Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv De regionala kulturaktörerna Kulturenheten September 2011
1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Metod... 3 1.3 Regionala kulturaktörer... 4 2 Musik... 7 2.1 Musik i Uppland... 7 2.2 Musik i Uppland och länets kommuner... 9 2.3 Länets kulturliv - musikområdet... 12 2.4 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter musikområdet... 13 3 Dans... 15 3.1 Dans i Uppland... 15 3.2 Dans i Uppland och länets kommuner... 17 3.3 Länets kulturliv - dansområdet... 19 3.4 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter dansområdet... 20 4 Teater... 22 4.1 Riksteatern Uppsala län... 22 4.2 Riksteatern Uppsala län och länets kommuner... 24 4.3 Uppsala stadsteater... 26 4.4 Uppsala stadsteater och länets kommuner... 29 4.5 Länets kulturliv - teaterområdet... 30 4.6 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter teaterområdet... 31 5 Bildkonst... 34 5.1 Konst i Uppland... 34 5.2 Konst i Uppland och länets kommuner... 35 5.3 Länets kulturliv - bildkonstområdet... 37 5.4 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter bildkonstområdet... 39 6 Film... 40 6.1 Film i Uppland... 40 6.2 Film i Uppland och länets kommuner... 42 6.3 Länets kulturliv - filmområdet... 44 6.4 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter filmområdet... 45 7 Biblioteksverksamhet... 47 7.1 Länsbibliotek Uppsala... 47 7.2 Länsbibliotek Uppsala och länets kommuner... 49 7.3 Länets kulturliv - biblioteksområdet... 51 7.4 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter biblioteksområdet... 52 8 Kulturhistoria... 55 8.1 Upplandsmuseet... 55 8.2 Upplandsmuseet och länets kommuner... 58 8.3 Länets kulturliv kulturhistoriska området... 60 8.4 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter kulturhistoriska området... 62 1
9 Slöjd... 64 9.1 Länshemslöjdskonsulenterna... 64 9.2 Länshemslöjdskonsulenterna och länets kommuner... 66 9.3 Länets kulturliv - slöjdområdet... 67 9.4 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter slöjdområdet... 68 10 Arkiv... 70 10.1 Folkrörelsearkivet för Uppsala län... 70 10.2 Folkrörelsearkivet för Uppsala län och länets kommuner... 72 10.3 Företagens historia Uppsala län... 73 10.4 Företagens historia Uppsala län och länets kommuner... 74 10.5 Länets kulturliv - arkivområdet... 75 10.6 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter arkivområdet... 76 11 Folkbildning... 79 11.1 Uppsala Läns Bildningsförbund... 79 11.2 Uppsala Läns Bildningsförbund och länets kommuner... 80 11.3 Länets kulturliv folkbildning... 81 11.4 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter folkbildningsområdet... 82 12 Konstnärlig gestaltning... 83 12.1 Landstingets arbete med konstnärlig gestaltning... 83 12.2 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter konstnärlig gestaltning... 84 13 Kultur i vården... 86 13.1 Landstingets arbete med kultur i vården... 86 13.2 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter kultur i vården... 87 14 Regionala kulturaktörernas samlade bild av länets kommuner... 88 14.1 Regionala kulturaktörernas samlade bild av Uppsala... 89 14.2 Regionala kulturaktörernas samlade bild av Enköping... 91 14.3 Regionala kulturaktörernas samlade bild av Östhammar... 92 14.4 Regionala kulturaktörernas samlade bild av Tierp... 94 14.5 Regionala kulturaktörernas samlade bild av Håbo... 95 14.6 Regionala kulturaktörernas samlade bild av Knivsta... 96 14.7 Regionala kulturaktörernas samlade bild av Heby... 97 14.8 Regionala kulturaktörernas samlade bild av Älvkarleby... 98 15 Civila samhällets betydelse, regionalt perspektiv... 99 16 Professionella kulturskaparnas situation, regionalt perspektiv... 100 17 Regionala kulturaktörernas länsövergripande samverkan... 101 18 Regionala kulturaktörernas arbete med kulturpolitiskt prioriterade områden... 102 2
1 Inledning 1.1 Bakgrund I december 2009 beslutade Riksdagen att en ny modell för regional tilldelning av statliga kulturmedel skulle införas. Modellen kallas kultursamverkansmodellen och presenterades i Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Kultursamverkansmodellen, även kallad koffertmodellen eller portföljmodellen, ska införas successivt i hela landet med början år 2011. I Uppsala län införs den år 2013. Alla landsting/regioner som ingår i modellen ska upprätta en regional kulturplan som utgör grund för Kulturrådets beslut om fördelning av statsbidrag till regionala kulturverksamheter. Bidraget ges som ett samlat anslag till landstinget för vidare fördelning till regionala kulturverksamheter i länet. Kulturplanen, som föreslås vara treårig, ska tas fram av landstinget i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets kulturliv både professionella kulturskapare och ideella krafter, civilsamhället. 1.2 Metod Från hösten 2010 till våren 2011 har landstingets kulturförvaltning Kultur i länet arbetat med en kartläggning av länets kulturliv. Kartläggningen resulterade i två rapporter: Nulägesbeskrivning av länets kulturliv länets åtta kommuner och Nulägesbeskrivning av länets kulturliv de regionala kulturaktörerna, varav den sistnämnda är denna rapport. De två nulägesbeskrivningarna kompletterar varandra och skapar tillsammans en bred bild av kulturlivet i Uppsala län. Nulägesbeskrivningarna kommer att ligga till grund för analys- och prioriteringsdiskussioner vid skrivandet av den regionala kulturplanen. Material till nulägesbeskrivningen har samlats in utifrån en framtagen mall, både på kommunal och på regional nivå. Länets samtliga kommuner (genom tjänstemän på kulturförvaltningen eller motsvarande) har lämnat in material som rör kulturlivet i den