Version 2.0 Österbottens bredbandsstrategi Strategi för en framtidssäker infrastruktur för datakommunikation och digital tjänsteproduktion inom landskapet Österbotten 2006 2010 Österbottens förbund December 2005
2
Innehåll 1. Förord... 4 2. Centrala begrepp och förkortningar... 5 3. Den nationella bredbandsstrategin... 9 3.1 Utarbetande av en regional bredbandsstrategi för utveckling av regionerna... 10 3.2 Mål som uppställts för regionerna i den nationella bredbandsstrategin... 10 4. Utarbetande av Österbottens bredbandsstrategi... 11 4.1 Beskrivning av utgångsläget... 11 4.1.1 IT-projekt som anknyter till bredbandstrategin... 13 4.1.2 Analys av nuläget inom den offentliga sektorn... 16 4.1.3 Förstudie Österbotten-nätet... 17 4.1.4 Analys av nuläget inom hushållen och företagen i Österbotten... 17 4.2 Strategiarbetets syfte och innehåll... 18 4.3 Bredbandsstrategin i relation till andra strategier och planer... 19 4.4 Organisering av strategiarbetet... 19 5. Vision och målnivå... 21 5.1 Vision 2010 för det österbottniska hemmet och företaget... 21 5.2 Målnivå för Österbotten... 22 6. Åtgärder med ansvarsfördelning och tidtabell... 24 6.1 Kommunsammanbindande nät... 24 6.2 Nät på andra nivåer... 24 7. Typer av tjänster som skall kunna distribueras och produceras inom landskapet... 25 Vanlig datatrafik... 25 Krävande datatrafik... 25 Telefoni och IP-telefoni... 25 Telekommunikation... 26 TV-produktion... 26 Videokonferens... 26 Internet... 26 TV och HDTV... 26 Beställvideo (Video on Demand)... 26 Beställvideo med fast tidtabell (Near video on demand)... 27 Radiokanaler... 27 Speltjänster... 27 8. Källor... 28 9. Bilagor... 29 3
1. Förord Digitala kommunikationsnätverk är en grundpelare i dagens samhälle. Dessa har förändrat sättet att kommunicera lokalt, regionalt, nationellt och internationellt och berör alla idag. Högklassiga dataförbindelser öppnar upp en rad nya möjligheter och är en förutsättning för ett framgångsrikt samhälle det nya samhället. Hög kapacitet, god säkerhet och pålitliga datanät öppnar upp nya möjligheter för att utveckla näringslivet, för den offentliga förvaltningen, för interkommunalt samarbete och för nya former för tjänsteproduktion. Utbyggnad och utveckling av moderna högklassiga datakommunikationsnät handlar i allmänhet om att göra en region mera attraktiv för invånarna och näringslivet. Ett framtidssäkert och högklassigt datakommunikationsnät bör jämföras med annan allmän infrastruktur såsom vägar, järnvägar, vatten- och avloppsnät samt flygfält. Det ligger därför i det allmännas intresse att vidta strategiska åtgärder för att denna viktiga infrastruktur skall vara på högsta möjliga nivå. Regeringens mål är att skapa förutsättningar för tjänster i ett avancerat informationssamhälle genom att främja utbudet av bredbandstjänster. Snabba datakommunikationsförbindelser intar en nyckelposition för att informationssamhället skall fungera och utvecklas. För att främja målsättningen fattade stadsrådet den 29 januari 2004 ett principbeslut om en nationell bredbandsstrategi, som utgör en central del av regeringens politikprogram för informationssamhället. Dessutom har statsrådet justerat den nationella bredbandsstrategin genom ett principbeslut den 3 februari 2005. Statsrådets principbeslut omfattar ett beslut om utarbetande av landskapsvisa bredbandsstrategier som bidrar till att säkerställa tillgången på bredbandstjänster. Kommunikationsministeriet har aktivt främjat strategiarbetet i landskapen bl.a. genom att för landskapsförbunden anordna utbildningsdagar om utarbetandet av bredbandsstrategin. Ministeriet har dessutom bistått med anvisningar för strategiarbetet. Landskapsstyrelsen vid Österbottens förbund har godkänt bredbandsstrategin för landskapet Österbotten den 12 december 2005. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND - POHJANMAAN LIITTO Allan Blom landskapsstyrelsens ordförande Olav Jern landskapsdirektör 4
2. Centrala begrepp och förkortningar ADSL ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) utvecklades vid Stanford University i Kalifornien i USA under början av 1990-talet. ADSL är en koppling mot Internet genom din vanliga telefonledning i koppar mellan telefoncentralen och ditt ADSL. Kan användas samtidigt med telefonen. ADSL har dock inget med telefonsystemet att göra. ADSL är en höghastighets modemteknik på vanlig telefonledning. Man modulerar höga frekvenser på 26 khz 1,104 Mhz med datasignalen på samma ledning som den vanliga telefonen (som använder 0,3 khz 3,4 khz) mellan bostaden och telefoncentralen och kan därmed överföra snabba datasignaler med denna modulerade signal utan att det stör den vanliga telefonen, som kan användas samtidigt. Detta fungerar under förutsättning att kopparledningen inte är för lång eller dålig. En ungefärlig magräns är 9 km, men magränsen beror väldigt mycket på ledningens skick. För att få 7 Mbit/s krävs att ledningen inte är längre än cirka 3 km. DSLAM = Digital Subscriber Line Access Module. Det är den apparat man är kopplad till i telefoncentralen. Från telefoncentralen går trafiken vidare i optisk fiberkabel. - Ungefärlig mahastighet hem för ADSL (download) 8 Mbit/s vid ma 2,5 km ledningslängd från telefoncentralen till huset. 