Mötesplats Open Access 2015 abstracts

Relevanta dokument
Open access ett nationellt perspektiv

Forskningsdata i öppna arkiv och universitetsarkiv

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

OPEN ACCESS. den ideala formen för vetenskaplig publicering. Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Open Access i Sverige

Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek

OA-idealet på väg att bli norm för god publicering

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

Mis/trusting Open Access JUTTA

Svensk Nationell Datatjänst

Open access och innovation

Om open access och nya publiceringsvägar

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Presentationen i korthet

OA-idealet på väg att bli norm för god publicering

Open Access guld och gröna skogar?

Statistik över publikationer med öppen tillgång

Att mäta samverkansamverkansenkät

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

DET AKADEMISKA SKRIVANDETS POLITISKA EKONOMI. Träff 1, 6/9 2018

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107

LUP = Mer pengar till forskning?

Forskarstöd. Att underlätta för forskaren genom hela forskningsprocessen. Johanna Nählinder Forskningskoordinator

Open access Höstmöte - Framtidens forskning inom arbets- och miljömedicin

Publicering med öppen tillgång - open access

Open Access-policy på Chalmers

Open access vid svenska lärosäten

Folkbibliotek & digitalisering

Nationella riktlinjer för bättre tillgång till forskningsresultat (open access)

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Bibliotekens bibliometriarbete FREDRIK ÅSTRÖM LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

Open APC Initiative Ett tyskt initiativ till internationell öppen APC-databas

Att administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

Mellan publiceringshets och Open Access-mandat: peer review-processen problematiserad i kölvattnet av John Bohannons Sting i Science Magazine

Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information

Svensk nationell policy för tillgängliggörande och lagring av forskningsdata. Wilhelm Widmark

Handledning Sherpa/RoMEO

Informationssökning - att söka och finna vetenskapliga artiklar! Linköpings Universitetsbibliotek

Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata

Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A,

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Policy för vetenskaplig publicering

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1

SwePub Analys. Noden för publikationsdata i det svenska ekosystemet för forskningsinformation

Att marknadsföra sig som forskare

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.


Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Support for Artist Residencies

Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

EU:s krav på open access

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Swedish National Data Service

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Mötesplats Open Access 2010

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Rosetta. Ido Peled. A Digital Preservation System. December Rosetta Product Manager

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Not everything that counts can be counted, and not everything that can be counted counts. William Bruce Cameron

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Analys av forskares publiceringsmönster för utveckling av bibliotekets forskarstöd

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stefan Andersson SVEP. Övergripande mål - SVEP. Harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument

LnuOpen Open Access-tidskrifter och konferenspublikationer från Linnéuniversitetet

Immigration Studying. Studying - University. Stating that you want to enroll. Stating that you want to apply for a course.

Protokoll Föreningsutskottet

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

Genusstudier i Sverige

2.1 Installation of driver using Internet Installation of driver from disk... 3

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Abstranaut att lekfullt utforska vår data

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

Translation Changes in Swedish EBSCOhost Interface

Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin

Open access från varför till hur

Affärsmodellernas förändring inom handeln

VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA

HS Pedagogiskt seminarium, 22 januari Jacob Andersson Jessica Lindholm Bibliotek och IT

Bibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Open access och nya publiceringsvägar

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

State Examinations Commission

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

Bibliofil - ett verktyg som underlättar parallellpublicering

Högskolans e-publicering från projekt till etablerad verksamhet

Transkript:

Mötesplats Open Access 2015 abstracts Keynotes Open All the Things! Open Data and the Scholarly Literature Sarah Callaghan, British Atmospheric Data Centre, STFC Rutherford Appleton Laboratory, UK, Research Data Alliance s working group on Bibliometrics for data och Publishing Data Interest Group Scholarly articles aren't the only things that should be open - after all, if you can't access the data to support a published conclusion, then you can't verify that conclusion. Similarly, the methodologies (e.g. software, workflows, experiment descriptions) used in a particular piece of research need to be fully understandable if that research is to stand up to scrutiny. Data are an essential part of the scientific process. Apart from the issues that affect scholarly literature (such as openness, trust, reproducibility, etc.), data have additional issues. Data is most commonly interpreted by machines, rather than read by humans. For a computer to be able work with a set of given data files, there is a significant amount of metadata (data about data) that needs to be understood, for example: the format of the files (ASCII? Binary? Other formats obsolete or otherwise?), the structure of the content within the files or database, and what the contents mean (variable names, calibrations, etc.) Datasets are often dynamic, meaning that over time they are added to or changed. Version control may be applied to the dataset, but often changes are made without any thought to keeping previous versions. Researchers don t want to wait until the final complete version of a dataset is released, years into the future - instead they will take the dataset that is available now and may change it, resulting in multiple copies of a dataset that may vary in different ways. Data are also far more heterogeneous than literature. Datasets may vary in size from single measurements to multiple TB (or more). Data may be timeseries, maps, the outputs of large computer models, images, recordings, or even physical objects. Data may be created by a single researcher working in isolation, or large teams, or even entire organisations. Data comes from all fields of research, from astronomy to zoology. All of this variability means that there is no one size fits all solution that can be applied to data. Yet data is valuable, not only because of the sunk cost paid to create it, but also in its ability to promote cross-disciplinary collaboration. Open access data, like open access literature, requires a cultural change in the way we conduct and manage research, but this is a change that will improve the research record for the better by allowing scientific reproducibility, and providing increased support for data re-use and cross-domain collaboration.

Opening Up Open Access Beyond the Sciences: Learning from the Open Library of Humanities Caroline Edwards, University of London och Open Library of Humanities This keynote will consider the latest developments in open access publishing within the humanities. Since the open access movement gained pace in the early 2000s with the Budapest OA Initiative and the founding of the Public Library of Science, humanities disciplines have lagged behind their scientific counterparts. However, the landscape is rapidly changing and academics, librarians, and publishers are working together to meet the growing demand for open access. This demand is fuelled both from above (in terms of national-level mandates for research councils in the UK, EU and Australia), as well as being pushed for from below by a new generation of humanities scholars and students keen to bring humanities publishing in line with 21st-century expectations and practices. The Open Library of Humanities (OLH) is an academic-led, gold open access megajournal, multijournal and book publishing platform, which is collectively funded through library subsidies. The project launched in 2013 with a series of international organisational committees and publishing is scheduled to begin from Summer 2015. In her capacity as Co-Director of the OLH, Dr Edwards has gained invaluable insights into the challenges and opportunities that confront new OA ventures. Addressing crucial questions of quality and prestige, peer review, the reputation of journals associated with scholarly societies, and funding the transfer towards open access are vital. However, the possibilities for transforming the way in which we read, catalogue, archive, and share academic work are exciting and offer an unprecedented opening up of scholarship and scholarly dialogue within our highly networked online environment. Tema: Publiceringspraktiker Att publicera efter policyn: seniora forskares förhållningssätt till open access efter Vetenskapsrådets open access-policy Amanda Glimstedt, BHS Studien undersöker hur ett antal forskares förståelse av och attityder till open access har påverkats av implementeringen av Vetenskapsrådets open access-policy 2010. Den ställer även frågan om hur forskares publiceringspraktiker kan förstås som formade och utförda inom ramarna för olika aktörnätverk. Det empiriska materialet, intervjuer med åtta seniora forskare från tre discipliner, har därför analyserats utifrån ett aktör-nätverksperspektiv (ANT). Resultatet visar att Vetenskapsrådets policy har haft en låg påverkan på forskarnas vardagliga praktiker. Som flytande objekt i ANT:s mening har den dock tvingat forskarna att uppmärksamma och förhålla sig till dess inneboende krafter och, därigenom, till open access som både publiceringsmodell och rörelse. Studien konstaterar att såväl den traditionella modellen för vetenskaplig publicering som open access kan förstås som extramateriella aktör-nätverk, vilka i nuläget strider om forskarnas lojalitet och engagemang för att kunna uppnå framtida dominans. Resultatet av analysen indikerar slutligen vikten av att forskares praktiker och förhållningssätt rörande publiceringar förstås som något som formas av extramateriella kontexter och krafter. Mötesplats Open Access 2015 abstracts 2

