Barnlitteratur som ett läromedel i religionsundervisning

Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Grundlärarprogrammet Examensarbete 1, inom Ämnesdidaktik Samhällsorienterande ämnen Forskningskonsumtion LIU-FG1-3-N-G--20/12 SE VT 2020 Barnlitteratur som ett läromedel i religionsundervisning - En strukturerad litteraturstudie med fokus på F-3 Johanna Gustafsson och Hilda Friström Walch Handledare: Lars Wallner Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka hur barnlitteratur kan användas som ett redskap i religionsundervisning och vilka material som används i religionsundervisning idag. Studien är ett konsumtionsarbete och tidigare forskning har granskats genom en innehållsanalys. Studien kommer fram till att läroböcker tycks vara det mest använda läromedlet i religionsundervisning idag och att barnlitteratur inte är vanligt förekommande. Studien presenterar resultat kring positiva effekter av användandet av barnlitteratur i religionsundervisning. Genom att elever får ta del av barnlitteratur om andra kulturer och religioner kan det ge eleven en djupare förståelse för sig själv och på så sätt även för andra. Barnlitteratur kan göra att elever får sätta sig in i andra människors känslor och liv och på så sätt öka empati och medmänsklighet hos eleverna. Metoder som studien presenterar kring användandet av barnlitteratur är diskussioner, illustrationer och gestaltningar. Användandet av dessa metoder samt vilka positiva effekter dessa kan ge presenteras även.

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Problemformulering 1 1.2 Syfte 1 2 Metod 3 2.1 Metoddiskussion 3 2.2 Sökmetod 3 2.3 Databassökning 4 2.4 Manuell sökning 4 2.5 Urval 4 2.6 Översiktstabell 6 2.7 Presentation av artiklar 7 2.8 Analysmetod 10 3 Analys 11 3.1 Material som används i religionsundervisning 11 3.1.1 Läroboken dominerar religionsklassrummet 11 3.2 Arbete med och utifrån barnlitteratur 12 3.2.1 Diskussion utifrån barnlitteratur 12 3.2.1.1 Frågor som stöd till diskussion 13 3.2.1.2 Arketyper som stöd till diskussion 14 3.2.1.3 Dramatisering och visualisering som stöd till diskussion 15 3.2.2 Illustration och foton utifrån barnlitteratur 15 3.2.2.1 Foton och bilder 16 3.2.2.2 X-Ray och Slogans 16 3.3 Det viktiga valet 17 3.3.1 Faktorer vid valet 17 3.3.2 Representationer av människor 17 3.3.3 Representationer av samhället 18 3.4 Fördelar med barnlitteratur i religionsklassrummet 19 4 Diskussion 21 4.1 Material som används i religionsundervisning 21 4.2 Arbete med och utifrån barnlitteratur 23 4.3 Det viktiga valet 23 4.4 Vidare forskning 24 5 Referenslista 26

1 Inledning En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utestängd från det förtrollade landet, där man kan hämta den sällsammaste av all glädje. Lindgren (1956). Så sade Astrid Lindgren om barnlitteratur år 1956. Litteraturen spelar en stor roll i samhället och är betydelsefull för människan. Löfstedt (2011) skriver att berättelser kan vara ett verktyg i religionsundervisning då det kan hjälpa elever att skapa empati för de personer som finns i berättelserna genom identifikation. Det kan stärka elevernas förmåga att sätta sig in i andra människors liv och på så sätt skapa förståelse (Löfstedt, 2011). I den svenska skolan är religion ett ämne som behandlas redan i lågstadiet. I läroplanens syfte står det framskrivet att varje elev ska få en förståelse för andra människors levnadssätt och kultur för att främja att andra kulturer bemöts med förståelse och respekt. I det centrala innehållet för religionskunskap kan vi läsa att eleverna ska få möta skildringar om livet i dåtid och nutid genom såväl barnlitteratur som sånger och filmer (Skolverket, 2011). Litteraturen spelar en stor roll inom skolan och varje barn har rätt att lära sig läsa och kunna ta del av litteratur (Skolverket, 2011). Med anledning av detta vill vi undersöka hur lärare kan använda barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg inom religionsundervisning. 1.1 Problemformulering Studien syftar till att undersöka forskning om hur lärare kan använda barnlitteratur i sin religionsundervisning och om det på så sätt ger möjlighet att variera undervisningen inom ämnet. En varierad undervisning ger fler elever chansen att ta till sig innehållet och på så sätt främjar vi till en likvärdig utbildning (Skolverket, 2011). Genom att ta del av tidigare forskning vill vi undersöka hur lärare kan använda barnlitteratur som verktyg och vilka olika arbetssätt det möjliggör för. Studien syftar även till att undersöka hur undervisningsmaterialet inom religion ser ut idag och hur lärare kan välja barnlitteratur. 1.2 Syfte Syftet med denna studie att undersöka och analysera forskning kring hur lärare kan använda barnlitteratur som ett redskap inom religionsundervisningen i lågstadiet och vilka material som används idag. Frågeställningarna som vi har utgått ifrån är: 1

Vad har forskningen visat kring vilka material lärare väljer att använda sig av i religionsundervisning? På vilka sätt kan barnlitteratur användas inom religionsundervisning enligt forskningen? 2

2 Metod Vi har utfört en systematisk litteraturstudie vilket innebär en fördjupning inom ett område och undersökning kring vad tidigare forskning har kommit fram till inom ämnet. Vi har systematiskt sökt och granskat vetenskapliga artiklar och utfört en kvalitativ analys av dessa. Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) beskriver hur en systematisk litteraturstudie ska syfta till att nå en slutsats efter att ha genomgått analys och diskussion. Vidare menar Eriksson Barajas m.fl. (2013) att forskningen även ska vara aktuell för ämnet och kunna bidra till ny kunskap. 2.1 Metoddiskussion Eriksson Barajas m.fl. (2013) beskriver en metoddiskussion som en del av texten där man diskuterar hur omfattande litteratursökningen har varit, hur innehållet och kvalitén i urvalet ser ut, möjligheter att dra slutsatser från resultatet samt andra eventuella begränsningar arbetet kan ha. Då studiens område var begränsat blev urvalet smalare än förväntat. Under den begränsade angivna tiden för studien har en bred genomsökning av den forskning som finns gjorts men ett visst bortfall kan ha skett. Samtliga av de funna artiklarna är skrivna på engelska vilket inte är vårt första språk. Studierna har noga bearbetats och analyserats för att inte missförstå något på ett språkligt plan. Många av de funna studierna är utförda i USA och enbart en studie är utförd i Sverige. Vi känner inte till hur religionsundervisningen ser ut världen över vilket kan ha påverkat studiens resultat. Sammanfattningsvis vill vi framhålla att studiens begränsning i tid, vår erfarenhet och vår kunskap kring religionsundervisning generellt kan ha påverkat studiens resultat. 2.2 Sökmetod När frågeställningarna var formulerade inleddes sökandet efter vetenskaplig forskning. Nedan presenteras de olika sökmetoder som har använts för att hitta relevant forskning samt en beskrivning av hur urvalsprocessen har gått till. En skriftlig presentation av de olika databaser som har använts kommer även presenteras. 3

