Fakta om åkerinäringen

Fakta om åkerinäringen 1

Inrikes godstransporter transporterad godsmängd Järnväg 70 Sjöfart 25 Järnväg 54 Sjöfart 18 Lastbil 530 Lastbil 382 1970 totalt: 625 miljoner ton 1980 totalt: 454 miljoner ton Järnväg 54 Sjöfart 13 Järnväg 60,1 (2004) Sjöfart 13,1 Lastbil 388 Lastbil 349 1990 totalt: 455 miljoner ton 2005 totalt: 422,2 miljoner ton Källa: SCB/SIKA 2005 transporterades 422,2 miljoner ton gods i inrikes trafik, varav 349 miljoner ton med lastbil. 83 procent av allt inrikes gods transporterades således med lastbil. 1960 transporterades enligt SCB cirka 300 miljoner ton gods i inrikes trafik. Fram till 1970 mer än fördubblades den mängden. Ökad industriproduktion och en omfattande byggverksamhet låg bakom ökningen. Mot slutet av 70-talet bromsades den ekonomiska aktiviteten i Sverige. Bygg- och anläggningsverksamheten minskade liksom industrins efterfrågan på transporter. År 1990 var den totalt inrikes transporterade godsmängden ungefär lika stor som den 1980. Under 1990- och 2000-talet har godsmängden både ökat och minskat. Den ökade mellan 1993 och 1995 men minskade mellan 1995 och 2003, från 426 miljoner ton 1995 till 302 miljoner ton 2003. 2005 har godsmängden återigen ökat. 2

Inrikes godstransportarbete Sjöfart 9 Lastbil 21 Sjöfart 10 Lastbil 21 Järnväg 17 Järnväg 16 1970 totalt: 47 miljarder tonkm 1980 totalt: 47 miljarder tonkm Sjöfart 8 Lastbil 27 Sjöfart 8 Lastbil 35 Järnväg 19 Järnväg 20,9 (2004) 1990 totalt: 54 miljarder tonkm 2005 totalt: 63,9 miljarder tonkm Källa: SCB/SIKA Transportarbetet uttryckt i tonkm (antalet km x mängden gods) som utförts med lastbilar har ökat under 90-talet. Mer än hälften av det utförda transportarbetet utförs numera med lastbil. Då har inte hänsyn tagits till den del av sjötransporter till och från utlandet som sker på svenskt vatten. Jämfört med 1990 har lastbilens transportarbete ökat, från 27 miljarder tonkilometer till 35 miljarder 2005. I transportarbetet ingår transporter med svenskregistrerade lastbilar över 3,5 ton totalvikt. Inrikesdelen av en utrikes transport är inte inkluderad. Utöver dessa transporter utförs transportarbete i Sverige med utländska lastbilar, med startpunkt och slutpunkt i Sverige, dvs cabotage. Några exakta uppgifter för cabotagetrafiken i Sverige finns inte. 3

Väg, järnväg och sjöfart Inrikes transporterad godsmängd fördelad på väg, järnväg och sjöfart Järnväg exkl malm 32,9 miljoner ton (avser 2004) Lapplandsmalm med järnväg 27,2 miljoner ton (avser 2004) Lastbil över 30 mil 27 miljoner ton Sjöfart 13,1 miljoner ton Lastbil 10 30 mil 80 miljoner ton Källa: SCB/SIKA Lastbil under 10 mil 242 miljoner ton Lastbils- och järnvägstransporter kompletterar varandra i högre utsträckning än de konkurrerar. Det finns konkurrens mellan vissa typer av transporter, men den gemensamma konkurrensytan är liten. Transporter med lastbil kan ske på cirka 420 000 kilometer vägar och gator. Transporter med järnväg är be- gränsade till cirka 11 000 kilometer järnvägsspår. På järnväg transporteras främst skrymmande och tunga godsvolymer över långa avstånd. Cirka 6,2 miljoner ton (avser 2004) transporteras i kombitrafik - kombinerad lastbils- och järnvägstrafik. 4

