Klassificering av dammar tidplan och fördelningsnyckel

2014-06-25 2014/909 Klassificering av dammar tidplan och fördelningsnyckel Redovisning av regeringsuppdrag om dammsäkerhet

Innehåll 1 Uppdraget... 5 2 Uppdragets genomförande... 7 3 Tidplan för konsekvensutredningarna... 9 3.1 Utgångspunkter... 9 3.2 Tidplanen... 10 3.3 Dammanläggningar med utredda konsekvenser... 13 3.4 Dammanläggningar där konsekvenserna inte utretts... 13 4 Länsstyrelsernas klassificering... 15 4.1 Svenska kraftnät vägleder... 15 4.2 Länsstyrelsen planerar, följer upp och rapporterar... 15 4.3 Länsstyrelsen handlägger konsekvensutredningar... 16 4.4 Särskilt om dammar på gränsen mellan två län... 17 5 Ersättningen till länsstyrelserna... 19 5.1 Utgångspunkt... 19 5.2 Fördelningsnyckel... 19 5.2.1 Startbelopp... 19 5.2.2 Schablonbelopp per dammanläggning... 19 5.2.3 Fördelning av medel för fas 1 och 2... 20 5.2.4 Fördelning av medel för fas 3... 21 5.3 Former för överföringen av medel... 21

1 Uppdraget Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2014 uppdragit åt Affärsverket svenska kraftnät att ta fram en tidplan för arbetet med klassificering av dammar och en fördelningsnyckel för medel som ska överföras till länsstyrelserna för deras arbete med klassificering av dammar. Uppdraget ska genomföras i nära dialog med länsstyrelserna. Fördelningsnyckeln ska vara baserad på antalet dammanläggningar som omfattas av kravet på utredning av konsekvenser i respektive län. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 juli 2014. 5/22

6/22

2 Uppdragets genomförande Svenska kraftnät har under våren upprättat en tidplan för damminnehavares inlämning av konsekvensutredningar till länsstyrelserna, arbetsgång för länsstyrelserna i att handlägga konsekvensutredningarna och fatta beslut om dammsäkerhetsklass samt former för hur medel ska överföras till länsstyrelserna för deras arbete med klassificeringen av dammarna. Svenska kraftnät har haft löpande samråd med länsstyrelsens ledamot i Svenska kraftnäts dammsäkerhetsråd, som varit sammanhållande för länsstyrelsernas synpunkter. Därutöver har Svenska kraftnät och representanter för länsstyrelserna haft ett möte där Svenska kraftnäts förslag diskuterats. Svenska kraftnät har slutligen inhämtat synpunkter från ledamöterna i Dammsäkerhetsrådet samt från dammägarrepresentanter i Svensk Energis dammsäkerhetskommitté. 7/22

8/22

3 Tidplan för konsekvensutredningarna 3.1 Utgångspunkter Av prop. 2013/14:38 Dammsäkerhet framgår att samtliga konsekvensutredningar ska vara ingivna till tillsynsmyndigheten senast den 1 juli 2017. I propositionen anges att den som är underhållsskyldig för en damm måste få rimlig tid att upprätta och ge in en konsekvensutredning till tillsynsmyndigheten, efter det att den nya regleringen har trätt i kraft. Regeringen har ansett det lämpligt att sprida ingivandet av de första konsekvensutredningarna, eftersom tillsynsmyndigheten annars kan få svårigheter att inom rimlig tid behandla dem och besluta om klassificeringen. I 2 4 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet nämns följande om konsekvensutredningarna. 2 Den som är skyldig att underhålla en damm ska se till att det alltid finns en dokumenterad aktuell utredning och bedömning av vilka konsekvenser som ett dammhaveri kan medföra (konsekvensutredning). En konsekvensutredning ska beskriva 1. hur ett dammhaveri antas ske, 2. vilka områden som kan översvämmas vid ett dammhaveri, och 3. vad som kan skadas i de områden som skulle översvämmas vid ett dammhaveri. 3 En konsekvensutredning behöver dock inte utföras om 1. dammen är lägre än 5 meter, och 2. ett dammhaveri vid dammen inte skulle kunna innebära att det vid haveritidpunkten okontrollerat strömmar ut mer än 100 000 kubikmeter vatten eller blandning av vatten och annat material. 4 Den som är skyldig att underhålla en damm som omfattas av kravet på konsekvensutredning ska lämna denna till tillsynsmyndigheten tillsammans med ett förslag till klassificering enligt 11 kap. 24 och 25 miljöbalken. Av 9 10 samma förordning framgår vidare att Svenska kraftnät bemyndigas att meddela föreskrifter om dels när en konsekvensutredning senast ska ges in till tillsynsmyndigheten, dels innehållet i samt omfattningen och dokumentationen av konsekvensutredningen. 9/22