2.3 Databassökning För att finna forskning inom området har en databassökning skett vilket Eriksson Barajas m.fl. (2013) beskriver som en vanligt förekommande metod. För att få ett brett underlag för studien har flera olika databaser använts i sökningen. Eriksson Barajas m.fl. (2013) gav förslag på databasen ERIC vilket är en databas som samlar forskning inom pedagogik och psykologi. Vidare beskriver de ett antal steg för att göra sökningen så relevant som möjligt. Stegen inkluderar allt från att identifiera intresseområde till att göra en kvalitetsvärdering, vilket kommer redogöras för i presentationen av urvalet. Vi har även tagit stöd av bibliotekarier vilket Eriksson Barajas m.fl. (2013) beskriver som effektivt då dessa ofta har aktuell information kring vilka sökningar som ger goda resultat. De databaser som har använts är ERIC (Ebsco), Diva, Google Scholar samt sökmotorn Unisearch och sökkatalogen Libris. De slutgiltiga texterna som var relevanta efter urvalet var dock endast från ERIC och Swepub som upptäcktes via Unisearch. Unisearch, som upptäcktes via Linköpings universitetsbibliotek, är en sökmotor som ger tillgång till bland annat artiklar och böcker från många olika databaser. Sökningen på ERIC gjorde urvalet smalare och mer relevant då databasen är inriktad på pedagogik och psykologi, och studien syftar till att undersöka barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i skolan. 2.4 Manuell sökning I samtliga funna artiklar har referenslistan studerats för att ta reda på ursprungskällor och få ett bredare forskningsområde vilket Eriksson Barajas m.fl. (2013) beskriver som en metod. Ofta har artiklar som behandlat studiens område refererat till andra artiklar med liknande frågeställning. I artiklar som inte varit granskade eller inte haft ett tydligt syfte eller innehåll har referenslistan granskats för att finna fler relevanta studier. 2.5 Urval För att få så relevanta träffar som möjligt har alla sökningar begränsats till resultat som är publicerade i akademiska tidskrifter. Sökningen har även avgränsats till resultat som är peerreviewed vilket innebär att de har blivit lästa och granskade av ämnesexperter innan de blivit publicerade. Nyckelord som användes i de första sökningarna var children s literature, religion, education. Det gav 238 träffar på sökmotorn Unisearch och 40 träffar i databasen ERIC. För att få så adekvata resultat som möjligt till studien användes 4

även sökordet primary school. Inledningsvis granskades titeln och artikelns abstract men många artiklar valdes bort då dessa inte besvarade studiens frågeställningar. Därefter fortsatte sökningen med sökorden religious education, plurality, pluralism, teaching methods, children s books, school, fairy tales, didactics, Sweden, social studies, cultural pluralism samt picture books i olika konstellationer och fraser som nyttjades i ytterligare databassökningar vilket redogörs för i översiktstabellen. Olika synonymer för samtliga sökord har använts i sökprocessen för att inkludera så många alternativ som möjligt och få en helhetssökning. Sökningarna har även skett på svenska då nationell forskning eftersöktes vilket dessvärre inte gav några resultat. I sökprocessen efter svenska artiklar söktes specifik forskning utförd av Sven Hartman då han är en framstående forskare inom religionsundervisning i Sverige. Ingen av hans forskningsartiklar behandlar barnlitteratur och har därför valts bort. Däremot kommer delar av hans forskning samt en modell han presenterar i en lärobok diskuteras i diskussionsavsnittet. I vissa fall har trunkering använts för att bredda sökningen alltmer vilket Eriksson Barajas m.fl. (2013) beskriver som ett alternativ. Trunkering innebär att du placerar en asterisk som ersättning för början eller ändelsen i det valda sökordet för att få sökresultat på alla potentiella alternativ av orden (Eriksson Barajas m.fl., 2013). I detta fall användes trunkering i orden religio* och teach* i olika kombinationer med resterande sökord. Forskning i, och om, de äldre grundskoleåldrarna har inkluderats då det inte fanns tillräckligt mycket forskning inom lågstadiet. Det ger en bredare syn och en helhetsuppfattning av ämnet som likväl kan vara relevant oavsett den åldersgrupp som forskningen syftar till. De artiklar som funnits intressanta efter granskning är alla relativt nya och har publicerats under 2000-talet och framåt. Avgränsningen i tid är således ett naturligt urval och därför fortsatte sökningen efter artiklar som publicerats under det senaste 20 åren för att få en så jämförbar forskning som möjligt. Urvalet är baserat på adekvata forskningsfrågor som besvarar frågeställningarna. Det första urvalet gjordes efter att ha granskat titeln. Vi hade då ett trettiotal artiklar med relevans där artikelns abstract samt struktur granskades då artikeln bör innehålla en väl framskriven metod med tydligt resultat. Antalet minskade då många artiklar inte byggde på en vetenskaplig studie eller inte var relevanta för syftet. Till sist genomfördes en heltextläsning och efter det slutgiltiga urvalet återstod 10 artiklar. Dessa artiklar var relevanta till ämnet och till 5

frågeställningarna. Nedan presenteras de slutgiltiga artiklarna i en översiktstabell samt i en kort artikelbeskrivning. 2.6 Översiktstabell Författare År Land Titel Sökning Databas Sökord Broberg 2017 Sverige The use of teaching materials in religious education in Sweden: a quantitative analysis of Swedish religious education teachers' reported use of teaching materials in RE classrooms. Colby & Lyon Davila & Volz 2004 USA Heightening Awareness about the Importance of Using Multicultural Literature 2017 USA That sh*t is rude! Religion, Picture Books, and Social Narratives in Middle School. Harrington 2016 USA We re all kids! Picture Books and Cultural Awareness Hayik 2015 Israel Addressing Religious Diversity through Children s Literature: An English as a Foreign Language Classroom in Israel. Databas Swepub Religious education Sweden (AND Teachers Databas ERIC Cultural pluralism Teaching Methods Literature Databas ERIC Religion Picture books School Databas ERIC Social studies Picture books Primary School Databas ERIC Children s literature Religion Education Jewett 2011 USA Some People Do Things Different From Us : Exploring Personal and Databas ERIC Childrens literature 6

