Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa!

Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa!

Befolkningsutvecklingen i Stockholms län och riket år 1800 2010, index: 1800=100 1400 Stockholms andel av rikets befolkning: 1880: 7 % 2010: 22 % 1200 1000 800 600 Stockholm 400 Riket 200 0 Källa: Egna bearbetningar/scb År

Antal invånare och förändring av antalet invånare år 1985-2010 per lokal arbetsmarknad enligt 1985 års indelning 40% R² = 0,5756 30% 20% 10% 0% 1000 10000 100000 1000000 10000000-10% -20% -30% -40% Antal invånare (log) Källa: Egna bearbetningar/scb

Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Befolkningsförändring per län år 2000 2012 för födda i Sverige respektive utomlands Relativ förändring 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förändring i absoluta tal 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0-10% -50000 Sverige Utomlands Sverige Utomlands Källa: Egna bearbetningar/scb

Storstadsregionens tillväxt har gått hand i hand med en funktionell utvidgning.

Befolkningsutvecklingen i Stockholms stad och Stockholms län år 1800 2010, index: 1800=100 samt Stockholms stads andel av länets befolkning år 1800 2010. Befolkningsutveckling 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Andel av länets befolkning 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stockholm stad Övriga Stockholms län Källa: Egna bearbetningar/scb

Befolkningsutveckling i storstadsregionerna (FA- regioner) år 1985 2010, befolkningsökning i ursprungliga arbetsmarknader (LA 85) respektive genom regionförstoring 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 Stockholm Malmö Göteborg År 1985 Befolkningstillväxt Regionförstoring Källa: Egna bearbetningar/scb

Andel pendlare (över kommungräns) i Sverige av totalt antal sysselsatta år 1993-2011 35% 30% 25% 20% 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Egna bearbetningar/scb

Andel sysselsatta med arbetsplats i Stockholms län av totalt antal sysselsatta per bostadslän år 1985 och 2011. 20% 8 procent av samtliga sysselsatta som jobbar i Stockholms län bor i kringliggande län 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 1985 2011

Den funktionella utvidgningen bidrar också till en ökad specialisering inom regionen.

Stockholmsregionens funktionella utvidgning och omvandling Gävle Uppsala Örebro Västerås Enköping Sigtuna Vaxholm Flen Eskilstuna Strängnäs Gnesta Stockholm Dalarö Linköping Norrköping Katrineholm Nyköping Oxelösund Trosa Nynäshamn

Sambandet mellan produktivitet och avstånd till centrum Produktivitet/ Lönenivå Avstånd till centrum

Andel av befolkningen (16-74 år) med minst tre års eftergymnasiala studier år 2011 per kommun. 50% 40 av 290 kommuner har en högre utbildningsnivå än riket! 40% 30% Riket 20% 10% 0% Källa: Egna bearbetningar/scb

Andel anställda med kvalificerade yrken per kommun år 2010. 70% Solna 26 av 290 kommuner har en högre andel anställda med kvalificerade yrken än riket i genomsnitt!!! 60% 50% 40% Riket 30% 20% 10% 0% Källa: Egna bearbetningar/scb 15

Utvecklingens drivkrafter Hög Lönenivå (Produktivitet) Kapitalintensiva verksamheter Råvaror Kunskap Innovationer Stora lokala marknader Låg Små lokala marknader Kostnader Tillgänglighet Låg Hög Sysselsättningstillväxt

Några slutsatser: Koncentrationen av människor och verksamheter till storstadsregionerna är ett mycket stabilt fenomen. Finns ett ömsesidigt beroende mellan regionkärnans tillväxt och funktionell geografisk utvidgning. Den funktionella Stockholmsregionen kommer om 10-15 år att inkludera större delarna av de fyra angränsande länen. På sikt kommer sannolikt ett än större geografisk område att inkluderas. Samhällsorganisationens anpassning till de förändrade funktionella förutsättningarna har i Stockholmsregionen inneburit ett växande antal informella eller ad hoc- mässiga samarbetsstrukturer (ex. En bättre sits eller citybaneavtal). Mellankommunala samarbeten i olika frågor tenderar att öka. En ökad diskrepans mellan formella och informella strukturer riskerar att leda till en tilltagande ineffektivitet! Län som planeringsregion i Östra Mellansverige ter sig i funktionellt avseende allt mindre relevant.