El till stabilt pris för årtionden



Relevanta dokument
Kärnkraftsfritt Bottenviken!

Detta principbeslut kompletterar statsrådets tidigare principbeslut Ö 2/2010 rd av den 6 maj 2010 om buggandet av ett kärnkraftverk

Ansökan om byggnadstillstånd i enlighet med kärnenergilagens (990/1987) 18 för uppförande av kärnkraftverket Hanhikivi 1

Kärnkraftsfritt Bottenviken Sommarträff Lövånger 25 augusti 2018 Foto Lena Lagerstam

Kärnkraftsfritt Bottenviken Sommarträff Morjärv 19 augusti 2017

Miljökonsekvensbedömningsprogram. ett kärnkraftverk. Sammanfattning

Sverigedemokraterna 2011

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Ansökan. Det ansökande bolaget har framfört följande motiveringar till uppförandet av en kraftverksenhet:

Mot ett rent elsystem

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Ö 2/2010 rd. Statsrådets principbeslut av den 6 maj 2010 om Teollisuuden Voima Oyj:s ansökan om byggandet av en kärnkraftverksenhet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Ägardirektiv för Övik Energi AB

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

byter Vi ser till riktning att tankarna

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Fingrid. Kraft med ansvar.

Varför ny kärnkraft i Finland den politiska synen på saken

1. Inledning Vision Eskilstuna Kommunföretag AB Eskilstuna Energi och Miljö AB... 7

ÄGARDIREKTIV 2018 FÖR ESKILSTUNA KOMMUN

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium Tom Siegfrids, Finnvera Abp

PRESSKONFERENS STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ UTKAST

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät

Så bidrar Coca-Cola i Sverige till svensk ekonomi

Program för miljö konsekvensbedömning sammanfattning. Utbyggnad av kärnkraftverket i Olkiluoto med en fjärde kärnkraftverksenhet

Ren energi för framtida generationer

El- och värmeproduktion 2011

Instruktioner för ansökan om elnätstillstånd efter den nya elmarknadslagens (588/2013) ikraftträdande

Yttrande från Greenpeace Sverige angående miljökonsekvensbeskrivning för kärnkraftverk i Pyhäjoki, Finland

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Energiskaffning och -förbrukning

ÄGARDIREKTIV FÖR ESKILSTUNA KOMMUN

För en bred energipolitik

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

ANSÖKAN OM DRIFTTILLSTÅND. för kärnkraftverksenheterna Olkiluoto 1 och Olkiluoto 2

Internationell strategi. för Gävle kommun

NYA LOKALER I KÄRNAN AV FÖRETAGSVÄRLDEN

Finlands Banks strategi

Kriterier gällande kärnkraftverkets förläggningsplats

Kärnkraftsreaktor Pyhäjoki Yttrande från Greenpeace Sverige angående miljökonsekvensbeskrivning för kärnkraftreaktor i Pyhäjoki, Finland.

El- och värmeproduktion 2010

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Din partner i industriunderhåll

Avtal om av kommunen beviljat stöd

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Granskningsgruppens arbetsplan 2010

Miljökonsekvensbeskrivning för kärnkraftverket

FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA

Statsrådets principbeslut av den 6 maj 2010 om Posiva Oy:s ansökan om att slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle skall uppföras utbyggd

Staden och understödsstiftelsen presenterar en ny modell för grundandet av Guggenheimmuseet

Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Forsmarks historia Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Syfte Mål Värderingar

Fortum Power and Heat Oy. Ansökan om principbeslut för byggandet av kärnkraftverksenheten Lovisa 3

En allmänt hållen utredning om en utbyggnad av slutförvaringsanläggningen. kärnbränsle för kärnkraftverksanläggningen

En ny attraktiv handelsplats som stannar och fångar upp köpkraft

Handelns utsikter Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Miljö- och säkerhetskrav för maskiner och transportmateriel. Anne-Mari Haakana, Trafikverket Finland NVF

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot:

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan Tunabyggen Affärsplan Box Borlänge

El- och värmeproduktion 2012

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag

FN 2018/303. Verksamhetsplan Fastighetsnämnd

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN AV FENNOVOIMA AB:S KÄRNKRAFT- VERKSPROJEKT: KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE

VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

Vi Projekterar, levererar och installerar optimala system för stofthantering

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess?