Mellan publiceringshets och Open Access-mandat: peer review-processen problematiserad i kölvattnet av John Bohannons Sting i Science Magazine Jutta Haider & Fredrik Åström, Lunds universitet I september 2013 publicerade vetenskapsjournalisten John Bohannon en artikel i Science Magazine, där han beskrev problem med granskningsprocesser i Open Access-tidskrifter. Artikeln väckte starka reaktioner, både i allmänna medier och i fora inriktade mot vetenskaplig kommunikation; och en fråga som berördes var i vilken utsträckning problemen med kvalitetsgranskning av vetenskapliga artiklar gäller dessa processer i just OA-tidskrifter eller om det är problem med peer reviewförfarandet generellt? Genom både kvantitativa och kvalitativa analyser av reaktioner på Bohannons artikel diskuteras denna fråga utifrån ett tillits-perspektiv, d.v.s. vad är det för mekanismer som gör att vi känner tillit till en vetenskaplig artikel och dess vetenskaplighet? I den kvantitativa analysen identifieras tre huvudsakliga teman: problem med OA-publicering, problem med peer reviewsystemet och den vetenskapliga publiceringsprocessen generellt; och kritik mot den undersökning som ligger till grund för Bohannons artikel. I den kvalitativa analysen identifieras tre dimensioner av tillit kopplade till vetenskapliga publikationer och granskningen av dessa: tillit genom personliga erfarenheter och informell kunskap, tillit genom mekanismer för organiserad och internaliserad kontroll; och tillit genom formella kriterier och kontrollmekanismer (t.ex. textformat och huruvida en tidskrift indexeras i välkända databaser). Open Access och prestige Camilla Hertil Lindelöw, Södertörns högskola Inom vetenskaplig kommunikation är prestige ett återkommande och svårfångat begrepp. Publikationskanalen adderar till forskarens prestige, att ge ut på välrenommerat förlag ser bra ut på CV. Samtidigt är de flesta forskare ense om att det är innehållet i publikationen som är det viktiga, t ex framförs article-level metrics som ett alternativ till att indirekt utvärdera artikeln genom den tidskrift som den publicerades i. Det förekommer också kritik mot open access-kanalers låga prestige, vilket förmodligen delvis beror på den ekonomiska modellen att ta betalt innan publicering (ger utrymme för predatory publishers). Prestige verkar också bero på tiden det tar att bygga ett varumärke. Samtidigt har OA-förlag som PLoS lyckats väl, tidskrifterna indexeras t ex i Web of Science och Scopus. I Sverige används den norska kanallistan internt på flera lärosäten, för utvärdering och medelsfördelning. Norska listan delar in publikationskanaler i två nivåer, där den högsta nivån utgör de 20 % mest prestigefyllda kanalerna inom ämnet. Är OA-tidskrifter (DOAJ) indexerade i norska listan, och i så fall på vilken nivå? Hur ser det ut för svenska forskare (urval DiVA) vad gäller OApublicering och nivå på norska listan? Nationella riktlinjer för Open Access Lisbeth Söderqvist, Vetenskapsrådet Presentation av Vetenskapsrådets Förslag till Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information. Mötesplats Open Access 2015 abstracts 3