Newton & Newton Global Cultures in a First Grade Classroom 2006 England Can explanations in children s books help teachers foster reasonbased understanding in religious education in primary schools? Cultural pluralism Classroom Databas ERIC Religio* Primary school Children s books Osorio 2018 USA Multicultural Literature as a Classroom Tool Databas ERIC Cultural pluralism Teaching Methods Literature Sanders, Foyil & Graff 2010 USA Conveying a Stance of Religious Pluralism in Children s Literature Databas ERIC Children s literature Religion Education Tunks, Giles & Rogers 2015 England, Turkiet, Spanien & Island A Survey of Teachers Selection and Use of Children s Literature in Elementary Classrooms Manuell 2.7 Presentation av artiklar The use of teaching materials in religious education in Sweden: a quantitative analysis of Swedish religious education teachers' reported use of teaching materials in RE classrooms. - Maximillian Broberg Broberg har utfört en kvantitativ studie som har undersökt vilka material svenska lärare använder i sin religionsundervisning. Genom enkäter har 1292 svenska religionslärare fått svara på tio frågor relaterade till vilka material de använder i sin undervisning med 4 svarsalternativ (Aldrig, Sällan, Ofta, Alltid). Resultatet visar vilka faktorer som spelar in när lärare väljer undervisningsmaterial. Studien kommer fram till att läroböcker är det mest använda verktyget följt av bilder, dokumentärer och heliga skrifter. Studien visar även på att 7

äldre lärare oftare använder läroböcker än vad yngre lärare gör samtidigt som den visar att mer erfarna lärare väljer bort läroboken i högre grad än mindre erfarna lärare. Heightening Awareness about the Importance of Using Multicultural Literature - Susan A. Colby & Anna F. Lyon Studien har undersökt blivande lärares syn och förståelse av multikulturell barnlitteratur i klassrummet. Studien är kvalitativ och bygger på en datainsamling från 100 lärarstudenter där de har fått läsa och svara på frågor kring en artikel och dess innehåll. De fick dessutom diskutera användandet av multikulturell barnlitteratur i klassrummet. Studien redovisar att många av deltagarna i studien inte tidigare reflekterat över vilken kultur litteraturen representerar men att det en viktig nyckel för att alla elever ska kunna identifiera sig med karaktärer i böcker. Deltagarna diskuterar hur mångkulturell barnlitteratur bör riktas till alla elever och inte bara de barn som har en minoritetskultur. That sh*t is rude! Religion, Picture Books, and Social Narratives in Middle School. - Denise Davila & Allison Volz Studien syftar till att undersöka hur elever tar sig an pluralistiska verk som exempelvis bilderböcker. Forskningen är en kvalitativ studie som är utförd i en mångkulturell skola där 90% av föräldrarna har en låg socioekonomisk status. I studien deltog 19 elever som alla gick i klass sex. Studien visar att genom att ta del av olika representationer av religion så som barnböcker, bilder och målningar ger det eleverna en förståelse för det pluralistiska samhälle vi lever i. We re all kids! Picture Books and Cultural Awareness. - Judith M. Harrington Studien syftade till att undersöka om elevers kulturella medvetenhet kan påverkas av innehållet i skönlitteratur. Studien är kvalitativ och genomförd på två olika skolor i 6 klasser i klass ett där sammanlagt 103 elever deltog. Eleverna fick i uppgift att läsa fem bilderböcker under sommarlovet om Kina och Tanzania och hur barns liv i dessa länder ser ut. Efter sommaren blev 6 elever intervjuade och fick svara på frågor om sin egen familjs vanor och levnadssätt samt fick genomföra en bildsorteringsuppgift. Studien visade att eleverna kunde göra kopplingar mellan sina egna och andras liv och kulturer med hjälp av barnlitteraturen. Addressing Religious Diversity through Children s Literature: An English as a Foreign Language Classroom in Israel. - Rawia Hayik 8

Studien syftar till att undersöka om barnböcker kan användas som ett verktyg för att öka förståelsen mellan olika grupper och minska klyftor mellan kulturer. Forskningen är kvalitativ och utförd av en etablerad lärare i Israel i ett segregerat område där konflikter har uppstått mellan kristna och muslimer. Studien utfördes i en sex veckor lång sommarkurs med 10 elever i högstadiet som tillhörde olika religioner. Böckerna har använts som utgångspunkt för diskussioner och reflektioner där eleverna har fått identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Studien visade att eleverna till viss del relaterade till sina egna liv med mestadels valde att föra diskussioner i generella termer. Some People Do Things Different From Us : Exploring Personal and Global Cultures in a First Grade Classroom - Pamela Jewett Studien syftar till att undersöka hur lärare kan arbeta med barnlitteratur och hur det kan påverka elevers förståelse för sin egen och andra människors kultur. Studien är kvalitativ och genomfördes i en årskurs ett med 21 elever vid 27 olika tillfällen. Eleverna fick tillsammans med Jewett och deras klasslärare läsa skönlitterära böcker där olika kulturer representerades och sedan diskutera innehållet i dessa. Studien visar att barnlitteratur som ett verktyg ökar förståelsen och ger elever förmågan att identifiera sig med inte bara sin egen kultur utan även andra främmande kulturer. Can explanations in children s books help teachers foster reason-based understanding in religious education in primary schools? - Lynn D. Newton & Douglas P. Newton Denna studie undersöker hur läroböcker kan främja elevers förståelse och resonemangsförmåga. Studien är kvalitativ och forskarna har studerat och analyserat 24 olika läroböcker samt undersökt hur lärares kompetens påverkar användandet av läroböcker i religionsämnet. Resultatet visar att lärare, framförallt oerfarna lärare, kan vara rädda för och kan undvika att föra öppna diskussioner och istället väljer att undervisa faktakunskap. Resultatet visar även att läromedel som ställer öppna frågor kan hjälpa eleverna att resonera, analysera och ta förnuftsbaserade beslut. Multicultural Literature as a Classroom Tool - Sandra L. Osorio Denna studie undersöker hur lärare kan använda multikulturell barnlitteratur som ett verktyg i sin undervisning. Studien är kvalitativ och utfördes genom att elever i andra klass fick diskutera barnlitteratur i studiecirklar och i helklass. Läraren gick ifrån den klassiska lärarrollen och eleverna fick istället vara aktiva i att leda undervisningen framåt. Studien 9

