Stockholms län. Företagsamheten 2016

Transkript

1 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Samer al Moubayed, Furhat Robotics Vinnare i tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2015 Foto: Dan Sjunnesson. Stockholms län

2 Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam? Sammanfattning Rekordnotering för företagsamheten Högst företagsamhet i Danderyd... 4 Sjunkande nyföretagsamhet i länet... 4 Stigande företagsamhet inom välfärdssektorn Fortsatt stigande företagsamhet... 5 Stark företagsamhet i Stockholms län... 5 Stockholms läns kvinnor är mest företagsamma i Sverige... 6 Oförändrad företagsamhet bland de yngre Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet... 7 Danderyd Sverigemästare i företagsamhet... 8 Han har revolutionerat synen på robotar Nyföretagsamheten sjunker för fjärde året i rad Hög men sjunkande nyföretagsamhet i Stockholms län Minskat försprång i nyföretagsamhet för länets kvinnor Fortsatt sjunkande nyföretagsamhet bland de unga Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner Stigande nyföretagsamhet i de flesta kommuner Företagsamheten inom välfärdssektorn Fler företagsamma inom välfärdssektorn En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn Flest företagsamma inom välfärdssektorn i Danderyd och Vaxholm Stor regional spridning för företagsamma kvinnor i välfärdssektorn Appendix Tillväxt Avslut Källhänvisningar

3 Inledning Företagande och entreprenörskap spelar en nyckelroll i ett väl fungerande välfärdssamhälle. Det är i företagen som merparten av alla nya jobb skapas och det är också där som många nya innovationer utvecklas och kommersialiseras, vilket genererar ekonomisk tillväxt och förbättrad levnadsstandard. Företagens positiva bidrag till sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten ger skatteintäkter, som i sin tur finansierar den gemensamma välfärden. Bakom alla företag finns det företagsamma människor som har vågat satsa och förverkligat sina idéer. De företagsamma människorna är Sveriges jobbskapare. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga sina idéer och utveckla företagandet i Sverige. Med den utgångspunkten genomför Svenskt Näringsliv sedan 2009 en årlig mätning av den svenska företagsamheten. Så genomförs undersökningen Syftet med undersökningen är att studera om antalet företagsamma personer det vill säga de som på något sätt har ett juridiskt ansvar för ett företag ökar eller minskar, och i så fall i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB vid årsskiftet av det aktuella året och sammanställs därefter av Wallen Economics på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätning av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om hen står som ägare till fler än ett företag. Det gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande så är det ombildningarna som är problematiska. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan det noteras som ett nytt företag även om det är samma person som driver företaget trots att det i det här fallet inte tillkommit någon ny företagare. Det finns andra metoder som att använda sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. De undersökningarna har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Den här undersökningen mäter företagsamma människor inte registrerade företag. Då vi utgår från personnummer kan vi försäkra oss om att det inte sker några dubbelräkningar, samtidigt som statistiken håller en hög aktualitet. Därför kan vi mäta om vi har fått fler företagsamma människor under 2015, både i absoluta tal och som andel av befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år). Vi kan även se om kvinnors och ungas (16 34 år) företagsamhet har förändrats. I årets undersökning har vi även specialstuderat företagsamheten inom välfärdssektorn. 2

4 Vem är företagsam? I den här undersökningen räknas en person som uppfyller något av följande kriterier som företagsam: personen har en F-skattsedel personen är delägare i ett aktivt handelsbolag personen är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i den här mätningen. 1 Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av den anledningen finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten är en totalundersökning, vilket innebär att den kan användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner och län över tid. Utifrån inhämtad data kan vi även följa nyföretagsamheten, det vill säga hur många nya personer som har blivit företagsamma. De data som har använts till den här rapporten inhämtades under januari 2016 och avser företagsamheten för år På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. På kan du även se hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i samtliga kommuner sedan Nyföretagsamhet är också en av de statistiska faktorer som ligger till grund för Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. 1 Se Svenskt Näringsliv (2016) för en utförlig metodbeskrivning. 3

5 1. Sammanfattning Rekordnotering för företagsamheten Företagsamheten i Stockholms län stiger för tredje året i rad och uppgår nu till 15,1 procent, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna påbörjades Enbart på Gotland är företagsamheten högre. Även bland länets kvinnor ökar företagsamheten, för att nu ligga på den högsta nivån någonsin. Företagsamheten bland den yngre delen av befolkningen är dock oförändrad jämfört med fjolårets mätning. Bland såväl kvinnor som de unga finner vi Sveriges mest företagsamma befolkning i Stockholms län. Högst företagsamhet i Danderyd Företagsamheten är högre jämfört med fjolårets mätning i 23 av länets 26 kommuner. Länets och Sveriges mest företagsamma befolkning återfinns liksom i fjol i Danderyd. Lägst företagsamhet i länet finner vi i Södertälje, där andelen företagsamma är oförändrad jämfört med fjolårets mätning. Sjunkande nyföretagsamhet i länet Trots en stigande företagsamhet, minskar nyföretagsamheten i länet för fjärde året i rad. Det är framför allt i Stockholms stad, som är länets folkrikaste kommun, som nyföretagsamheten sjunker. Nyföretagsamheten minskar även bland såväl kvinnor som de unga. Nyföretagsamheten är fortfarande högre än i samtliga andra svenska län och de fem kommuner med högst nyföretagsamhet i Sverige är samtliga belägna i Stockholms län, med Danderyd i topp. Stigande företagsamhet inom välfärdssektorn Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med cirka 28 procent under de senaste fem åren och uppgår nu till 5,4 personer per invånare, vilket är en högre andel än i något annat län. En fortsatt positiv utveckling av företagsamheten i sektorn kan inte minst bidra till en förbättrad företagsamhet bland kvinnor, då sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn är kvinnor. Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn stigit i alla länets kommuner, förutom i Ekerö och Botkyrka. Högst företagsamhet inom välfärdssektorn finner vi i Danderyd och den lägsta noteringen återfinns i Botkyrka. 4