Open Space kortpresentationer, posters och diskussioner Inventering av forskarstuderandes behov av stöd i akademiskt skrivande, publiceringsstrategier, informationssökning och referenshantering Mattias Rieloff, Linnéuniversitetet Satsningar på att förbättra och utveckla stödet för såväl forskare som forskarstuderande är i dagsläget högaktuellt för Sveriges akademiska bibliotek. I slutet av vt 2014 skickades det ut en elektronisk enkät till Linnéuniversitetets forskarstuderande. Det inhämtade materialet är en av flera utgångspunkter för arbetet med att utveckla ett väl fungerande samlat stöd till universitetets forskarstuderande. Enkätens upplägg och frågornas utformning baseras på en kategorisering av erbjudna tjänster i enlighet med olika aspekter på forskningsprocessen. Inom varje frågeområde listades ett antal tjänster som respondenten ombads ta ställning till utifrån två parametrar: 1. Hur viktig är tjänsten? 2. Hur har tjänsten använts? Undersökningen avslutades med en fråga där respondenten ombads bedöma vilken form (Kurser, Workshops, Digitala resurser, Individuell handledning) på en erbjuden tjänst som föredras. Denna presentation kommer att ta upp ett urval av de frågor som berör publiceringsrelaterade tjänster. PPP & det personliga publiceringstipset Ann-Sofie Zettergren, Maja Carlson & Sara Rondahl, Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Lunds universitet I samband med att en forskare lägger in en ny artikel i LUP (Lunds universitets institutionella arkiv), kontaktar vi på Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek hen med ett skräddarsytt utskick med personligt tilltal och förslag till möjliga parallellpubliceringar av artikeln. Sedan vi införde detta arbetssätt 2013 har fakultetens antal fulltextpublicerade artiklar i LUP ökat med ca 37 %. Arbetssättet har sin utgångspunkt i rapporten Tillgänglighet, närhet och synlighet gemensamma utmaningar för LUB-nätverket för att möta forskares behov av stöd vid Lunds universitet (Voog et.al. 2013). Det personliga tilltalet, att uppmuntra fakultetens forskare att parallellpublicera sig och bidra till ökad kunskap om Open Access identifierades som några av flera utvecklingsmöjligheter. Detta påbörjades som ett ettårigt projekt Parallellpubliceringsprojektet (PPP) som under 2014 blev till en rutin. I vår poster kommer vi att beskriva processen och vilka olika synergieffekter arbetssättet med det personliga tilltalet har fått. Sociala medier för forskare Sara Råsberg & Sassa Persson, Linköpings universitet För att få fler forskare att våga ta steget att börja använda digitala kommunikationskanaler har vi på Linköpings universitet satt samman en onlineresurs riktad mot forskare och forskarstuderande. Materialet tar upp bland annat Twitter, LinkedIn och sociala nätverk för forskare som exempelvis Researchgate. I materialet går det också att finna vilka fördelar det finns med att använda sig av sociala medier och vilka riktlinjer som finns vid universitetet. Mötesplats Open Access 2015 abstracts 4