Investeringsprogrammet för gång och cykling 2019

ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING

Redovisning av uppdrag angående en Göteborgsmodell att motverka svart arbetskraft

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Miljökonsekvensbeskrivning för ett kärnkraftverk

ARNON HAR BETJÄNAT SINA KUNDER I NÄSTAN FYRA ÅRTIONDEN, SEDAN 1978 DÅ TAMPEREEN KESKUSTEKNIIKKA OY INLEDDE SIN VERKSAMHET I TAMMERFORS.

Säkerhetsdokumentation

RÖSTA FINLAND TILLBAKA

Svenskarnas syn på småskalig elproduktion och hur den förändrats de senaste åren. Undersökning från TNS SIFO juni 2011


RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

Biogasbolaget. KumBro Utveckling. KumBro Stadsnät. KumBro Vind

PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN. Guide för ansökan år 2015

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort

Eksjö kommun. Dnr: 2017-KLK0203. Antagen Kf 23

OFFENTLIG UPPHANDLING

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

Miljökonsekvensbedömningsprogram. ett kärnkraftverk. September 2013

Transkript:

El till stabilt pris för årtionden

1Fennovoimas planerade kärnkraftverk Hanhikivi 1, som är en investering i miljardklassen, ger finländarna arbete och industrin och konsumenterna elektricitet till ett stabilt och förutsägbart pris. 2Hanhikivi 1 byggs i Pyhäjoki i Norra Österbotten. Kraftverket stimulerar ekonomin och sysselsättningen i hela Finland, men framförallt i Norra Finland. 5Anläggningen levereras av Rosatom, som har dokumenterad kapacitet och förmåga att leverera kraftverksprojektet enligt tidtabell och budget. Rosatom har goda referenser företagets VVERanläggningar i Lovisa har fungerat problemfritt sedan 1970-talet. 6Rosatom förbinder sig till projektet via sitt finländska dotterbolag RAOS Voima Oy, som är minoritetsägare i Fennovoima. 7Projektet leds av Fenno voima. Aktieägaravtalen garanterar att det finländska bolaget Voimaosake yhtiö SF alltid kommer att vara majoritetsägare. 3Tryggandet av eltillgången och prisstabiliteten långt in i framtiden förbättrar den finländska industrins konkurrenskraft och gör Finland till ett attraktivare land för industriell produktion. 4Kärnkraftverket Hanhi kivi 1 höjer Finlands energisjälvförsörjningsgrad och hjälper i att uppnå klimatmålen.

Projektet framskrider byggandet inleds redan i höst Juni 2014 Elarbeten för byggplatsen på Hanhikivi udd inleds. September 2014 Byggande av en förbindelseväg mellan riksväg 8 och anläggningsplatsen, vägen färdigställs år 2015. 2024 Kraftverket blir färdigt för kommersiell drift Eftersom projektet har förändrats avsevärt sedan det ursprungliga principbeslutet år 2010, ansöker Fennovoima om ett kompletterande beslut utöver principbeslutet. Statsrådet gav Fennovoima ett kompletterat principbeslut i september. Efter riksdagsbehandlingen kan projektet framskrida på politiskt och juridiskt hållbar grund. Det egentliga byggnadsarbetet kan inledas när statsrådet har beviljat Fennovoima byggnadstillstånd. Det första projektet, byggandet av en anslutande väg till anläggningsplatsen är redan igång. På sommaren påbörjades byggandet av en jordkabelsanslutning till byggplatsen. Dessutom gjorde Fennovoima i augusti ett principbeslut med Fingrid om förverkligandet av en stamnätsanslutning. Även undersökningarna på Hanhikivi udd fortsätter. För tillfället görs det berggrunds- Pyhäjoki Uleåborg Brahestad Helsingfors Kraftverket Hanhikivi 1 skapar ett nytt kärnkraftskompetensområde i norra Finland havsbottens- och urbergsundersökningar. Under åren 2015 2017 utförs det omfattande infrastrukturarbeten och byggs stödbyggnader. Enligt planerna inleds betonggjutningen år 2018. Anläggningens planeringsarbete fortsätter med Rosatom samtidigt som man bereder ansökningarna om byggnads- och miljötillstånd. Fennovoima fortsätter med rekryteringskampanjen som började år 2014. Över 50 nya anställda hade börjat på Fennovoima före utgången av september. Rekryteringarna har framförallt förstärkt företagets kunskaper inom projekthantering och kärnkraftssäkerhet. Enligt den överenskomna tidtabellen kommer kraftverket att förse sina ägare med elektricitet till självkostnadspris år 2024. 27% av Finlands el producerades med kärnkraft 2013 September 2014 Över 50 nya anställda har börjat jobba 2014 2015 2016 2017 2018 2022 2024 Juni 2015 Ansökan om byggnads tillstånd till statsrådet Höst 2014 Behandling av ansökan om komplettering av regeringens principbeslut 2018 Betonggjutningen inleds Åren 2015 2017 Omfattande infrastrukturarbeten och uppförande av stödbyggnader 2022 Kraftverket får driftstillstånd Juni 2016 Avtal om slutförvaring av kraftverkets använda kärnbränsle med Posiva eller dess ägare eller ett färdigt program för miljökonsekvensbedömning (MKB-program) gällande en egen anläggning för slutförvaring av kraftverkets använda bränsle. 4 5

