsa kad av e p ip h y s p la tta n s t i l l v ä x t och någon " r e e l l " v in k e lk o r r e k t io n av b e ty d e ls e synes in t e förekom m a. 24

R E F E R E N S E R A itk e n, A.P. (1 9 3 5 ) The end r e s u lt s o f th e f r a c tu r e d d i s t a l r a d ia l e p ip h y s is. J. Bone J o in t S u rg. 17, 3 0 2-3 0 8. A itk e n, A.P. (1 9 3 5 ) F u r th e r o b s e rv a tio n s on th e fr a c tu r e d d i s t a l r a d ia l e p ip h y s is. J. Bone J o in t S u rg. 17, 9 2 2-9 2 7. A n d e rso n, M., G reen, W. and M essner, M.B. (1 9 6 3 ) G row th and p r e d ic t io n o f g ro w th in th e lo w e r e x t r e m itie s. J. Bone J o in t S u rg. 45-A, 1-1 4. A n d e rso n, M., M essner, M.B. and G reen, W.T. (1 9 6 4 ) D is t r ib u t io n o f le n g th s o f th e norm al fem ur and t i b i a in c h ild r e n from one to e ig h te e n y e a rs o f age. J. Bone J o in t S u rg. 46-A, 1197-1202. A tte n b o ro u g h, C.G. (1 9 5 3 ) R e m o d e llin g o f th e humerus a f t e r s u p ra c o n d y la r fr a c t u r e s in c h ild h o o d. J. Bone J o in t S u rg. 3 5 -B, 3 8 6-3 9 5. Bennek, J. & S t e in e r t, V. (1 9 6 6 ) Knochenwachstum nach d e fo rm v e r h e ilt e n U n te rs c h e n k e ls c h a ftfr a k tu r e n b e i K in d e rn. Z e n t r a lb l. C h ir. 91, 6 3 3-6 3 9. 25

B lo u n t, W.P. (1 9 5 5 ) F ra c tu re s in c h ild r e n. W illia m s & W ilk in s comp. B a ltim o re, 2-7. B uck, P., F o ls c h v e ille r, J. & Je n n y, G. (19 66 ) Ü ber d ie Behandlu n g von 376 V o rd e ra rm s c h a ftb rü c h e n b e i K in d e rn. H e fte U n f a llh e ilk d, 89, 5 1-5 4. D ie th e lm, L. (1 9 6 8 ) Handbuch d e r M e d iz in is c h e n R a d io lo g ie Band IV t e i l 2, S p r in g e r V e rla g, B e r lin. E nlow, D.H. (1 9 6 2 ) A s tu d y o f th e p o s tn a ta l g ro w th and re m o d e llin g o f bone. Am. J. A n a t. 110, 7 9-1 0 1. F r ib e r g, S. (1 9 7 4 ) S pontan k o r r e k tio n av f e l s t ä l l n i n g e f t e r lä k n in g av d is t a la u n d e ra rm s fra k tu re r hos b a rn. L ä k a r s ä lls k a p e ts riksstäm m a s a m m a n fa ttn in g a r, 353, S to c k h o lm. F r ib e r g, S. and L u n d strö m, B. (1 9 7 6 ) R a d io g ra p h ic m easurem ents o f th e r a d io - c a r p a l j o in t in d i s t a l r a d ia l f r a c t u r e s. A c ta R a d io l. ( D ia g n.) 17, 8 6 9-8 7 6. F r o s t, H.M. (1 9 6 4 ) The law s o f bone s t r u c t u r e. C h a rle s C. Thomas, S p r in g f ie ld. G a n d h i, R.K., W ils o n, P., Mason Brown, J. J. & M acleo d, W. (19 62 ) Spontaneous c o r r e c tio n o f d e fo r m ity fo llo w in g fr a c tu r e s o f th e fo re a rm in c h ild r e n. B r. J. S u rg. 50, 5-1 0. G arn, S.M., Goodspeed, G. & H e rtz o g, K. (1969) A lo n g it u d in a l t e s t o f a n g u la r re m o d e llin g. Am. J. P hys. A n th ro p. 30, 3 1 1-3 1 3. Grewe, H.E. & Niem ann, F. (19 66 ) W achstum sstörungen nach F ra k tu re n im K in d e s a lte r. Bruns B e i t r. K lin. C h ir. 212, 185-205. Hansen, B.A., G r e i f f, J. & Bergman, F. (19 76 ) F ra c tu re s o f th e t i b i a in c h ild r e n. A c ta O rth o p. Scand. 47, 4 4 8-4 5 3. 26