egna kommunen och länet. Det kommunala materialet har kompletterats med SWOT-analyser och enkätundersökningar, som har genomförts i alla kommuner. Det kommunala materialet har framför allt använts i nulägesbeskrivningen som utgår ifrån länets åtta kommuner. Den här rapporten, Nulägesbeskrivning av länets kulturliv de regionala kulturaktörerna är gjord utifrån de regionala kulturaktörernas inlämnade material. Nulägesbeskrivningen ger dels en beskrivning av respektive regional kulturaktörs verksamhet inklusive en beskrivning av dess konstart/verksamhetsområde i länet, dels de regionala kulturaktörernas samlade bilder av en rad områden. De samlade bilderna som ges i slutet av rapporten behandlar de regionala kulturaktörernas erfarenhet av respektive kommun, arbetet med kulturpolitiskt prioriterade områden, länsövergripande samverkan, civilsamhällets betydelse för länets kulturliv samt de professionella kulturskaparnas villkor i länet. De samlade bilderna kan i vissa fall skilja sig väsentligt från enskilda aktörers bild. De regionala kulturaktörernas verksamhet i respektive kommun redovisas, samt deras syn på hur det fungerar att nå ut med sin verksamhet i länets kommuner. Material inhämtat från kommunernas kulturförvaltningar används i vissa fall även i den här rapporten, framför allt i avsnittet där de regionala kulturaktörernas betydelse för kommunernas kulturliv tas upp. 3
Den här nulägesbeskrivningen är framför allt baserat på underlag från tjänstemän på kommunal och regional nivå. Kompletterande bilder av länets kulturliv har skapats genom möten och enkätundersökningar med länets professionella kulturskapare och delar av det civila samhället på kulturområdet. Möten med universitetet, länsstyrelsen och regionförbundet har dessutom hållits. De kompletterande bilderna redovisas separat och inte i de två nulägesbeskrivningarna. 1.3 Regionala kulturaktörer De organisationer, institutioner och verksamheter som ingår i begreppet regionala kulturaktörer är i detta material de elva kulturverksamheter som idag erhåller statsbidrag för sin verksamhet, och som i framtiden kommer att få sitt statsbidrag genom kultursamverkansmodellen: Upplandsmuseet Musik i Uppland Film i Uppland Dans i Uppland Konst i Uppland Länsbibliotek Uppsala Riksteatern Uppsala län Länshemslöjdskonsulenterna Folkrörelsearkivet för Uppsala län Företagens historia Uppsala län Uppsala stadsteater Uppsala Läns Bildningsförbund (ULB) är en verksamhet som inte erhåller statsbidrag för sin verksamhet, men som är landstingsfinansierad. ULB har medverkat i arbetet och lämnat in underlag till nulägesbeskrivningen. De regionala kulturaktörer som har lämnat material till denna nulägesbeskrivning har resurser, organisationsformer och uppdrag som skiljer sig väsentligt, vilket påverkar aktörernas arbetssätt, både regionalt och i länets kommuner. De stora aktörerna har administrativ personal och särskilda marknadsföringsmedel. Hos de mindre aktörerna får konsulenter/verksamhetsansvarig personal sköta mycket av administrationen själva. I materialet beskrivs även landstingets arbete med konstnärlig gestaltning och kultur i vården, verksamheter som är en del av Kultur i länet. Verksamheterna är en del av länets kulturliv och samverkar med andra regionala kulturaktörer, kommuner och det fria professionella kulturlivet. Dessa verksamheter är helt landstingsfinansierade. I den kommunala nulägesbeskrivningen beskrivs kommunernas arbete med kultur i vården och konstnärlig gestaltning. Regionala kulturaktörernas verksamhetsbidrag och ekonomiska resurser Samtliga regionala kulturaktörer erhåller årliga verksamhetsbidrag från landstingets kulturnämnd, förutom Uppsala stadsteater. Uppsala stadsteaters verksamhet ingår i det här materialet trots avsaknaden av regionalt stöd/uppdrag eftersom de kommer att beröras av kultursamverkansmodellens införande i länet då deras statliga verksamhetsbidrag i och med detta kommer att fördelas av landstinget. 4
Alla regionala kulturaktörer erhåller idag statliga verksamhetsbidrag, förutom Uppsala Läns Bildningsförbund. Samtligas statliga verksamhetsbidrag kommer från och med år 2013 att ingå i samverkansmodellen och kommer då att fördelas via landstinget utifrån prioriteringar i den regionala kulturplanen. De ekonomiska resurserna ser väldigt olika ut när det gäller de olika konstarterna. Störst statligt stöd (år 2010) av de ovan nämnda aktörerna har Uppsala stadsteater, 14 891 tkr. Största verksamheten av de övriga är Musik i Uppland, en verksamhet med 14 343 tkr i statligt verksamhetsstöd, och minst är de olika konsulentverksamheterna inom (film, dans, konst, hemslöjd och teater) som har 200 590 tkr i årligt statligt verksamhetsstöd. VERKSAMHETSBIDRAG 2010 I TKR STAT LANDSTING KOMMUNER Upplandsmuseet 4 570 16 476 - Musik i Uppland 10 789 9 960 - (länsmusik + orkester) 3 554 Film i Uppland 400 700 - Dans i Uppland 200 560 - Konst i Uppland 200 250 - Länsbibliotek Uppsala 1 194 3 645 - Riksteatern Uppsala län 250 940 - Länshemslöjdskonsulenterna 590 590 - Folkrörelsearkivet för Uppsala län 290 920 900,5 (Samtliga) Företagens historia Uppsala län 140 160 60 (Uppsala) Uppsala Läns Bildningsförbund - 970 - Uppsala stadsteater 14 891-57 600 (Uppsala) Regionala kulturaktörernas organisationsform Organisationsformerna skiljer sig åt för de regionala kulturaktörerna. Till exempel är Upplandsmuseet och Musik i Uppland stiftelser, Film/Dans/Konst i Uppland och Länsbibliotek Uppsala delar av landstingets kulturförvaltning, Riksteatern Uppsala län, Uppsala Läns Bildningsförbund och de två arkiven, Företagens Historia Uppsala län och Folkrörelsearkivet för Uppsala län, är föreningar. Uppsala