Ekonomisk stimulans i norra Finland Byggfasens sysselsättande effekt i Finland är 24 000 36 000 årsverken * Fennovoima och Rosatom strävar till att förstärka den finländska industrins konkurrenskraft. Byggfasens förväntade sysselsättande effekt i Finland är 24 000 36 000 årsverken, beroende på investeringens omfattning (uppskattningen baserar sig på en inhemsk andel på 45 procent). Antalet direkta arbetstillfällen då kraftverket är i bruk uppskattas till 400 500. Det egentliga byggnadsarbetet föregås av omfattande infrastrukturarbeten i Pyhäjoki. Ifall kunnig lokal arbetskraft finns tillgänglig är det fördelaktigt att utnyttja den. Förutom infrastrukturarbetet ger anskaffandet av bland annat apparatur, material samt installations- och underhållstjänster stora möjligheter för finländska entreprenörer. De engagerade företagens och entreprenörernas upphandling av varor, maskiner och tjänster har en betydande indirekt sysselsättande effekt. Projektet Hanhikivi 1 stimulerar ekonomin och sysselsättningen i hela Finland, men framförallt i Norra Finland. Entreprenaderna i anslutning till projektet hjälper finländska före tag att medverka i Rosatoms kommande projekt runt om i världen. Driftsfasen skapar permanent efterfrågan på många olika tjänster i regionen för åtminstone 60 år. Besökscentret i anslutning till kraftverket kommer att ha tiotusentals besökare per år. Hanhikivi 1 ger konkurrenskraft och försörjningssäkerhet Det planerade kärnkraftverket producerar elektricitet under flera decennier till ett stabilt och förutsägbart pris. Tryggandet av eltillgången och prisstabiliteten långt in i framtiden förbättrar den finländska industrins verksamhetsförutsättningar och ökar Finlands industriella attraktionskraft. Fennovoima ägs av både betydande industriella aktörer och flera lokala elbolag som vill erbjuda sina kunder elektricitet till konkurrenskraftiga priser. Fennovoimas kärnkraftverk ökar konkurrensen på den finländska elmarknaden, vilket gynnar både industrin och vanliga hushåll. Finland måste importera över en femtedel av elen som användes år 2013. Fennovoimas Hanhikivi 1 höjer Finlands energisjälvförsörjningsgrad och minskar behovet att importera el. Kärn- Byggandet sysselsätter som mest cirka 3500 personer Driftfasen bidrar med 400 500 direkta arbetsplatser Projektet medför inhemska investeringar på sammanlagt 1,8 2,7 miljarder euro ** = 10 personer * då den inhemska andelen är 45 procent ** beroende på investeringens slutliga omfattning 6 7