Vi har samlat universitetets kompetenser och resurser inom området och det är personal från biblioteket, IKT-studion och kommunikation- och marknadsavdelningen som jobbar tillsammans. Institutionella arkiv som en ny typ av samling Sara Kjellberg, Malmö högskola, Helena Francke, Högskolan i Borås, Aina Svensson, Uppsala universitet & Urban Ericsson, Uppsala universitet Biblioteken har traditionellt byggt upp sina samlingar genom förvärv, men i och med de institutionella arkiven (och liknande databaser) utvecklar biblioteken i allt högre grad samlingar där lärosätets lokala forskningsproduktion görs tillgänglig för såväl det egna lärosätets personal och studenter som för olika delar av det omgivande samhället (Kohl, 2009). Givet såväl nationella som internationella initiativ kring öppen tillgång till forskningsresultat kan dessa samlingar förväntas öka i såväl omfattning som betydelse i framtiden. Snarare än att erbjuda svar vill vi i detta bidrag ge underlag för en vidare diskussion kring de institutionella arkiven som en ny typ av samlingar som byggs upp, organiseras och kan integreras med andra samlingar såväl vid lärosätesbiblioteken som genom återanvändning av andra aktörer. Det väcker potentiellt frågor som berör såväl hur arbetet med de institutionella arkiven relaterar till hur man gör med andra delar av bibliotekens samlingar och system för kunskapsorganisation, som hur vi ska tänka kring samlingar, delar av samlingar och hypersamlingar. En utgångspunkt är dessutom att publiceringspraktiker inom olika ämnesområden skiljer sig åt. Vilken betydelse har detta för hur man skapar förutsättningar för att bygga upp samlingen? Hur hanterar vi t.ex. att de institutionella arkiven är synnerligen diversifierade med avseende på innehåll täckning, filformat, versioner (pre-/postprint), upphovsrättsliga frågor, m.m.? Vad händer när biblioteken både hanterar de institutionella arkiven i uppbyggnad och mer långsiktigt ska säkra tillgången till dem? Hur utmanas det traditionella perspektivet på forskningsbibliotekets samlingar, som har syftat till att ge tillgång till material till det egna lärosätets forskare och studenter, när man bygger en samling som riktar sig utåt till potentiella användare över hela världen? Kohl, D.F. (2009). Collection development in the ARL library. Encyclopedia of Library and Information Sciences. 3rd ed. New York: Taylor and Francis. DOI: http://dx.doi.org/10.1081/e-elis3-120043881 Presentation av projekt Publiceringsmönster Per Egevad, Malmö högskola Malmö högskolas bibliotek har analyserat vilken access biblioteket ger till de artiklar som forskarna publicerar. Projektet undersökte först vilka informationskällor som fanns att tillgå och om dessa var öppna eller låsta. Därefter har analysen gjorts utifrån den direkta access som högskolan ger via sin länkserver. Analysen har skett utifrån metadatan från högskolans respositorium samt länkserver. Normala kontorsprogram har används för hela analysen. Resultatet visar på brister i accessgivandet till OA publicerade artiklar. Det framkommer även att högskolans egna publikationer är underrepresenterade i det biblioteket ger access till. Undersökningen har varit pådrivande i processen att göra en översyn av bibliotekets "förvärv" av OA resurser. Projektet har delpublicerats i konferensen Mötesplats Borås 2014 Mötesplats Open Access 2015 abstracts 5

Var söker forskarna? Jonas Fransson, Lunds universitet Bidraget behandlar forskares sökbeteende och leder fram till frågan: Var behöver OA-publikationer vara synliga? Två frågor som har ställt in en stor användarundersökning vid Lunds universitet är var man söker när man vill lokalisera en känd publikation respektive när man söker när man vill utforska ett nytt ämne. Enkätresultaten visar att för lokalisering av kända referenser används bibliotekens system (bibliotekskataloger och discovery) i relativt stor grad. Bibliotekssystemen används i mindre grad för explorativ sökning, vid denna typ av sökning dominerar Google stort. Skillnaderna i sökbeteende beroende på sökuppgift intention är intressant i sig, men svaren på de två frågorna visar också var metadata för OA-publikationer behöver finnas. Hur kan fritt tillgängliga forskningspublikationer verifieras och synliggöras i SwePub? Tuija Drake & Camilla Smith, SwePub, Kungl. biblioteket Projektet Vidareutveckling av SwePub syftar till att databasen ska fungera som datalager för bibliometriska analyser och jämförelser på nationell nivå. För att kvalitetssäkra data har man inom ramen för projektet tagit fram Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub samt gjort en översyn av metadataformatet, SwePub MODS. Vidare kommer projektet ta fram en modell för verifiering av data. Projektgruppen presenterar de framtagna riktlinjerna och formatspecifikationen och hur de möjliggör dataleveranser med mer detaljerad information om open access-publikationer. Projektgruppen bjuder även in till diskussion om hur fritt tillgängliga forskningspublikationer kan kvalitetssäkras och verifieras och hur behoven av att synliggöra open access-utgivning ser ut på nationell nivå. Skulle t.ex. en OA-barometer kunna vara till nytta? Altmetrics vad kan forskare och lärosätet använda det till? Camilla Hertil Lindelöw, Södertörns högskola Altmetrics framförs som ett alternativ till bibliometri inom forskningsutvärdering, ibland med anspråk på att kunna ersätta bibliometrin. Diskussionerna om vad bibliometriska indikatorer mäter pågår. Som exempel kan nämnas citeringar, som anses visa på forskningens genomslag i forskarsamhället. Vad visar altmetrics, och hur kan forskare och lärosäten använda resultaten? På Södertörns högskola kommer vi att använda EBSCOs altmetrics-verktyg PlumX och följa 5 forskare under en månads tid. Vi har valt våra forskare utifrån olika kriterier, bland annat täckning i Web of Science och språk. Vi är särskilt intresserade av det material som inte täcks upp av Web of Science samt den forskning som skrivs på svenska. Kan altmetrics bidra med ytterligare perspektiv för våra forskare, och känns resultaten tillförlitliga? Vi vill också diskutera med forskarna om deras upplevelse av sitt eget genomslag, både inom forskarvärlden och gentemot andra målgrupper som t ex allmänheten. Mötesplats Open Access 2015 abstracts 6