7 Mbit/s vid cirka 3,0 km ledningslängd. 6 Mbit/s vid cirka 3,5 km ledningslängd. 5 Mbit/s vid cirka 4,0 km ledningslängd. 4 Mbit/s vid cirka 4.5 km ledningslängd. 3 Mbit/s vid cirka 5,0 km ledningslängd. 2 Mbit/s vid cirka 5,5 km ledningslängd. 0,5 Mbit/s vid cirka 9 km ledningslängd. - 1 Ungefärlig mahastighet bort för ADSL (upload) 1,0 Mbit/s vid ma 2,7 km ledningslängd. 0,5 Mbit/s vid cirka 5,4 km ledningslängd. ADSL2 kan klara upp till 12 Mbit/s download och 1 Mbit/s upload. ADSL2+ kan klara upp till 24 Mbit/s download och 1-3 Mbit/s upload. Malängd på ledningen cirka 2,5 km. 1 1 Mera om olika bredbandstekniker: Kommunikationsministeriets publikation 53/2004 Bredbandsteknikens utveckling 1995 2010 (Oy Omnitele Ab). 5
Öppet nät (open access) Ett öppet nät ger olika tjänsteleverantörer samma möjligheter att erbjuda sina tjänster i nätet. DSLAM Digital Subscriber Line Access Multipleer. En apparat i telefoncentralen som knyter ihop flera digitala abonnentledningar, en DSL-koncentrator. Ethernet En paketbaserad lokalnätsteknik som passar bra för transport av IP-trafik. I början av 1980- talet hade Ethernet en delad kapacitet på 10 Mbit/s medan de nuvarande versionerna har kopplingar och en överföringshastighet på 10, 1000 eller 10000 Mbit/s för varje ansluten apparat, i båda riktningarna och samtidigt. Gbit/s Gigabitar (= en miljard bitar) per sekund. Internet Ett världsomspännande öppet datanät som bygger på Internet-teknik. Nätet saknar koncentrerat ägande och kontroll. I nätet överförs data med hjälp av kommunikationsprotokollet TCP/IP. Intranet Ett internt nät, till eempel inom en organisation, som bygger på Internet-teknik. IP Internet Protocol, Internet-protokoll. Ett förbindelselöst kommunikationsprotokoll i nätverksskiktet som erbjuder de system som kommunicerar en opålitlig datagramtjänst. IP är kärntekniken i Internet och grunden för hela konceptet. IP baseras på IP-adresser, som i den nuvarande IP-version 4 består av 32 bitar och i nya version 6 av 128 bitar. ISDN Integrated Services Digital Network, den senaste utvecklingsfasen för det fasta telefonnätet där data överförs digitalt fram till abonnenten. I telefonnätets abonnentledning används ett protokoll som erbjuder två 64 kbit/s B-kanal för röst- eller datatrafik och en 16 kbit/s D-kanal för signalering. Denna primäranslutning kallas Basic Rate Interface (BRI) eller 2B+D. För att koppla telefonvälar erbjuds företag Primary Rate Interface (PRI) där en 2 Mbit/s dubbelriktad förbindelse (E1) har 30 64 kbit/s B-kanaler och en 64 kbit/s kanal för signaleringsdata (30B+D). kbit/s 6
Kilobitar per sekund, kbps. MB Megabyte = en miljon stavelser (oktetter) = 8 miljoner bitar. Mbit/s Megabit (= en miljon bitar) per sekund. QoS Quality of Service, tjänstekvalitet, som omfattar fördröjning i transporten av IP-paket och sannolikheten att de går förlorade. Mekanismerna för tjänstekvalitet behövs för att tids- och sekretesskritiska tillämpningar skall kunna fungera pålitligt oberoende av belastningen i nätet. DiffServ är den viktigaste mekanismen för tjänstekvalitet i Internet. SDH Synchronous Digital Hierarchy, en kanalhierarki som används i allmänna telenät och en nätteknik som bygger på ADM-multipleorer (Add/Drop Multipleor). SDH-kanaler används allmänt för överföring i ATM-nät och även för direkt transport av IP-paket (Packets över SDH/SONET, PoS). WDM håller på att ersätta SDH, eftersom WDM är en avsevärt enklare och effektivare teknik. SIP Session Initiation Protocol, ett av IETF definierad signaleringsprotokoll, som kan användas för IP-tal och i vilken som helst Internet-tillämpning som förutsätter sessioner mellan två eller flera parter. Den nuvarande SIP-versionen 2.0 definieras i RFC 3261. VoIP Voice over IP, IP-tal. Röstöverföring med hjälp av Internet-protokoll (IP) i Internet, etranät eller intranät. WDM Wavelength Division Multipleing. En teknik där flera ljusstrålar skickas på olika våglängder i samma singlemode-fiber som mångdubblar fibernätets kapacitet. WDM omfattar DWDMsystem för operatörer och CWDM för företagsnät. WiMAX Ett konsortium som i själva verket står för Wireless Fidelity. Har till uppgift att säkerställa att WMAN-produkter som baseras på standarden IEEE 802.16 är kompatibla. Termen används allmänt som synonym till IEEE 802.16. WLAN 7
Wireless LAN, trådlöst nätverk som baseras på en ethernetliknande teknik på lediga radiofrekvenser (2,4 och 5 6 GHz). Nätets räckvidd är ett tiotal meter inomhus och ett hundratal meter utomhus. Med riktade antenner kan räckvidden bli betydligt längre. Den ledande WLANstandarden är IEEE 802.11 ("Wi-Fi"), vars nuvarande versioner är b 11 Mbit/s, 2,4 GHz; g 54 Mbit/s, 5-6 GHz; och a 54 Mbit/s 5 6 GHz. WLL En trådlös bredbandsanslutning (WLL Wireless Local Loop) som baseras på radiotrafik mellan kundens radioantenn och en antenn i operatörens basstation. En trådlös bredbandsanslutning ger en 2 34 Mbit/s anslutning för radiotrafik. 8