visade att eleverna genom diskussion utifrån barnlitteratur kunde lära av varandras erfarenheter och upplevelser. Conveying a Stance of Religious Pluralism in Children s Literature - Jennifer Sanders, Kris Foyil & Jennifer M. Graff Studien en kvalitativ innehållsanalys av 14 pluralistiska texter. Studien syftar till att vara till hjälp för lärare när man läser och granskar böcker. Författarna presenterar 5 olika arketyper som lärare kan använda som utgångspunkt för diskussion och reflektion vid arbete med religiös barnlitteratur. Studien visar att elever som blir medvetna om dessa arketyper kan få verktyg till att bli kritiska läsare av religiösa texter. A Survey of Teachers Selection and Use of Children s Literature in Elementary Classrooms - Karyn Tunks, Rebecca Giles & Sylvia Rogers Syftet med studien var att undersöka hur lärare använder och väljer barnlitteratur i klassrummet. Studien utfördes i fyra olika länder med 69 deltagande lärare. Det är en kvantitativ studie där lärarna fick svara på en enkät med 35 frågor. Studien visade att de flesta lärare högläser dagligen med anledning av att väcka läsglädje, modellera och bredda elevers vokabulär. Strategier som lärare använder är gruppdiskussionen, dramatisering, högläsning och frågor. Studien kommer fram till att barnlitteratur är viktigt för upplevelsen och förståelsen. 2.8 Analysmetod Det slutgiltiga urvalet har analyserats genom en innehållsanalys. Eriksson Barajas m.fl. (2013) och David och Sutton (2019) beskriver innehållsanalys som en metod som utgår från att systematiskt granska texten för att sedan gruppera forskningen utifrån innehåll och mönster. Vidare beskriver de innehållsanalys som en process där man söker efter likheter och skillnader inom och mellan texter. Bryman (2011) beskriver innehållsanalys som den vanligast förkommande metoden när det kommer till kvalitativ analys av forskning. Han beskriver innehållsanalys som en metod där man söker efter teman eller kategorier i texterna som behandlas (Bryman, 2011). De kategorier vi har valt att dela upp forskningen utefter är Material som används i religionsundervisning, Arbete med och utifrån barnlitteratur, Det viktiga valet och Fördelar med barnlitteratur i religionsklassrummet. 10

3 Analys 3.1 Material som används i religionsundervisning Det första intresseradeområdet för studien var vilka material som lärare använder i sin religionsundervisning och vilka material som tycks användas mest. Nedan kommer granskade artiklar som besvarar den frågeställningen presenteras. 3.1.1 Läroboken dominerar religionsklassrummet Barnlitteratur är inte en naturlig del av undervisningen i religion - utan det mest använda materialet är läroböcker (Broberg, 2017; Newton & Newton, 2006). Broberg (2017) har i sin studie undersökt vilka material svenska lärare använder sig av i undervisning i religion. Studien är kvantitativ där religionslärare har fått svara på enkäter kring vilka material de mestadels använder sig av i sin undervisning. Enkäterna har sammanställts och visar en tydlig majoritet i användandet av läroböcker. Enkäterna visade att de material som lärare alltid/ofta väljer i religionsundervisningen är läroböcker (85%), bilder (77 %) och dokumentärer (60%). Resultatet visar att lärare även använder heliga skrifter (41%), nyhetssändningar (39%), nyhetsartiklar (38%), artefakter (19%) och spelfilmer (16%) följt av sociala medier (9%) och musik (9%). I studien har inte Broberg efterfrågat barnböcker som ett alternativt material och vi kan därför inte veta om, eller hur ofta, religionslärare väjer att använda det i sin undervisning. Det som är tydligt i studien är att lärare mestadels använder läroböcker. Det finns ett samband mellan att läroböcker i religion används oftare i undervisning av oerfarna lärare än av lärare med lång erfarenhet (Broberg, 2017; Newton & Newton, 2006). Newton och Newton (2006) har till skillnad från Broberg i sin studie undersökt hur läroböcker används i undervisning samt analyserat hur de är uppbyggda. Newton och Newton (2006) konstaterar att många läroböcker saknar öppna frågor och inte behandlar livsfrågor i den mån som eftersöks. De har, efter en analys av läroböcker, funnit att många läroböcker saknar viktiga komponenter och på så sätt inte ger en helhetssyn. Författarna beskriver vidare att läroböcker ofta fokuserar för mycket på faktainlärning och inkluderar för lite diskussion. Studien visar att erfarna lärare trots det kan använda läroböcker som saknar dessa delar på grund av att deras kompetens i ämnet kan komplettera luckorna (Newton & Newton, 2006). Broberg (2017) presenterar även en korrelation mellan att äldre lärare använder läroböcker i större utsträckning samt att skolor på landsbygden tycks arbeta mer med läroböcker. Även fast läromedel verkar sakna viktiga komponenter i religionsundervisningen är det ändå det materialet som används mest, särskilt av oerfarna 11

lärare. Forskning har dessutom visat att läroböcker används mest i de läge åldrarna i undervisning av religion (Broberg, 2017; Sanders, Foyil & Graff, 2010). Enligt Newton och Newton (2006) är det viktigt att granska läroboken för att se om den behandlar frågor och dilemman som kan diskuteras. Samtidigt skriver de att läroboken inte endast bör innehålla dessa frågor och dilemman utan även ska innehålla fakta då det är det som ligger till grund för att kunna diskutera. För att granska läroböcker bör lärare, enligt dem, undersöka om läroboken innehåller båda dessa delar. Barnböcker används inte i den utsträckning som det skulle kunna göra då många lärare väljer att använda läroböcker istället (Broberg, 2017; Newton & Newton, 2006). Newton och Newton (2006) trycker även på vikten av att granska de läromedel man väljer att använda för att själv kunna komplettera med delar som saknas. Nedan kommer en analys av forskning som har undersökt hur och varför lärare kan använda barnlitteratur i religionsundervisningen presenteras. 3.2 Arbete med och utifrån barnlitteratur Efter analys av artiklarna har två olika metoder som används vid arbete med barnlitteratur inom religionsundervisningen upptäckts. Dessa metoder är diskussion och illustration. Viktigt att poängtera är att det i de flesta studier som har analyserats inte har varit metoder som verksamma lärare använder sig av som har observerats utan att det är forskare som har velat undersöka effekterna av användandet av barnlitteratur. Endast två studier är utförda av verksamma lärare i deras klass. 3.2.1 Diskussion utifrån barnlitteratur Vid arbete med barnlitteratur har många av forskarna i det analyserade materialet lyft fram vikten av diskussion utifrån barnlitteratur i klassrummet (Davila & Volz, 2017; Harrington, 2016; Hayik, 2015; Jewett, 2011; Osorio, 2018; Sanders m.fl., 2010; Tunks, Giles & Rogers, 2015). Tunks m.fl. (2015) studie visar genom enkätsvar från lärare att högläsning och gruppdiskussioner är de mest förekommande metoderna i arbete med barnlitteratur. Författarna beskriver att när elever får diskutera vad de har läst med andra elever får de en djupare förståelse och kan göra kopplingar till texten vilket ökar förståelsen av texten (Tunks m.fl., 2015). Viktigt att poängtera med den här studien är att inte specifikt handlar om religionsundervisning utan om barnlitteratur i skola generellt. Vi finner dock att resultaten 12