Lastbilstransporter i Sverige Godsmängder efter varukategori i procent fördelade på transportavstånd 1000 ton 0-99 100-299 300 km- Kemiska produkter 10 975 Cement, kalk 12 468 Malmer, skrot, kol 14 838 Oljor 17 211 Metaller, maskiner 20 367 Papper, massa, flis 30 792 Livsmedel, jordbruk 36 606 Övrigt, sopor, blandad last, 52 148 tomemballage etc Trävaror, rundvirke 62 451 Jord, sten, grus och sand 91 050 0 20 40 60 80 100 120 0 20 40 60 80 100 % Summa 348 907 Källa: SCB Lastbilar används främst på korta avstånd, inte minst för transport av virke och byggnadsmaterial (jord, sten och grus). Av allt transporterat gods på svenska lastbilar i Sverige körs endast 8 procent över 30 mil. Det utgörs av 27 miljoner ton och kan teoretiskt tillhöra den mängd gods som främst är utsatt för konkurrens av andra transportslag. Från denna mängd måste dock räknas gods till och från orter som saknar såväl järnvägsspår som hamnar. Det handlar exempelvis om transport av livsmedel, distribution av olja med mera och upphämtning av mjölk längs långa stråk i inlandet. Frånräknas sådana godsvolymer minskar den konkurrensutsatta delen till betydligt mindre mängder. Det mesta av det vi dagligen använder eller kommer i kontakt med har transporterats med lastbil i ett eller flera led. 5

Yrkesmässig trafik och firmabilar inrikes trafik Yrkesmässig trafik Firmabilstrafik 1990 1997 2005 1990 1997 2005 Antal lastbilar 43 700 40 000 53 552 266 000 261 000 407 609 - över 3,5 ton 35 000 31 700 39 600 23 000 21 000 16 800 (maxlastvikt) Lastvikt, medelvärde 18 ton 20 ton 21 ton 7 ton 8 ton 9 ton Presterade tonkm/lastbil 627 000 714 800 811 100 105 000 147 100 153 400 Medeltransportlängd 75 km 89 km 102 km 43 km 54 km 79 km Källa: SCB Godstransporter med lastbil utförs antingen som yrkesmässig trafik eller i egen regi, så kallad firmabilstrafik. Vid årsskiftet 2005/2006 fanns sammanlagt 461 161 lastbilar i trafik. Av dessa tillhörde 407 609 firmabilstrafiken medan 53 552 hänfördes till den yrkesmässiga godstrafiken. Bland de större lastbilarna är yrkesbilarna dock betydligt fler än firmabilarna. Antalet tyngre firmabilar över 3,5 ton har successivt minskat under 1990- och 2000-talet, medan utvecklingen har varit den motsatta för de yrkesmässiga lastbilarna. Under 2005 presterade lastbilar i yrkesmässig godstrafik 811 100 tonkilometer per lastbil, att jämföra med 153 400 tonkilometer per lastbil i firmabilstrafik. Lastbilar i yrkesmässig trafik sysselsätts mer och kör längre avstånd jämfört med firmabilarna. 6

