Energi- och klimatstrategi för Älvsbyns kommun 2011 2015

Sammanfattning Kommunstyrelsen i Älvsbyns kommun har år 2007 beslutat att ta fram en klimatstrategi för att minska kommunens utsläpp av växthusgaser. Energifrågan har integrerats i arbetet eftersom energianvändningen har starka kopplingar till utsläpp av koldioxid. Därför har arbetsgruppen kallat förslaget energioch klimatstrategi för Älvsbyns kommun. Strategin kan även användas som energiplan. Övergripande mål för Älvsbyns kommuns energioch klimatarbete 1. Energianvändningen inom Älvsbyns kommun ska kännetecknas av effektivitet och uthållighet ur ett långsiktigt ekologiskt perspektiv. Detta innebär bland annat en effektiv användning av elenergi och en successiv utfasning av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara sådana. 2. Älvsbyns kommuns egen energiproduktion ska baseras på förnyelsebara bränslen. 3. Älvsbyns kommun ska år 2035 vara en fossilbränslefri kommun. Detaljerade mätbara energioch klimatmål Utsläppen av koldioxid per invånare ska inom Älvsbyns kommun, som geografiskt område, år 2015 ha minskat med 15 % jämfört med 2004 års utsläppsnivå (en minskning med 640 kg per invånare) samtidigt som luftkvaliteten i centralorten ska förbättras. Älvsbyns kommun ska genom energieffektiviseringar minska förbrukningen av energi från 2008 års nivå med minst 2,5% per år fram till 2015. År 2015 skall minst 60 % av det bränsle/drivmedel som används i kommunens (inklusive det kommunala fastighetsbolaget och energibolaget) tjänstebilar/leasingbilar utgöras av förnyelsebara bränslen (exempelvis etanol eller biogas) eller el (elhybrid). Under 2009 skall Älvsbyns kommun genomföra två klimatrelaterade kampanjer i syfte att få allmänheten att åka mer kollektivtrafik samt välja cykel/promenera framför att åka bil. Åtgärdsplan En åtgärdsplan har framarbetats, där ett antal åtgärder har föreslagits som syftar till att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen från Älvsbyns kommun. Kommunen ska: successivt byta ut fordon som nyttjas av personal i tjänst till fordon som inte drivs med fossila bränslen. i samverkan med näringsliv och andra aktörer i samhället verka för att effektivisera transporter av varor. uppdatera kommunala planer så att de styr mot målen i energioch klimatstrategin. offensivt arbeta med information och kunskapsspridning till företag och allmänhet för att ändra beteenden som leder till stora koldioxidutsläpp. utföra en energikampanj under 2011 internt inom kommunorganisationen. 2(17)

Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION... 4 1.1 ORGANISATIONEN KRING KLIMATARBETET... 4 1.2 VÄXTHUSEFFEKTEN OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARNA... 4 1.3 LAGEN OM KOMMUNAL ENERGIPLANERING... 5 1.4 STYRMEDEL... 5 2. INVENTERING... 6 2.1 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING... 6 2.2 NÄRINGSLIV... 6 2.3 ENERGI... 7 2.4 VÄXTHUSGASER... 7 2.5 PROGNOS... 9 3. MÅL... 11 3.1 NATIONELLA KLIMATMÅL... 11 3.2 REGIONALA KLIMATMÅL... 11 3.3 ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGINS KOPPLING TILL MÅL I ANDRA STYRDOKUMENT... 11 3.4 BESKRIVNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL/VISIONER FÖR KLIMATARBETET... 12 3.5 BESKRIVNING AV MÄTBARA MÅL SOM SYFTAR TILL ATT NÅ DE ÖVERGRIPANDE MÅLEN/VISIONERNA... 12 4. HANDLINGSPLAN... 12 4.1 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER... 13 5. UPPFÖLJNING... 17 3(17)