6 2. Fortsatt stigande företagsamhet Företagsamheten i Stockholms län stiger för tredje året i rad och uppgår nu till 15,1 procent företagsamma människor i arbetsför ålder (16-74 år). Jämfört med fjolårets mätning innebär det en ökning med nästan 0,2 procentenheter. 2 Sedan 2005 har företagsamheten ökat med 1,3 procentenheter i länet. Även bland kvinnor ökade företagsamheten under fjolåret och är nu högre än någonsin tidigare. Företagsamheten bland den yngre delen av befolkningen (16-34 år) är oförändrad jämfört med fjolårets mätning, vilket vi kan se i diagram 1. Diagram 1. Utveckling av andelen företagsamma människor av befolkningen, år % 14 % 12 % 13,8 % 15,1 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 8,6 % 10,4 % 7,6 % 7,6 % Totalt Kvinnor Unga 0 % År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Stark företagsamhet i Stockholms län Antalet företagsamma människor uppgår till knappt i Sverige, vilket är en ökning med drygt personer jämfört med Sammantaget innebär det att 12,3 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam. I Stockholms län ökade antalet företagsamma människor med drygt personer under 2015 och uppgår nu till cirka personer, vilket motsvarar 15,1 procent av befolkningen. Endast på Gotland är företagsamheten högre än i Stockholms län, vilket visas i diagram 2. 2 Företagsamheten uppgick till 15,0 procent 2014, men av avrundningsskäl uppgår ökningen till 0,2 procentenheter. 5

7 Diagram 2. Andel företagsamma människor av befolkningen (16-74 år) per län, år % 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 15,1 % 12,3 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Sverige Kronoberg Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Norrbotten Värmland Södermanland Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland Stockholms läns kvinnor är mest företagsamma i Sverige Företagsamheten bland kvinnor är fortfarande låg i jämförelse med företagsamheten bland män. Det innebär att det finns en stor potential för den totala företagsamheten att öka om företagsamheten bland kvinnor växer ytterligare. Statistik från Eurostat visar att kvinnor i Sverige är mindre benägna att driva företag än kvinnor i de flesta andra EU-länder. 3 En tänkbar förklaring kan vara att kvinnor i Sverige i stor utsträckning arbetar inom branscher som traditionellt har administrerats och styrts av den offentliga sektorn. 4 Antalet företagsamma kvinnor uppgår till nästan personer i Sverige som helhet, vilket motsvarar 7,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder. I Stockholms län uppgår motsvarande andel till 10,4 procent, vilket är högre än i samtliga andra län (se diagram 3). Jämfört med fjolårets mätning innebär det en ökning från 10,3 procent. Under de senaste tio åren har företagsamheten bland kvinnorna i länet ökat med 1,8 procentenheter. Diagram 3. Kvinnors företagsamhet som andel av befolkningen (16-74 år) per län, år % 10,4 % 10 % 8 % 7,6 % 6 % 4 % 2 % 0 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Sverige Uppsala Västra Götaland Dalarna Kronoberg Södermanland Kalmar Värmland Norrbotten Västernorrland Västerbotten Jönköping Gävleborg Östergötland Örebro Blekinge Västmanland 3 Enligt Eurostat uppgick företagarandelen till 3,8 procent bland kvinnor i Sverige (i åldern år) Det kan jämföras med ett EU-genomsnitt på 5,4 procent. Se Eurostat (2015) arbetade 50,2 procent av sysselsatta kvinnor i Sverige (i åldern år) inom offentlig förvaltning, försvar, socialförsäkring, utbildning, vård och omsorg, samt sociala tjänster. Motsvarande andel för EU uppgick samma år till 37,3 procent. Inte i något annat EU-land var andelen lika hög eller högre än i Sverige. Se Eurostat (2015). 6