Åkerinäringens struktur antalet åkerier och fordon Antal yrkesbilar/åkeri Antal åkerier Procent 1990 1997 2001 2005 1990 1997 2001 2005 1 8 381 6 814 5 937 5 632 58,1 55,3 51,3 51,3 2 5 4 780 4 292 4 233 3 914 33,1 34,9 36,6 35,7 6 10 764 743 834 832 5,3 6,0 7,2 7,6 11 15 224 224 248 280 1,5 1,8 2,2 2,6 16 285 250 315 312 2,0 2,0 2,7 2,8 Totalt 14 434 12 323 11 567 10 970 100,0 100,0 100,0 100,0 Antal yrkesbilar/åkeri Antal yrkesbilar Procent 1990 1997 2001 2005 1990 1997 2001 2005 1 8 381 6 814 5 937 5 632 21,5 19,2 15,9 15,4 2 5 13 109 11963 12 004 11 152 33,6 33,7 32,2 30,5 6 10 5 647 5 554 6 176 6 176 14,5 15,6 16,5 16,9 11 15 2 831 2 817 3 117 3 530 7,2 7,9 8,4 9,7 16 9 068 8 379 10 092 10 076 23,2 23,6 27,0 27,5 Totalt 39 036 35 527 37 326 36 566 100,0 100,0 100,0 100,0 Källa: SCB Strukturen inom åkerinäringen går mot färre men större enheter. 2005 fanns det 10 970 åkerier i Sverige. Andelen enbilsåkerier minskar. Mellan 2001 och 2005 minskade antalet med 305 stycken. Enbilsåkeriernas andel av det totala antalet åkerier var 2005 51,3 procent, att jämföra med 58,1 procent 1990. Antalet fordon (över 3,5 ton) minskade inom åkerinäringen mellan 2001 och 2005, från 37 326 till 36 566 stycken. 27,5 procent av det totala antalet fordon kan hänföras till de största åkerierna, de med 16 fordon eller fler. Mer än en tredjedel av fordonsparken tillhör de åkerier som har 11 eller fler fordon. 7

Många av åkerinäringens småföretag samverkar inom gemensamt ägda transportföretag som lastbilscentraler och genom transportförmedlingsföretag. Merparten av försäljningen av transporter sker genom cirka 700 företag som kan delas upp på: Försäljning av transporter enskilt ägda medelstora och större åkeriföretag transportförmedlingsföretag, speditionsföretag gemensamt ägda företag, lastbilscentraler/åkericentraler specialtransportföretag till exempel inom skogs- och lantbrukssektorn. Medelstora och större åkeriföretag Gemensamt ägda företag, lastbilscentraler 11 000 åkerier Transportförmedlingsföretag, speditionsföretag Specialtransportföretag Medelstora och större åkeriföretag 2005 fanns det 592 åkerier som hade fler än tio lastbilar. Dessa åkerier hade sammanlagt 13 606 fordon. Bland dessa företag återfinns oftast de som självständigt marknadsför, administrerar och säljer sina transporter. Men det finns också fler stora företag som huvudsakligen arbetar för transportförmedlingsföretag. De medelstora och större åkeriföretagen har ökat i antal under de senaste åren och också ökat sin andel av fordonsparken. 8

Mer än hälften av åkerierna är anslutna till en lastbilscentral. Dessa arbetar i huvudsak med lastbilstransporter och maskinverksamhet. Men utöver detta förekommer också en betydande affärsverksamhet i form av bland annat varuförsäljning, grusförsäljning och betongtillverkning. Tidigare har den vanligaste företagsformen för lastbilscentraler varit ekonomisk förening. Men antalet aktiebolag Lastbilscentraler har ökat under åren. 2005 drivs närmare två tredjedelar av alla lastbilscentraler som aktiebolag. Antalet lastbilscentraler har stadigt minskat sedan 1970-talet. Den främsta förklaringen till minskningen är samgåenden. Landets lastbilscentraler har ändå flyttat fram sina positioner genom att ta över omfattande firmabilstrafik och erbjuda kringtjänster. 350 350 300 300 250 250 200 200 150 150 100 100 50 50 0 1970 1980 1990 1993 1994 1995 1996 1997 1999 2001 2003 2005 0 307 257 224 198 192 188 184 174 155 144 128 114 Antal lbc Transportförmedlingsföretag Många åkerier arbetar för transportförmedlingsföretag. Huvuddelen av deras transporter utförs av åkerier som genom avtal är knutna till respektive företag. Schenker, DHL och DSV Road är de tre dominerande företagen för transportförmedling i Sverige vilka även ingår i internationella koncerner. De har till viss del skaffat sig egna fordonsflottor genom köp av åkerier. Lokala och regionala specialföretag ofta gemensamt ägda är främst inriktade på transporter av speciella varuslag, till exempel skogs- och lantbruksprodukter. Dessa företag förhandlar och sluter ofta avtal om större transportåtaganden. Specialföretag Schenker bedriver på så sätt egna åkeriet Schenker Åkeri AB med cirka 600 lastbilar. Schenker har därutöver cirka 200 åkerier med cirka 3 800 lastbilar knutna till sig. DHL har cirka 400 åkerier med cirka 3 000 lastbilar knuta till sig och DSV Road har ca 2 200 lastbilar och ca 500 åkerier. Det finns flera åkerier som är specialiserade på skogstransporter. När det gäller transporter av lantbruksprodukter finns endast ett fåtal åkerier som specialiserat sig på sådana transporter. 9