1. Introduktion Den negativa klimatpåverkan som utsläppen av växthusgaser till atmosfären ger upphov till påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är med sin miljöpåverkan en av de största utmaningarna som världen och Älvsbyns kommun står inför. Frågan har en tydlig koppling till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. Det sätt som vi arbetar med energioch klimatfrågor är därför av betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Älvsbyns kommun. Genom att upprätta en klimatstrategi, visar Älvsbyns kommun att vi arbetar för att ta vårt ansvar för att nå de nationella och regionala klimatmålen. Strategin syftar således till att utifrån lokala förutsättningarna sätta upp mål och formulera åtgärder som på ett effektivt sätt kan bidra till att minska Älvsbyns kommuns bidrag till klimatförändringarna. Klimatstrategin ska också utgöra kommunens energistrategi. Den nu gällande energiplanen i Älvsbyns kommun antogs av kommunfullmäktige år 2000. Energi- och klimatstrategin ersätter denna plan. Kommunfullmäktige beslutar om energioch klimatstrategin, men för att nå en långsiktigt hållbar energiförsörjning måste alla invånare i kommunen på sikt bli delaktiga i klimatarbetet. 1.1 Organisationen kring klimatarbetet Arbetet med Klimatstrategin påbörjades hösten 2006 genom att Älvsbyns kommun ansökte om deltagande i projektet Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner. Älvsbyns kommun antogs till projektet och har därefter påbörjat arbetet med strategin. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för projektet och som ett första steg upprättades en intern organisation bestående av en politisk styrgrupp, budgetberedningen, samt en arbetsgrupp som har bestått av olika sakkunniga personer inom områden som bl.a. fastigheter, gator, energi, transporter samt näringsliv. Projektet sattes officiellt igång i samband med att en av klimatkommunerna anordnat upptaktsmöte i Falköping i februari 2007. Ett förslag till energioch klimatstrategi har i april månad 2009 remitterats till kommunens nämnder och styrelser. 1.2 Växthuseffekten och klimatförändringarna Redan i dag ser vi effekterna av klimatförändringarna. Medeltemperaturen stiger, vilket får negativa konsekvenser för miljön och ekosystemen. Det räcker med en temperaturökning på några få grader för att hela jordens klimatsystem ska rubbas. I atmosfären påverkar växthusgaserna vårt klimat genom att absorbera värmestrålning. De hindrar inte solljuset att nå jordytan och värma upp den, men en stor del av den värmestrålning som annars skulle sändas tillbaka från jorden ut i rymden fångas upp. Gaserna fungerar ungefär som glasrutorna i ett växthus. Det är därför deras inverkan på klimatet kallas för växthuseffekten. Klimatpåverkande gaser, såsom koldioxid, vattenånga, metan och dikväveoxid (lustgas) har alltid funnits i atmosfären, men förekommer nu i allt högre halter som en följd av våra utsläpp. Koldioxid har den största negativa inverkan på vårt klimat. Det är utnyttjandet av fossila bränslen, som t ex. olja, stenkol och naturgas, som är den största bidragande orsaken och varje ytterligare tillskott av koldioxid kommer med andra ord att medföra en i det närmaste permanent förhöjning av koldioxidhalten i både luft och vatten och därmed en lika långvarig förstärkning av växthuseffekten. Det är därför viktigt att alla bidrar till att vända den negativa trenden. Mer om hur klimatförändringarna påverkar Sverige och specifikt vår finns region finns att läsa om på SMHI:s webbsida, http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8785&l=sv. 4(17)

1.3 Lagen om kommunal energiplanering En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. Ett sätt att strategiskt påverka utvecklingen är att göra en energiplan. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av kommunalfullmäktige. Älvsbyns kommuns energioch klimatstrategi innefattar även en energiplan som uppfyller lagens syfte. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. Genom en miljöanalys görs en bedömning av hur miljön, hälsan och hushållningen kommer att påverkas av olika åtgärder eller energisystem. En miljöanalys har utförts (bilaga 1). 1.4 Styrmedel Kommunen och de kommunala bolagen har en viktig roll att spela inom energioch klimatarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning och rådgivning. Samhällsplanering spelar en viktig roll om vi ska nå energioch klimatmålen och därmed bromsa klimatförändringarna. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion med avseende på energianvändningen t.ex. gällande lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen samt vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. Transporter utgör en mycket stor del av de klimatpåverkande utsläppen i Älvsbyns kommun. Kostnader spelar en avgörande roll vid val av bränslen och transportslag. Kommunen har liten möjlighet att påverka lagstiftning, bränslepriser och skatter, några av de faktorer som styr vår bränsleanvändning och därmed också våra utsläpp av koldioxid. Kommunen kan i sina olika roller och nära kontakt med medborgare och näringsidkare arbeta för mer miljöanpassade transporter samt utveckla andra effektiva styrmedel. Kommunen som organisation bidrar med en relativt stor del av kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Genom att se över sin energiförbrukning, tjänsteresor, transporter samt inom ramen för upphandling ställa klimatkrav, kan kommunen minska sin egen klimatpåverkan avsevärt. Slutligen spelar kommunen en viktig roll för informationsspridning och folkbildning. Här är energirådgivaren en viktig resurs. 5(17)