3.2 Tidplanen Regelverk i kombination med tillsyn är samhällets huvudsakliga verktyg för att säkerställa nivån på dammsäkerheten. Därvid är klassificeringen grunden för vidare implementering av den nya regleringen. Kravställningen i regleringen differentieras utgående från konsekvenserna vid ett dammhaveri. Svenska kraftnät anser att även tidplanen för ingivande av konsekvensutredningarna bör ta sin utgångspunkt i konsekvenserna vid ett dammhaveri. Regleringen bör implementeras och dammsäkerhetstillsynen påbörjas först för de dammar där det är viktigast att säkerställa en hög dammsäkerhet. Tidplanen bygger därför på en prioriteringsordning där konsekvensutredningar för de dammar som skulle medföra störst konsekvenser vid ett dammhaveri ska ges in först. Svenska kraftnät anser att befintlig klassning av dammar enligt det system som används för konsekvensklassificering av dammar inom kraft- och gruvindustrin kan utgöra basen för prioriteringsordningen i tidplanen. Enligt branschernas riktlinjer för dammsäkerhet RIDAS [1] och GruvRIDAS [2] ska dammar konsekvensklassificeras av damminnehavaren, baserat på de konsekvenser som ett dammhaveri skulle kunna medföra. Svenska kraftnät bedömer att majoriteten av dammar som skulle kunna medföra samhälleliga konsekvenser vid ett dammhaveri har klassificerats enligt detta system. Enligt RIDAS ska konsekvenserna av dammhaveri utvärderas vad gäller sannolikheten för svår påfrestning på samhället, förlust av människoliv eller allvarlig personskada samt övriga skador på miljö, samhällsanläggningar och ekonomiska värden. RIDAS delar upp dammarna i fyra konsekvensklasser, 1+, 1, 2 och 3. Dammar med störst konsekvens i händelse av dammhaveri tillhör klass 1+ (se tabell 1). 10/22

Tabell 1. Konsekvens vid dammhaveri uttryckt i sannolikhetsnivå för skadeutfall för konsekvensklass 1+, 1, 2 och 3 enligt RIDAS Konsekvensklass Konsekvens vid dammhaveri uttryckt i sannolikhetsnivå för skadeutfall 1+ Sannolikheten för svår påfrestning på samhället genom den sammanlagda effekten av skadorna nedströms är hög: Förlust/förstörelse/obrukbarhet p.g.a. vattenmassorna av människors liv, många människors hem, kulturmiljö och arbetsplatser Allvarliga störningar i landets elförsörjning Allvarliga störningar i samfärdsel och transporter Förstörelse eller omfattande skador på andra samhällsviktiga anläggningar Förstörelse av betydande miljövärden Mycket stor ekonomisk skada 1 Sannolikheten för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är icke försumbar eller Sannolikheten är beaktansvärd för allvarlig skada på Viktiga samhällsanläggningar Betydande miljövärde eller Hög sannolikhet för: Stor ekonomisk skadegörelse 2 Sannolikheten är icke försumbar för beaktansvärd skada på Samhällsanläggningar Miljövärde Ekonomisk skadegörelse 3 (Sannolikheten är försumbar för skadeutfall enligt ovan) För att sprida ingivandet av konsekvensutredningar och prioritera klassificeringen av dammar med utgångspunkt från dammhaverikonsekvenser föreslår Svenska kraftnät följande tidplan (tabell 2 och figur 1). Tabell 2. Övergripande tidplan för ingivande av konsekvensutredningar till tillsynsmyndigheten. Fas Dammanläggningar som ska konsekvensutredas Tider för damminnehavarens ingivande av konsekvensutredning till tillsynsmyndigheten Fas 1 Fas 2 Fas 3 Dammanläggningar med utredda konsekvenser som omfattar risk för människoliv och/eller nationell kris Dammanläggningar med damm i konsekvensklass 1+ Dammanläggningar med damm i konsekvensklass 1 1 januari 2015-30 juni 2015 1 januari 2015-31 december 2015 Dammanläggningar med utredda betydande samhälleliga konsekvenser Dammanläggningar med damm i konsekvensklass 2 1 januari 2015-31 december 2016 Dammanläggningar där konsekvenser inte utretts och som inte undantas enligt 3, Förordningen om dammsäkerhet Dammanläggningar med damm i konsekvensklass 3 samt oklassificerade dammanläggningar 1 jan 2016-30 juni 2017 11/22