8 Oförändrad företagsamhet bland de yngre De flesta svenskar som startar företag gör det först efter ett antal år på arbetsmarknaden. Om vi dessutom tar hänsyn till att en betydande andel av den yngre befolkningen studerar på heltid, kan vi förvänta oss att företagsamheten bland de unga är relativt låg. I Sverige som helhet är för närvarande 5,6 procent av befolkningen i åldersgruppen år företagsamma. Denna andel har varit oförändrad under de senaste fyra åren. I Stockholms län är 7,6 procent av den yngre befolkningen företagsamma, vilket är klart högre än i något annat län (se diagram 4). Denna andel är oförändrad jämfört med 2014 och har legat stabilt på mer eller mindre samma nivå under det senaste decenniet (se diagram 1). Diagram 4. Yngres företagsamhet som andel av befolkningen (16-34 år) per län, år % 8 % 7,6 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 5,6 % Stockholm Jämtland Gotland Sverige Halland Västra Götaland Skåne Uppsala Kronoberg Dalarna Jönköping Norrbotten Västerbotten Kalmar Blekinge Västernorrland Örebro Värmland Östergötland Södermanland Gävleborg Västmanland Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet Företagsamheten skiljer sig markant mellan Sveriges kommuner, vilket kan förklaras av såväl den lokala företagsstrukturen som det lokala företagsklimatet. I kommuner med en hög andel företagsamma invånare tenderar näringslivet att karakteriseras av en diversifierad företagsstruktur. En stor andel av de sysselsatta arbetar där inom små och medelstora företag. I kommuner med en låg andel företagsamma invånare domineras ofta den lokala arbetsmarknaden av ett fåtal stora arbetsgivare. Det kan handla om bruks- och industri orter, där en eller ett par stora industriföretag sysselsätter en stor andel av den arbetsföra befolkningen och där företagarkulturen historiskt sett har varit svag. Det kan också handla om kommuner där en relativt stor andel av befolkningen är anställd inom den offentliga sektorn. Många människor som är anställda inom storföretag och offentlig sektor stannar kvar på samma arbetsplats under en längre tid. Företagande kan då ses som ett riskfyllt och mindre tryggt alternativ. Kommuners företagsstruktur förändras i regel långsamt, vilket innebär att vi inte kan förvänta oss några tvära kast avseende andelen företagsamma människor mellan två på varandra följande år. Däremot kan förbättringar av det lokala företagsklimatet underlätta möjligheterna att starta, driva, utveckla och expandera företag, vilket i sin tur tenderar att påverka andelen företagsamma människor i en kommun positivt. 5 5 Det kan bland annat handla om konkurrensutsättning av kommunal verksamhet eller slopande av andra etableringshinder. Det kan också handla om lägre nivåer på skatter och avgifter i kommunen, samt förkortade handläggningstider för olika ärenden, exempelvis vid ansökan om bygglov. 7

9 Danderyd Sverigemästare i företagsamhet Företagsamheten ökar för närvarande i 23 av länets 26 kommuner. Liksom i fjol finner vi Sveriges mest företagsamma befolkning i Danderyds kommun, där 27,6 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsamma (se tabell 1). De tre kommuner med högst andel företagsamma människor i länet Danderyd, Lidingö och Vaxholm toppar även listan över de kommuner med högst andel företagsamma kvinnor. Företagsstrukturen i dessa kommuner karakteriseras av ett diversifierat näringsliv med en hög andel små och medelstora företag. Länets svagaste företagsamhet finner vi i Södertälje, där nästan en fjärdedel av jobben på den lokala arbetsmarknaden finns inom Scania-koncernen. 6 Då ett företag dominerar den lokala arbetsmarknaden tenderar företagsamheten att vara låg, vilket beskrevs ovan. Bland den yngre delen av befolkningen finner vi den högsta företagsamheten i Stockholms stad, vilket även var fallet i fjolårets mätning. Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkningen (16-74 år), Kommun Företagsamma (antal) Företagsamma (procent) Företagsamma kvinnor (procent) Företagsamma unga (procent) Danderyd ,6 % 19,8 % 7,5 % Lidingö ,7 % 16,9 % 7,9 % Vaxholm ,7 % 16,8 % 6,5 % Ekerö ,6 % 14,1 % 6,9 % Värmdö ,1 % 13,6 % 7,4 % Nacka ,3 % 13,5 % 7,4 % Täby ,6 % 12,6 % 6,6 % Österåker ,6 % 11,7 % 6,8 % Norrtälje ,3 % 10,4 % 6,6 % Stockholm ,1 % 11,7 % 9,2 % Vallentuna ,8 % 10,8 % 6,5 % Sollentuna ,8 % 9,9 % 5,6 % Tyresö ,6 % 9,0 % 5,5 % Nykvarn ,7 % 7,6 % 5,9 % Nynäshamn ,8 % 8,4 % 5,7 % Solna ,7 % 8,7 % 8,1 % Huddinge ,5 % 7,6 % 5,5 % Salem ,8 % 7,1 % 4,7 % Sigtuna ,7 % 7,7 % 5,4 % Sundbyberg ,5 % 7,7 % 6,9 % Haninge ,0 % 7,1 % 5,7 % Upplands-Bro ,0 % 7,3 % 4,9 % Upplands Väsby ,8 % 7,1 % 5,5 % Järfälla ,3 % 6,4 % 5,1 % Botkyrka ,9 % 5,7 % 5,6 % Södertälje ,4 % 5,4 % 4,9 % 6 Se 8