stadsteater har ytterligare en organisationsform, kommunägt aktiebolag. Länshemslöjdskonsulenternas verksamhet är en del av Upplandsmuseet. Hur länge de regionala kulturaktörerna har funnits har betydelse för hur verksamheten bedrivs idag och hur väl etablerad den är i länets kommuner. Nätverk, informationskanaler och arbetsmetoder tar lång tid att bygga upp. De flesta av de regionala kulturaktörerna har funnits länge och är välförankrade i länets kulturliv, men undantag finns. Konst i Uppland, konstkonsulentverksamheten, startade som projekt år 2008. Så sent som år 2010 blev Konst i Uppland en ordinarie verksamhet hos Kultur i länet. Regionala kulturaktörernas uppdrag och målgrupper Även aktörernas uppdrag och primära målgrupp skiljer sig. Uppsala stadsteater har ett uppdrag som skiljer sig från de andra aktörerna. Stadsteatern är kommunägt bolag och saknar både regionalt uppdrag och stöd. De två arkivens primära målgrupper är de som är 5
arkivbildare (eller potentiella arkivbildare), det vill säga föreningar eller företag i länet. Länsbibliotek Uppsalas primära målgrupp är länets kommunbibliotek och biblioteksledningar. Övriga kulturaktörer har regionala uppdrag och har kommunala kulturförvaltningar och länets skolor/förskolor som primära målgrupper. De flesta aktörer arbetar dessutom mot de professionella kulturskaparna inom sitt område och samarbetar med civilsamhället. De regionala verksamheter som har tydligast koppling till civilsamhället är Riksteatern Uppsala län (teaterföreningar och bygdegårdar i kommunerna), Uppsala Läns Bildningsförbund (studieförbunden/folkbildningen i länet), Musik i Uppland (arrangörsföreningar/konsertkarusellen), Upplandsmuseet (hembygdsrörelsen) och Folkrörelsearkivet för Uppsala län (länets föreningsliv). Regionala kulturaktörer och lagstiftning De regionala kulturaktörer vars verksamhet direkt berörs av lagstiftning på kulturområdet är Länsbibliotek Uppsala (bibliotekslagen) och Upplandsmuseet (kulturminneslagen). Översyn gällande organisation och huvudmannaskap för vissa kulturinstitutioner i Uppsala län En översyn har under vintern 2010/våren 2011 genomförts gällande ansvaret för fyra av de stora kulturinstitutionerna i länet: Musik i Uppland, Uppsala Stadsteater, Upplandsmuseet och Uppsala konstmuseum. Idag är Landstinget i Uppsala län huvudman för Musik i Uppland och Upplandsmuseet medan Uppsala stadsteater och Uppsala konstmuseum är kommunala verksamheter i Uppsala. Utredare var Eva Schöld, som lämnade sin rapport i april 2011. Utredaren föreslår att Uppsala konstmuseum förs samman med Upplandsmuseet och att landstinget blir huvudman för det sammanslagna museet. Inom musikområdet föreslås att Musik i Uppland och Uppsala Konsert & Kongress förs samman i en organisation med Uppsala kommun som huvudman. Uppsala stadsteater föreslås behålla sin organisationsform och sitt huvudmannaskap. 6
2 Musik 2.1 Musik i Uppland Musik i Uppland är en av Sveriges tjugo länsmusikorganisationer och har landstinget som huvudman. Musik i Uppland bildades 1988 som en följd av det riksdagsbeslut som innebar att landstinget övertog ansvaret för de regionalt lokaliserade delarna av statliga Regionmusiken och Rikskonserter. De statliga medlen för denna verksamhet, som omfattade såväl musikerkostnader som kostnader för administrativa resurser, överfördes samtidigt till landstinget. I samband med beslutet 1988 överfördes också Upplands musikstiftelse, d v s ett antal stråkmusikertjänster till den nya Stiftelsen Musik i Uppland. Stiftelsens ändamål är enligt stadgarna bland annat att genom initierande, kompletterande och stödjande åtgärder erbjuda länets invånare ett rikt och varierande musikliv. Uppsala Kammarorkester är länets professionella orkester. Den består dels av fast anställda musiker, såväl heltids- som deltidsanställda, och dels av ett antal frilansmusiker. Antalet varierar på grund av repertoaren. Frilansmusikerna är i hög grad återkommande och således väl bekanta med orkestern, vars numerär brukar vara cirka 40 musiker. Orkestern spelar ungefär en vecka per månad, det vill säga 25 % av tiden. Under de övriga 75 % är de fast anställda musikerna engagerade i Musik i Upplands tre ensembler: Uppsala Kammarsolister (stråk) Linnékvintetten (brass) Trio X (jazz/improvisation) Musik i Uppland har en omfattande barn- och ungdomsverksamhet, bland annat genom ett stort antal skolkonserter men också genom Musik Direkt, som är en länsövergripande verksamhet. Skolkonserterna utförs av de egna ensemblerna, men också till stor del av frilansande grupper och enstaka musiker. Musik i Uppland deltar också i flera av de projekt som ingår i Skapande skola. Offentliga konserter ute i länet bedrivs främst inom ramen för den så kallade Konsertkarusellen, en uppskattad verksamhet som innebär att Musik i Uppland samarbetar med 50-60 föreningar i länet. Dessa arrangerar en konsert var per år. Utöver regelrätta konserter bedriver Musik i Uppland olika verksamheter av projektkaraktär, workshops, amatörstöd och så vidare. Exempel på detta är Upplands Låtverkstad, som är ett folkmusikprojekt för ungdomar och RESiDANS, som är ett danssamarbete med Gävleborgs och Dalarnas län. Musik i Upplands totala intäkter år 2010 var 28 635 251 kr, varav 14 342 500 kr utgjorde årsanslag från Statens Kulturråd och 9 960 000 kr var årsanslag från landstinget. Övriga intäkter är framför allt arrangörsintäkter och biljettintäkter. Musik i Upplands statliga uppdrag 2010 Värna om det professionella musiklivet i länet/regionen och därvid förutsättas ha musiker och konstnärliga ledare engagerade i verksamheten Verka för ökade arbetstillfällen för frilansmusiker Ha ett särskilt ansvar för vår tids musik inom alla genrer 7