2. Inventering 2.1 Geografi och befolkning Älvsbyns kommun ligger i skogslandet i Norrbottens inland. Kommunen täcker en geografisk yta som är 1 713 km 2. Piteälven med Storforsen som största turistmål rinner med en 10 mil lång sträckning genom kommunen. Större genomkorsande vägar är bland annat väg 94 som går mellan Luleå och Bodö i Norge samt väg 374 som går mellan Piteå och Jokkmokk. Stambanan går också genom kommunen. Älvsbyns kommun har 8 465 invånare (31/12 2008) fördelade på ca 3 000 hushåll. Fler än hälften av invånarna bor i centralorten Älvsbyn. Några större byar är Vidsel, Korsträsk, och Vistträsk. Klimatet lokalt i tätorten är extremt inlandsklimat där inversion lätt bildas genom att höga berg ligger runt omkring älvdalen där själva samhället är uppbyggt. 2.2 Näringsliv Småföretagandet dominerar näringslivet i Älvsbyns kommun. De större företagen som Älvsbyhus och Polarbröd är väl kända såväl inom som utanför landet. Det finns även bil- och robottestverksamhet, flera olika verkstads-, livsmedels-, och serviceföretag, samt företag inom turism och inom de agrara näringarna. Kommunen ligger inom regionen 4-kanten i Norrbotten som förutom Älvsbyn omfattar kommunerna Piteå, Luleå och Boden och som kan anses utgöra en gemensam arbetsmarknad. Det bör finnas goda förutsättningar för näringslivsutveckling både inom befintliga företag och genom att nya företag skapas i kommunen. Utvecklingsområden kan till exempel vara energioch drivmedel, förädling av skogsråvara, turist- och besöksnäring, handelsföretag och biltestverksamhet. 6(17)

2.3 Energi Den totala energianvändningen i Älvsbyns kommun för år 2004 uppgick till ca 318 GWh. Det motsvarar ca 36 208 kwh per invånare. Det är en minskning med ca 20% från 1990 års nivå, se diagram 1. Med energianvändning menas i detta fall bensin, diesel, eldningsolja, fjärrvärme, träbränsle samt elenergi. Energianvändning i Älvsbyns kommun 400000 350000 300000 Mvh 250000 200000 150000 Hushåll Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri, byggverksamhet Jordbruk, skogsbruk 100000 50000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 År Diagram 1: Slutlig energianvändning i Älvsbyns kommun, sektorsvis uppdelning. Källa SCB. De sektorer som svarar för den största energianvändningen är hushållen, industri- och byggverksamheter samt transporter, som tillsammans står för ca 85 % av energianvändningen i kommunen. 2.4 Växthusgaser Energi/uppvärmning Älvsbyns kommun har sedan länge arbetat med hållbarhetsfrågor. Redan på 1980-talet byggdes en biobränslebaserad fjärrvärmeanläggning i Älvsbyns kommuns tätort. 2006-2007 byggdes fjärrvärmeverket i centrala Älvsbyn ut och en ny kraftvärmepanna installerades. Förutom fjärrvärme produceras sedan i april 2007 grön el vid anläggningen. 2008 försåg anläggningen 922 villor, 55 hyreshus och 78 offentliga lokaler och industrifastigheter med energi för uppvärmning och varmvatten. Anslutning av ytterligare områden till fjärrvärmenätet pågår och förtätning sker i områden som sedan tidigare har fjärrvärme. I Vidsel har en mindre fjärrvärmeanläggning med pelletseldning installerats vid skolan. Kommunens lokaler i Tvärån och Vistträsk är delvis uppvärmda med ytjordvärme vilket även gäller för Vistträsk reningsverk. Älvsbyns avloppsreningsverk värms genom utvinning av värme från avloppsvatten. 7(17)