Kärnkraftverkets kommunala fastighetsskatt uppgår till ca 4,2 miljoner euro per år Två tredjedelar av regionkommunens invånare stöder projektet Driften av kärnkraftverket tillför området 340 425 nya invånare kraftverket i Finland producerar baskraft stadigt och säkert i årtionden och tryggar därmed vår energiförsörjning. Kärnkraftsbaserad elproduktion stöder även uppfyllandet av Finlands klimatmål. Miljardinvesteringarna ger ny livskraft Hanhikivi 1-projektet är en miljardinvestering som ger både arbetsplatser och tro på framtiden: det finns vilja till och lönsamhet i att investera i Finland. Projektets ekonomiska och sysselsättande effekter utsträcker sig till hela landet. Utökandet av inhemsk elproduktion förbättrar även Finlands bytesbalans. Fennovoimas kärnkraftverk främjar etableringen av ny industriell verksamhet, vilket stöder uppväxten av nya arbetsplatser i norra Finland. Detta hjälper i att kompensera för arbetsplatserna som förlorats i norr. Många arbetstagare kommer att bo i regionen både under byggnads- och driftsfasen. De använder olika sorters tjänster och betalar skatt till kommunen de bor i. Under driftsfasen uppskattas intäkterna från kommunalskatten att vara 1,9 2,4 miljoner euro. Projektet är särskilt viktigt för Pyhäjoki med kranskommuner och för Uleåborgs stad som blev delägare i Fennovoima i juni 2014. Hanhikivis geografiska placering skapar ett nytt kärnkraftskompetensområde i norra Finland. Fennovoima utbildar och stöder företag i att förbereda sig för projektet, tillsammans med lokala aktörer. Den offentliga sektorn och näringslivets olika samarbetsorganisationer har samarbetat i flera år med att maximera projektets positiva inverkningar. Företaget samarbetar också med olika läroinrättningar för att öka den finländska kärnkraftskompetensen via olika utbildningsprogram inom tekniska branschen. Starkt lokalt stöd Våren 2014 gav Pyhäjoki kommunfullmäktige Fennovoimas projekt sitt stöd med rösterna 18 mot 3. Två tredjedelar av regionkommunens invånare stöder projektet. 9

Rosatom tillförlitlig leverantör och minoritetsägare Säkerheten a och o Företaget Rosatom, som levererar kärnkraftverket Hanhikivi 1, är minoritetsägare i Fennovoima via sitt finländska dotterbolag RAOS Voima Oy. Detta innebär att anläggningsleverantören även har förbundit sig till projektet som delägare. Valet av Rosatom baserade sig på företagets dokumenterade erfarenhet av säkra kärnkraftsverksleveranser. Företaget har goda referenser över effek tivt genomförande av byggprojekt och kunderna har goda användarerfarenheter av anläggningarna. I Finland har de ryska VVER-anläggningarna i Lovisa fungerat utmärkt ända sedan 1970-talet. Egenskaperna hos Fennovoimas valda anläggning, som är en modern VVER-tryckvattenanläggning av typen AES-2006 med effekten 1 200 megawatt, motsvarar egenskaperna hos västliga tryckvattenanläggningar. AES-2006 hör till den nyaste generationen av anläggningstyper. 66 % 34 % Voimaosakeyhtiö SF RAOS Voima Oy Tekniken i anläggningen AES-2006 uppfyller IAEA:s krav och normer för europeiska kärnkraftverk. Planeringen och den slutliga utformningen av kraftverket följer de finländska säkerhetskraven. Fennovoima förblir finländskt Projektet Hanhikivi 1 leds och administreras av det finländska bolaget Fennovoima, som är anläggningsanvändare och tillståndsinnehavare. Fennovoima har två ägare; det finländska Voimaosakeyhtiö SF och RAOS Voima. Avtalen garanterar att majoritetsägandet alltid kommer att vara finländskt. Fennovoima är ett så kallat Mankala-företag, vilket innebär att ägarna får elektricitet till självkostnadspris i förhållande till sina ägarandelar. Fennovoima genererar ingen egen vinst. Avtalen garanterar att majoritetsägandet alltid kommer att vara finländskt Säkerheten är a och o för Fennovoima, som ända från början har satsat på omsorgsfull och noggrann säkerhetsplanering i samarbete med anläggningsleverantören, myndigheterna och andra experter. Strålsäkerhetscentralen (STUK) övervakar anläggningssäkerheten från planeringsstadiet ända till avvecklingen. Då Fennovoima ansöker om bygg- och driftstillstånd utvärderas säkerheten utförligt. STUK övervakar anläggningens säkerhet genom hela dess drifttid. STUK har gjort en preliminär säkerhetsbedömning av anläggningstypen och förläggningsplatsen. Enligt bedömningen kan anläggningen planeras och byggas på förläggningsplatsen säkert och så att anläggningen uppfyller alla finländska krav. En välorganiserad byggsarbetsplats är en del av säkerheten För att trygga en fungerande och säker byggarbetsplats med internationell prägel krävs omsorgsfull planering och arbetsförhållanden som följer strikta regler. Fennovoima, Rosatoms dotterbolag Rusatom Overseas och de finländska arbetsmarknadsorganisationerna har undertecknat ett arbetsplatsavtal med gemensamma spelregler. Avtalet omfattar bland annat reglerna för samarbete, informationsutbyte, lösningsmodeller för problemsituationer, fackförbundens representation och prevention av grå ekonomi. Avtalet utarbetades av en arbetsgrupp under ledning av Fennovoima. I arbetsgruppen ingick representanter för Byggnadsindustrin rf, Teknologiindustrin rf, Finsk Energiindustri rf, Metallarbetarförbundet rf, Fackförbundet Pro rf, Byggnadsförbundet rf och Elektrikerförbundet rf. Arbetet inleddes år 2012. Slutförvaring i samarbete Slutförvaringen av Fennovoimas använda kärnbränsle inleds tidigast på 2070-talet. Samtliga kostnader för kärnavfallshanteringen täcks med medel som samlas in som en del av elpriset under kärnkraftverkets drifttid. Arbets- och näringsministeriet (ANM) uppmuntrar de finländska kärnkraftsbolagen till samarbete inom slutförvaringen av använt kärnbränsle. Enligt ANM är det både ändamålsenligt och kostnadseffektivt att samarbeta och eftersträva en optimal lösning. På uppmaning av ANM har Fennovoima utarbetat en helhetsplan för skötseln av kärnavfallshanteringen. Senast sommaren 2016 skall Fennovoima presentera ett samarbetsavtal om slutförvaringen av använt kärnbränsle med Posiva eller dess ägare, eller ett program för miljökonsekvensbedömning (MKB-program) gällande en egen slutförvaringsanläggning. 10 11

