Promemoria CANBERRA Angelica Larsson Praktikant Landfakta Tonga BASFAKTA Officiella namn: Kingdom of Tonga, Pule anga Tonga Huvudstad: Nuku alofa (24 000 invånare 2009) Yta: 748 km² Folkmängd: 106 140 (2012 est CIA) Befolkning: Polynesier (främst tonganer) och européer Befolkningstillväxt: 0,192% (2012 est CIA) Officiella språk: Engelska, lea faka-tonga Religioner: Kristendom (främst metodister, katoliker, mormoner) Statsskick: Konstitutionell monarki Statschef: Kung Tupou VI Premiärminister: Lord Siale'ataonga Tu ivakano (sedan den 22 december 2010) Utrikesminister: Lord Siale'ataonga Tu ivakano Politiska partier som är representerade i parlamentet: Democratic Party of the Friendly Islands (12 platser) oberoende kandidater (5 platser) Senaste allmänna val: 25 november 2010 Nästa allmänna val: 2014 Nationaldag: 4:e juni (Emancipation Day) Internationella medlemskap: Bl.a. FN, PIF, WTO, IMF, Interpol Valuta: Tongansk Pa'anga (TOP) Växelkurs: 1 TOP = 3,958 SEK (mars 2012) BNP (total): 259 milj. US$ (2009 est) BNP/Capita: 2 678 US$ (2010 est) BNP-tillväxt: 0,6% (2010, IMF) Inflation: 6,051% (2010 est) Arbetslöshet: Uppskattningsvis mellan 5 och 13 % beroende på beräkningsgrund Viktigaste näringar: Fisk, turism, jordbruk Största handelspartners: Australien, Fiji, Japan, Nya Zeeland, USA Viktigaste exportprodukter: Squash, fisk, vanilj, rotfrukt, banan
Sveriges Ambassad Promemoria 2(8) Svensk export till landet: 105 000 SEK (2008, Kommerskollegium) - huvudsakligen verkstads- och kemiska produkter samt stål och järn. Svensk import från landet: 26 000 SEK (2008, Kommerskollegium) nästan enbart icke monetärt guld. BAKGRUND Tonga blev en monarki år 1845 efter flera års strider mellan lokala hövdingar. Kung George Tupou I tillträdde tronen och avskaffade livegenskapen samt införde en jordreform för att ge varje tongansk man ett stycke mark. År 1875 infördes den författning som än idag är i kraft och som gjorde öriket till en konstitutionell ärftlig monarki. Den stadgar bl.a. att yttrandefrihet, rätten till liv och egendom samt likhet inför lagen ska finnas. Ett parlament med både adliga och icke adliga ledamöter instiftades också. Oroligheter och ekonomiska problem vid början av 1900-talet tvingade George Tupou II att ingå ett avtal med Storbritannien som gjorde Tonga till ett brittiskt protektorat. Avtalet innebar att Storbritannien garanterade öriket självständighet och skydd i utbyte mot ansvaret för Tongas utrikespolitik och försvar. Protektoratet kvarstod fram till den 4 november 1970, då Tonga blev en självständig stat och medlem i det brittiska samväldet. TONGAS POLITISKA SYSTEM Tonga är en konstitutionell monarki där kungen, historiskt sett, har utövat en betydande makt inom lagens ramar. Under 2010 skedde dock betydande demokratiska framsteg och stora delar av den politiska makten överfördes från monarken till parlamentet. Före reformerna dominerades det politiska livet av kungahuset och de adliga familjerna enligt 1875 års konstitution. Medborgarna saknade rätten att välja ledare eller regeringssystem. Monarken delade makten med regeringen, vars ministrar monarken själv utsåg. Det lagstiftande parlamentet, som i princip inte hade något politiskt inflytande, utgjordes av 16 medlemmarna av regeringen, 9 valda adelsmän samt 9 folkvalda representanter. Val till parlamentet hölls vart tredje år. År 2005 tillsattes Nationella kommittén för politiska reformer vars ändamål var att utreda vilka områden inom politiken som behöver reformeras.