Åkerinäringens omsättning 80 000 70 000 77 557 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: SCB Total omsättning i miljoner kronor exklusive moms. Den totala omsättningen för åkerinäringen var år 2005 77,5 miljarder kronor exklusive moms. Det är en ökning med över 30 miljarder kronor och 70 procent sedan 1993. Den allmänna prisökningen enligt KPI har under motsvarande period varit 15 procent. De huvudsakliga intäkterna för åkeriföretagen är ersättningen för de trans- porttjänster som utförs. En liten del av omsättningen kommer från åkeriföretagets sidoverksamt såsom försäljning av maskintjänster och varuförsäljning av jord, sten, grus och sand. Siffrorna baseras på åkeriföretagens momsdeklarationer och är preliminära. 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Kvinnor Män Sysselsättningen 1990 1993 1997 2000 2001 2002 2003 2004 Källa: SCB Sedan år 1990 har det totala antalet sysselsatta inom åkerinäringen minskat. 1990 sysselsatte vägtransporter av gods upp emot 68 000 personer medan 2004 års siffror visar på cirka 60 000 personer. Det är en minskning med 8 000 sysselsatta personer. Denna siffra ska jämföras med att godstransportarbetet i Sverige har ökat på dessa tio år vilket tyder på att dagens arbete kräver färre människor. Antalet kvinnor sysselsatta i åkerinäringen har under samma period halverats. År 1990 fanns 8 809 kvinnor inom åkerinäringen och 2004 var det endast 4 440. Detta trots att allt fler kvinnor utbildar sig till lastbilschaufförer och intar rollen som företagsledare i åkeriföretagen. 10

Kostnadsbilden Fjärrbilsekipage, 12 000 mil/år Löner inkl. sociala avg. 4 3 2 Diesel 5 Avskrivningar 7 33 Reparationer o service Administration 9 Försäkringar Ränta 10 Däck Fordonsskatt 27 Lokaldistribution, 4 500mil/år 3-axlig anläggningsbil med släp, 4 500 mil/år 5 4 1 2 4 4 4 2 28 12 44 12 7 10 12 13 13 23 Kostnaderna i åkeriföretagen är direkt kopplade till fordonen i form av avskrivningar, drivmedel, löner med mera. Därtill kommer kostnader i övrigt för att driva företaget som lokaler, administration, marknadsföring och kontorsmaterial. En stor del av de totala kostnaderna för åkeriföretagen är löner och lönebikostnader. Kostnaderna för och kring fordonen varierar naturligtvis. Här redovisas exempel på hur kostnadsfördelningen kan se ut för tre olika fordonstyper. 11