Prioritera och utveckla barn- och ungdomsverksamheten Delta i fortbildningen av musiker och andra konstnärliga utövare inom det kulturpedagogiska området Stödja och stimulera arrangörsledet Stödja och stimulera amatörverksamheten i länet, särskilt inom ungdomsområdet Vara öppen för och ta tillvara influenser från andra kulturer Medverka i bevarandet och utvecklingen av det svenska musikaliska kulturarvet Musik i Upplands arbete med kulturpolitiskt prioriterade områden Nedan redovisas hur Musik i Uppland arbetar med de av staten kulturpolitiskt prioriterade områdena barn och unga, jämställdhet, internationellt/interkulturellt och tillgänglighet. Exempel på lyckade satsningar som genomförts inom de olika kulturpolitiskt prioriterade områdena presenteras. Maximalt två exempel per område redovisas. Det finns en producent på Musik i Uppland med särskilt ansvar för barn och unga. Särskilda medel finns avsatta för barn- och ungdomsverksamhet. Att arbeta internationellt/interkulturellt ingår i producenternas arbetsuppgifter. Det finns inga särskilda medel avsatta då de ska ingå i ordinarie verksamhet. Det finns däremot ingen anställd på Musik i Uppland med särskilt ansvar för jämställdhets- eller tillgänglighetsfrågor. Lyckade satsningar, barn och unga: Upplands Låtverkstad (ULV) är ett folkmusikband för ungdomar i åldern 14-19 år, som vill fördjupa sig inom folkmusik. Två lärare/ledare är anställda för att musikaliskt leda verksamheten. ULV har givit flera egna konserter och ett viktigt moment är att de årligen ska göra en konsert med någon folkmusikstjärna. År 2009 genomfördes konserter i Heby kommun och i Uppsala Konsert & Kongress tillsammans med Väsen. Under år 2010 genomfördes konserter i Älvkarleby kommun och Uppsala Konsert & Kongress tillsammans med Hoven Droven. Brassfrossa genomfördes under år 2009 i samarbete med de kommunala musikskolorna i Uppsala län samt i norra Stockholms län. 300 brasspelande ungdomar samlades en helg för att under den norske tubastjärnan Øystein Baadsviks ledning spela tillsammans. Helgen avslutades med en konsert i Uppsala Konsert & Kongress med den österrikiska supergruppen Mnozil Brass. Deltagare kom även från andra delar av landet samt från Norge och Åland. Lyckade satsningar, jämställdhet: Uppsala Kammarorkester har ett kontinuerligt samarbete med internationella dirigenter och solister och söker ständigt framgångsrika kvinnliga dirigenter. Projektet Balans var ett treårigt jämställdhetsprojekt inom Musik Direkt för att skapa jämnare balans mellan tjejer och killar. Under året anordnades Ladies-dagar i Enköping, Tierp och Östhammar. Specialpriser delades ut till kvinnliga musiker i Musik direkt och ett Ladies-läger anordnades i Uppsala för kvinnliga Musik Direktvinnare från hela Sverige. Lyckad satsning, internationellt/interkulturellt: Såväl år 2008 som 2010 genomfördes Folkmusikgalan som arrangeras av Musik i Uppland i samarbete med gruppen Väsen. Väsens internationella verksamhet och 8
kontakter låg till grund för denna gala. Väsen är sprungna ur och är väl förankrade i den uppländska folkmusiken. De är internationella ambassadörer för svensk och uppländsk folkmusik. I denna gala låg den uppländska traditionen i ett internationellt perspektiv som grund för en interkulturell konsert inom folk- och världsmusikområdet. Musik i Upplands samverkan Musik i Uppland har under perioden 2008-2010 samverkat med en stor mängd parter utanför Uppsala län och även utomlands, till exempel artister, Svenska Rikskonserter, Kammarmusikföreningar, utländska konsertarrangörer och andra länsmusikorganisationer. Här följer några exempel på mer formaliserade eller omfattande/återkommande samverkansprojekt: RESiDANS: ett projekt som syftar till att genomföra tre dansresidens med inriktning mot scenisk folkdans och musik i Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala län. Musik Direkt: ett samarbetsprojekt mellan landets samtliga länsmusikorganisationer och Svenska Rikskonserter. Uppsala Tonsättartävling: ett samarbete mellan Uppsala Kammarorkester och åtta andra professionella orkestrar i Sverige. Beställning av ny musik: Uppsala Kammarorkester har i samarbete med Svenska Kammarorkestern i Örebro och Västerås Sinfonietta beställt nyskriven musik. 2.2 Musik i Uppland och länets kommuner Musik i Upplands bild av hur det fungerar att nå ut i länets kommuner Generellt sätt upplever Musik i Uppland att det är lättare att nå ut med offentliga familjekonserter än med skolföreställningar. I några av länets kommuner fungerar det dock lika bra att nå ut med all verksamhet som riktas mot barn och unga. Att lyckas med att nå ut med offentliga konserter beror naturligtvis på främst på musiken, men även allt praktiskt runt omkring. Kulturnämnder och kulturförvaltningar, kyrkan och övriga föreningslivet är var och en på sitt sätt oumbärliga samarbetspartners för Musik i Uppland. Lite generaliserat kan man säga att ju mer musikkunskap det finns hos de olika aktörerna, desto lättare blir det för Musik i Uppland att hitta bra arbetsformer. På många orter är kyrkan den enda konsertlokalen och ibland den enda institution som besitter kunskaper om viss konstmusik. De ideella föreningarna har mycket stor betydelse för att konserter ska kunna arrangeras utanför de större städernas institutioner. Utan den lokala arrangörsförankringen är det mycket svårt att genomföra ett lyckat konsertarrangemang på en mindre ort. Därför är ett starkt civilsamhälle av demokratiskt stor vikt, kanske framförallt utanför storstäderna. 9