10 Han har revolutionerat synen på robotar Furhat Robotics har bara funnits sedan 2014, men har ändå kammat hem stora kontrakt med Disney, Honda och Intel och revolutionerat synen på robotar världen över. Mannen bakom företaget och världens mest sociala robot, Furhat, heter Samer Al Moubayed. Samer Al Moubayed startade företaget Furhat Robotics 2014 tillsammans med Jonas Beskow, Gabriel Skantze och Preben Wik. Tanken var aldrig att Furhat skulle resultera i ett företag när de tre vännerna forskade på KTH. Det började som ett forskningsprojekt. Vi visste inte till en början om folk var redo för sociala robotar, men när vi fick så enormt mycket uppmärksamhet och förfrågningar, så insåg vi att det gick att satsa på, berättar Samer Al Moubayed. För att klara steget från forskare till företagsledare, krävs det en stor dos av passion. Samer menar att starta ett företag är som att få barn. I början måste man skydda det, ta hand om det och skapa något steg för steg. Sedan kommer belöningen. Det är en stor risk, men man gör ju sitt bästa. Belöningen kommer när företaget ger tillbaka, som ett leende barn. Det är en stor glädje och häftig känsla att skapa något som inte fanns innan. Det är den största drivkraften och det får en att vilja fortsätta kämpa på, säger Samer Samer menar också att den svenska inställningen till entreprenörer gör det lättare att våga satsa. Sverige är väldigt redo för att stötta företag och nya idéer. Det startas fantastiska företag här, tack vare möjligheter att få hjälp och rådgivning längs vägen. Det finns en stor passion som gör att företagandet just nu frodas i Sverige och det är härligt att få vara med om det, säger Samer. Utvecklingen av Furhat är revolutionerande och för det vann Samer priset som Stockholms läns mest företagsamma människa Men det har inte varit helt lätt för Furhat Robotics och Samer Al Moubayed. Vi har inte haft något liknande företag att snegla på eftersom ingen annan har gjort det vi gör. Det skapar en stor osäkerhet, eftersom vi inte heller vet om marknaden är redo för en robot som kan tala, känna av ansiktsuttryck och känslor. Vår produkt är så experimentell och det finns ingen föregångare, så ändrade planer hör till vardagen, säger Samer. Trots osäkerheten måste det finnas de som vågar ta steget ut i det okända, som har visioner som ingen annan haft tidigare, menar han. Utan Steve Jobs hade vi inte haft smarta telefoner eller läsplattor, han skapade en produkt som ingen visste vad det var. På det sättet är Furhat liknande, vi måste öppna folks sinnen och känna av om man är redo för en robot som förstår känslor, avslutar Samer. Louise Wachtmeister Foto: Dan Sjunnesson Juryns motivering: Orädd och smart entreprenör som har tagit robottekniken till marknaden. Genom att utveckla och sälja världens mest sociala robot har hans företag Furhat Robotics bidragit till att sätta Stockholm på kartan som en av världens mest innovativa städer. 9

11 3. Nyföretagsamheten sjunker för fjärde året i rad Företagsstrukturens dynamik och arbetsmarknadens funktionssätt kan påverkas av hur benägen befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område är att starta företag. Ett intressant mått i det sammanhanget är nyföretagsamheten, det vill säga andelen personer som har blivit företagsamma under det senaste året. I vår mätning skiljer vi på genuint nyföretagsamma personer och inflyttare till kommunen. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som någon gång under året blev ansvariga för någon typ av företag (men som inte var det innan). Inflyttare till kommunen är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå och Sverigenivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 7 För fjärde året i rad sjunker nyföretagsamheten i Stockholms län, vilket vi kan se i diagram 5. Den långsiktigt positiva trend som kan ses för företagsamheten är med andra ord inte synlig när det gäller nyföretagsamheten. Sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 14,7 per invånare i arbetsför ålder (16-74 år). Även bland kvinnor sjunker nyföretagsamheten i Stockholms län. Antalet nyföretagsamma kvinnor per invånare uppgår för närvarande till 11,6, vilket är den lägsta noteringen sedan Nyföretagsamheten bland den yngre delen av befolkningen (16-34 år) har historiskt varit högre än för såväl den totala befolkningen som kvinnorna, men även här är trenden negativ. Årets notering på 16,4 per invånare är den svagaste nyföretagsamheten bland de yngre på över tio år. Diagram 5. Utveckling av antalet nyföretagsamma personer per invånare, år ,1 15,3 10,9 16,4 14,7 11,6 Totalt Kvinnor Unga 5 0 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län tenderar länets nyföretagsamhet att överskattas om dessa personer inkluderas. 10