Produktion av elektrisk energi i kommunen sker i mycket begränsad omfattning. Kommunen är för närvarande beroende av elektrisk energi som är producerad utanför kommunen. I och med att Piteälven är klassad som riksintresse och har ett juridiskt skydd saknas i stort sett möjligheter till produktion av el från vattenkraft. Vindkraftverk saknas för närvarande i kommunen. Det finns riksintressanta områden för vindkraft och det bör undersökas ytterligare om det finns andra områden som kan vara lämpliga. Från SCB:s statistik kan utläsas att energi för uppvärmning inte ger något utsläpp av koldioxid i Älvsbyns kommun. Denna siffra stämmer dock inte eftersom exempelvis fjärrvärmeanläggningen eldar med en del fossila bränslen när det är extremt kallt ute. Totalt förbrukade Älvsbyns Energi AB under år 2008 119 m 3 olja som ger ett utsläpp på 319 ton. Det motsvarar ca 38 kg koldioxid per invånare. Det finns även enstaka villor som värms med olja. Dessa bedöms ge ett i sammanhanget försumbart utsläpp av koldioxid. De sektorer som svarar för den största energianvändningen är hushållen, industri- och byggverksamheter samt transporter, som tillsammans står för ca 85 % av energianvändningen i kommunen. Hushåll Hushållen har enligt SCB:s statistik minskat sina koldioxidutsläpp avsevärt sedan 1990. Möjliga orsaker kan tänkas vara att olika tekniska förbättringar har gjort att elförbrukningen i hushållen har minskat. Hushållsmaskiner bedöms till exempel ha blivit energieffektivare. Ytjordvärme, energibrunnar och sjövärme förekommer i större omfattning än tidigare för uppvärmning i villafastigheter och fritidshus och bedöms ge en lägre elförbrukning än direktverkande eller vattenburen el för uppvärmning. Samtidigt har antalet apparater i hushållen kraftigt ökat. Industri Industrins utsläpp av koldioxid i Älvsbyns kommun har de senaste åren hållit sig på en relativt jämn nivå. En fördubbling av utsläppen kan dock konstateras mellan åren 2003 och 2004. Industrins elförbrukning bör kunna ha en koppling till konjunkturen även om energieffektiviseringar kan ge en mera långsiktig minskning av utsläppen. Man bör överväga en konjunkturanpassning i samband med att mål för elförbrukning inom industrin sätts upp. Ett mått kan exempelvis vara antal kwh per producerad enhet för en specifik anläggning. Kommunen har inte kunnat få fram några uppgifter om ifall någon industri köper grön el som inte genererar koldioxidutsläpp. Service Service och handel har minskat sina koldioxidutsläpp men även här finns en tendens till ökning år 2004. Transporter Transporterna bidrar, enligt SCB:s statistik, med största andelen av de totala koldioxidutsläppen i kommunen. I jämförelse med denna sektor är alla andra områden försumbara. Transportsektorns bidrag i Älvsbyn har ökat sedan 2001 trots den tekniska utvecklingen med bränslesnålare fordon, förbättrad kunskap om sparsam körning och olika transportpolitiska åtgärder. 8(17)

