VÄRMLAND OCH ARBETSMARKNADEN

Värmland och arbetsmarknaden VÄRMLAND OCH ARBETSMARKNADEN JOHAN MARTINSSON V ärmland har länge varit något mer drabbat av sysselsättningsproblem än Sverige som helhet. Ända sedan andelen sysselsatta i industrisektorn började minska under 1960-talet och den offentliga sektorns expanderande andel av sysselsättningen stannade upp under 1980-talets mitt (SCB, AKU) har svårigheterna för många mindre värmländska orter ökat. Under senare decennier har dessutom både 90-talskrisen och sedan finanskrisen 2008 satt sina spår på den värmländska arbetsmarknaden. Utöver arbetsmarknadsproblemen tillkom även under en tid problemen med en minskande befolkning och utflyttning från Värmland. Efter att ha legat relativt konstant sedan 1970-talet med omkring drygt 280 000 invånare påbörjades en snabbare nedgång vid 1990-talets mitt. År 1994 hade Värmland 285 000 invånare, men år 2000 hade siffran minskat till 275 000. Sedan dess är tendensen att antalet invånare i Värmland ligger ganska stabilt. Denna nedgång kan tyckas marginell, men då ska vi ta med i beräkningen att Sverige som helhet under samma period hade en positiv befolkningsutveckling. Det finns dock mycket stora skillnader vad gäller befolkningsutvecklingen inom Värmland. I Karlstad och Hammarö kommun ser vi under de senaste tre decennierna ungefär samma befolkningsökning som i Sverige som helhet. Andra delar av Värmland har istället haft en i stort sett konstant befolkning under perioden, som exempelvis Kil, Årjäng och Sunne. Andra av de mindre kommunerna har däremot istället fått se en tämligen dramatisk befolkningsnedgång under de senaste 30 åren och i vissa fall minskat till 80 procent eller mindre av sin befolkning 30 år tidigare. Dessa kommuner inkluderar i norra Värmland både Munkfors och Hagfors, men även Filipstad i östra Värmland. Ovan nämnda svårigheter kan även ses i den frågeundersökning SOM-institutet 2014 genomförde under namnet Värmlands-SOM. I 2014 års undersökning ligger sysselsättningen bland de tre viktigaste frågorna för värmlänningarna både på kommunal och på regional nivå (Bové et al. 2015, sid. 21). Två saker är här viktiga att komma ihåg. För det första gjordes Värmlands-SOM 2014 alltså innan den senaste tidens uppgång för flykting- och asylfrågor till dagordningens topp. År 2014 befann sig fortfarande flyktingfrågan i skymundan på den politiska dagordningen. Exempelvis kom den 2014 först på 14:e plats bland frågor viktiga för partivalet i SVT:s vallokalsundersökning (VALU). För det andra så låg sysselsättningsfrågan ännu högre på värmlänningarnas dagordning år 2010 då den var den enskilt viktigaste frågan för länet som helhet, och den näst viktigaste frågan på kommunal nivå. Martinsson, Johan (2016) Värmland och arbetsmarknaden i P O Norell & Lennart Nilsson (red) Värmländska utmaningar politik, ekonomi, samhälle, kultur och medier. Karlstads universitet: SOM-institutet. 321