Omfattande miljökonsekvensbedömning Byggandet av det planerade kärnkraftverket är ett omfattande projekt med konsekvenser för miljön på Hanhikivi udden i Pyhäjoki. Det planlagda kraftverksområdet i uddens mittparti blir ett bebyggt industriområde, men uddens värdefulla stränder förblir orörda med undantag för hamnområdet och området med kylvattenkonstruktioner. Det har redan i många år gjorts olika miljöundersökningar på byggplatsen och de fortsätter genom hela kärnkraftverkets livscykel. En bedömningsrapport om Rosatoms anläggnings effekter på miljön och människor blev färdig på våren 2014. Miljökonsekvenserna under byggfasen utgörs av bygg- och trafikrelaterade damm- och bullerolägenheter, förändringar i landskapsbilden och lokal inverkan på floran och faunan i anläggningsområdet. Miljökonsekvenserna under drifttiden uppskattas vara lokala och små. Den främsta miljöeffekten är i havet, dit det uppvärmda kylvattnet sprids. Strålningsnivån och mängden radioaktiva ämnen i kraftverkets omgivning mäts fortlöpande och följs noggrant. Fennovoima följer regelbundet miljöns, havsområdets och fiskbeståndens tillstånd och tar vid behov till åtgärder för att förebygga och minimera eventuella skador och olägenheter. Miljökonsekvenserna under drifttiden uppskattas vara lokala och små 13

Följ oss också på Facebook! Fråga gärna! Kontor i Helsingfors och Pyhäjoki Fennovoimas huvudkontor finns på Sundholmen i Helsingfors. Företagets lokalkontor i Pyhäjoki centrum betjänar allmänheten på måndagar och tisdagar. Kontakta oss om Ni önskar en presentation av kraftverksprojektet vid något evenemang. Vi berättar gärna mer om oss och vårt projekt! Kontakta oss! Salmisaarenaukio 1, 00180 Helsingfors tfn 020 757 9200 www.fennovoima.fi info@fennovoima.fi Besök oss! Kontoret i Pyhäjoki Vanhatie 48, 86100 Pyhäjoki måndagar och tisdagar kl. 9 15 pyhajoki@fennovoima.fi www.fennovoima.fi/paikallisille

www.fennovoima.fi