3. Den nationella bredbandsstrategin Statsrådet fattade den 29 januari 2004 ett principbeslut om en nationell bredbandsstrategi. Strategin utgör en central del av regeringens politik för informationssamhället. Dessutom godkände statsrådet ett principbeslut om justering av bredbandsstrategin den 3 februari 2005. Regeringen har som mål att skapa förutsättningar för de tjänster som ett avancerat informationssamhälle skall erbjuda. Snabba och regionalt täckande telekommunikationsförbindelser är nödvändiga förutsättningar för informationssamhällets effektivitet, utveckling och tjänster. En högklassig och effektiv kommunikationsinfrastruktur förbättrar produktiviteten och främjar den ekonomiska tillväten inom alla sektorer. En god kommunikationsinfrastruktur gör det möjligt att förbättra kvaliteten av och tillgången på offentlig service. Ett heltäckande utbud av snabba telekommunikationsförbindelser är nödvändigt också med tanke på jämlikheten mellan regionerna och befolkningsgrupperna. Målen för den nationella bredbandsstrategin är att främja all konkurrens inom och mellan olika kommunikationsnät, främja utbudet av tjänster och olika typer av innehåll i näten, främja efterfrågan på bredband, vidareutveckla specialåtgärder för sådana områden där efterfrågan inte är så stor att den möjliggör en bredbandsutbyggnad på kommersiella grunder. Effektmålen för den nationella bredbandsstrategin är att: före utgången av år 2005: - skall Finland, alla tekniker inberäknade, ha 1 000 000 bredbandsanslutningar, varav den största delen har en hastighet på minst 2 Mbit/s - skall alla medborgare ha tillgång till snabba, regionalt täckande och rimligt prissatta dataförbindelser - skall Finland befästa sin ställning i spetsen för länderna i Europa när det gäller användningen av och tillgången till snabba dataförbindelser före utgången av år 2007: - skall över 90 procent av Internetanslutningarna i Finland vara bredbandiga och den vanligaste anslutningshastigheten för bredbandstjänster vara 8 Mbit/s - skall Finland vara världens ledande land i fråga om användningen av snabba dataförbindelser. För att målen skall nås krävs satsningar i avsikt att öka innehålls- och serviceproduktionen, undanröja hinder för konkurrens på bredbandsmarknaden och utveckla det mobila bredbandet. Dessutom måste nio nya åtgärder startas. För att uppnå målen skall statsrådet förverkliga allt som allt 59 åtgärder under åren 2004 2007. 9
3.1 Utarbetande av en regional bredbandsstrategi för utveckling av regionerna I den nationella bredbandsstrategin har fem särskilda åtgärder skrivits in, vilka har som mål att byggande av nät och utbud av förbindelser skall bli ekonomiskt genomförbart även på sådana ställen där det inte idag är ekonomiskt lönsamt. För att uppnå målen uppgörs täckande och ännu mera effektivt koordinerade regionala planer än idag för att utöka utbudet av bredbandsnät. Landskapsförbunden utarbetar i samarbete med kommunerna en bredbandsstrategi för den egna regionen och stödjer genomförandet av den. Strategin utgår från kommunvisa bedömningar om utvecklingen av efterfrågan och marknadsförhållandena. Strategierna är redskap som används när det skall fattas beslut om offentlig finansiering och andra frågor som kräver åtgärder av den offentliga förvaltningen. I strategierna skall dessutom ingå en kartläggning av sådana användarsegment som är av väsentlig betydelse för utbudet av tjänster. 3.2 Mål som uppställts för regionerna i den nationella bredbandsstrategin I den nationella bredbandsstrategin fastställs regionala minimimål som, när de uppfylls, bidrar till att uppfylla de mål som uppställts för den nationella bredbandsstrategin. Landskapen och kommunerna kan efter eget beslut sätta upp högre mål än de mål som fastställts för regionerna i den nationella bredbandsstrategin. Enligt den nationella bredbandsstrategin skall tyngdpunkten i de regionala bredbandsstrategierna läggas vid invånarnas (hushållens) tillgång till bredbandsanslutningar och olika lösningar i anslutning därtill. Andra centrala kundsegment i den regionala bredbandsstrategin är små och medelstora företag samt kommunernas serviceinrättningar (bl.a. samservicekontoren, skolorna och biblioteken). De interna datakommunikationsbehoven bland aktörerna inom den offentliga sektorn (förvaltningens nät) skall ses som en möjliggörande faktor för bredbandstillgången, men målet med strategin är inte att bygga bredbandsnät som tjänar kommunikationen mellan myndigheterna. 10