Länets kommuners samlade bild av Musik i Upplands betydelse för kommunernas kulturliv Kommunernas bild av Musik i Upplands betydelse för kulturlivet i kommunerna är mycket samstämd. Verksamheten har stor eller mycket stor betydelse för ett rikt konstliv av hög kvalitet, den kulturella delaktigheten och för en attraktiv livsmiljö i kommunerna. Av materialet från kommunerna framgår det tydligt att det är länsmusikverksamheten med fokus på barn- och ungdomsverksamheten och Konsertkarusellen som har värderats och inte till exempel Uppsala Kammarorkester. Verksamheten i kommunerna består framför allt av att via lokala arrangörer erbjuda konserter som riktar sig till en bred allmänhet. Musik i Upplands utbud anses vara av hög kvalitet. Att konserterna anordnas i nära samarbete med lokalsamhället upplevs som mycket positivt. De framgångsfaktorer som lyfts fram är lokal förankring, gott samarbete, subventioner och ett brett utbud av hög kvalitet. För en del kommuner har Musik i Upplands verksamhet och nätverk av professionella musiker en avgörande betydelse för kommuninvånarnas möjlighet till att uppleva livemusik av högsta kvalitet även inom lite ovanligare musikgenrer. Kommunerna menar att Musik i Upplands verksamhet är ett mycket viktigt bidrag till kulturutbudet och en attraktiv livsmiljö i kommunerna. Verksamheten upplevs som mycket tillgänglig då den är känd lokalt, bedrivs på flera olika platser inom kommunen samt att verksamheten innehållsligt erbjuder något för alla. Musik i Upplands verksamhet i respektive kommun Musik i Uppland bedriver verksamhet riktat mot länets samtliga kommuner. Nedan ges exempel på verksamhet som har bedrivits under åren 2008-2010 i länets kommuner. Exempel på verksamhet i Uppsala: Konsertkarusellen Offentliga konserter i egen regi i Uppsala Konsert & Kongress, Alfvénsalen och Missionskyrkan Huvudort för Uppsala Kammarorkesters verksamhet Skolkonserter Offentliga familjekonserter Konserter inom vård och omsorg Musik Direkt Musik Direkt riksfinal (2009) Offentliga konserter i andras regi med subventionerade produktioner från Musik i Uppland Amatörsamverkansprojekt Exempel på verksamhet i Enköping: Konsertkarusellen Offentliga konserter i andras regi med subventionerade produktioner från Musik i Uppland Skolkonserter Offentliga familjekonserter Musik Direkt 10
Konserter inom vård och omsorg Amatörsamverkansprojekt Exempel på verksamhet i Östhammar: Konsertkarusellen Offentliga konserter i andras regi med subventionerade produktioner från Musik i Uppland Skolkonserter Offentliga familjekonserter Amatörsamverkansprojekt Exempel på verksamhet i Tierp: Konsertkarusellen Offentlig konsert i egen regi Skolkonsert Musik Direkt Offentliga familjekonserter Amatörsamverkansprojekt Konserter inom vård och omsorg Exempel på verksamhet i Håbo: Konsertkarusellen Offentliga konserter i egen regi Skolkonserter Offentliga familjekonserter Offentliga konserter i andras regi med subventionerade produktioner från Musik i Uppland Amatörsamverkansprojekt Exempel på verksamhet i Knivsta: Konsertkarusellen Offentliga konserter i andras regi med subventionerade produktioner från Musik i Uppland Skolkonserter Offentliga familjekonserter Musik Direkt Amatörsamverkansprojekt Exempel på verksamhet i Heby: Konsertkarusellen Offentlig konsert i egen regi i samarbete med Heby kommun Skolkonserter Offentliga familjekonserter Konserter inom vård och omsorg Exempel på verksamhet i Älvkarleby: Konsertkarusellen Offentlig konsert i egen regi i samarbete med Gårdskärs hembygdsgård 11
Skolkonserter Offentliga familjekonserter 2.3 Länets kulturliv - musikområdet Förutom den regionala kulturinstitutionen, Musik i Uppland, finns en rad aktörer inom länets kulturliv på musikområdet. Nedan ges en kort beskrivning av några av de offentliga, privata och ideella aktörer som verkar inom länets musikliv. Uppsala Konsert & Kongress är länets enda konserthus och har en särställning som arrangör inom musikområdet. Uppsala Konsert & Kongress invigdes hösten 2007 och ger varje år en rad konserter inom olika genrer för olika målgrupper. Inom musikområdet finns en rad föreningar som bedriver en omfattande verksamhet som berikar länets kulturliv. Föreningarna inom musikområdet finns inom många olika områden, både som arrangörer och som musiker. Exempel från det rika föreningslivet är: Östhammars Swing & Sweet, Gimo Big Band, Al Fine, Brukssextetten, Knivsta Musiksällskap, Norra Upplands Kammarorkester, Omnibus Kammarblåsare, Kammarmusikföreningen i Uppsala, Musikerföreningen Vimus, Uppsala jazzklubb, Uppsala blåsorkester och Enköpings musikklubb. Bygdegårdsföreningar, hembygdföreningar, Folkets Hus-föreningar och andra lokalhållande organisationer är alla viktiga lokalhållare och arrangörer. Viktiga för länets musikliv är också de olika föreningar som arrangerar konserter genom Konsertkarusellen. Dessa föreningar behöver inte ha kulturanknytning när det gäller deras huvudsakliga verksamhet, utan kan vara föreningar inom till exempel idrottsrörelsen. I länet finns många återkommande evenemang och festivaler som ger länet ett rikt och varierat musikliv. Dessa arrangeras både av offentliga, privata och ideella aktörer. Exempel är Uppsala Internationella Gitarrfestival, Uppsala Reggaefestival, Kultur vid Örbyhus slott (5 konserter under sommaren i slottets Orangeri), Forsby kvarn musikscen, Allsångskvällar på Laxön, Toner från Laxön, Östhammars musikvecka, Cahmandagarna (4 konserter under sommaren, Föreningen Leufsta) och All världens musik Kulturer i möte i Enköping. Katalin och Hijazz i Uppsala är exempel på två privata, etablerade aktörer som regelbundet arrangerar konserter. Uppsala universitet spelar en stor roll för länets musikliv. Akademiska kapellet är en av Europas äldsta orkestrar