från studien är relevanta då den visar samband med den resterande forskning vi har granskat. Tunks m.fl. (2015) visar på vikten av att läsa barnlitteratur i skolan och att diskutera innehållet i böckerna för att uppnå förståelse. Dessa metoder verkar även gälla för religionsundervisning. Osorio (2018) förklarar vikten av att inte bara ha barnlitteraturen i klassrummet, utan veta hur man som lärare kan använda sig av den. I sin studie låter hon elever diskutera böcker i studiecirklar där läraren går ifrån den klassiska lärarrollen och låter eleverna vara med och föra undervisningen framåt. Hon beskriver vikten av att använda eleverna som resurser som kan lära av varandra istället för att se elevernas olikheter som en belastning (Osorio, 2018). 3.2.1.1 Frågor som stöd till diskussion Davila och Volz (2017) har i sin studie undersökt hur elever tar sig an berättelser. Undersökningen har utförts genom helklassläsning med efterföljande gruppdiskussioner. Eleverna utgår från frågor om texterna och får skriva ner sina tankar, funderingar och svara på varför de tror att karaktärerna agerar som de gör. Frågorna diskuteras senare i helklass men även i grupper. Davila och Volz (2017) beskriver hur diskussioner förbättras när eleverna får frågor att förhålla sig till när de ska diskutera böcker. Även Hayik (2015) använder frågor som stöd i gruppdiskussioner kring barnlitteratur som utgångspunkt för att eleverna ska kunna identifiera sig med och förstå karaktärerna. Både Davila och Volz (2017) och Hayik (2015) har frågor som utgår från vad eleven själv känner och anser att budskapet i berättelsen är och diskussionerna efter läsning ska leda till en förståelse för karaktärerna och händelserna. Likaså Osorio (2018) beskriver hur lärare kan stötta diskussionen med frågor för att föra samtalet framåt. Författaren beskriver i sin studie hur hon använder multikulturell barnlitteratur som ett verktyg i undervisningen. Efter att eleverna har fått diskutera böcker i grupper förs diskussioner i helklass där Osorio (2018) stöttar med frågor som exempelvis hur karaktären kan ha känt i vissa situationer. Författaren låter även eleverna göra undersökningar exempelvis på hur deras namn skrivs på ett annat språk. När Jewett (2011) arbetar med barnlitteratur använder hon sig av tre steg. Till en början är valet av bok viktigt. I undervisning i Jewetts klass valde läraren att läsa både nationella och internationella böcker med kulturella och religiösa inslag. Läraren läser tillsammans med eleverna och diskuterar sedan frågor som hjälper eleverna att identifiera likheter till sin egen kultur. Ett exempel på frågor som Jewett (2011) ställer till eleverna i deras arbete med 13

barnlitteratur är vad är det egentligen som är viktigt med detta ämne? och vad förvånade eller oroade dig kring ämnet?. Genom att ge elever tid att diskutera och vända och vrida på saker kan eleverna upptäcka nya saker om boken de läst och fördjupa förståelsen för karaktärerna i boken (Jewett, 2011). Ofta upptäcker eleverna ytliga likheter och skillnader såsom klädsel, boende, mat och firande av olika högtider. Jewett (2011) menar att kulturella böcker ofta fokuserar på dessa ytliga saker och att eleverna kan behöva hjälp med att finna det mer djupgående likheterna i sina kulturer. Detta är något som även Harrington (2016) skriver i sin forskning när hon låter eleverna jämföra barns liv i Tanzania och Kina med sitt eget liv i USA. Både Jewett och Harrington betonar vikten av att se likheter med sig själv och människor med andra kultur för att få en djupare förståelse för andra (Harrington, 2016; Jewett, 2011). Harrington beskriver att yngre barn ofta har förutfattade meningar om andra länder och kulturer. Genom att ta del av barnlitteratur kan elever upptäcka likheter och på så sätt motverka stereotyper av andra religioner och kulturer (Harrington, 2016). 3.2.1.2 Arketyper som stöd till diskussion Sanders m.fl. (2010) redovisar i sin studie hur eleverna får utmana sina tankar genom att sätta barnlitteratur i olika perspektiv. De konkretiserar hur diskussion kan föras med hjälp av fem arketyper som kan upptäckas i barnlitteratur med religiösa inslag. Den första av de fem arketyperna väljer de att kalla One Truth Believer och beskrivs som en karaktär som tror på en sann och överlägsen tro. Karaktären är ofta trångsynt och inte öppen för andra religioner eller diskussioner kring dessa. Den andra arketypen som författarna beskriver är The Counterpoint Character som beskrivs som en motpol till One Truth Believer och kan öppna till dialog och avser att bygga broar i det pluralistiska samhället. Den tredje arketypen är The Questioner som ställer frågor och ständigt är i processen att omdefiniera sin egen religiositet. Den utmanar ofta One Truth Believer i viljan att förstå sin egen tro. Den fjärde arketypen är The Atheist som inte har någon specifik religion alls. Den finns ofta för att ge en röst till de tysta och marginaliserade grupperna. Den sista kallar Sanders m.fl. (2010) för The Coach och assisterar The Questioner genom hens spirituella resa. I texter är The Coach ofta den som förkroppsligar religiös pluralism. Dessa arketyper kan verka som en utgångspunkt till kritisk granskning och diskussion då eleverna får sätta sig in och se texten med olika ögon och perspektiv och det ger eleverna möjlighet att förstå andra synsätt (Sanders m.fl., 2010). 14