4. Utarbetande av Österbottens bredbandsstrategi 4.1 Beskrivning av utgångsläget Digitala kommunikationsnätverk är en grundpelare i dagens samhälle. Dessa har förändrat sättet att kommunicera lokalt, regionalt, nationellt och internationellt på ett genomgripande sätt och berör alla idag. Digitala tjänster har i många sammanhang trängt undan traditionella kommunikationsformer såsom postbrev och telefon. E-post och andra sätt att digitalt utbyta information är idag mera en regel än undantag. Dessutom finns enorma nätverk där datamaskiner utlokaliserade på ett geografiskt utspritt område automatiskt utbyter information. Kravet blir mera och mera förmåga till tvåvägskommunikation i realtid, med stora datamängder (databaser), bildöverföring och olika kombinationer av dessa. Med högklassiga dataförbindelser kan t.e. medicinsk epertis göras tillgänglig över nätet. Detta förbättrar kvaliteten på vården ytterligare och sparar stora kostnader åt samhället. Vasa sjukvårdsdistrikt ligger antagligen i täten i landet beträffande utnyttjande av de möjligheter modern kommunikationsteknologi medger inom sin sektor. Högklassiga dataförbindelser öppnar upp en rad nya möjligheter och är en förutsättning för ett framgångsrikt samhälle det nya samhället. Hög kapacitet, god säkerhet och pålitliga datanät öppnar upp nya möjligheter för interkommunalt samarbete och nya former för tjänsteproduktion. Kommuner kan skapa gemensamma driftslösningar och den vägen uppnå kostnadseffektiv delning av gemensamma programstrukturer och således höja produktiviteten. Antalet servrar inom den offentliga sektorn kan minimeras vilket leder till lägre kostnader för underhåll och drift. Inom den egna kommunen kan t.e. utbildningssektorn för egen del bygga gemensamma och enhetliga driftslösningar. Inom den privata och frivilliga sektorn gäller samma sak nya möjligheter och nya sätt att producera tjänster. Utbyggnad och utveckling av moderna högklassiga datakommunikationsnät handlar i allmänhet om att göra en region mera attraktiv för invånarna och näringslivet. Ett framtidssäkert och högklassigt datakommunikationsnät bör jämföras med annan allmän infrastruktur såsom vägar, järnvägar, vatten- och avloppsnät samt flygfält. Det ligger därför i det allmännas intresse att vidta strategiska åtgärder för att denna viktiga infrastruktur skall vara på högsta möjliga nivå. Det allmänna läget inom landskapet Österbotten kan betraktas som tillfredsställande och landskapet torde ligga på medelnivå, nationellt sett, vad beträffar tillvaratagande av de möjligheter högklassiga dataförbindelser ger enligt diskussioner med företrädare för de större teleoperatörena och Konsumentbarometern (antal bredbandsanslutningar). Utbudet av snabba, på det eisterande telefonnätet baserade Internetförbindelser för privata hushåll och företag är mycket gott inom landskapet. Nästan alla fastigheter som har en telefonlinje kan vid behov beställa en ADSL-förbindelse. Ett fåtal mindre gårdsgrupper saknar ännu denna möjlighet. Detta möjliggörs av de eisterande teleoperatörerna som redan under många år förbundit sina telefoncentraler med optisk fiber. Från respektive telefoncentral till fastigheterna löper trafiken utmed telefonlinjerna i koppar. Av tradition verkar teleoperatörerna i huvudsak på sina s.k. teleområden. Detta leder till att en teleoperatör har s.k. dominerande ställning på sitt område, dock så att de övriga kan hyra in sig och således erbjuda konkurrerande ADSL-tjänster, vilket också händer. 11
En styrka är att den nivå som den nationella bredbandsstrategin eftersträvar - ADSL-nivå - är uppnådd i landskapet Österbotten. Den nationella bredbandsarbetsgruppen höjde målet på den minimikapacitet man skall eftersträva redan efter ett år från 256 kbps till 2 Mbit/s år 2005 och 8 Mbit/s år 2007. Vid en kartläggning av utbudet av ADSL inom landskapet hösten 2004 utförd av projektet IT-Österbotten visade det sig att 2 Mbit/s-nivån redan är normalvara medan 8 Mbit/s fanns i vissa större centrumområden. Operatörerna står inför stora utmaningar i framtiden. För det första är ADSL en fast förbindelse mot Internet, vilket betyder att trafiken mellan två användare inom landskapet med olika ADSL-leverantör löper en omväg. För det andra är trafiken asymmetrisk den kapacitet som angetts ovan gäller trafiken ner mot användaren. När användare skickar data andra vägen är den mycket lägre. För normalt Internetsurfande räcker dock detta. För det tredje har tiden visat att den mängd data som färdas i våra nät dubbleras var sjätte månad. Den ADSL-variant som klarar av 8 Mbit/s fungerar endast på en kabellängd om högst 2,5 km från närmaste fiberansluten telefoncentral, vilket betyder att utvecklingen av användningen av det normala telefonnätet för datatrafik i sin nuvarande form är begränsad. För att 8 Mbit/s-nivån skall nå alla i Österbotten skall dagens operatörer investera i hundratals kilometer optisk fiber för att nå längre ut mot slutanvändaren. De 18 österbottniska kommunerna sköter sina egna dataförbindelser vanligtvis ensam. De interna kommunala datanäten är på väldigt olika nivå. Vasa stad t.e. började redan 1993 etablera ett eget nät i optisk fiber mellan stadens olika byggnader och idag frångår man allt mera hyrda