TILDA Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata vid Sveriges Lantbruksuniversitet Tomas Lundén, SLU-biblioteket & Digital Curation Unit (DCU), SLU & Ida Taberman, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science) & Digital Curation Unit (DCU), SLU SLU gör som första lärosäte i Sverige en satsning på att ta fram ett system för arkivering och publicering av forskningsdata. Syftet med presentationen är att kortfattat presentera TILDAprojektet samt utbyta erfarenheter kring hantering av forskningsdata. TILDA-projektets mål är att etablera effektiva rutiner, tjänster och system för elektronisk arkivering och publicering av forsknings- och miljöanalysdata vid SLU. I TILDA ska det t.ex. finnas möjlighet till både manuell och automatisk metadatainmatning samt kopplingar mellan E-arkivets publicerade datamängder och vetenskapliga publikationer i SLU:s publikationsdatabas SLUpub. Projektets utvecklingsfas startade i januari 2015 och kommer att pågå i ca två år. I samband med utvecklingsfasens uppstart har också en ny enhet sjösatts vid SLU, Digital Curation Unit (DCU). Under projekttiden arbetar DCU:s representanter från biblioteket, Enheten för juridik och dokumentation, Planeringsavdelningen samt aktiva inom forskningsverksamheten, tillsammans med projektledare och systemutvecklare från IT-avdelningen i en projektgrupp. DCU kommer att arbeta med att ta fram rutiner för verksamhets- och stödprocesser, och efter projekttiden övergå i en löpande förvaltningsfas. Stockholm University Press work in progress Leif Friberg, Stockholms universitet Stockholms universitetsbibliotek har fått i uppdrag av rektor att samla universitetets förlagsaktiviteter under ett paraply och starta Stockholm University Press. Förlaget ska publicera kvalitetsgranskade manus open access. Verksamheten kan inte vara vinstdriven utan bygger på avgifter. I juni 2014 mjuklanserades pressen i den bemärkelsen att vi hade en webbsida och en beredskap att ta emot manusförslag. I nuläget har vi publicerat tre böcker och startat en tidskrift. Vi arbetar agilt och en av utmaningarna ligger i att rita kartan och bedriva verksamheten samtidigt. Mötesplats Open Access 2015 abstracts 7