3.2.1.3 Dramatisering och visualisering som stöd till diskussion Davila och Volz (2017) redovisar hur de fördjupade och fortsatte en diskussion genom att visa flera nyhetsklipp av ämnen som den lästa barnlitteraturen behandlade men som var vinklade på olika sätt. De visade nyhetssändningar i sin studie som rapporterade olika händelser kring ikoner som de sedan fick diskutera. Det gjorde att eleverna fick ta ställning och sätta sig in i olika perspektiv (Davila & Volz, 2017). Jewett (2011) har i sitt arbete med barnlitteratur låtit eleverna framföra dramatiseringar i relation till barnlitteratur de har läst. I resultatet redovisar Jewett (2011) hur elever med lässvårigheter presterade över förväntan i denna övning då viljan av att vara en del av upplevelsen gjorde någonting med eleverna. Dramatiseringen skedde utan rekvisita och klädsel. Innan framförandet fick eleverna diskutera boken vilket gav eleverna en inblick i hur karaktärerna kände sig som eleverna sedan fick gestalta. Denna strategi var enkel att arbeta utifrån och var både utvecklande och uppskattad av elever. Både Jewett (2011) och Osorio (2018) låter även elever själva berätta om upplevelser i deras kulturer i syfte att kunna relatera till berättelser men även knyta an till deras klasskamrater. Jewett (2011) gör det genom att låta eleverna i tredje person berätta om deras kultur i syfte att bättre förstå deras syn på kultur. Samtliga beskrivna författare beskriver vikten av att använda barnlitteratur för att förstå sig själv och den värld vi lever i (Davila & Volz, 2017; Harrington, 2016; Hayik, 2015; Jewett, 2011; Osorio, 2018; Sanders m.fl., 2010; Tunks m.fl., 2015). Genom diskussion beskriver de vidare hur elever får empati och kan känna identifikation i kulturer som tidigare var okänt. Det ger, enligt föregående beskrivna studier, elever en holistisk syn på livet som utvecklar deras förståelse. Även om forskarna har använt olika metoder i sina studier så liknar resultaten varandra på så sätt att alla lyfter frågor om diskussioner som utgångspunkt vid arbete med barnlitteratur. 3.2.2 Illustration och foton utifrån barnlitteratur Ett tema som upptäcktes i den bearbetade forskningen är hur lärare arbetar med illustrationer och foton utifrån barnlitteratur. Nedan presenteras forskning kring användandet av foton och illustrationer i förhållande till barnlitteratur. Samtliga författare i detta avsnitt har utifrån barnlitteratur låtit eleverna arbeta med illustrationer och/eller foton som en utgångspunkt för vidare diskussion och förståelse (Harrington, 2016; Hayik, 2015; Jewett, 2011). De är alla 15

eniga om att detta verktyg kan vara effektivt för elevernas tolerans och respekt gentemot främmande religioner och kulturer. 3.2.2.1 Foton och bilder Jewett (2011) beskriver hur eleverna som deltog i studien fick börja med att läsa böcker, diskutera innehållet och därefter ta foton i sin hemmiljö i syfte att definiera sin egen kultur. Eleverna tog foton på bland annat sina familjer, sina boenden, helgdagsfiranden och andra aktiviteter som de ansåg definierade sig själva. Tillbaka i skolan tog de med sig fotona för att få skriva och reflektera över vad de hade upptäckt. Hayik (2015) behandlar också fotografi som ett verktyg i sin studie. Eleverna i Hayiks (2015) studie fick ta med foton på sig själva och sina familjer när de firar eller utövar en religiös tradition med anledning av att kunna jämföra sina egna foton med andra av annan religiös tro, men även med innehållet i de barnböcker de hade läst. Det gav eleverna möjlighet att se att det fanns skillnader men även många likheter mellan de olika religiösa åskådningarna. Det är enligt Hayik (2015) ett sätt att främja förståelsen för andras kultur och religion. Likaså Harrington (2016) beskriver hur foton och illustrationer kan vara ett verktyg för att gynna förståelsen för sig själv jämfört med andra. Författaren har efter att barnen läst bilderböcker om två främmande länder låtit eleverna sortera bilder från sin egen kultur och de andra två kulturerna utefter vad som skiljer dem åt men framförallt efter vad de har gemensamt. Harrington (2016) presenterar hur eleverna som granskat böckerna och dess bilder utvecklade en kulturell medvetenhet snarare än hindrande stereotyper. 3.2.2.2 X-Ray och Slogans Jewett (2011) framhåller ett begrepp som hon väljer att kalla X-RAY där eleverna får beskriva sig själva i två lager, ett på ytan och ett på djupet. De ytliga aspekterna är sådant som går att se på ytan och i periferin så som utseende och fysiska ting i deras vardag. De djupa aspekterna är sådant som finns inom en person så som värderingar och tro. Eleverna fick rita dessa aspekter i, och utanför, en bild av en kropp. De ytliga aspekterna placerades utanför människan medan de inneboende delarna placerades nära hjärtat. Detta fick eleverna sedan göra med personer från en främmande kultur som de tagit del av genom barnlitteratur. Detta menar Jewett ger elever möjligheter att få en bredare syn kring kultur, både sin egen men även andras (Jewett, 2011). Hayik (2015) har utfört sin studie i Israel i ett segregerat område och låter eleverna illustrera och skapa slogans som ska uppmuntra till religiös 16