Johan Martinsson År 2014 anger 26 procent att sysselsättningen är ett av de viktigaste problemen i Värmland. Svårigheterna på den värmländska arbetsmarknaden syns också när det gäller servicebedömningar. När medborgarna bedömer servicen inom olika områden har vi tidigare sett att möjligheten att få jobb bedöms mycket negativt i Värmland. Vi kan också tydligt se att denna bedömning är mer negativ än i exempelvis Västra Götalandsregionen där motsvarande frågor har ställs inom ramen för den så kallade Väst-SOM-undersökningen sedan 1992. År 2010 var balansmåttet -34 (andelen nöjda minus andelen missnöjda) i Värmland och 2014 är siffran -35. Detta kan jämföras med -21 för Sverige som helhet år 2014 (Bové et al. 2015, sid. 15; Mattsson-Wallinder & Nilsson 2011, sid. 20). Även när det gäller vilka områden som värmlänningarna helst vill prioritera om det ska göras ökade satsningar så har jobben fått se sig omsprungna av andra frågor. År 2010 kom möjligheten att få jobb högst upp i en sådan prioritering, men 2014 ligger den frågan på andra plats efter äldreomsorg (Bové et al 2015; Mattsson-Wallinder & Nilsson 2011). I övrigt tycks inte något större svårmod ligga över värmlänningarna. Synen på såväl den personliga ekonomiska situationens utveckling som den lokala ekonomins utveckling skiljer sig inte från Sverige i stort. De svarande i Värmlands-SOM uppvisar också lika stor grad av livstillfredsställelse som övriga Sverige, och lika stor andel anser att utvecklingen går åt rätt håll (Bové et al 2015; sid. 34). I Berger, Dahlgren och Westlinds Krisen kom plötsligt konstateras att efterverkningarna på sysselsättningen av finanskrisen 2008 inte blev lika allvarliga eller långvariga som 90-talskrisen (Berger mfl 2011). Dock tillhörde Arvika en av de orter i Sverige som drabbades hårdast av ökad arbetslöshet i ett tidigt skede av finanskrisen. Två faktorer som bidrog till att krisen ändå inte slog så hårt mot sysselsättningen som framhålls av Berger, Dahlgren och Westlindh är närheten till Norge, samt de tillfälligt utökade statsbidragen till kommunerna. Detta kapitel ämnar ge en systematisk överblick över hur viktig sysselsättningsfrågan bedöms av medborgarna i Värmland. Hur viktiga olika frågor upplevs av olika grupper hjälper oss att förstå människors politiska beteende. Vilka, och var i Värmland, tycker människor att sysselsättningen är ett viktigt problem? Detta kapitel undersöker närmare vilka grupper av värmlänningar som tycker frågan är viktig, och i vilken utsträckning åsikterna kan förklaras av arbetsmarknadsläget, eller av den demografiska sammansättningen. Arbetslösheten i Värmland Hur ser då lägt ut i Värmland och dess olika delar när det gäller arbetsmarknad och befolkningsutveckling? Innan vi analyserar åsikter och gruppskillnader ska vi börja med en översiktlig bild av utvecklingen på arbetsmarknaden i Värmland. I föreliggande kapitel används genomgående Arbetsförmedlingens statistik över andelen arbetslösa. Anledning till att denna används istället för Statistiska central- 322

Värmland och arbetsmarknaden byråns officiella arbetslöshetstal från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är att Arbetsförmedlingens statistik finns tillgänglig även för små geografiska enheter, som kommuner, då det är registerbaserade uppgifter. SCBs arbetslöshetssiffror bygger istället på stora slumpmässiga urval. Då det är viktigt att i detta kapitel kunna undersöka betydelsen av den lokala arbetsmarknaden används istället genomgående Arbetsförmedlingens statistik. Figur 1 visar andelen arbetslösa i Sverige och i Värmland under perioden 1990 till 2014. Figur 1 Andel arbetslösa i Sverige och i Värmland 1990-2014 15,00 12,50 12,9 11,6 Hela Sverige Värmland 10,00 7,50 8,0 6,9 5,00 4,6 6,9 6,3 2,50 3,2 0,00 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Siffrorna avser procent totalt arbetslösa i Värmland och i Sverige. Siffrorna är baserade på Arbetsförmedlingens egen registerstatistik över antalet inskrivna arbetssökande i relation till befolkningen 16-64 år. I denna figur räknas även personer i arbetsmarknadsutbildningar och med arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder till de arbetslösa. Siffrorna skiljer sig alltså från Sveriges officiella arbetslöshetstal (SCBs ArbetsKraftsUndersökningar), men har den fördelen att motsvarande siffror även finns på kommunnivå vilket är av stor vikt för detta kapitel. Av figur 1 ser vi att den totala arbetslösheten, det vill säga inberäknat arbetsmarknadsåtgärder och arbetsmarknadsutbildningar, under hela perioden varit något högre i Värmland än i Sverige som helhet. Skillnaden är dock inte särskilt stor, utan uppgår ofta till enbart omkring en procentenhet. När arbetslösheten stod som högst under 90-talskrisen var 11,6 procent i Sverige utan jobb jämfört med nära 13 procent i Värmland. Efter finanskrisen, år 2010, var samma siffra för hela Sverige ca 7 procent och 8 procent i Värmland och har år 2014 sjunkit ytterligare cirka en procentenhet. Även om skillnaden mellan Värmland och hela Sverige är systematisk under hela perioden så kan den ändå inte sägas vara särskilt alarmerande. I tabell 1 går vi vidare och undersöker olika delar av Värmland vad gäller arbetslöshetsutvecklingen under perioden. Liksom i andra kapitel i denna bok används 323