12 Hög men sjunkande nyföretagsamhet i Stockholms län För Sverige som helhet har nästan personer blivit ansvariga för någon typ av företag under det senaste året, vilket är en ökning med två procent jämfört med fjolårets mätning. Sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 11,0 per invånare, vilket är en ökning jämfört med fjolårets notering, som uppgick till 10,8 personer per invånare. Stockholms län har landets högsta nyföretagsamhet med 14,7 nyföretagsamma per invånare, vilket framgår av diagram 6. De senaste årens utveckling har emellertid varit sämre för Stockholms län jämfört med landet i stort, då länets nyföretagsamhet nu har minskat fyra år i rad. Man får gå tillbaka till 2004 för att finna en lika låg notering som Diagram 6. Antal nyföretagsamma personer per invånare (16-74 år), år ,0 14,0 14,7 12,0 11,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Jämtland Gotland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västerbotten Kronoberg Södermanland Västernorrland Västmanland Dalarna Norrbotten Örebro Värmland Jönköping Östergötland Kalmar Gävleborg Blekinge Minskat försprång i nyföretagsamhet för länets kvinnor Nyföretagsamheten har, liksom företagsamheten, historiskt varit signifikant lägre bland kvinnor jämfört med bland män. Även under det senaste året har färre kvinnor än män blivit ansvariga för någon typ av företag. För Sverige som helhet valde knappt kvinnor att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är marginellt högre än året dessförinnan. Som andel av befolkningen i arbetsför ålder motsvarar det 8,3 nyföretagsamma kvinnor per invånare, vilket är en oförändrad andel jämfört med året innan. Stockholms län har liksom i fjol Sveriges högsta nyföretagsamhet bland kvinnor, med 11,6 nyföretagsamma kvinnor per invånare (se diagram 7). Nyföretagsamheten bland länets kvinnor har emellertid minskat fyra år i rad, vilket har resulterat i att försprånget gentemot övriga län har krympt. 11

13 Diagram 7. Kvinnors nyföretagsamhet per invånare (16-74 år), år ,0 12,0 11,6 10,0 8,0 8,3 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Gotland Jämtland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västernorrland Södermanland Örebro Kronoberg Värmland Dalarna Västerbotten Västmanland Norrbotten Östergötland Gävleborg Kalmar Jönköping Blekinge Fortsatt sjunkande nyföretagsamhet bland de unga I Sverige som helhet valde drygt unga personer (16-34 år) att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är något färre jämfört med året dessförinnan. Det motsvarar 12,4 nyföretagsamma unga per invånare. Stockholms län uppvisar Sveriges högsta nyföretagsamhet bland den yngre delen av befolkningen, med en notering på 16,4 nyföretagsamma per invånare, vilket vi kan se i diagram 8. Avståndet till övriga län har dock minskat sedan fjolårets mätning och sammantaget har nyföretagsamheten nu sjunkit fyra år i följd. Diagram 8. De yngres nyföretagsamhet per invånare (16-34 år), år ,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 16,4 Stockholm Jämtland 12,4 Gotland Sverige Västra Götaland Skåne Halland Uppsala Dalarna Västerbotten Kronoberg Jönköping Värmland Södermanland Västmanland Västernorrland Örebro Norrbotten Kalmar Östergötland Blekinge Gävleborg Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner Då vi studerar nyföretagsamheten i landets kommuner delar vi in de nyföretagsamma personerna i två grupper; dels de genuint nyföretagsamma och dels inflyttare till kommunen som är ansvariga för ett företag. Det innebär att nyföretagsamheten konsekvent ligger högre på kommunal nivå jämfört med länsnivå och Sverigenivå, där enbart de genuint nyföretagsamma inkluderas i måttet. 12

14 En jämförelse av företagsamheten och nyföretagsamheten i Sveriges kommuner visar på en relativt stark samvariation, vilket visas i diagram 9. En tänkbar förklaring är att företagsstrukturen i en kommun påverkar förutsättningarna för såväl nyföretagsamhet som företagsamhet. En annan tänkbar förklaring kan vara att ett företagsklimat som främjar tillkomsten av nya företag även gynnar många existerande företag. Diagram 9. Företagsamhet och nyföretagsamhet i Sveriges kommuner, 2015 Företagsamma människor (andel av arbetsför befolkning) 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % R2 = 0,524 0 % Nyföretagsamma människor (per invånare) Stigande nyföretagsamhet i de flesta kommuner Nyföretagsamheten ökar i 18 av länets 26 kommuner, vilket kan vara förvånande med tanke på att nyföretagsamheten sjunker för länet i stort. Förklaringen till det är att nyföretagsamheten minskar i Stockholms stad, vilket är länets folkrikaste kommun. Den snabbast växande nyföretagsamheten finner vi för närvarande i Lidingös kommun. Sveriges mest företagsamma kommun, Danderyd, har också högst andel nyföretagsamma människor. Sammantaget uppgår nyföretagsamheten till 31,6 personer per invånare i Danderyd (se tabell 2). Bland kommuner med en hög total nyföretagsamhet tenderar också inflyttningen av nyföretagsamma personer vara hög. Den genuina nyföretagsamheten uppgår exempelvis till 21,4 per invånare i Danderyd, vilket innebär att nästan en tredjedel av den totala nyföretagsamheten utgörs av personer som under året har flyttat in från andra kommuner. Bland kommuner med en låg total nyföretagsamhet, som exempelvis Södertälje, tenderar inflyttningen av nyföretagsamma personer att vara låg. Även bland kvinnor finner vi den högsta nyföretagsamheten i Danderyd. Bland den yngre delen av befolkningen är nyföretagsamheten högst i Solna. 13