kopparlinjer även i stadens randområden. Målet är att sammanbinda alla stadens verksamheter till ett enhetligt datakommunikationsnät i optisk fiber som man äger själv. Detta gör man vanligtvis av kostnadseffektiva skäl. Vasa stad tillhör således toppkommunerna i Finland inom detta område. Närpes stad färdigställde ett eget heltäckande nät i optisk fiber enligt samma princip år 2004. Vissa andra kommuner har även delar av sitt nät helt i egen regi, medan de flesta sammanbinder sina verksamhetspunkter genom hyrda kopparledningar och genom att via ADSL-lösningar på köptjänstbasis upprätta datatrafik mellan enheterna. Inom den samkommunala verksamheten har Vasa sjukvårdsdistrikt hittills haft det största behovet av interkommunala förbindelser av hög klass. Inom landskapet finns tre sjukhus (Jakobstad, Vasa och Kristinestad) vilka redan idag har stora behov av att flytta stora datamängder, såsom digitala röntgenbilder. Patientjournalerna skall även digitaliseras inom en nära framtid. Detta nät är upphandlat av en regional teleoperatör och fyller dagens behov. Mot bakgrund av det ovannämnda står landskapet inför många utmaningar inom detta område. Kommunerna är splittrade på 18 olika system samkommunerna håller sina system. Kommunernas rika flora av olika lösningar för datatrafik med mycket bristande samordning är ett problemområde som bör finna sin lösning. Lösningen bör kombineras med kommunernas samägda funktioner inom sjuk- och hälsovård samt utbildning. Det finns dock stora möjligheter uttryckligen för landskapet Österbotten att inta en tätposition i detta hänseende inom landet. Vår bygd består av relativt täta och sammanhängande orter utan egentliga glesbygdsområden. Terrängen är gynnsam för anläggning av ny och kompletterande fibernätsstruktur. Det finns professionella aktörer i landskapet inom datakommunikationsområdet. En tät struktur i optisk fiber mellan byarna finns. För att åstadkomma den framtida infrastrukturen för datakommunikation inom landskapet behövs en samordnad aktion med allt från professionella krafter till den frivilligt arbetande människan på byanivå. Detta finns i Österbotten. 12
4.1.1 IT-projekt som anknyter till bredbandstrategin Det drivs många projekt inom landskapet som befrämjar användning av datanät samt innehållsproduktion. Här följer några eempel på projekt i landskapet med IT-anknytning. IT-Österbotten Projektets syfte är att: - utreda och planera en oberoende IT-infrastruktur (datakommunikationsnät) inom landskapet på olika nivåer - utöva informationsspridning och utbildning inom IT-infrastrukturområdet - initiera förverkliganden av IT-infrastrukturprojekt på olika nivåer - vara rådgivande vid förverkliganden av IT-infrastrukturprojekt på olika nivåer - aktivt hålla kontakt med motsvarande projekt inom landet och inom Norden genom erfarenhetsutbyte - följa med utveckling av olika portallösningar inom landskapet. Tidtabell: 1.7.2003 30.6.2006 Genomförare: Österbottens förbund ehealth Botnia Projektets mål är att effektivera samarbetet inom hälso- och sjukvården med hjälp av informationsteknologi effektivera överföringen av patientuppgifter till den vårdande enheten bygga förmånliga dataförbindelser och nätverkslösningar, utan att förglömma den strikta datasekretessen och det strikta dataskyddet skapa fleibla vårdkedjor förenhetliga olika vårdmetoder förbättra vårdkvaliteten genom att utveckla personalens kunnande. Delprojekt 1. Hälsonätet 2. Använding av HL7-trafik inom klinisk kemi och mikrobiologi 3. Konsultation inom tandreglering med hjälp av videokonferenser 4. Video-eHealth 5. Webbaserad remiss- och epikrishantering 6. Digitala bilders integrering i elektroniska patientjournalsystemet 7. Utredning om regionalt samarbete kring radiologi Tidtabell: projektet genomförs under åren 2001 2005 Genomförare: Vasa sjukvårdsdistrikt Samarbetspartners: Hälsovårdscentralerna inom Vasa sjukvårdsdistrikt, Bottenhavets sjukhus, Jakobstads sjukhus, universitetsklinikerna Källa: http://www.vshp.fi/www/swe/utveckling/projekt/eterna.asp 13
Business to business btb2000.com btb2000.com är Österbottens ledande utvecklingsforum för företag inom ICT, media och innehållsproduktion. Mål För att främja utvecklingen hos företag inom just dessa branscher startades portalen btb2000.com. Projektet har kartlagt företagen i Österbotten, Mellersta Österbotten samt i Södra Österbotten. Målet för portalen btb2000.com är att vara den ledande informationskanalen på sitt område inom frågor som gäller ICT-företagsvärlden. Portalen skall ge företagen den nyaste informationen om utvecklings-, business- och finansieringsmöjligheter samt aktuell och tillförlitlig information om bl.a. kommande viktiga händelser och seminarier. "Rätt företag får rätt information vid rätt tidpunkt!" Genomförare: Österbottens TE-central Tidtabell: 2006 Källa: http://www.btb2000.com Open ITLab Open IT Lab är ett projekt som söker samarbete med nejdens IT-företag. Målet är att hitta och testa nya