tolerans och fridfulla relationer mellan religioner. Eleverna blir sedan fotograferade med sina slogans för att uppmuntra samhället till tolerans och respekt för andra. 3.3 Det viktiga valet I granskningen av artiklar har det funnits gott om litteraturanalyser av olika barnböcker och även tips om hur lärare kan välja barnlitteratur som främjar förståelse av andra religioner och kulturer. Det har även funnits forskning om vilka faktorer som spelar in när lärare väljer barnlitteratur till sin undervisning. Några av de tidigare presenterade artiklar har också lyft detta ämne och det kommer därför redogöras för vikten av att välja god barnlitteratur. Vikten av att ha olika representationer i valet av barnböcker och effekten av detta på elevers förståelse kommer även att lyftas. 3.3.1 Faktorer vid valet Broberg (2017) undersöker vilka faktorer som spelar in i lärarens val av undervisningsmaterial. Broberg fastslår att lärarens egen tro, erfarenhet, kön, religiositet samt skolans geografiska plats är avgörande för vilka läromedel som används i undervisningen. Harrington (2016) rekommenderar att studera bokrecensioner för att få inspiration till böcker som innehåller olika representationer av samhället. Harrington (2016) menar att litteratur som visar ett pluralistiskt samhälle ger eleven en rättvis bild av samhället vi lever i. Hon poängterar att fel litteratur kan ge elever en missvisande bild av samhället och olika kulturer. Denna missuppfattning kan bli varaktig och valet är därför någonting som lärare bör lägga tid på. Tunks m.fl. (2015) beskriver att om elever ska gynnas av arbete med barnlitteratur i klassrummet bör lärare veta hur man effektivt kan välja litteratur. De menar att lärare redan i lärarutbildningen bör få kurser i användandet av barnlitteratur och hur man kan granska och välja god litteratur. Likaså Colby och Lyon (2004), som har utfört sin studie med lärarstudenter, menar att utbildning i att välja god barnlitteratur är nödvändigt då många studenter inte reflekterat över vikten av mångkulturell barnlitteratur. Detta är ytterligare ett tecken på att det verkar saknas kunskap i hur lärare bör välja god barnlitteratur. 3.3.2 Representationer av människor Osorio (2018) beskriver att lärare bör vara försiktiga när en bok väljs ut att läsa i klassrummet. Hon beskriver exempelvis hur en elev i hennes klass lever med risken att hennes mamma en dag kan bli utvisad. Osorio (2018) väljer därför bort böcker som endast 17

visar upp lyckliga kärnfamiljer för att inte upprätthålla stereotypa bilder av familjelivet. Sanders m.fl. (2010) beskriver att lärare bör granska hur kön, makt, etnicitet och klass representeras i böcker. Lärare bör, enligt dem, analysera om boken innehåller bilder av stereotyper och i dessa fall välja bort sådan litteratur. Harrington menar dock att stereotyper inte behöver vara dåligt då det gör att vi förstår vår omvärld. Böcker kanske inte alltid ger hela bilden men vi kan fylla i det vi redan vet för att få en bild av något (Harrington, 2016). Sanders m.fl. (2010) beskriver vikten av att elever får ta del av en mångfald i de litterära verk de möter i skolan för att inte få en skev verklighetsuppfattning. Betydelsen av att ta del av en mängd olika vyer är således viktigt och lärare bör göra noggranna val vid valet av barnlitteratur. Osorio (2018) lyfter vikten av att använda barnlitteratur som matchar elevernas egna erfarenheter och liv. Även Hayik (2015) framhåller vikten av att välja böcker som är relevanta till elevernas liv då det gynnar barn från både minoritet- och majoritetskulturer. Jewett (2011) argumenterar för att inga av hennes elever ska behöva bli representanter av en kultur och på så sätt behöva stå till svars för den. För att undvika detta har Jewett (2011) valt att arbeta med böcker från Afghanistan och Sydkorea då inga av eleverna i klassrummet kommer från eller har ursprung i dessa länder. Valet bygger på att läraren känner sin elevgrupp väl och att läraren prioriterar tiden att aktivt välja litteratur med noggrannhet. 3.3.3 Representationer av samhället Colby och Lyon (2004) diskuterar vikten av att välja litteratur med omsorg, i synnerhet mångkulturell barnlitteratur som ger alla elever möjligheten att känna identifikation och för att undvika att exkludera någon. Davila och Volz (2017) instämmer med föregående studie och menar att elever både behöver barnlitteratur som skildrar konventionella kulturer likväl som kulturer i minoritet för att få en realistisk bild av samhället och att lärare bör välja litteratur med omsorg. Harrington (2016) beskriver att barnlitteratur som ska läsas i klassrummet måste väljas med noggrannhet och eftertanke. Litteraturen ska granskas och väljas och Harrington menar att den bör representera och gestalta både det moderna likväl som det traditionsenliga samhället. Genom att elever får ta del av båda dessa ger det en rättvis och verklighetstrogen bild av kultur och olika levnadssätt. Harrington (2016) hävdar att valet av fel litteratur har konsekvenser på elevernas förståelse och medvetenhet. Osorio (2018) och Hayik (2013) beskriver att litteratur som eleverna kan relatera till och identifiera sig med ger möjligheter till att förstå andra kulturer och på så sätt få verktyg till att leva i ett mångkulturellt samhälle. Osorio (2018) beskriver att det ger eleverna en grund till att kunna 18

förstå maktstrukturer och vilka problem som kan finnas med dem. Hayik (2015) framhåller att igenkänningsbar barnlitteratur ger eleverna möjligheter att förstå och forma en stolthet kring sin egen härkomst och på så sätt få en positiv självbild. Om elever inte själva kan identifiera sig med litteraturen de tar del av riskerar de även att bli mindre engagerade och intresserade av läsning (Colby & Lyon, 2004). 3.4 Fördelar med barnlitteratur i religionsklassrummet Majoriteten av den forskning som har behandlats visar på positiva effekter i användandet av barnlitteratur i religionsundervisningen. I detta avsnitt avser vi att beskriva vad den forskning som har konsumerats framhåller kring varför barnlitteratur kan vara ett bra verktyg i religionsundervisning. Harrington (2016) beskriver att elever genom barnlitteratur får möjligheter att lära sig om andra kulturer som de inte har mött innan och göra kopplingar till sig själva. Det menar författaren ger eleverna chansen att göra kopplingar mellan deras eget liv och andras för att kunna se likheter och på så sätt skapa förståelse kulturer emellan. Likaså Osorio (2018) beskriver att barnlitteratur kan hjälpa elever att bryta traditionella mönster och att elever får en chans att dela upplevelser. Vidare beskriver författaren att mångkulturell barnlitteratur är ett gynnsamt material för ett pluralistiskt klassrum då det ger elever möjligheter att knyta an till andra kulturer i klassrummet likväl som i samhället. Även Davila och Volz (2017) beskriver att elever gynnas av att lära om sina grannars tro och att barnlitteratur kan vara ett sätt att lyckas med detta. Osorio (2018) menar att barnlitteratur kan bygga en god grund för att kunna ta ställning i samhället i frågan om religiösa eller kulturella dilemman. Davila och Volz (2017) framhåller att arbete med barnlitteratur i religionsundervisning ger elever ett kritiskt förhållningsätt och medvetenhet kring att flera olika religioner och kulturer lever och verkar tillsammans i samhället. Likaså Jewett (2011) beskriver att barnlitteratur ger möjligheter att vidga elevernas kunskap om samhället och kulturer. Jewett (2011) menar att om barnlitteratur inkluderas i undervisningen kan det även öka elevernas intresse för religion. Om elever finner ämnet intressant kan det ge möjligheter att göra kopplingar mellan sin vardag och skolan och öppnar på så sätt vyer för världen. Colby och Lyon (2004) argumenterar för hur barnlitteratur hjälper elever att identifiera deras egen kultur. Genom att exponera dem för andras kulturer genom barnlitteratur kan det öppna upp för dialoger kring mångfald. Vidare menar Colby och Lyon (2004) att detta hjälper elever att förstå och skapa 19