15 Tabell 2. Antal nyföretagsamma människor per invånare, år Kommun Genuint nya (antal) Genuint nya (per inv) Inflyttade (antal) Totalt nya (antal) Totalt nya (per inv) Kvinnor Unga Danderyd , ,6 24,5 32,6 Lidingö , ,8 23,8 30,5 Vaxholm , ,5 22,3 25,5 Nacka , ,2 21,5 29,9 Solna , ,7 18,6 33,1 Värmdö , ,7 20,5 27,4 Sundbyberg , ,4 17,5 30,2 Täby , ,7 18,4 26,5 Österåker , ,6 16,6 24,2 Stockholm , ,6 16,8 25,4 Ekerö , ,4 17,1 25,6 Sollentuna , ,9 15,6 23,2 Tyresö , ,6 15,9 21,6 Huddinge , ,9 12,6 21,3 Vallentuna , ,6 15,3 19,8 Nynäshamn , ,9 13,4 19,3 Nykvarn 75 10, ,8 8,5 23,5 Sigtuna , ,8 13,1 20,7 Norrtälje , ,5 13,1 18,4 Haninge , ,2 12,7 21,2 Upplands Väsby , ,9 12,9 19,9 Salem , ,2 10,4 16,9 Upplands-Bro , ,1 12,3 18,3 Järfälla , ,9 10,7 19,6 Botkyrka , ,7 10,3 18,7 Södertälje , ,2 8,9 15,5 14

16 4. Företagsamheten inom välfärdssektorn En förklaring till företagsamhetens långsiktigt stigande trend är att allt fler människor under senare år har startat företag inom branscher som tidigare inte har varit öppna för konkurrens. En sådan bransch är välfärdssektorn. Välfärdssektorn omfattar en rad skattefinansierade tjänster inom vård, skola och omsorg. 8 Oavsett vem som utför dessa tjänster ansvarar stat, landsting och kommun för att de tillhandahålls åt invånarna. Fram till för ett par decennier sedan var det främst landstingen och kommunerna som utförde välfärdstjänsterna, men sedan 1990-talet har det blivit vanligare att kommuner och landsting upphandlar tjänster från privata företag, eller att de låter invånarna välja vilka som ska utföra dem. 9 I det här avsnittet presenteras en analys av företagsamheten inom välfärdssektorn, där vi jämför omfattningen av antalet företagsamma människor inom sektorn i Sveriges län samt i Stockholms läns kommuner. Då en majoritet av de företagsamma inom sektorn är kvinnor jämförs även omfattningen av företagsamma kvinnor i välfärdssektorn i Sveriges län och kommuner. Dessutom undersöker vi hur företagsamheten inom sektorn har utvecklats under de senaste fem åren, från 2010 till Fler företagsamma inom välfärdssektorn Sedan 2010 har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat från drygt personer till runt personer för Sverige i stort, vilket innebär en ökning med cirka 25 procent. Det motsvarar en ökning från 3,1 till 3,8 företagsamma personer per invånare (16-74 år). Diagram 10. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år , , Stockholm Jämtland Uppsala Skåne Halland Gotland Sverige Dalarna Västra Götaland Kronoberg Västmanland Örebro Östergötland Södermanland Värmland Västernorrland Gävleborg Västerbotten Norrbotten Kalmar Blekinge Jönköping 8 Analysen i avsnittet utgår från SCB:s och Ekonomifaktas definition av välfärdssektorn. Se Ekonomifakta (2014). 9 Oavsett om en välfärdstjänst utförs i privat eller offentlig regi så är den fortfarande offentligt finansierad. Kommun, landsting eller stat har dessutom ansvar för uppföljning och kontroll av hur tjänsterna utförs. 15

17 I Stockholms län har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat med drygt personer, eller cirka 28 procent, under samma period. Det motsvarar en ökning från 4,6 till 5,4 företagsamma personer per invånare. Stockholms län har därmed Sveriges högsta andel företagsamma personer inom välfärdssektorn (se diagram 10), vilket även var fallet En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn Ungefär sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn är kvinnor, vilket innebär att utökade möjligheter för människor att starta och driva företag inom den här sektorn kan vara ett viktigt steg för en ökad företagsamhet bland kvinnor generellt. Sedan 2010 har antalet företagsamma kvinnor inom sektorn ökat med cirka 29 procent i Stockholms län, vilket motsvarar en ökning från 5,5 till 6,6 företagsamma kvinnor per invånare. Även bland kvinnor svarar Stockholms län för den högsta företagsamheten inom välfärdssektorn, vilket framgår av diagram 11. Diagram 11. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år , , Stockholm Jämtland Gotland Skåne Uppsala Halland Sverige Dalarna Västra Götaland Västmanland Södermanland Östergötland Värmland Kronoberg Örebro Gävleborg Norrbotten Kalmar Västernorrland Blekinge Västerbotten Jönköping Flest företagsamma inom välfärdssektorn i Danderyd och Vaxholm Företagsamheten inom välfärdssektorn har ökat i samtliga kommuner i Stockholms län sedan 2010, med undantag för Botkyrka och Ekerö. I såväl Botkyrka som Ekerö har företagsamheten inom sektorn varit oförändrad under de senaste fem åren. Den snabbaste ökningen i relation till befolkningen finner vi i Vaxholm, där företagsamheten inom välfärdssektorn har stigit från 8,3 till 10,2 företagsamma personer per invånare, vilket vi kan se i tabell 3. Vaxholm har för övrigt Sveriges näst högsta företagsamhet inom välfärdssektorn. Den högsta företagsamheten inom sektorn finner vi i Danderyd, med 10,3 företagsamma människor per invånare. Botkyrka har Stockholms läns lägsta andel företagsamma människor inom sektorn, med en notering på 2,4 personer per invånare. 16