Sveriges Ambassad Promemoria 3(8) Utredningen var klar i augusti 2006, men maktens svar dröjde dock och anses vara en bidragande förklaring till upploppet samma år. Under år 2008 tillsattes en konstitutionell kommission för att utreda vilka förändringar som behövs i det politiska systemet. I november 2009 presenterade de sin rapport med ett antal rekommendationer som ytterligare kom att beskära kungens makt. Delar av denna demokratiska förändring har implementerats under 2010. Kungen förblir statschef i det nya systemet men förlorar sitt politiska inflytande. Han behåller dock betydande makt över det juridiska systemet där han även fortsättningsvis utser domarna i högsta domstolen. Kungen har varit en viktig drivkraft bakom reformerna och har stött demokratiseringen. Efter förändringarna består parlamentet av 26 ledamöter vilka väljs för en fyra årig mandatperiod. Av dessa är 17 folkvalda via de 17 valkretsarna medan, 9 även fortsättningsvis utses av de adliga familjerna. Parlamentet väljer sedan en premiärminister som i sin tur utser 11 ministrar. Från de återstående 14 väljs en talman och resterande utgör oppositionen. Medborgare kan rösta från och med 21 års ålder. INRIKESPOLITIK Vägen mot demokrati Under år 2006 väcktes demokratihoppet när dåvarande kungen åkte till Nya Zeeland för vård. Kronprinsen var då ställföreträdande regent och lät bl.a. tillsätta den folkvalda ministern Feleti Sevele som premiärminister. Dessförinnan har posten enbart innehatts av adeln. När den äldre kungen dog utlovade den då tillträdande kungen George Tupou V att påskynda reformeringarna mot en demokratisering. Detta drog dock ut på tiden och det arrangerades demonstrationer i huvudstaden i november 2006. Demonstrationerna urartade i våldsamma upplopp där offentliga byggnader vandaliserades, affärsdistrikt plundrades och närmare 80% av affärerna förstördes. Tonga fick begära polisär förstärkning från Australien och Nya Zeeland. Upploppet mattades av efter att staten utlovat nyval till parlamentet under år 2008. Våldsamheterna resulterade i åtta dödsfall och att demokratireformerna hamnade något utanför blickfånget. Istället fokuserade staten på att återuppbygga huvudstaden och ställa de ansvariga till svars. Det mesta av det rättsliga efterspelet till upploppen är nu avklarat.
Sveriges Ambassad Promemoria 4(8) Historiskt val För den demokratiska rörelsen i Tonga var valet den 25 november 2010 en stor framgång och ett resultat av en lång demokratisk kamp. Det nya parlamentet är det första någonsin där en majoritet av ledamöterna är folkvalda. Inför valdagen hade 42 000 personer av totalt 70 000 röstberättigade, registrerat sig för röstning. Valdeltagandet bland dessa slutade på 90 %, en fördubbling från valet 2008. Den viktigaste valfrågan var enligt undersökningar den ekonomiska politiken. Valet övervakades av 14 valobservatörer från Australien och Nya Zeeland vilka bjudits in på initiativ av regeringen. Ledaren för Australiens valövervakningsteam, f.d. diplomaten Bob Davies, har i efterhand försäkrat att valet var fritt från fusk. Den nya regeringen Valets stora vinnare såg inledningsvis ut att bli the Democratic Party of the Friendly Islands (DPFI). Tolv av partiets medlemmar valdes in i parlamentet varav nio på huvudön Tongatapu. Övriga fem folkvalda platser i parlamentet vanns av oberoende ledamöter. Ledaren för DPFI, och den sedan länge uttalade ledaren för Tonga s demokratiska rörelse Akilisi Pohiva, framstod då som den självklara premiärministerkandidaten. Regeringsförhandlingarna tog dock en oväntat vändning då de nio adelsmännen, till mångas överraskning, visade sig ha stöd från samtliga fem oberoende ledamöter. Således kunde deras premiärministerkandidat Lord Tu ivakano väljas till premiärminister med siffrorna 14-12. Utgången var ett bakslag för alla dem som hoppats att Tonga skulle få sin första folkvalda premiärminister. I egenskap av premiärminister utsåg Lord Tu ivakano en ny regering bestående av tolv ministrar inklusive premiärministern. I den nya