Johan Martinsson här en indelning av Värmland i fyra delregioner: Karlstadsområdet, Östra-, Västra-, och Norra Värmland. Tabell 1 Arbetslöshet i värmländska kommuner, i Värmland och i Sverige (procent) Arbetslöshet Arbetslöshet Arbetslöshet- Arbetslöshet Arbetslöshet 1990 1995 2000 2010 2014 Karlstadsområdet Karlstad 4.3 11.8 7.4 7.5 6,5 Hammarö 2.4 8.3 5.2 6.2 4,7 Kil 3.0 11.6 8.1 8.4 6,8 Forshaga 3.9 13.3 7.5 8.7 7,9 Grums 2.9 11.3 7.7 8.8 7,9 Östra Värmland Kristinehamn 4.6 12.6 8.2 9.2 9,1 Storfors 4.7 14.8 9.2 12.2 11,7 Filipstad 4.0 13.5 9.2 11.1 8,8 Västra Värmland Årjäng 5.1 15.3 6.8 6.1 4,8 Arvika 4.7 12.1 7.1 8.5 6,4 Eda 5.8 12.8 6.0 7.8 5,3 Säffle 4.1 10.0 7.6 9.3 9,8 Norra Värmland Sunne 4.6 15.2 7.7 6.8 5,3 Torsby 7.3 15.6 9.2 6.6 5,5 Munkfors 9.0 14.2 11.2 9.7 9,4 Hagfors 7.7 14.5 12.0 8.5 8,0 Hela Värmland 4.6 12.4 7.8 8.0 6,9 Hela Sverige 3.2 11.3 5.8 6.9 6,3 Kommentar: Arbetslöshet avser total arbetslöshet enligt Arbetsförmedlingens registerstatistik över inskrivna arbetssökande som andel av befolkningen 16-64 år. Siffrorna avser årsmedeltal och inkluderar även personer i arbetsmarknadsutbildningar samt med arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Tabell 1 visar oss att alla värmländska kommuner inte helt och hållet följer samma utvecklingstrender under perioden. Karlstadområdets kommuner tenderar att ligga i den nedre delen av skalan för det mesta. I västra Värmland däremot ser vi en allt ljusare tendens efter 1990-talets slut. Under periodens första halva hade flera av dessa kommuner, exempelvis Årjäng, Arvika och Eda en högre arbetslöshet än i Karlstad, men när 2000-talet kommer är situationen i flera fall den omvända och såväl Årjäng som Arvika och Eda har en lägre arbetslöshet än Karlstad. Det 324

Värmland och arbetsmarknaden är tydligt att närheten till Norge tycks bidra till en lägre arbetslöshet framförallt i kommuner i västra Värmland. I norra Värmland ser vi däremot en delad utveckling där de gamla bruksorterna Munkfors och Hagfors har fått se de höga arbetslöshetsnivåerna bita sig kvar längre. Även om läget 2014 inte skiljer sig särskilt mycket från Värmland som helhet såg de inte en lika stor upphämtning i början av 2000-talet. Dels kan detta bero på ett starkare beroende av en enskild dominerande industri, men även denna skillnad kan kanske delvis förklaras av skillnaden i avstånd till Oslo. I östra Värmland kan vi istället konstatera att det är den något större orten Kristinehamn som har ett ljusare abetsmarknadsläge än de mindre kommunerna Storfors och Filipstad. Överlag är det generella draget vi ser i tabell 1 att situationen i Värmland är långt ifrån entydig. Det finns både ljusa och mörka sidor hos utvecklingen. Och framförallt, skillnaderna mellan olika delar av Värmland är ganska stora när det gäller arbetsmarknadsläget. Hur viktig är sysselsättningen för värmlänningarna, och för vem är den viktig? Vi ska nu gå över till att analysera hur viktiga frågor värmlänningarna tycker att sysselsättning och arbetslöshet är som samhällsproblem betraktade. Detta görs med hjälp av två öppna frågor i Värmlands-SOM där respondenterna själva får skriva vilka frågor eller problem de tycker är viktigast i den kommun de själva bor i, samt i Värmland. För varje fråga kan upp till tre svar ges. Nedan återges resultaten för vilka problem som är viktigast i Värmland respektive i den egna kommunen för de fem viktigaste frågorna/problemen. Tabell 2 Viktiga samhällsproblem i Värmland (procent) Viktigast i Värmland Sjukvården, 34 procent Sysselsättning, 26 procent Skola/utbildning, 20 procent Infrastruktur/kommunikationer, 18 procent Äldrevård, 9 procent Viktigast i kommunen Skola/utbildning, 36 procent Sjukvården, 30 procent Sysselsättning, 23 procent Äldreomsorg, 20 procent Infrastruktur/kommunikationer, 14 procent Kommentar: Frågans formulering är: Vilken eller vilka frågor eller problem tycker Du är viktigast i dag i Värmland / i den kommun där Du bor? Ange högst tre frågor/problem Procentbasen utgörs av samtliga som deltagit i undersökningen. 325