Nivåer av avgasutsläpp från 1990 till 2008 för tunga fordon Euro 0 (1990) Euro 1 (1993) Euro 2 (1996) Euro 3 (2000) Euro 4 (2005) Euro 5 (2008) Procent (1990 = 100) 100 80 60 40 20 0-87% -81% -86% -97% CO HC NOx partiklar Källa: EU Kommissionen, Auto Oil II, IRU Skärpning av avgasreglerna för tunga fordon gör att utsläppen minskar för varje år. Till exempel minskar koloxid- utsläppen med 87 procent och kolväteutsläppen med 81 procent mellan miljöstandarden Euro 0 och Euro 5. Minskning av partikelutsläpp Euro 1 (1993) Euro 4 (2005) = 18 stycken tunga fordon Euro 4 släpper inte ut mer partiklar än ett ensamt Euro 1 fordon. Källa: EU Transport in Figures, 2000 12

Certifiering av åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag certifierar ledningssystem för Kvalitet, Miljö, Trafiksäkerhet och Arbetsmiljö. Certifikaten för kvalitet 9001:2000, miljö 14001, trafiksäkerhet och arbetsmiljö enligt AFS 2001:1 är Sveriges mest använda certifikat inom åkerinäringen. Åkeriföretags arbete för att öka kvalitets-, miljö-, trafiksäkerhets- och arbetsmiljötänkande har resulterat i att fler än 4 000 åkeriföretag arbetar aktivt med dessa frågor. Resultatet blir ofta rationellare verksamhet, bättre ekonomi, miljöförbättringar, bättre arbetsmiljö, nya uppdrag och en positiv inställning hos kunder, anställda och allmänhet. 13

Åkeriföretagens verksamhet Andel av medlemsföretagen sysselsatta inom olika verksamheter Transport av kemiska produkter Miljöservice och renhållning Övriga transporter Jordbrukstransporter 3,9 % 7,4 % 7,8 % 8,3% Skogstransporter Närdistribution 12,2 % 16,5 % Fjärrtrafik 21,9 % Bygg- och anläggning 38,7 % 0 10 20 30 40 50 Vad du än kommer i kontakt med så har det antagligen körts på lastbil. Alltifrån morgontidningen och alla frukosttillbehör till inredningen i ditt hem. Allt går med lastbil under någon del av produktionsprocessen eller vid distribution till handeln. Det är åkeriföretagen som får vårt samhälle att fungera. Sveriges Åkeriföretag har cirka 10 000 åkeriföretag och lastbilscentraler som medlemmar. Deras verksamhet kan delas upp i olika typer av transporter. Ovanstående siffror bygger på uppgifter som medlemmarna själva rapporterat om sin verksamhet. Då många åkeriföretag har inriktat sig på flera typer av transportuppdrag och därmed faller under flera kategorier överstiger totalandelen hundra procent. Bygg- och anläggningstransporter är en verksamhet som klart dominerar. Många företag är sysselsatta inom fjärrtrafik, som omfattar inrikes linjetrafik och internationella transporter. Närdistribution som omfattar styckegodstransporter, budförsändelser, post och småpaket, är också en vanlig verksamhet. Övriga transporter omfattar transporter av bilar, bilbärgning, maskinoch tungtransporter samt bohags- och kontorsflyttningar. 14

Åkerinäringens branschorganisation Kongress/årsmöte Ordföranderåd Rådsforum Sveriges Åkeriföretag Åkeriföreningar Sektioner AB Åkerikonsult Servicebolag SÅ Åkeriförlaget AB Sveriges Åkeriföretag, SÅ, är åkerinäringens branschorganisation. SÅ företräder cirka 10 000 medlemmar som tillsammans har 31 000 fordon. SÅ finns centralt i Danderyd, Stockholm och regionalt i form av tolv åkeriföreningar. Sveriges Åkeriföretag verkar för en sund utveckling av åkerinäringen att konkurrens sker på lika villkor nationellt och internationellt att regelverk utformas på ett för åkeriföretagen bra sätt att beslutsfattare har aktuell kunskap om svensk åkerinäring att medlemmarna utvecklar sina företag på ett affärsmässigt, etiskt, kvalitetsmässigt, miljömässigt och trafiksäkert sätt. SÅ erbjuder medlemmarna ett omfattande program för utbildning och vidareutveckling. SÅ informerar medlemmarna och ger råd i juridiska, ekonomiska och tekniska frågor. SÅ företräder medlemmarna i kontakter med myndigheter, regering och riksdag, intresse- och näringslivsorganisationer med flera. SÅ samarbetar med åkerinäringens branschorganisationer i andra länder och bevakar internationella frågor. SÅ är anslutet till den internationella vägtransportunionen, IRU. Mer information finns på www.akeri.se. 15