regeringen finns sex folkvalda parlamentsledamöter, varav två från DPFI, tre adelsmän samt två personer utan plats i parlamentet. Bland de två ministrarna utan egen plats i parlamentet återfinns regeringens enda kvinna, Ana Taufe ulungaki, Minister of Education, Women s Affairs & Culture. Totalt kandiderade tolv kvinnor till parlamentet men samtliga misslyckades. Sedan 1875 har endast fyra kvinnor suttit i parlamentet och två varit ministrar. I mitten av mars 2012 avled kung George Tupou V på ett sjukhus i Hongkong. George Tupou V:s bror, kronprins Tupouto'a Lavaka, blev ny kung under namnet Tupou VI. Han beskrevs som djupt religiös och politiskt
Sveriges Ambassad Promemoria 5(8) konservativ, men ansågs inte utgöra något hot mot den demokratiseringsprocess som inletts under hans företrädare. RÄTTSVÄSENDET Rättssystemet är präglat av den brittiska modellen (common law) och av traditionell sedvanerätt. Rättssäkerheten är förhållandevis god och rättegångar är offentliga med möjlighet att överklaga domslut till högre instans. Domstolarna är oberoende och har möjlighet att pröva och ogiltigförklara politiska beslut. Till de lagstadgade straffen hör skadestånd (kompensation), böter, piskning, fängelse och döden. I praktiken har dock dödsstraffet inte utdömts sedan 1982. EKONOMI Tonga är ett fattigt och ekonomiskt underutvecklat land som är beroende utav utländskt ekonomiskt bistånd. Den främsta inkomstkällan är pengar som skickas hem av tonganer som lever och arbetar utomlands, främst från Nya Zeeland, Australien och USA. Landet kom därför att drabbas hårt av den globala finanskrisen. Ekonomin domineras av jordbruket som domineras av självhushållning. Vanilj, rotfrukter och kava kan nämnas bland de exportprodukter som finns. Den tidigare så betydande exporten av squash till Japan och Sydkorea har numera nästan helt försvunnit. På senare år har fiskets betydelse för befolkningen ökat. Landet oroas dock över de fallande fångstnivåerna som nu märks av över hela regionen. Numera är turism den näst största inkomstkällan för landets myndigheter. Landet har tidigare gjort stora ansträngningar för att utveckla sektorn och hoppas på än större återbäring från detta i framtiden. Tonga utpekades tidigare som ett av världens mest korrupta länder (topp 10 år 2007 enligt Transparency International), men efter att landet alltmer har tagit tag i problemet rankas det numera som en mittennation. Landets ekonomi är bräcklig och börjar först nu återhämta sig från 2006 års upplopp. Mycket av de privata affärsintressena har hittills ägts av medlemmar av kungahuset eller sentida immigranter från Kina; båda dessa kategorier var måltavlor under upploppet. Försök sker nu att stimulera återväxt av affärsverksamheterna. Enligt IMF krävs utökade privata investeringar och en bredare exportbas för att markanta förändringar ska kunna ske. Det kommer dock att dröja länge innan ekonomin är helt återställd och skulderna från
Sveriges Ambassad Promemoria 6(8) återuppbyggnaden är betalda. När ekonomin väl är stabiliserad lär de sociala förhållandena följa efter och då kan möjlighet ges för den blygsamt utvecklade turismen att nå sin fulla potential. Tongas främsta exportdestinationer är Nya Zeeland, USA, Australien och Japan. Tillverkningsindustrin är liten och består främst av byggmaterial, kläder och kokosolja. Exporten inom denna industri har på senare tid närmast stagnerat. Importen domineras av billiga förbrukningsvaror, livsmedel, bränsle och industriella produkter som maskiner och fordon. Viktiga importländer är Australien, Nya Zeeland, Singapore och Fiji. Det råder ett kraftigt underskott i handelsbalansen då importen är närmare fyra gånger större än exporten. UTRIKESPOLITIK Inom utrikespolitiken strävar Tonga efter att underlätta utrikeshandeln och att ha vänskapliga relationer till länder i allmänhet och stormakter i synnerhet. På grund av landets historia i det Brittiska samväldet är relationerna till Storbritannien, Australien och Nya Zeeland av särskild vikt. Tonga har även