Tema: Att använda Open Access Making use of the information in repositories: Understanding and Helping Researchers David Lawrence, Linköpings universitet In Sweden we have spent the last decade collecting information about the research publications produced here. In recent times this has develop to a point where we have rather good bibliographical data about the majority of these publications. This information is currently used to expose universities research internationally and as a basis for bibliometrics analyses. The content, however, is not used at all. At Linköping we have begun analyzing the content of both local and national-level repositories using text mining techniques. The results are then used to create profiles describing researchers, national subject categories or journals. Individual publications can be analysed in a similar way and new services that help researchers finding appropriate journals for a new manuscript, or for suggesting detailed-level national subject categories become possible. I will describe the relatively simple techniques and give examples of practical applications. Open Access och hittbarhet Jonas Fransson, Lunds universitet Bidraget fokuserar hittbarheten hos Open Access-publikationer och är tänkt att problematisera Open Access utgivning i ett informationsekologist perspektiv. När det gäller licensierat material så betalar biblioteken inte bara för innehållet, utan också för infrastrukturen. De vetenskapliga förlagen är i stor utsträckning förmedlare, produktionen i sig sker i den vetenskapliga världen. Efter publiceringsprocessen, som främst rör författare och förlag, vidtar tillgängliggörandet. Tillgängliggörandet är inte bara själva publicerandet på förlagets plattform, utan är en process som t.ex. inkluderar spridning av metadata, indexering i ämnesdatabaser och länkningsbarheten. I den processen är biblioteken en viktig aktör gentemot slutanvändarna. I presentationen kommer olika centrala aspekter för hittbarhet lyftas fram och illustreras med exempel. Slutfrågan är: Behöver bibliotek eller andra aktörer kompensera försämringen i infrastruktur som OA-publicering ibland innebär? Hur du når en vidare grupp genom att använda Creative Commons för din Open Access-artikel Jan Ainali, verksamhetschef, Wikimedia Sverige Wikipedia är en av världens tio största webbplatser med cirka en halv miljard unika besökare varje månad. Förutom att vara ett uppslagsverk som är fritt tillgängligt på nätet har det också den speciella egenheten att den använder sig av Creative Commons Erkännande DelaLika som licens, vilket gör att det går att återanvända material från webbplatsen. Samtidigt ställs omvänt krav på material som ska användas på Wikipedia eller i något av dess systerprojekt. Wikipedia är mycket intresserat av att återanvända högkvalitativt material och undersöker flera sätt att göra det på. Redan idag finns ett uppsatt system för att kolla publicerade artiklar om de också innehåller fritt licensierade videofiler. Om så är fallet så laddas dessa automatiskt upp i Wikipedias mediadatabas Wikimedia Commons. Det finns ytterligare idéer om hur fulltext skulle kunna återanvändas samt hur metadata skulle kunna läggas till i Wikidata. Detta bidrag syftar till att visa på omfattningen detta innebär (miljontals Mötesplats Open Access 2015 abstracts 8