Åkeriföreningar inom Sveriges Åkeriföretag Åkeriföreningen ABC-åkarna (Omf Stockholm och Uppsala län) Fagerstagatan 6, 163 53 SPÅNGA tel. 08-687 44 50, fax 08-687 44 90 Edvard Berlingsgatan 3, 754 50 UPPSALA tel. 018-13 91 95, fax 018-69 61 73 Sveriges Åkeriföretag Öst (Omf Södermanlands, Östergötlands och Örebro län) Box 1203, Transportgatan 4 701 12 ÖREBRO tel. 019-27 86 80, fax 019-27 86 81 Sveriges Åkeriföretag Småland-Öland (Omf Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län) Kungsvägen 115, 352 44 VÄXJÖ tel. 0470-71 81 80, fax 0470-154 15 Gotlands Åkeriförening (Omf Gotlands län) Skarphällsgatan 20, Box 1163 621 22 VISBY tel. 0498-28 45 05, fax 0498-21 49 70 Åkeriföreningen Syd (Omf Blekinge län och Skåne län) Box 4088, Stora Nygatan 36 203 11 MALMÖ tel. 040-664 25 30, fax 040-664 25 31 Björkhemsvägen 19, 291 54 KRISTIANSTAD tel. 044-28 12 10, fax 044-28 12 11 Sveriges Åkeriföretag Halland (Omf Hallands län) Fräsaregatan 1, 302 60 HALMSTAD tel. 035-15 09 50, fax 035-21 51 93 Sveriges Åkeriföretag Västra Götaland (Omf tidigare Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län) Importgatan 2A, 422 46 HISINGS BACKA tel. 031-58 51 00, fax 031-52 28 15 Sveriges Åkeriföretag Skaraborg (Omf tidigare Skarborgs län) Kaplansgatan 36, 541 34 SKÖVDE tel. 0500-47 17 40, fax 0500-41 94 11 Sveriges Åkeriföretag Värmlandsåkarna (Omf Värmlands län) Box 2043, Säterivägen 3, 650 02 KARLSTAD tel. 054-13 66 10, fax 054-24 19 55 Åkeriföreningen Mittåkarna (Omf Dalarnas och Västmanlands län) Box 1958 Näringslivets Hus, Ölandsg. 6, 791 19 Falun tel. 023-454 90, fax 023-454 99 Gävleborgsåkarna (Omf Gävleborgs län) Beckasinvägen 16, 803 09 GÄVLE tel. 026-18 82 95, fax 026-51 67 55 Sveriges Åkeriföretag Norr (Omf Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län) Box 4181, Skeppargatan 1, 904 05 UMEÅ tel. 0771-16 10 00, fax 090-13 22 64 Nattviksgatan 6, 871 45 HÄRNÖSAND tel. 0771-16 10 00, fax 0611-177 35 Furunäsvägen 105, 941 52 PITEÅ tel. 0771-16 10 00, fax. 0911-104 58 Pedagogens väg 2, 831 40 ÖSTERSUND tel. 0771-16 10 00, fax. 063-13 84 85 16 Sveriges Åkeriföretag, Box 504, 182 15 Danderyd Telefon 08-753 54 00, fax 08-755 60 01 e-post info@akeri.se hemsida www.akeri.se