H edström, Ö. (1 9 6 9 ) G rowth s t im u la t io n o f lo n g bones a f t e r f r a c t u r e o r s im ila r tra u m a. A c l i n i c a l and e x p e rim e n ta l s tu d y. A c ta O rth o p. Scand. s u p p l. 122. H in z, R. (19 30 ) R ö n tg e n o lo g i sehe U ntersuchungen lib e r C a llu s und Knochenumbau d e fo r m - g e h e ilte r F ra k tu re n. A rc h. k l i n. C h ir. 49, 161. H ögström, H., N ils s o n, B.E. & W illn e r, S. (1 9 7 6 ) C o r r e c tio n w ith g ro w th fo llo w in g d ia p h y s e a l fo re a rm f r a c t u r e s. A c ta O rth o p. Scand. 47, 29 9-3 03. K a ra h a rju, E.O. Ryöppy, S.A. & M äkinen, R.J. (1 9 7 6 ) R e m o d e llin g by a s y m m e tric a l e p ip h y s e a l g ro w th. J. Bone J o in t S u rg. 58 -B, 1 2 2-126. K o th a r i, D.R. (1 9 7 4 ) Age o f e p ip h y s e a l unio n a t elbow and w r is t jo in t s in M arwar re g io n o f R a ja s th a n. J. In d ia n Med. A ssoc. 63, 2 5 2-2 5 6. K ö n ig, F. (1 9 0 8 ) D ie s p ä te re n S c h ic k s a le deform g e h e ilt e r Knoche nb rüche, besonders b e i K in d e rn. A rc h. k l i n. C h ir. 85, 187-211. L a n z i, F. (19 65 ) E v o lu z io n e d e lle f r a t t u r e d i a va m b ra ccio d e l l ' in fa n z ia e d e ll'a d o le s c e n z a. A rc h. O rth o p. 78, 3 2 7-3 3 5. M aresh, M.M. (1 9 5 5 ) L in e a r gro w th o f lo n g bones o f e x tr e m itie s from in fa n c y th ro u g h a d o le s c e n c e. Am. J. D is. C h ild. 89, 7 2 5-7 42. M iy a g i, S. & Murayama, T. (1 9 6 4 ) C l in i c a l o b s e rv a tio n s on spontaneous c o r r e c tio n o f f r a c t u r e o f th e s h a ft o f gro w in g lo n g bones. Kurume Med. J. 11, 19-37. 27

Nonnemann, H.C, (1 9 6 9 ) Grenzen d e r S p o n ta n k o rre k tu r f e h lg e h e ilt e r F ra k tu re n b e i J u g e n d lic h e n. Langenbecks A rc h C h ir. 324, 7 8-8 6. P auw e ls, F. (1 9 7 5 ) E in e k lin is c h e Beobachtung a ls B e is p ie l und Beweis f ü r f u n k t io n e lle Anpassung des Knociiens durch Längenwachstum. Z. o r th o p. 113, 1-5. Ryöppy, S. (1 9 7 2 ) I n j u r ie s o f th e g ro w in g s k e le to n. Ann. C h ir. G yna ecol. Fenn. 61, 3-1 0. Ryöppy, S. & K a ra h a rju, E.O. (1 9 7 4 ) A lt e r a t io n o f e p ip h y s e a l g ro w th by an e x p e r im e n ta lly produced a n g u la r d e fo r m ity. A c ta O rth o p. Scand, 45, 49 0-4 98. S h a rra rd, W.J.W. (1 9 7 1 ) P a e d ia tr ic o rth o p a e d ic s and f r a c t u r e s. B la c k w e ll S c ie n t if ic p u b i. O x fo rd and E d in b u rg h. S p is s a k, L., M a je s k y, I. & H o lle itn e r o v a, M. (1 9 6 9 ) Nase s k u s e n o s ti s a u to re m o d e la c io u d ia fy z a r n y c k zlo m e n in p re d k o le n ia u d e t i. A c ta C h ir. O rth o p. T ra u m a to l. Cech. 36, 176-1 7 8. S ta n e k, J. (1 9 6 9 ) M o d e llin g o f th e d ia p h y s is o f lo n g bone d u rin g th e p o s tn a ta l g ro w th. L a t e r a l d r i f t. F o lia m o rp h o l. (P ra h a ). V o l. X V II, 3 2 9-3 4 1. Swaan, J.W. and O ppers, V.M. (1 9 7 1 ) C r u r a l fr a c t u r e s in c h ild r e n. A rc h. C h ir. N e e r l. 2 3-2 4, 2 5 9-2 7 2. önne, L. and Sandblom, P.M. (1 9 4 9 ) L a te r e s u lt s in f r a c tu r e s o f th e fo re a rm in c h ild r e n. A c ta C h ir. Scand. 98, 54 9-5 67. 28

29

30