ICT-lösningar och -programprodukter. Projektet genomförs av Vasa yrkeshögskolas utbildningsprogram för informationsbehandling. Projektet söker och erbjuder samarbete med IT-företag och organisationer inom de kunskapsområden som Vasa yrkeshögskola har inom sitt utbildningsprogram. Centrala områden är: - Företagens ekonomisystem och kontorsredskap som Open Source - Datasäkerhet som Open Source-lösningar - emedia och Web-innehållsproduktion Open IT Lab är ett Learning Lab som erbjuder en lab-miljö där uppdragsgivare tillsammans med skolans studerande och lärare har möjlighet att få uppdrag utförda. Arbetet utförs som handledda projektuppdrag. Genomförare: Vasa yrkeshögskola Tidtabell: 2006 Källa: http://www.openitlab.fi Crossroad Kvarken Projektbeskrivning: Projektet går ut på att skapa möjligheter för främst små och medelstora företag att skapa nya relationer över landsgränserna mellan Finland, Sverige och Norge, men även lokalt i sin egen region. Man använder Internet som hjälpmedel och har byggt en marknadsplats på adressen www.kvarken.com. På marknadsplatsen finns verktyg både för att söka samarbetspartners, 14
men även för att sprida information om både företaget, tjänster och produkter. Man kan även använda speciella verktyg för själva samarbetet. Målet är att skapa en fungerande marknadsplats med aktiva medlemmar från alla tre länder, att medlemmarna vet hur man använder marknadsplatsen och att få dem att skapa nya kontakter mellan företag. I dagsläget har man ca 500 företag och 550 användare som registrerat sig och sina uppgifter. Man arbetar även aktivt i samarbete med olika branscher och organisationer i regionerna. Projektet har även återförsäljare i Sverige och Finland som går och visar portalens användning åt nya och befintliga medlemmar. Genomförare: Företagarnas Riksförbund, Västerbotten, Sverige i samverkan med Svenska Yrkeshögskolan i Vasa Tidtabell: 2005 Källa: http://www.kvarken.com IT3 Mål IT3-projektet ska skapa ett övergripande ramprogram för gränsöverskridande IT-samarbete mellan Österbotten, Västerbotten och Helgeland, initiera gränsöverskridande IT-projekt och aktivt söka möjlighet till finansiering samt aktivt medverka till informationsspridning när det gäller IT mellan dessa regioner. Hittills har projektet verkställt en förplanering över en digital bro mellan de tre regionerna, och den skall förverkligas med start hösten 2005 med Länet Västerbotten Data och Tele AB (AC-Net) som projektägare. Genomförare: Länsstyrelsen i Västerbotten med Österbottens förbund och Ran Utviklingsselskap som samarbetspartners. Tidtabell: 2006 LearnIT LearnIT ingår i Jakobstadsnejdens regioncentrumprogram och är ett kompetenshöjande ITutvecklingsprojekt som direkt kommer att beröra 40 50 företag i Jakobstadsregionen. Till projektets målgrupp hör små och medelstora företag i Jakobstadsregionen inom tillverkningsindustrin, som idag har ett stort behov av en kompetenshöjning inom IT. En stor del av de företag som ingår i projektet arbetar inom metall- och verkstadsindustrin som underleverantörer. Utgångsläget är att ungefär 80 100 personer i de små och medelstora företagen skall ta del av den kompetenshöjning och utveckling som projektet erbjuder. Tre nyckelord berör de tyngdpunktsområden som projektet representerar: 1. Gemensamma verktyg (teknik) 15
En grundförutsättning för att kunna arbeta med nätverk är att man använder sig av gemensamma verktyg. Verktygen kan användas för att effektivera nätverkens arbetsprocesser, vilket leder till snabbare genomloppshastighet och konkurrensfördelar. 2. IT Leadership (produktionsplanering och -styrning) IT Leadership ger projektet möjlighet att förverkliga djupare tillämpningar för medverkande företag samt möjlighet att tillsätta etern resurs/kunskap vid behov. 3. Utbildning Utbildningen kompletterar alla tyngdpunktsområden i projektet och höjer kompetensen i företagen. Genomförare: Concordia Ab Tidtabell: 2004 2006 Utveckling av Österbottens landskapsportal Projektet fokuserar på att bygga upp en infrastruktur för e-servicetjänster inom landskapet Österbotten. Hit hör processer och metoder i olika former som skall leda till att portalen bildar en central samlingspunkt inom de områden som finns uppräknade i målsättningarna kring projektet. Innehåll och information som kommer att strömma genom processerna är utanför detta projekt, eftersom decentraliserad innehållshantering är en nyckelprioritering i projektet. Genomförare: Österbottens förbund Tidtabell: 2005 2006 http://www.osterbotten.fi 4.1.2 Analys av nuläget inom den offentliga sektorn Den offentliga sektorn inom Österbotten i gemen har anpassat sin verksamhet i takt med den tekniska utvecklingen och är idag mycket beroende av datakommunikationsteknologi. Antalet arbetsstationer kan räknas i tusental, antalet servrar i hundratal. De 18 österbottniska kommunerna har var och en egna system och lösningar. Det förekommer samarbete i form av gemensamma datanät i mycket liten utsträckning. I