och grundades redan år 1627. Det är en amatörorkester med ca 80-90 medlemmar. Orkestern har en omfattande verksamhet och förutom att spela på akademiska högtider så ger de egna konserter och turnerar. I universitetets regi har två operauppsättningar genomförts, år 2008 Tosca och år 2010 Othello. Universitetet har dessutom ett flertal mindre kammarensembler och en jazzorkester. Nationerna vid universitetet har en rad amatörorkestrar och bedriver om omfattande programverksamhet inom amatörmusikområdet och populärmusiken. Länet har ett väl utvecklat körliv, med en rad festivaler, körstämmor och enskilda körer. Inom universitetet finns dessutom Körcentrum, som förenar körsången med pedagogisk verksamhet och vetenskaplig forskning. Exempel på evenemang och körer är Körstämman på Wik, Tierps manskör, Orphei Drängar, Allmänna Sången, Uppsala Akademiska kammarkör, Harmony 12
Heights och La Cappella. Uppsala kommun har sedan länge fört ett register över Uppsalas körer. Nu har körregistret utvecklats och blivit en ny sökbar webbsida. Detta har skett i samarbete med Uppsala universitets Körcentrum. Det nya körregistret omfattar inte enbart Uppsala kommuns körer, utan körer från hela Uppsala län. Uppsala län har en lång tradition av folkmusik och det finns många spelmanslag i länet. Största aktören i länet inom folkmusikområdet är Eric Sahlström Institutet (ESI). ESI, som ligger i Tobo, har till uppgift att i det svenska samhället främja folkmusiken, folksången och folkdansen. I verksamheten ska samhörigheten mellan musiken, sången och dansen särskilt betonas och stor vikt läggas vid nyckelharpans fortlevnad och utveckling. ESI driver fyra längre utbildningar med stöd från Skolverket. Dessutom ges regelbundet kortare kurser och de är engagerade i flera nationella projekt inom området folkmusik och dans. Exempel på evenemang och satsningar inom folksmusikområdet i länet är Folkmusik vid Dalälven, Nyckelharpsstämman i Österbybruk och Tegelsmoraveckan. Svenska kyrkan, Missionskyrkan och andra församlingar i länet spelar en stor roll för musiklivet, både som lokalhållare och som arrangörer. Utbildnings- och bildningsaktörer inom musikområdet i länet är till exempel Wiks folkhögskola, de kommunala musik-/kulturskolorna och länets studieförbund. Musik- /estetklasser finns på både grundskole- och gymnasienivå i länet. I länet bor och verkar många professionella kulturskapare inom musikområdet. Professionellt verksamma återfinns på institutioner som Musik i Uppland, kyrkor och samfund, Uppsala universitet, Eric Sahlström Institutet och på musikskolor. Men de återfinns också som frilansande musiker inom många olika genrer. I denna grupp finns till exempel dansbandsmusiker, operasångare, folkmusiker, jazzmusiker, klassiska musiker och popmusiker. Många av dessa musiker bedriver stora delar av sin verksamhet utanför länets gränser även om de bor i länet. I länet finns också ett antal yrkesverksamma tonsättare och kompositörer. 2.4 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter musikområdet Nedan beskrivs Musik i Upplands syn på framtida utmaningar och möjligheter. Utmaningarna och möjligheterna kan antingen gälla den regionala kulturaktörens verksamhet eller det konstområde/verksamhetsområde som man är verksam inom. Musik i Uppland, utmaningar Något som kan komma att radikalt förändra länsmusikens situation framöver är den förslagna huvudmannaskapsförändringen. Utredningen Organisation och huvudmannaskap för vissa kulturinstitutioner i Uppsala län (april 2011) föreslår att Stiftelsen Musik i Uppland ska upphöra som egen institution och inlemmas i Uppsala Konsert & Kongress AB, ett av Uppsala kommun helägt bolag. Enligt utredaren bör man kunna avtala om den regionala musikverksamheten så att den kan fungera som tidigare, något som från Musik i Upplands sida mötts med stor skepsis. En annan faktor som definitivt kommer att påverka framtiden för det offentligt finansierade musiklivet är den kommande regionbildningen. För närvarande råder total ovisshet om vilka andra län som Uppsala kommer att slås samman med, men man kan förutsätta att diskussioner 13
om orkestersammanslagningar, placering av länsmusikkontor etcetera kommer att bryta ut så snart som en ny region formerats. Även bortsett från regionsammanslagningen så dyker frågan om orkestertätheten i Mellansverige ständigt upp. Politiska röster har höjts för att slå ihop Uppsala Kammarorkester med andra orkestrar. Musik i Uppland, utvecklingsmöjligheter I och med tillkomsten av konserthuset i Uppsala, har utbudet av offentliga konserter i kommunen ökat markant. Detta har inneburit att Musik i Uppland har minskat sitt engagemang vad gäller offentliga konserter i Uppsala. Ambitionen är i stället att ytterligare öka närvaron ute i länet. Även inslaget av mer projektbaserade verksamheter kommer att öka. Uppsala Tonsättartävling, som numera vänder sig till unga tonsättare i hela Norden, är ett exempel. 14