18 Tabell 3. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år 2010 och Kommun Totalt, 2015 (antal) Totalt, 2015 (per inv) Totalt, 2010 (antal) Totalt, 2010 (per inv) Förändring (per inv) Danderyd , ,2 1,1 Vaxholm 82 10,2 65 8,3 1,9 Lidingö 264 8, ,8 0,4 Nacka 533 7, ,5 1,2 Vallentuna 164 7, ,9 1,3 Täby 322 6, ,0 0,8 Ekerö 122 6, ,5 0,0 Solna 354 6, ,8 1,2 Stockholm , ,9 1,0 Sollentuna 285 5, ,9 0,8 Tyresö 182 5, ,1 1,5 Värmdö 163 5, ,9 0,7 Österåker 165 5, ,6 0,9 Sundbyberg 177 5, ,6 1,5 Salem 57 5,0 43 3,9 1,1 Upplands Väsby 155 5, ,8 1,1 Nynäshamn 97 4,8 77 4,0 0,8 Norrtälje 193 4, ,8 0,8 Huddinge 330 4, ,6 0,7 Sigtuna 126 3,9 91 3,1 0,8 Upplands-Bro 72 3,9 53 3,0 0,8 Nykvarn 26 3,6 20 3,0 0,6 Järfälla 180 3, ,2 0,3 Haninge 211 3, ,7 0,7 Södertälje 224 3, ,1 0,2 Botkyrka 155 2, ,3 0,0 Stor regional spridning för företagsamma kvinnor i välfärdssektorn Även bland kvinnor finner vi Sveriges högsta företagsamhet inom välfärdssektorn i Danderyd och Vaxholm, med 13,3 respektive 12,1 företagsamma kvinnor per invånare inom sektorn. Botkyrka har Stockholms läns lägsta andel företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn. Bland Stockholms läns 26 kommuner har andelen företagsamma kvinnor i välfärdssektorn ökat i alla kommuner förutom Nykvarn under de senaste fem åren (se tabell 4). I Nykvarn minskade andelen från 3,6 till 3,4 företagsamma kvinnor per invånare. Den snabbaste ökningen av andelen företagsamma kvinnor i välfärdssektorn finner vi i Upplands Väsby, där noteringen har stigit från 4,7 till 6,9 företagsamma kvinnor per invånare. 17

19 Tabell 4. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år 2010 och Kommun Kvinnor, 2015 (antal) Kvinnor, 2015 (per inv) Kvinnor, 2010 (antal) Kvinnor, 2010 (per inv) Förändring (per inv) Danderyd , ,6 1,7 Vaxholm 49 12,1 39 9,9 2,2 Lidingö , ,7 1,0 Vallentuna ,6 90 8,4 2,2 Täby 228 9, ,9 1,6 Nacka 318 9, ,7 1,3 Ekerö 80 8,5 74 8,2 0,4 Österåker 114 7,7 86 6,0 1,6 Solna 203 7, ,8 1,2 Sollentuna 173 7, ,6 1,4 Upplands Väsby 108 6,9 69 4,7 2,3 Värmdö 100 6,9 88 6,5 0,4 Stockholm , ,6 1,2 Nynäshamn 67 6,8 51 5,4 1,4 Tyresö 104 6,4 69 4,5 1,9 Norrtälje 128 6, ,3 0,8 Sundbyberg 98 5,7 56 3,8 1,8 Salem 31 5,4 25 4,5 0,9 Upplands-Bro 46 5,0 38 4,4 0,6 Huddinge 186 5, ,2 0,7 Haninge 135 4,5 96 3,4 1,1 Sigtuna 70 4,4 51 3,5 0,9 Järfälla 99 3,8 85 3,5 0,3 Södertälje 123 3, ,2 0,5 Nykvarn 12 3,4 12 3,6-0,2 Botkyrka 89 2,8 81 2,7 0,1 18

20 5. Appendix Vi visade i huvudrapporten hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i relation till befolkningstillväxten under det senaste året. I detta appendix redovisar vi ett antal diagram och tabeller som illustrerar hur företagsamheten har utvecklats i absoluta tal. Dessa förändringar kan gå åt olika håll. Även om antalet företagsamma människor ökar (vilket de gör i samtliga län i årets mätning) kan företagsamheten som andel av befolkningen ändå minska eller vara oförändrad. Detta inträffar då befolkningen ökar i snabbare eller i samma takt som företagsamheten gör. Appendixet innehåller även statistik över de personer som har bestämt sig för att avsluta sitt företagsengagemang under det senaste året. I likhet med nyföretagsamheten finns det två sorters avslutare på kommunnivå; dels de som inte längre klassificeras som företagsamma enligt våra kriterier, dels de som flyttat från en kommun till en annan och således fortsätter sin företagsamhet i en annan kommun. På Sverige- och länsnivå redovisas enbart den första gruppen avslutare. Det gör att kommun siffrorna inte är jämförbara med Sverige- och länssiffrorna, på motsvarande sätt som var fallet avseende nyföretagsamheten. Tillväxt Diagram 12. Tillväxt av antal företagsamma personer (16-74 år) per län, år ,5 % 2,2 % 2,0 % 1,7 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Stockholm Jämtland Västerbotten Blekinge Södermanland Norrbotten Örebro Östergötland Sverige Halland Gotland Västra Götaland Västmanland Skåne Uppsala Värmland Dalarna Västernorrland Jönköping Kalmar Kronoberg Gävleborg Diagram 13. Tillväxt av antal företagsamma kvinnor (16-74 år) per län, år ,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 2,8 % 2,4 % 0,0 % Gotland Örebro Östergötland Stockholm Södermanland Halland Norrbotten Västerbotten Sverige Blekinge Dalarna Värmland Västra Götaland Jämtland Uppsala Västernorrland Skåne Jönköping Kalmar Västmanland Gävleborg Kronoberg 19