tolerans, inkludering och respekt för andra människor. Sanders m.fl. (2010) beskriver hur barnlitteratur öppnar för dialog mellan elevernas själva och karaktärerna. Harrington (2016) skriver att arbete med barnlitteratur kan ge elever en kulturell medvetenhet vilket främjar förståelsen för andra. Sanders m.fl. (2010) hävdar att många lärare inte vill undervisa om religiös mångfald och beröra ämnen som pluralism samtidigt som Sanders m.fl. (2010) menar att det är lärares ansvar att göra det. De menar att pluralistisk barnlitteratur inte alltid finns tillgänglig i skolor vilket gör detta uppdrag problematiskt. I ovannämnda artiklar beskrivs vilka effekter arbete med barnlitteratur i religionsundervisningen kan ha. Samtliga artiklar beskriver hur arbetet främjar förståelse för andra men även hur elever lättare förstår sin egen kultur genom att ta del av barnlitteratur som inkluderar religion eller kultur. 20

4 Diskussion I detta avsnitt kommer studiens resultat kritiskt diskuteras och sammanfattas i förhållande till frågeställningarna. Diskussionen innehåller även en reflektion kring hur forskningen kan vara relevant för yrkesverksamma lärare samt behov av vidare forskning inom området. Det kan vara svårt att generalisera resultaten från den granskade forskningen då vissa av artiklarna inte är särskilt omfattande i längd eller i mängden deltagare. Till exempelvis diskuterar Hayik (2013) vikten av igenkänningsbar litteratur och de positiva effekterna av detta. Hon redovisar att läraren kan främja förståelse genom olika arbetssätt, till exempel arbete med foton (Hayik, 2013). Detta går att problematisera då hon gjort sin undersökning med tio deltagare men enbart fyra medverkande elever beskrivs i studien. Det gör det svårt att dra en generell slutsats kring studiens resultat. Studien har dessutom genomförts under en sex veckor lång sommarkurs vilket gör det svårt att se några långvariga effekter av hennes arbete. Davila och Volz (2017) undersöker hur elever tar sig an olika berättelser och redovisar vikten av representation i litteratur. Denna studie har endast genomförts under fyra dagar och det är därför svårt att veta om resultaten ger en generell bild av hur barn uppfattar och visar förståelse för litteratur. I Harringtons studie har 103 elever deltagit men endast 6 blev intervjuade och fick utföra olika uppgifter kopplade till undersökningen. Vi anser därför att resultaten kritiskt bör granskas då det är svårt att säga om 6 elever kan representera resterande 97 elever på ett tillförlitligt sätt. Även om vissa brister framkommer i dessa studier har artiklarna presenterat liknande resultat och styrker även de resultat som framkommer i resterande artiklar. Forskarna har använt olika metoder och datainsamlingar men redovisar ändå många likheter. Även om generaliserbarhet inte är målet med dessa kvalitativa studier så bör man vara försiktig när man drar slutsatser kring resultaten. För att få en bredare och mer jämförbar forskning skulle det vara intressant med fler liknande studier. 4.1 Material som används i religionsundervisning Sammanfattningsvis har vi inte fått svar på hur stor del barnlitteraturen har i religionsundervisningen i skolan idag då det efter sökningsprocessen inte framkommit någon studie som undersökt hur vanligt förekommande det är. I många av de granskade artiklarna har forskare istället undersökt hur lärare kan använda barnlitteratur och om det ger någon effekt. 21

Vi har i litteraturanalysen funnit att barnlitteratur är ett verktyg som har positiva effekter, ändå tycks det inte användas i någon högre utsträckning inom religionsundervisning. Kan det vara så att tiden inte finns till att granska och hitta god barnlitteratur? Eller når inte barnlitteratur det mål som religionsundervisningen bör ha? Både Tunks m.fl. (2015) och Broberg (2017) kommer fram till att diskussion är något som lärare använder som verktyg för att analysera och sätta saker i perspektiv. I läroplanen för religion står inte diskussion med som ett centralt begrepp och barnlitteratur har inte fått en stor plats i läroplanen över huvud taget. Det enda som behandlar ämnet barnlitteratur är att eleverna ska få möta skildringar av livet förr och nu genom barnlitteratur som står framskrivet i det centrala innehållet för de samhällsorienterade ämnena (Skolverket, 2011). Av egen erfarenhet från våra verksamhetsförlagda utbildningar är det någonting som oftast behandlas inom historieämnet men som egentligen är lika relevant för religionsundervisningen. Det framkommer även att läroböcker är det material som mestadels används i religionsundervisningen. Någonting som vi reagerade på är att författarna beskriver att läroböcker ofta saknar viktiga komponenter som till exempel dilemman och öppna frågor som leder till diskussion. Om läroböcker är det som främst används men som saknar vissa delar kanske barnlitteratur kunde vara ett komplement till det? Barnlitteraturen kan dock inte stå som enskilt material att bygga en undervisning på men vi tror att det kan intressera och engagera eleverna och bidra till djupare förståelse. Sven Hartman som är en framstående forskare inom religion i svensk skola har undersökt elevers uppfattning av religion. Hartman beskriver att undersökningar som gjorts i samband med läroplansförändringar, Lgr69 och Lgr80, visade att elever har ett lågt intresse för religion samtidigt som eleverna visade ett spontant och stort engagemang och nyfikenhet kring livsfrågor (Hartman, 1992). Vi vet inte hur intresset för religion ser ut idag men Hartman (1992) beskriver att redan små barn har ett intresse för stora frågor som inte har ett självklart svar. Med stöd i detta saknas det forskning kring det faktiska användandet av barnlitteratur i religionsundervisningen. Det vore intressant att undersöka om det används i dagens skola samt vilka anledningar till att det eventuellt väljs bort. 22