Johan Martinsson Resultaten visar att värmlänningarna tar sysselsättningsproblemen på stort allvar. Frågan ligger på andra plats i länet och på tredje plats som problem i den egna kommunen. Även om arbetsmarknadspolitiken inte är ett kommunalt ansvar uppfattas sysselsättningsproblemen av många medborgare som ett av de viktigaste problemen på deras egen ort. Sjukvården och skolan engagerar också många värmlänningar som vi kan se av tabell 2. Drygt 30 procent anger sjukvården som en av de viktigaste frågorna, både för Värmland och i den egna kommunen. När det gäller kommunala frågor ligger dock skola och utbildning högst med 36 procent totalt. Tabell 3 Sysselsättningen som viktigt samhällsproblem i Värmland och i den egna kommunen bland olika grupper (procent) Värmland Egna kommunen Antal svarande Samtliga 26 23 1420 Politiskt intresse mycket intresserad 33 30 156 ganska intresserad 29 26 679 inte särskilt intresserad 23 20 478 inte alls intresserad 9 7 89 Vänster-högerplacering klart till vänster 31 34 180 något till vänster 33 29 26 varken till vänster eller 22 20 394 något till höger 23 20 311 klart till höger 24 16 123 Årsinkomst i hushållet max 300 000 22 19 363 301 000--700 000 28 25 680 mer än 700 000 30 25 281 Utbildning Låg 21 20 494 Medelhög 29 27 596 Hög 26 22 330 Kommentar: För frågans formulering, se tabell 2. Procenten är baserade på samtliga tillfrågade. I kategorin med låg utbildning ingår de som har högst grundskoleutbildning. I kategorin medelhög ingår de som har gymnasieexamen eller eftergymnasial utbildning utanför högskolan. I kategorin med hög utbildning ingår de som har minst högskoleexamen. 326

Värmland och arbetsmarknaden Den fortsatta analysen koncentrerar sig nu på att undersöka skillnader i upplevd viktighet för sysselsättningsfrågan bland olika grupper av värmlänningar. Det första vi ser i tabell 3 är att många fler bland de politiskt intresserade nämner sysselsättning som ett av de viktigaste problemen. Detta ska dock inte tolkas som att de med lägre politiskt intresse inte tycker att arbetslöshet och sysselsättning är viktiga samhällsproblem. Vi måste ta i beaktande att de med högre politiskt intresse också är mer benägna att över huvud taget svara på denna öppna fråga och nämna någon fråga eller problem alls. När det gäller ideologisk vänster-högerplacering är det människor som placerar sig själva något till vänster som i störst utsträckning nämner sysselsättning som ett av de viktigaste problemen. Det finns en tendens att de som placerar sig till höger är något mindre benägna att nämna arbetslöshet eller sysselsättning som ett av de viktigaste problemen, men skillnaden är inte särskilt stor. När det gäller inkomst så ser vi att personer med högre inkomst oftare anger sysselsättningen som viktig. Personer med högre hushållsinkomst anger oftare sysselsättningen som ett viktigt problem. Om det sedan verkligen är just inkomstnivån i sig som orsakar detta, eller om det beror på andra faktorer som samvarierar med inkomst kan vi inte veta säkert från tabell 3. Mellan olika utbildningsgrupper ser vi dock inte någon nämnvärd skillnad i viktighetsbedömning. I tabell 4 undersöker vi hur sambandet med ålder och egen arbetsmarknadssituation ser ut. Vad gäller ålder finns ett intressant mönster där de yngsta och de äldsta i mindre utsträckning tycket att arbetslöshet och sysselsättning är ett av de viktigaste problemen i Värmland eller i den egna kommunen. Grupper som själva i mindre utsträckning är berörda av arbetsmarknadsläget upplever också i mindre utsträckning detta som ett av de viktigaste problemen i samhället. Det är istället grupperna mellan 30 och 64 år som i störst utsträckning anger sysselsättningsfrågan som ett viktigt problem. Även när det gäller den egna arbetsmarknadssituationen ser vi samma mönster som för ålder. Det finns en tendens att de som själva är drabbade av problem på arbetsmarknaden av olika slag i större utsträckning anger arbetslösheten som ett av de viktigaste problemen. Bland arbetslösa är siffran hela 48 procent, jämfört med 27-28 procent bland de som är förvärvsarbetande. Studenterna å andra sidan framstår som tämligen obekymrade över sysselsättningsproblemen. Könskillnaderna är relativt små, men vi ser likväl en tendens att kvinnor oftare nämner arbetslöshet och sysselsättning som viktiga problem. När det gäller geografiska skillnader så framträder sådana främst i synen på vad som är viktiga problem i den egna kommunen. Det blir då tydligt att Karlstadsområdets och västvärmlands lägre objektiva arbetslöshet också leder till mindre oro för sådana frågor. 327