21 Diagram 14. Tillväxt av antal yngre företagsamma personer (16-34 år) per län, år ,0 % 7,0 % 6,0 % 5,0 % 4,0 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,6 % 0,1 % 0,0 % 1,0 % 2,0 % Jämtland Västerbotten Dalarna Södermanland Örebro Jönköping Värmland Östergötland Gävleborg Halland Kalmar Gotland Blekinge Västra Götaland Sverige Västmanland Stockholm Uppsala Skåne Norrbotten Västernorrland Kronoberg Tabell 5. Tillväxt av antal företagsamma människor, år Kommun Företagsamma 2015 (antal) Företagsamma 2014 (antal) Tillväxt (procent) Tillväxt kvinnor (procent) Tillväxt unga (procent) Sundbyberg ,6 % 7,4 % 5,4 % Nykvarn ,2 % -1,5 % 22,3 % Solna ,8 % 2,9 % 4,6 % Lidingö ,8 % 4,7 % 4,2 % Tyresö ,5 % 4,6 % 1,3 % Nacka ,4 % 5,0 % 2,0 % Österåker ,2 % 3,9 % 2,9 % Värmdö ,1 % 6,1 % -0,2 % Sollentuna ,8 % 2,9 % 4,6 % Norrtälje ,7 % 3,5 % 2,0 % Vaxholm ,6 % 3,4 % -3,8 % Sigtuna ,5 % 3,9 % 4,0 % Stockholm ,1 % 2,5 % -1,1 % Upplands Väsby ,0 % 2,9 % 0,7 % Salem ,0 % 1,0 % -2,4 % Haninge ,8 % 2,8 % 3,4 % Huddinge ,7 % 2,2 % -2,1 % Täby ,7 % 2,1 % 1,4 % Upplands-Bro ,6 % 4,0 % -2,3 % Nynäshamn ,5 % 1,8 % -3,5 % Danderyd ,4 % 1,4 % 6,3 % Järfälla ,3 % 1,4 % 2,0 % Botkyrka ,0 % 1,2 % -1,5 % Vallentuna ,7 % 2,2 % 3,4 % Ekerö ,6 % 1,4 % 0,0 % Södertälje ,0 % -0,7 % -1,7 % 20

22 Avslut Tabell 6. Antal avslutare per invånare, år Kommun Genuina avslutare (antal) Genuina avslutare (per inv) Utflyttade (antal) Utflyttade (per inv) Totalt avslut (antal) Totalt avslut (per inv) Kvinnor Unga Danderyd , , ,8 21,8 20,5 Lidingö , , ,2 16,3 17,2 Solna , , ,1 16,1 22,3 Vaxholm ,8 72 8, ,7 16,8 18,2 Nacka , , ,8 15,1 19,0 Täby , , ,6 15,8 15,8 Ekerö , , ,2 15,1 15,7 Värmdö , , ,7 12,7 14,9 Stockholm , , ,3 14,0 17,3 Sundbyberg , , ,2 12,2 19,6 Vallentuna , , ,5 12,9 11,1 Österåker , , ,1 12,1 13,4 Huddinge , , ,9 11,0 16,0 Sollentuna , , ,8 12,8 14,0 Nynäshamn , , ,0 11,9 14,1 Tyresö , , ,7 11,9 13,8 Haninge 590 9, , ,3 10,8 13,1 Sigtuna , , ,9 10,2 13,2 Upplands Väsby 308 9, , ,8 10,9 14,7 Botkyrka , , ,7 9,6 14,5 Järfälla 494 9, , ,6 9,8 13,0 Upplands-Bro 158 8, , ,4 9,5 12,2 Salem 95 8,4 63 5, ,9 9,7 13,2 Norrtälje 418 9, , ,2 9,6 11,4 Södertälje 621 9, , ,2 9,2 12,6 Nykvarn 60 8,4 28 3, ,3 9,7 5,6 21

23 6. Källhänvisningar Ekonomifakta (2014). Bransch- och sektorsindelning. ( ). Eurostat (2015). European Labour Force Survey ( ). Svenskt Näringsliv (2016). Företagsamheten Metodbeskrivning. BINARY/Metodbeskrivning ( ). SCB (2015). Folkmängden den 1 november efter region, ålder och kön. År BE BE0101 BE0101A/ FolkmangdNov/?rxid=a045052b-3d62-486a-92a8-4b201a ( ). 22

24 Storgatan 19, Stockholm Telefon Arkitektkopia AB, Bromma, 2016