3 Dans 3.1 Dans i Uppland Dans i Uppland är en verksamhet inom Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län. Verksamheten startade år 1999. Fram till år 2010 har verksamheten bestått av en danskonsulent. Sedan hösten 2010 är även en danspedagog anställd på 70 %. Danspedagogen har som uppdrag att utveckla, öka ansvarstagandet och kunskapen för dans i skolan och på fritiden. Danspedagogen kommer i framtiden att arbeta närmare verksamheten rent strategiskt. Tidigare år har personal hyrts in för kortare och längre projekt, vilket har varit mycket dyrt ekonomiskt. Verksamhetsbudgeten för år 2010 var 200 000 kr från Kulturrådet samt 560 000 kr från Landstinget i Uppsala län. Dans i Uppland verkar för att bredda och stärka dans som konst- och uttrycksform, med fokus på barn och unga. Verksamheten riktar sig till alla kommuner i länet och erbjuder stöd, projekt och samverkan. Dans i Uppland samverkar med samtliga institutioner i länet kring dansgästspel och utveckling av att se mer dans. Dans i Uppland erbjuder de professionellt aktiva danskonstnärerna/pedagogerna i länet fortbildning, stöd, nätverksträffar, information, ekonomiskt stöd och i vissa fall samarbeten. Verksamheten ska också ge danskonstnärer bosatta i länet möjlighet att visa det utbud som skapas/produceras i länet på till exempel dansmässor och utbudsdagar. Dans i Uppland ingår i det mellansvenska dansnätverket Dansspridning i Mellansverige som får statligt stöd för att subventionera och sprida dans. Genom nätverket arrangeras varje år en dansmässa för professionella. Verksamheten ska presentera ett brett utbud av dans till skolor och arrangörer. I vissa fall arrangerar Dans i Uppland turnéslingor för att nå ut och sprida någon specifik föreställning/verksamhet till länets skolor. Dans i Uppland samarbetar i större projekt med flera län och flera länskonsulenter som till exempel Dalarnas och Gävleborgs län. Verksamheten samarbetar med Eric Sahlström Institutet i flera utvecklingsprojekt såsom Regionalt Fortbildningscentrum för Dans i skolan och ResiDans, ett storregionalt utvecklingsprojekt för folkdans. Dans i Uppland vill utveckla möjligheter och integrera dans och hälsa genom bland annat dansterapiprojekt. Dans i Uppland samarbetar med flertalet dansskolor och studieförbund. Tillsammans arrangeras en koreografitävling Skapa dans för unga 13-20 år. Dans i Uppland har utvecklat metoder för Dans i skolan, en metod som riktar sig till alla barn i klassundervisning, och har som syfte att stimulera och utveckla det egna skapandet och dansen som uttryck. Genom Dans i skolan-modellen presenteras och erbjuds en rad olika utvecklingsprojekt för dans bland annat Prata dans, dansa dans, se dans, Skattjaktsvandring och Dans i Botaniska trädgården. Detta är några av Dans i Upplands eget utformade projekt. För att öka kunskapen om dans i skolan för lärare, skolledare med flera arrangerar Dans i Uppland fortbildningar och studiedagar. Detta är en viktig del i det ökade ansvarstagandet och integreringen av dans i skolan. 15
Dans i Upplands statliga uppdrag 2010 Den regionala danskonsulentverksamheten ska hålla ihop, vidareutveckla och stärka dansen i länet. I den statliga förordningen framhålls att verksamheten ska syfta till att sprida och stimulera kunskapen om dansen med ett särskilt fokus på barn och unga. Danskonsulenten ska vidareutveckla möjligheterna att kunna presentera dans som scenkonst. En viktig del är nätverksbyggande, kunskapsutveckling och främjande av dansen särskilt med inriktning mot utbildningsväsendet. För att stärka infrastrukturen för dansen ska den introduceras i alla lärarutbildningar. Danskonsulentverksamheten är också en viktig länk mellan skola och danslivet. Dans i Upplands arbete med kulturpolitiskt prioriterade områden Nedan redovisas hur Dans i Uppland arbetar med de av staten kulturpolitiskt prioriterade områdena, barn och unga, jämställdhet, internationellt/interkulturellt och tillgänglighet. Exempel på lyckade satsningar som genomförts inom de olika kulturpolitiskt prioriterade områdena presenteras. Maximalt två exempel per område redovisas. Dans i Uppland hade under år 2010 en danspedagog anställd på 70 % som delvis ansvarade för utvecklingen och ansvarstagandet för verksamhet riktat mot/till barn och unga. En stor del av Dans i Upplands verksamhet är baserad på utveckling av dans mot barn och unga. Särskilda medel finns för skolor där satsningar i dans erbjuds för barn och unga. Frågor om jämställdhet, t.ex. pojkars frånvaro i dansen, finns alltid med löpande som viktiga områden i verksamheten. Även internationellt/interkulturellt och tillgänglighet är ett perspektiv som finns med i ordinarie verksamhet. Lyckade satsningar, barn och unga: Fortbildningar, samarbetet med Eric Sahlström Institutet och det Regionala fortbildningscentrumet för dans i skolan. Många fortbildningar har ägt rum med olika teman för skolan till exempel Matte och dans och Dans och historia. Syftet är att erbjuda kommuner, utbildningsväsendet och organisationer en möjlighet att lära sig mer om dans och hur den kan integreras i skolan. Prata dans, dansa dans, se dans, ett pilotprojekt som startade på hösten 2009. Idén med projektet är att öka kunskapen att prata om dans, hitta egna nycklar för dans, och att se på dans med andra/nya ögon. Många gånger efter skolföreställningar eller annat möte med dans har det framkommit att det är svårt att avläsa dans och hur man pratar om dans. Vad är dans, när är den bra och så vidare? Dans i Upplands samverkan Nedan redovisas Dans i Upplands länsövergripande samverkan. RESiDANS: ett projekt som syftar till att genomföra tre dansresidens med inriktning mot scenisk folkdans och musik i Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala län. Skapa Dans: Samverkan med andra regioner kring koreografitävlingen, Skapa Dans. Storregionalt nätverk: Inom ramen för Kulturkraft finns sedan några år tillbaka ett nätverk med motsvarande regionala barn- och ungdomskulturgrupper i Dalarnas och Gävleborgs län. 16