Figur 1. Övergripande tidplan för ingivande av konsekvensutredningar till tillsynsmyndigheten (respektive läns tidplan kan anpassas efter länsstyrelsens samråd med damminnehavare i länet). 2015 2016 2017 Fas 1 Dammanläggningar med utredda konsekvenser - nationell kris (1+) Dammanläggningar med utredda konsekvenser - risk för liv (1) Fas 2 Dammanläggningar med utredda betydande samhälleliga konsekvenser (2) Fas 3 Nationell kartläggning Dammanläggningar där konsekvenser inte utretts Tidsangivelserna i den övergripande tidplanen är inte exakta, utan ska ses som ett sätt att ange prioriteringsordningen. Syftet med den övergripande tidplanen är att ingivandet av konsekvensutredningarna ska spridas under perioden. Tillsynsmyndigheten kan i samråd med damminnehavare komma överens om andra tidsangivelser för ingivandet av konsekvensutredningar, exempelvis om en damminnehavare har många dammanläggningar i en viss konsekvensklass. Eftersom länens dammbestånd är olika, med avseende på både antalet dammanläggningar och samhälleliga dammhaverikonsekvenser, bör utgångspunkten för länen vara att dammanläggningar med störst samhällskonsekvenser hanteras först. Om dammanläggningar med dammar i konsekvensklass 1+ eller 1 finns i ett län ska dessa hanteras före anläggningar i konsekvensklass 2, dvs. fas 1 ska genomföras före fas 2. Om det inte finns någon anläggning med dammar i konsekvensklass 1+ eller 1 i ett län kan fas 2 påbörjas tidigare. Fas 1 och stora delar av fas 2 ska vara genomförda innan fas 3 påbörjas. Se vidare avsnitt 3.4. En dammanläggning kan innehålla mer än en damm. Konsekvensutredningarna ska upprättas per anläggning men varje ingående damms konsekvenser vid ett dammhaveri ska beskrivas var för sig. För varje i dammanläggningen ingående damm med samhälleliga konsekvenser och/eller som uppfyller angivna minimimått ska damminnehavaren föreslå en dammsäkerhetsklass i konsekvensutredningen. Detta beskrivs i de föreskrifter om konsekvensutredningar som Svenska kraftnät avser att fastställa i höst. Om en dammanläggning innehåller dammar i olika konsekvensklasser är den högsta konsekvensklassen styrande för när konsekvensutredningen ska inges. 12/22

3.3 Dammanläggningar med utredda konsekvenser För de dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 som tidigare har inrapporterats till länsstyrelserna i årsrapporteringen om dammsäkerhet ska konsekvensutredningar upprättas och ges in till tillsynsmyndigheten under fas 1 och fas 2. Årsrapporteringen om dammsäkerhet för 2013 [3] omfattar uppgifter om 541 dammanläggningar i de högsta konsekvensklasserna. De har 72 olika damminnehavare. 22 i konsekvensklass 1+ 203 i konsekvensklass 1 316 i konsekvensklass 2 3.4 Dammanläggningar där konsekvenserna inte utretts Dammanläggningar utan utredda samhälleliga konsekvenser och som inte undantas enligt 3 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet ska konsekvensutredas under fas 3. Det är fr.o.m. 1 januari 2016 t.o.m. 30 juni 2017 dvs. senare än för dammar med utredda konsekvenser. Det finns två anledningar till detta. Dels anser Svenska kraftnät att dammar som redan konstaterats ha betydande samhällskonsekvenser vid dammhaveri bör klassificeras först. Dels finns mindre kunskap om vilka dammar som berörs, vilket föranleder att en utredning för att höja kunskapsnivån om dessa dammar behöver göras. För att identifiera dessa dammar avser Svenska kraftnät att genomföra en nationell kartläggning i samverkan med SMHI och länsstyrelserna. Uppgifter från SMHI:s sjöregister och dammregister samt länsstyrelsernas tillsynsdatabaser/register kommer att utgöra underlag för kartläggningen. Den är tänkt att genomföras under 2015. Målsättningen är att kartläggningen ska bidra till att ge ökad kunskap om hur många dammanläggningar som ska konsekvensutredas utgående ifrån kriterierna i 3 förordningen, var de ligger och vilka som äger dem. Troligtvis kommer inte samtliga dammanläggningar som ska konsekvensutredas enligt förordningen att identifieras i utredningen. Svenska kraftnäts målsättning är därför att konsekvensutredningar ska upprättas för dammar med en höjd på minst fem meter och en magasinsvolym på mer än 100 000 m 3 och där ägandeskapet är fastställt före den 30 juni 2017. Svenska kraftnät upprättar en övergripande plan för fas 3 och därefter uppdaterar respektive länsstyrelse planen för klassificeringsarbetet i länet med utgångspunkt från den övergripande planen (se vidare avsnitt 4.2). 13/22