varit mycket aktivt inom Pacific Islands Forum. Landet har utlandsrepresentation i Australien, Nya Zeeland, Storbritannien, Kina, USA samt i FN. Tonga stödde den USA-ledda koalitionen i kriget i Irak. Under år 2004 skickades en mindre styrka till Irak och under 2007 och 2008 skickades soldater på nytt. (Insatsen är nu över.) Tonga deltar också i den regionala fredsbevarande styrkan RAMSI som har varit förlagd på Salomonöarna sedan 2003. Tonga har en liten försvarsstyrka om ca 500 soldater och har i övrigt försvarsavtal med både Australien och Nya Zeeland. Detta omfattar bl.a. tre patrullbåtar som Tonga opererar under Pacific Patrol Boat Program (som leds av Australien). Medlemskap i internationella fora Landet blev den 14 september 1999 antagen till Förenta Nationerna som dess 188:e medlemsstat. Tonga är även medlem i bland annat Internationella Valutafonden (IMF), Världsbanken, Asiatiska Utvecklingsbanken (ADB) och
Sveriges Ambassad Promemoria 7(8) WIPO. Av betydelse på senare tid har kan nämnas Tongas inträde i World Trade Organization (WTO) som skedde i juli 2007. Tonga är en långvarig och aktiv medlem i the Pacific Islands Forum (PIF) och var värd för dess årsmöte år 2007. Landet driver också ett nära samarbete med Australien inom PIF. På den regionala nivå märks även medlemskap och samarbete inom bland annat the Pacific Community och the Forum Fisheries Agency. Landet har även ratificerat Rarotongafördraget som betyder att Tonga är en del av the South Pacific Nuclear Free Zone. Tongas aktivitet inom dess geografiska område har gett det ett relativt stort inflytande över regionala frågor. Relationen till EU EU är en långvarig samarbetspartner i utvecklingsfrågor. Detta samarbete har främst fokuserats på ögruppen Vava u och berört frågor kring utbildning, infrastruktur, hälsa och sanitära förhållanden. Tonga är en av de fjorton stater i Oceanien som skrivit under Cotonouavtalet och är därmed berättigade till en mängd handels- och biståndsmässiga fördelar. Till följd av det på senare år stärkta EU-Pacific Partnership har unionen sedan år 2006 strävat efter att utöka den politiska dialogen och bistå med fler utvecklingssamarbeten. En genomgående riktlinje i detta är kravet på ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Tonga är ett av länderna i regionen som gör stora framsteg i att uppnå FN:s Millenniummål till år 2015. EU bidrar med 6,8 miljoner i utvecklingsbistånd för perioden 2008 2013. Fokus för biståndet ligger på energisektorn. Målsättningen är att utveckla tillgänglighet och utökad användning av prisvärd förnyelsebar energi. En ytterligare målsättning är att förstärka den övergripande energipolitiken. Politiska och ekonomiska reformer är viktiga för Tongas utveckling. EU har satt upp en budget om 900 000 för att stödja den demokratiprocess som påbörjats. RELATIONER MED SVERIGE Sveriges ambassad i har ansvar för relationerna med Tonga. Ett svenskt honorärkonsulat finns i huvudstaden Nuku alofa. Den nuvarande honorärkonsuln heter Aloma Johansson. Tonga har ingen representation i Sverige. Handel mellan Sverige och Tonga
Sveriges Ambassad Promemoria 8(8) Sverige exporterar främst verkstads- och kemiska produkter samt stål och järn till Tonga. År 2008 var den totala till exporten värd 105 000 kronor vilket är en nedgång från tidigare år då den, både 2005 och 2007, har överstigit 300 000 kronor. Sverige importerar nästan enbart icke-monetärt guld från Tonga. Importen var 2007 uppe i 258 000 kronor men sjönk 2008 till 26 000 kronor. Sveriges ambassad i Embassy of Sweden 5 Turrana St, Yarralumla, ACT 2600 Australien Telefon: +61-2 6270 2700 Fax: +61-2 6270 2755 *** E-post: ambassaden.canberra@foreign.ministry.se Hemsida: www.swedenabroad.com/canberra Sveriges honorärkonsulat i Nuku alofa Konsul Aloma Johansson Kontakt Telefon: +676 25 269, 22 855 Fax: +676 22 882 E-post: johanson@kalianet.to Besöksadress F.W.C. Commercial Building Salote Road, Fasi Moe Afi Nuku alofa Postadress Consulate of Sweden, F.W.C P.O. Box 103 Nuku'alofa Tonga