Johan Martinsson Tabell 4 Sysselsättningen som viktigt samhällsproblem i Värmland och i den egna kommunen efter ålder och arbetsmarknadssituation (procent) Värmland Egna kommunen Antal svarande Samtliga 26 23 1420 Kön Kvinna 23 21 732 Man 29 25 687 Ålder 16-29 25 22 183 30-49 29 25 326 50-64 32 32 412 65-85 18 15 498 Arbetsmarknadssituation förvärvsarbetande 28 27 677 arbetslös 48 48 77 ålderspensionär/avtalspensionär 20 16 486 studerande 21 12 81 Delregion Karlstadsområdet 26 19 719 Norra Värmland 25 31 211 Östra Värmland 28 26 189 Västra Värmland 24 24 300 Kommentar: För frågans formulering, se tabell 2. Procenten är baserade på samtliga tillfrågade. I gruppen arbetslösa ingår även personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Förvärvsarbetande inkluderar även sjukskrivna och föräldralediga. För indelningen i delregioner används samma indelning av kommuner som i tabell 1. Sammantaget har detta kapitel visat att sysselsättningsfrågan står högt på den politiska agendan hos värmlänningarna, både när det gäller vilka frågor som är viktiga i Värmland, och i den egna kommunen. Samtidigt är situationen för olika kommuner i Värmland synnerligen olika. En del kommuner som Karlstad och Hammarö har haft en relativt god utveckling, även jämfört med övriga Sverige, medan andra som Hagfors, Munkfors och Filipstad har fått se sin befolkning minska kraftigt och arbetslösheten bita sig fast de senaste decennierna. Samtidigt har den norska arbetsmarknaden runt Oslo de senaste tio åren bidragit till att hålla nere arbetslösheten bland bosatta i en del västvärmländska kommuner. När vi undersöker vilka grupper som anser att arbetslöshet och sysselsättning är viktiga problem framkommer att de lokala förhållandena i den egna kommunen och den 328

Värmland och arbetsmarknaden personliga situationen på arbetsmarknaden är faktorer som i stor utsträckning avgör om sysselsättningsfrågan upplevs som viktig eller ej av en individ. Referenser Berger, Sune, Dahlgren, Bengt och Westlindh, Sara (2011) Krisen kom plötsligt En värmländsk berättelse om den globala finanskrisen, Karlstad: Karlstad University Press Bové, Klara, Bergström, Annika och Ohlsson, Jonas (2015) Värmland 2014. Resultat från den värmländska SOM-undersökningen. SOM-rapport nr 2015:11, SOM-institutet vid Göteborgs universitet Mattsson-Wallinder, Ylva och Nilsson, Lennart (2011) Värmland 2010. Resultat från Värmlands-SOM-undersökningen 2010, SOM-rapport nr 2011:11, SOMinstitutet vid Göteborgs universitet Nilsson, Lennart (2010) Värmland i Sverige och Europa, SOM-rapport nr 2010:17, SOM-institutet vid Göteborgs universitet Statistiska Centralbyrån, AKU (Arbetskraftsundersökningen) www.scb.se 329