14/22

4 Länsstyrelsernas klassificering Länsstyrelsens arbete med dammsäkerhetsklassificering beskrivs i detta avsnitt. Figur 2 ger en översiktlig bild över de hållpunkter som nämns i avsnitt 4 och 5.3. Figur 2. Länsstyrelsens arbete med dammsäkerhetsklassificering. Svenska kraftnäts informationsdag Svenskakraftnäts informationsdag 2014 2015 2016 2017 Plan för klassificeringsarbetet Plan för klassificeringsarbetet Progressrapport Progressrapport Progressrapport Progressrapport Progressrapport Faktura Faktura Faktura Faktura 4.1 Svenska kraftnät vägleder Under hösten 2014 kommer Svenska kraftnät att utarbeta vägledningar och stöd för damminnehavare och länsstyrelser och lägga ut dem på verkets hemsida. Svenska kraftnät kommer att upprätta mallar för länsstyrelsens plan för klassificeringsarbete och länsstyrelsens progressrapporter. Svenska kraftnät planerar att genomföra en informationsdag för berörda handläggare vid länsstyrelserna den 28 oktober. På informationsdagen kommer verkets dammsäkerhetshandläggare att informera om den övergripande tidplanen, arbetssätt och former för överföring av medel samt om konsekvensutredningarnas innehåll, omfattning och dokumentation. I slutet av 2015 planerar Svenska kraftnät ytterligare en informationsdag för berörda länsstyrelsehandläggare, där bl.a. den nationella progressen med klassificeringsarbetet och den övergripande planen för fas 3 ska presenteras. 4.2 Länsstyrelsen planerar, följer upp och rapporterar Varje länsstyrelse utser minst en handläggare som är Svenska kraftnäts kontaktperson under klassificeringsprocessen. 15/22

Varje länsstyrelse upprättar en plan för klassificeringsarbetet för fas 1 och fas 2 i länet och lämnar planen till Svenska kraftnät senast i januari 2015. I planen bör framgå hur länsstyrelsen informerar damminnehavare om skyldigheterna att upprätta och inlämna konsekvensutredningar samt vilka dammanläggningar som ska hanteras under fas 1 och fas 2. Planen ska uppdateras vid behov. Varje länsstyrelse följer upp och rapporterar till Svenska kraftnät om progressen i förhållande till upprättad plan minst två gånger per år, sista april och sista oktober, under hela klassificeringsperioden. I progressrapporten ska en uppföljning av klassificeringsarbetet göras och ändringar i planen för klassificeringsarbetet noteras. Vid behov kan även progressrapporter upprättas vid andra tidpunkter. I januari 2016 ska varje länsstyrelse på motsvarande sätt upprätta en plan för klassificeringsarbetet i fas 3 baserat på Svenska kraftnäts övergripande plan för fas 3. 4.3 Länsstyrelsen handlägger konsekvensutredningar Varje länsstyrelse informerar damminnehavare som äger/underhåller dammanläggningar med dammar med kända betydande dammhaverikonsekvenser i länet om deras skyldighetet att upprätta konsekvensutredningar, var de kan hitta blanketter, stödmaterial och vägledningar, vart de ska skicka konsekvensutredningarna, den övergripande tidplanen och hålltider för berörda damminnehavare. I samband med informationsinsatserna kan länsstyrelsens handläggare och damminnehavaren diskutera eventuella frånsteg från den övergripande tidplanen i tabell 2. Svenska kraftnät föreslår följande arbetssätt per konsekvensutredning och beslut (se figur 3): 1 Damminnehavaren skickar konsekvensutredningen för dammanläggningen till länsstyrelsen. 2 Länsstyrelsens handläggare granskar konsekvensutredningen, bedömer om den är fullständig eller om kompletteringar behövs, samt gör en preliminär bedömning om ingående dammars klass. Vid behov begärs kompletteringar eller förtydliganden från damminnehavaren. 3 Länsstyrelsens handläggare samråder internt och vid behov med berörda kommuner. Svenska kraftnäts dammsäkerhetshandläggare kan vid behov bistå med stöd. 16/22