detta hänseende skiljer sig Österbotten från många andra regioner i landet där man på vissa håll redan i mitten av 1990-talet gick in för gemensamma regionala datanätslösningar. De kommunala interna datanäten är på väldigt olika nivå. Vasa stad påbörjade redan 1993 bygget av ett eget internt datanät i optisk fiber genom att börja sammanbinda fastigheter med kommunal verksamhet via egen fiber. I dagsläget förstorar man det egna nätet utanför centrumområdena. Närpes stad har gjort på samma sätt och tog i bruk ett eget fibernät 2004, detta implementeras nu successivt i den kommunala verksamheten. Mala kommun har också ett eget nät kombinerat av optisk fiber och radioteknik, men övergår allt mera till optisk fiber. Det mest typiska är att kommunen köper datatrafik som en tjänst och förbinder verksamhetspunkterna bl.a. genom hyrda kopparförbindelser samt genom virtuella privata nät över Internet. Vanligtvis åstadkoms detta genom ADSL-förbindelser. Vasa sjukvårdsdistrikt har till dags dato det största behovet av interkommunal datatrafik i och med att det finns tre sjukhus inom landskapet. I princip finns det behov av att de samkommu- 16
nala hälsovårdscentralerna skall ingå i samma helhet. Vasa sjukvårdsdistrikt har genom projektet ehealth Botnia med finansiering via Österbottens förbund etablerat ett avancerat datakommunikationsnät som levererats av Multi.fi. Målet är pappersfri distribution inom hela sjukvården. Röntgenbilder såväl som patientjournaler kommer på sikt att finnas helt och hållet i digitalt format. Distribution av detta material ställer stora krav på datanätet och det kommer att hur som helst uppdateras. 4.1.3 Förstudie Österbotten-nätet Inom ramen för Österbottens förbunds projekt IT-Österbotten anlitades tre konsulter - Ab KD-Soft Oy, Tage Svahn, Ab ETTAB, Ulf Nilsson och Börje Lindén Consulting - att avge en studie över hur ett framtidssäkert datakommunikationsnät skulle kunna se ut. Konsulternas rapport färdigställdes våren 2004 med en bred projektgrupp sammansatt av olika sektorer som referensgrupp. Rapporten presenterades på regionala kommunträffar under våren 2004. Rapporten inklusive bilagor finns för nedladdning på http://www.it.osterbotten.fi (sve) och på http://www.it.pohjanmaa.fi (fin). Enligt rapporten skall Österbotten-nätet nätet klara av högkvalitativ överföring av rörlig bild i realtid i två riktningar samtidigt. Minimikravet i så fall är garanterad och symmetrisk 10 Mbit/s för användaren. För att nå detta mål måste fiberoptisk kabel nå ända fram till användarens verksamhetsställe/kontor/hem. 4.1.4 Analys av nuläget inom hushållen och företagen i Österbotten Under hösten 2004 genomförde IT-Österbotten en kartläggning av utbudet på ADSL-tjänster inom landskapet. Frågeformulär skickades ut till TeliaSonera, Vasa Läns Telefon Ab, Jakobstadsnejdens telefon Ab, Elisa Oyj, SongNetworks Oy, Eunet/Saunalahti Oy och dessutom till Bothnia Broadband (Mala) och DynamoNet (Närpes). Av teleoperatörerna erhölls fyra svar. Enligt kartläggningen låg ungefär 95 % av hushållen och företagen inom landskapet i september 2004 inom täckningsområdet för ADSL. Vid behov kunde en anslutning med 2 Mbit/s nedströms beställas. Se sammanfattning av undersökningen, bilaga 2. Vid kompletterande undersökningar under vinterhalvåret 2005, genom samtal med representanter för operatörer, har framkommit att täckningsgraden för hela landskapet ligger i höjd med 98 % vad beträffar ADSL-utbudet. Inom Jakobstadsnejdens telefon AB:s teleområde garanterar JNT/Multi.fi 100 % precis som Vasa läns telefon Ab gör på sitt traditionella teleområde. TeliaSonera har en täckning på ca 98 % på sitt teleområde. Bothnia Broadband inom Mala och DynamoNet inom Närpes har 100 % täckning och uppnår ADSL-nivån genom radioteknik (3,5 Ghz licensierad frekvens,). Elisa erbjuder ADSL i Vasa Läns Telefons och TeliaSoneras nät. I centrum av Vasa erbjuder Vasa elektriska WLAN-förbindelser (Netsafir). Saunalahti erbjuder även ADSL i Vasaområdet. På en del orter erbjuds t.o.m. 8 Mbit/s för abonnenter som bor tillräckligt nära en telefoncentral (se bilaga 1). Efterfrågan på ADSL verkar enligt bedömning vara stor eftersom leveranstiderna är långa. I augusti 2005 torde ca 50 % av hushållen i landskapet ha anskaffat ADSL, detta enligt diskussioner med företrädare för de större teleoperatörerna. Eakta siffror ges inte ut av affärshemliga skäl (enligt Konsumentbarometerna har ca 30 % av hushållen i landskapet 17