visningar per månad), några oväntade sätt som media har kommit att användas på idag samt visa möjligheterna i framtiden. Tema: Data i pipeline Abstranaut att lekfullt utforska vår data Jacob Andersson, Malmö högskola & Jessica Lindholm, Malmö högskola/chalmers Vi vill berätta om vårt arbete med att utveckla ett datorspel baserat på länkad öppen data hämtad från SwePub. Spelet tror vi har ett värde som ett innovativt sätt att sprida kunskap om forskning, men är framförallt ett bidrag till nya sätt att använda och visualisera öppna data. I presentationen kommer vi att berätta om hur vi arbetat med länkad data/sparql i projektet, det fina samarbetet mellan bibliotekarier och forskare som kollegor med olika expertis i samma projekt; samt spela spelet tillsammans med konferenspubliken. Arbetet med projektet Att lekfullt utforska vår data : spelifiering av publikationsmetadata har finansierats med projektbidrag från KB under 2014. Datahantering genom hela forskningsprocessen Sofia Arvidsson & Caspar Jordan, Svensk nationell datatjänst Svensk nationell datatjänst, SND, har utarbetat en webbguide i datahantering som täcker hela forskningsprocessen. Guiden är uppdelad i olika steg: projektansökan, projektstart, datainsamling, dataanalys och tillgängliggörande av data. För varje steg innehåller webbguiden praktisk information om datahanteringsplaner, kort- och långtidslagring av data, versionering och datasäkerhet, filformat, juridiska aspekter, möjligheter att återanvända data, tillgängliggörande av data och datacitering. I webbguiden finns också användbara faktarutor och use cases. Vi går i presentationen igenom webbguiden och en doktorandkurs i datahantering som utarbetats under 2014. Vi visar också praktiska exempel på några olika moment i datahanteringsprocessen tagna från pågående samarbeten och aktuella deponeringar av forskningsdata till SND från forskare inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin & hälsa. Forskningsbiblioteken och forskningsdata framtida roll och kompetens Maria Johnsson & Johan Åhlfeldt, Universitetsbiblioteket, Lunds universitet Sammanfattning: Målet med detta projekt har varit att undersöka vilka framtida roller och ansvarsområden som Universitetsbiblioteket (UB), fakultetsbiblioteken och andra centrala enheter (arkiv, juridik) inom Lunds universitet (LU) skulle kunna ta vad gäller hantering av forskningsdata inom lärosätet. Hur kan våra bibliotek agera för att ge forskare ett fullgott stöd för hantering av forskningsdata i takt med att kraven på tillgängliggörande av forskningsdata ökar? Syftet har varit att utifrån en djupare studie av ett universitet kunna dra slutsatser om datahantering även vid andra svenska universitet och högskolor. Vi har tagit vår utgångspunkt i en befintlig och avancerad digital resurs, forskningsdatabasen för projektet Early Monasticism and Classical Paideia vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet, som är en del av en internationell datastruktur om senantiken på internet, baserad på länkade öppna data och beskrivning av data i RDF, och studerat Mötesplats Open Access 2015 abstracts 9

vilka krav på kompetens, organisation och IT-struktur för biblioteksorganisationen som ett långsiktigt ansvar för tillgängliggörande av en sådan digital resurs kräver. Vi har dels genomfört en studie av biblioteksorganisationen inom Lunds universitet och dels genomfört omvärldsanalys av den globala utvecklingen av hantering av forskningsdata. Vi har även studerat datahantering för fristående datamängder vid Svensk nationell datatjänst och berört hantering av digitala kulturarvsdata inom UB. Utifrån dessa studier har vi sedan tagit fram ett förslag för hantering av forskningsdata inom Lunds universitet med fokus på en sammanhållen organisation och IT-struktur. Våra erfarenheter från projektet är att den framtida hanteringen av forskningsdata med större krav på öppenhet och tillgänglighet av data, både från finansiärer och forskarna själva kommer att innebära många nya arbetsuppgifter för forskare och samordnade insatser för de som arbetar med forskarstöd. Detta kommer att kräva omfattande kompetensutveckling framöver för Lunds universitet och andra lärosäten. Vår slutliga projektrapport kommer att publiceras i januari 2015. Öppen forskningsdata och bibliotek policies, rekommendationer och slutsatser i kölvattnet på RECODE-projektet Peter Linde, Blekinge Tekniska Högskola Vilka är de största barriärerna och de viktigaste lösningarna för öppen forskningsdata? Presentationen syftar till att sammanfatta slutsatserna i RECODE-projektet. Projektet är ett två-årigt 7-e ramprogramsprojekt som avslutas februari 2015 och i vilket jag deltagit som projektmedlem och representant för BTH. Jag hoppas kunna jämföra RECODE-erfarenheterna med de förslag till nationella riktlinjer som VR nu skickat till regeringen samt diskutera vilka slutsatser forskningsbibliotek bör dra av de initiativ som kommissionen, forskningsfinansiärer, forskningsinstitutet, datacentraler etc. diskuterar och implementerar vad gäller öppen tillgång till offentligt finansierad forskningsdata. Mötesplats Open Access 2015 abstracts 10