4 Länsstyrelsen beslutar om klass. Om länsstyrelsen har en avvikande uppfattning om klass återremitterar länsstyrelsen underlaget till damminnehavaren som omarbetar konsekvensutredningen baserat på länsstyrelsens synpunkter. Därefter beslutar länsstyrelsen om den omarbetade utredningen. 5 Länsstyrelsens beslut om klass delges damminnehavaren, kommunen och Svenska kraftnät. Figur 3. Arbetssätt per konsekvensutredning och beslut. DAMMINNEHAVAREN LÄNSSTYRELSEN Informerar Upprättar konsekvensutredning, skickar till länsstyrelsen Tar emot Granskar - bedömer fullständighet - begär eventuellt in kompletteringar - prel. bedömning om klass om länsstyrelsens beslut om klass är annat än dammägarens förslag Samråder - internt, - kommuner vid behov - länsstyrelse i annat län (gränsdammar) Upprättar beslut Delger beslut - dammägaren, - kommunen och - Svenska kraftnät Arkiverar/Avslutar 4.4 Särskilt om dammar på gränsen mellan två län Om en dammanläggning ligger på gränsen mellan två län ska båda länsstyrelserna informera damminnehavaren om skyldigheten att inge en konsekvensutredning. Damminnehavaren ska skicka konsekvensutredningen till båda länsstyrelserna. Länsstyrelserna samråder om besluten så att de fattar likalydande beslut om dammsäkerhetsklass. Båda länsstyrelserna erhåller fullt schablonbelopp från Svenska kraftnät för handläggningen av konsekvensutredningen. 17/22

18/22

5 Ersättningen till länsstyrelserna 5.1 Utgångspunkt Av prop. 2013/14:38 Dammsäkerhet framgår att länsstyrelsens klassificering ska göras inom ramen för finansieringen av tillsynsvägledningen för dammsäkerhet. Svenska kraftnät ska fördela medel från elberedskapsanslaget till länsstyrelserna efter en fördelningsnyckel, baserad på antalet dammanläggningar i resp. län som omfattas av kravet på konsekvensutredning. 5.2 Fördelningsnyckel Svenska kraftnät överför medel till varje länsstyrelse. Svenska kraftnät överför dels ett startbelopp för planering och uppföljning av klassificeringsprocessen, dels schablonbelopp per dammanläggning för handläggning av konsekvensutredningar och beslut om klass. Schablonbeloppen gäller för fas 1 och fas 2. Inför fas 3 kommer en översyn av både schablonbelopp och former för att erhålla medel att göras. 5.2.1 Startbelopp Varje länsstyrelse erhåller ett startbelopp för att delta på Svenska kraftnäts informationsdagar samt för att planera och följa upp arbetet med klassificeringen enligt avsnitt 4.2. Startbeloppet baseras på antalet dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i länet, baserat på uppgifter från årsrapporteringen om dammsäkerhet 2013. Startbeloppet är 100 000 kronor för län med fler än tio sådana dammanläggningar. För län med sex till tio anläggningar är startbeloppet 75 000 kr och för län med färre än sex anläggningar 50 000 kr. Länsstyrelserna i Gotlands och Stockholms län erhåller inget startbelopp, eftersom de i samband med årsrapporteringen har angett att de inte har några dammar med samhällskonsekvenser vid dammhaveri. Dessa län kommer att hanteras i särskild ordning. 5.2.2 Schablonbelopp per dammanläggning Varje länsstyrelse erhåller ett schablonbelopp om 10 000 kr för handläggning av en dammanläggnings konsekvensutredning och beslut om klass. Schablonbeloppet är oberoende av antalet dammar som ingår i anläggningen och av den dammsäkerhetsklass som beslutas. Medel överförs även för dammanläggningar där konsekvensutredningen ligger till grund för beslut om att dammarna inte ska tillhöra klass A, B eller C. 19/22