Nationellt: Samverkan med andra regionala danskonsulenter i landet kring bland annat fortbildning för lärare, seminarier och liknande. 3.2 Dans i Uppland och länets kommuner Dans i Upplands bild av hur det fungerar att nå ut i länets kommuner När det gäller att nå ut med verksamheten i länet uppger Dans i Uppland att det generellt sätt är lättare att nå ut med verksamhet i skolor i de kommuner där det finns en kultursekreterare/- samordnare. I de fall dansföreställningar köps in för skolan görs det oftast av kultursekreteraren och inte direkt av skolan. Den verksamhet som det fungerar bäst att få ut i direkt till skolorna är erbjudanden om danspedagogisk verksamhet. Dans i Uppland uppger att det är svårt att nå ut med offentliga produktioner i länet. Största anledningen till detta är att det i de flesta kommunerna i länet inte finns lämpliga lokaler för dansgästspel, och inte heller arrangörsföreningar som arbetar med dans i någon större utsträckning. Länets kommuners samlade bild av Dans i Upplands betydelse för kommunernas kulturliv Kommunernas bild av Dans i Upplands betydelse för kulturlivet i kommunerna är mycket samstämd. Verksamheten anses ha betydelse eller stor betydelse för såväl ett rikt konstliv av hög kvalitet, den kulturella delaktigheten som för en attraktiv livsmiljö i kommunerna. Enligt kommunerna bistår Dans i Uppland med hög kompetens och omvärldskunskap samt representerar ett stort nätverk av professionella pedagoger, dansare och koreografer. Samtidigt bedrivs konkret verksamhet i form av dansaktiviteter inom skolan med en danspedagog. Verksamheten har stor betydelse för ungas möjligheter till kreativt uttryck och eget skapande. Kontakterna med och informationen till kulturförvaltning (eller motsvarande), skolor, kulturskolor och föreningsliv anses av de allra flesta kommunerna vara mycket goda. Hälften av kommunerna anser att Dans i Upplands verksamhet har stor betydelse för en attraktiv livsmiljö genom att den bidrar till ett rikare kulturutbud och fler kulturupplevelser i på hemmaplan. Dans i Upplands verksamhet i respektive kommun Dans i Uppland bedriver verksamhet riktat mot länets samtliga kommuner. Nedan beskrivs den verksamhet som har bedrivits under åren 2008-2010 i länets kommuner. Uppsala Dans i skolan, pilotprojekt på Nåntunaskolan Uppsala Konsert & Kongress, samarbete kring offentliga föreställningar Uppsala Stadsteater, samarbete kring offentliga föreställningar Kortfilmfestivalen, samarbete kring film och föreläsning Skapa Dans, koreografitävling (eget arrangemang) Workshops för danslärare och unga dansare Verksamhet tillsammans med dansskolorna i Uppsala Samarbete med Gottsunda Dans & Teater Residens med Gunilla Heilborn 17
Dansens dag-manifestation Dans i Botaniska trädgården, ett samarbete med Botaniska trädgården Skapande skola-projekt Utbudsdag tillsammans med Kulturkraft Dans i skolan-konferens Juldanser Hälsoprojekt Skolföreställningar Seminarier Enköping Dans i skolan Fortbildning för lärare Dansföreställningar i skolan Offentliga dansföreställningar Workshops på kulturlov och sportlov för unga Skapande skola-projekt Residens med koreografen Claire Parson Tierp Dans i skolan Fortbildning för lärare Dansföreställningar i skolan Workshops under skollov Skapande skola-projekt Samarbete av residens med koreografen Minna Krook Scenisk folkdans- och musikprojekt ResiDans Håbo Dans i skola och förskola samt skolföreställningar Projekt för utveckling och stärka dans på fritiden Sommarkurser i dans Danskurser på helger för unga Heby Juldanser Älvkarleby Dans i skolan Fortbildning av lärare på friskolan Östhammar och Knivsta Ingen verksamhet redovisad 18
3.3 Länets kulturliv - dansområdet Förutom den regionala kulturverksamheten Dans i Uppland, finns en rad aktörer inom länets kulturliv på dansområdet. Nedan ges en kort beskrivning av några av de offentliga, privata och ideella aktörer som verkar inom länets dansliv. I länet arrangerar kommunernas kulturförvaltningar dansföreställningar i olika omfattning, framför allt skolföreställningar men ibland även offentliga föreställningar. Förutom de kommunala kulturförvaltningarna finns ett flertal övriga aktörer/arrangörer i länet: Gottsunda Dans & Teater, som ligger i Uppsala, bedriver dansverksamhet både med professionella och med amatörer. I Uppsala kommun finns en rad aktörer som arrangerar dansföreställningar. Dessa har teater eller musik som sin primära verksamhet. Exempel är Uppsala stadsteater, Uppsala Konsert & Kongress, Lilla teatern och Reginateatern. Ute i länet är det, förutom kommunen, framför allt lokala teaterföreningar som arrangerar offentliga dansföreställningar. Teaterföreningar finns i fem av länets kommuner. Gottsunda Dans & Teater, Lilla teatern och Reginateatern presenteras närmare i avsnitt 4.5. Folkdans har stor tradition i länet och det finns många folkdansgillen. Eric Sahlström Institutet (presenteras närmare i kapitel 2.3) spelar en viktig roll för folkdansen i länet. För att möjliggöra för länets barn och unga att själva uttrycka sig genom dans spelar kommunernas musik-/kulturskolor stor roll. I Uppsala kommun finns dessutom många dansskolor, både ideella och privata, som bedriver en omfattande verksamhet (framför allt för barn och unga) inom en rad olika dansgenrer. Här kan till exempel Uppsala dansakademi, Uppsala Danscenter och Ekeby Dansstudio nämnas. I Tierps kommun är Ackes Dansskola verksam. Det finns dessutom en rad föreningar i länet som bedriver dansverksamhet, t ex Olands Bugg och Swing. Dans-/estetklasser finns på både grundskole- och gymnasienivå i länet. Gottsunda Dans & Teater bedriver pedagogisk verksamhet för barn och unga. I länet bor och verkar flera professionella kulturskapare inom dansområdet, både dansare och koreografer. Närheten till Stockholm gör att många konstnärer kan bo i länet. De kan få sin dagliga träning på Danscentrum i Stockholm eftersom det är så nära. De kan även arbeta i Stockholm som dansare och/eller koreograf. Det är relativt lätt att få arbete som danslärare/pedagog i Uppsala län. 19