ADSL). Österbotten ligger på medelnivå inom landet. Penetrationstakten kommer att uppfylla det mål den nationella bredbandsstrategin eftersträvar. Under våren 2005 har också 24 Mbit/s ADSL börjat dyka upp på marknaden i Österbotten (ADSL2+). Se som eempel Vasa Läns Telefons utbud i bilaga 2. Olika operatörers tillgänglighet kan man se via deras webbplatser. Nedan de fyra största leverantörerna i Österbotten. Vasa Läns Telefon Ab http://www.netikka.fi TeliaSonera Oyj http://www.sonera.fi Multi.fi http://www.multi.fi Elisa Abp http://www.elisa.fi Slutledning: ADSL-nivån är uppnådd inom landskapet Österbotten och detta utan inslag av offentlig finansiering. 4.2 Strategiarbetets syfte och innehåll I enlighet med den nationella bredbandsstrategin utgör detta dokument en landskapsvis strategi för en framtidssäker infrastruktur för datakommunikationsnät inom landskapet Österbotten. Strategidokumentet hänför sig till tidsperioden 2005 2010. Syftet med strategin är att ange riktningen för en framtida infrastruktur för digitala transporter inom landskapet både gällande privat trafik och offentlig trafik, detta för att underlätta beslutsfattande på alla berörda nivåer och hos alla berörda parter. Dokumentet skall svara på frågorna: Varför bör åtgärder vidtas? Vad bör uppnås? Hur skall målnivån uppnås? Eftersom snabba förändringar är att vänta inom sektorn för datakommunikation kommer strategidokumentet att justeras och uppdateras årligen. Bandbreddsbehovet och kvalitetskraven kommer obönhörligen att överskrida den nivå som kan uppnås via det befintliga telefonnätet inom en femårsperiod. Detta mot bakgrund av hur 18
bandbredden har ökat de senaste åren (Moores lag). Det finns inget element som tyder på att takten i behovsökningen skulle plana ut. Österbottens bredbandsstrategi tar tag i två utmaningar. Hur lösa den problematik som uppkommer när krävande datatrafik i två riktningar samtidigt skall kunna både skickas, distribueras och tas emot av de österbottniska hushållen och företagen? Hur få till stånd en samordnad lösning för en framtidssäker datakommunikation åt den offentliga sektorn, det allmänna vårt gemensamma? Denna strategi föreslår att åtgärder skall vidtas för att säkerställa att optimala grundförutsättningar för datakommunikation skall finnas i Österbotten både för den privata och offentliga sektorn samt att åtgärder skall vidtas för att befrämja en mångsidig tjänsteproduktion i den framtida infrastrukturen. 4.3 Bredbandsstrategin i relation till andra strategier och planer Mål: Förbättrad tillgänglighet har en central position i utvecklingen av region- och samhällstrukturen i landskapet Österbotten. Välintegrerade och -fungerande kommunikationer främjar landskapets konkurrenskraft. För att främja informationssamhället har landskapet som mål att säkerställa tillgången på likvärdiga datakommunikationsförbindelser för både privata hem och företag. I landskapsplanen, som ger de fysiska ramarna för utvecklingen av landskapet, görs reserveringar för ett stamnät för datakommunikation. Stamnätet utsträcks till alla kommuncentra och större byar och anger behovet av förbindelser till och från landskapet. Med hjälp av stamnätet säkerställs att samtliga regioner och hushåll har möjlighet att få bredband. Landskapsplanen styr i sin tur general- och detaljplanläggningen. Utvecklingen av integrerade trafiknät förutsätter åtgärder i de ekonomiska regionerna, i landskapet och över landskapsgränserna. Åtgärderna skall också stödja varandra. Österbottens bredbandsstrategi bidrar till att förverkliga målsättningarna i landskapsprogrammet för åren 2003 2006. Ett effektivt bredband skapar stora möjligheter för till eempel utveckling av servicestrukturen och nya arbetsmodeller samt tryggad service. Effektiva och pålitliga datakommunikationsförbindelser och snabba bredbandsförbindelser förbättrar möjligheterna att bo och bedriva företagsverksamhet på landsbygden samt främjar väelverkan mellan städer och landsbygd. Den landsbygdspolitiska målsättningen om en livskraftig landsbygd förutsätter skötsel och uppbyggnad av basservicen. Landskapets bredbandsstrategi har en central position i detta utvecklingsarbete. 4.4 Organisering av strategiarbetet Österbottens förbund grundade redan år 2001 projektet IT-Österbotten med syfte att befrämja it-infrastruktur på olika nivåer. Projektet medverkade också till utvecklandet av den s.k. land- 19
skapsportalen (http://www.osterbotten.fi). Man har också använt IT-Österbotten-projektets resultat i utarbetandet av Österbottens bredbandsstrategi. Under projektets andra fas, som inleddes 1.7.2003, ligger fokus på it-infrastruktur. Projektets mål är att få till stånd planering och förverkligande av en framtidssäker ITinfrastruktur på olika nivåer inom landskapet - på regionkommunnivå, inklusive by-, kvarters- och stadsdelsnät = bysammanbindande nät - på landskapsnivå, kommunsammanbindande nät - med grannregioner inom landet och Norden (landskapsöverbryggande nätsamarbete) Österbottens förbunds styrelse valde 18.10.2004 en ny projektgrupp med uppgift att delta i strategiarbetet. Dessutom inkallas olika sakkunniga till projektgruppens möten. Projektgruppen har deltagit i framtagandet av detta dokument genom möten och kommunikation via e-post. IT-Österbottens projektchef har deltagit i samtliga tillfällen kommunikationsministeriet arrangerat för landskapen och således har de riktlinjer som utarbetats av kommunikationsministeriet legat som grund för strategiarbetet. 20