5.2.3 Fördelning av medel för fas 1 och 2 I tabell 3 redovisas antalet dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 samt uppgift om medel för handläggning av konsekvensutredningar och beslut om klass i fas 1 och 2. Sammanställningen bygger på uppgifter från årsrapporteringen från 2013. Dammar kan sedan dess ha omklassificerats och nya kan tillkomma i årsrapporteringen 2014. Ersättningsbeloppen kommer dock att baseras på det faktiska antal anläggningar som ska hanteras. Tabell 3. Antal dammanläggningar som ska hanteras under Fas 1 och Fas 2 2 samt uppskattad ersättning per län. Län Antal dammanläggningar per konsekvensklass* Startbelopp (kr) Schablonersättning för handläggning av konsekvensutredningar (kr) Total ersättning (kr) 1+, 1 2 1+, 1 & 2 Fas 1 Fas 2 Norrbotten 22 7 29 100 000 220 000 70 000 390 000 Västerbotten 39 17 56 100 000 390 000 170 000 660 000 Jämtland 31 35 66 100 000 310 000 350 000 760 000 Västernorrland 24 17 41 100 000 240 000 170 000 510 000 Gävleborg 3 34 37 100 000 30 000 340 000 470 000 Dalarna 24 52 76 100 000 240 000 520 000 860 000 Värmland 32 31 63 100 000 320 000 310 000 730 000 Örebro 10 39 49 100 000 100 000 390 000 590 000 Västmanland 2 2 50 000 20 000 0 70 000 Uppsala 6 6 12 100 000 60 000 60 000 220 000 Södermanland 4 4 50 000 0 40 000 90 000 Östergötland 5 14 19 100 000 50 000 140 000 290 000 Västra Götaland 17 19 36 100 000 170 000 190 000 460 000 Jönköping 3 12 15 100 000 30 000 120 000 250 000 Kalmar 7 7 75 000 0 70 000 145 000 Kronoberg 9 10 19 100 000 90 000 100 000 290 000 Halland 4 11 15 100 000 40 000 110 000 250 000 Blekinge 1 4 5 50 000 10 000 40 000 100 000 Skåne 2 7 9 75 000 20 000 70 000 165 000 Summa 234 326 560 1 700 000 2 340 000 3 260 000 7 300 000 * Dammanläggningar som ligger på gränsen mellan två län är medräknade för båda länen. 20/22

Den totala överföringen av medel från Svenska kraftnät till länsstyrelserna för genomförande av dammsäkerhetsklassificeringen i fas 1 och 2 uppskattas till 7,3 mnkr. 5.2.4 Fördelning av medel för fas 3 Eftersom de dammar som ska konsekvensutredas i fas 3 ännu inte är kartlagda är det inte möjligt att i nuläget redovisa var dessa dammar finns, hur många de är och vilka belopp resp. länsstyrelse ska erhålla. Den kartläggning som planeras 2015 kommer att ge information om det. Även Gotlands och Stockholms län kommer att ingå i denna kartläggning. När kartläggningen är gjord kommer Svenska kraftnät att upprätta en övergripande plan för fas 3, där fördelningen kommer att framgå. 5.3 Former för överföringen av medel För att erhålla medel för klassificeringen ska varje länsstyrelse fakturera Svenska kraftnät. Medlen överförs i förskott dvs. före konsekvensutredningarna handläggning. Fakturorna ska skickas vid följande ungefärliga tidpunkter: i slutet av 2014 för planeringen av klassificeringsarbetet, i början av 2015 för de dammanläggningar där konsekvensutredningar ska ges in till länsstyrelsen under 2015, i början av 2016 för de dammanläggningar där konsekvensutredningar ska ges in till länsstyrelsen under 2016, i början av 2017 för de dammanläggningar där konsekvensutredningar ska ges in till länsstyrelsen under 2017. Vid informationsdagen i oktober informerar Svenska kraftnät berörda länsstyrelsehandläggare om detaljerna runt faktureringen. Svenska kraftnät ställer följande krav för att överföra medel. Länsstyrelsen ska ha skickat planen för klassificeringsarbetet till Svenska kraftnät innan medel överförs för länsstyrelsens handläggning av konsekvensutredningar. Detta gäller både för fas 1 och 2 och för fas 3. Länsstyrelsen ska ha skickat progressrapporterna för aktuellt år till Svenska kraftnät innan medel överförs för handläggning av konsekvensutredningar för kommande år. 21/22

Referenser [1] RIDAS, Kraftindustrins riktlinjer för dammsäkerhet, Svensk Energi, 2012 [2] GruvRIDAS, Gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet, SveMin, 2012 [3] Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2012, Svenska kraftnät, 2013-10-08, Dnr: 2012/2105 22/22