Koldioxidutsläpp (ton per person och år) År Plac. i Folk- Energi Hushåll Industri Service Transporter Totalt landet mängd 1990 57 9 400 50 1 492 177 531 4 270 6 520 1995 168 9 400 49 449 130 159 3 303 4 089 2000 110 8 947 385 730 195 323 3 445 5 077 2001 151 8 892 0 741 110 347 3 299 4 497 2002 146 8 835 90 405 87 242 3 606 4 429 2003 164 8 838 0 176 76 148 3 619 4 019 2004 150 8 775 0 111 142 185 3 826 4 264 Tabell 1: Utsläpp av koldioxid i Älvsbyns kommun. Källa SCB 2.5 Prognos Det finns goda möjligheter att åstadkomma förbättringar inom de olika sektorerna för att minska energianvändningen och därmed minska utsläppen av koldioxid. Kommunens planering för bostadsbebyggelse, infrastruktur och andra verksamheter påverkar bland annat transportbehov och möjliga alternativ för uppvärmning av bostäder och lokaler. För att lyckas är det viktigt att kunskap om energioch klimatfrågan finns och att ett målmedvetet arbete mot strategiska mål utförs. Energi för uppvärmning Att förbättra byggnader och införa energibesparande tekniska system skulle troligen kunna ge en ganska stor effekt på förbrukningen av energi för uppvärmning. Byggnader kan förbättras byggnadstekniskt exempelvis genom tilläggsisolering eller fönsterbyte. Utvinning av värme ur luft, mark, vatten eller berg är ett sätt att energieffektivisera även om det krävs en viss andel el för att driva anläggningarna. Införda krav på energideklarationer för fastigheter bör ge ökad medvetenhet hos fastighetsägare om behov av energibesparande åtgärder. Klimatneutrala energislag har också möjlighet att öka sin andel av energiförbrukningen i kommunen. Vindkraftetableringar möjliggörs genom planering för vindkraft. Förtätning av fjärrvärmenät, satsningar på biobränsleanläggningar både som gemensamhetsanläggningar och för enskilda hushåll skulle kunna öka. Nyttjandet av solenergi skulle åtminstone sommartid kunna öka för uppvärmning av exempelvis varmvatten och pooler. Hushållens energianvändning Det finns en stor potential att minska hushållens energiförbrukning. Nya mer energisnåla hushållsmaskiner och den kommande utfasningen av glödlampor till förmån för lågenergilampor väntas ge effekt. De flesta hushåll kan göra betydligt mer för att minska sin energianvändning än vad som görs idag. Att undvika apparater som står i stand by-läge är ett exempel på ett mycket enkelt sätt för hushåll att minska onödig elförbrukning. Här har kommunen genom energirådgivningen en viktig roll för att sprida kunskap om enkla åtgärder som kan ge bra effekt. Hushållens resemönster skulle kunna förändras till fördel för färdmedel som ger begränsad eller ingen klimatpåverkan. Här krävs en strategi för resandet som möjliggör ett större nyttjande av kollektivtrafik samt uppbyggnad av en infrastruktur som är anpassad för framtidens miljöfordon. 9(17)

Industri Industrins konkurrenskraft på lång sikt kan komma att påverkas av hur företagen klarar anpassningen till hållbara energilösningar. Mycket talar för att priset på energi kommer att vara fortsatt högt eller ännu högre än idag vilket ställer större krav på energieffektivisering för att företagen ska kunna nå lönsamhet. Framtidens kunder kan dessutom komma att ställa helt andra krav än dagens på att företagen tar sitt ansvar när det gäller uthållighetsfrågor. Många företag har redan genomfört åtgärder för energieffektiviseringar men de flesta har fortfarande goda förutsättningar att hitta nya eller ytterligare möjligheter att energieffektivisera och på så sätt spara pengar och energi. Det kommer antagligen att finnas en marknad för energieffektiva produkter och klimatsmarta lösningar. Dessa skulle kunna produceras i Älvsbyn lika bra som på annan plats. Nationella satsningar på bland annat vindkraft kommer att ge möjlighet till en större andel förnybar elenergi i landet. För Älvsbyns del bör möjligheten för vidkraftetableringar ytterligare undersökas för att underlätta för de som avser att bygga och driva vindkraftverk. Service Även inom servicenäringen finns möjlighet till energieffektiviseringar. Tekniska utvecklingen inom serviceområdet kommer på sikt troligen att innebära en minskad energiförbrukning. Det gäller till exempel kylanläggningar, kontorsmaskiner och belysning. En ökad e-handel kan innebära att godstransporterna ökar. Det är viktigt att dessa kan utföras effektivt och med så små koldioxidutsläpp som möjligt. Det finns goda förutsättningar för nya serviceföretag kopplade till energisektorn. Transporter När det gäller transporter av gods finns goda förutsättningar att öka andelen som transporteras på järnväg. En godsterminal i anslutning till järnvägen håller på att projekteras. Satsningen kommer att reducera antalet lastbilstransporter till och från Älvsbyn. En ökad satsning på gång- och cykelvägar för att dessa ska få en bättre kontinuitet och tillgänglighet kan på sikt minska tätortstrafiken. Här har dels kommunen och dels Vägverket ett ansvar att tillgodose behovet som finns. Kollektivtrafiken kommer att spela en stor roll för ett hållbart transportsystem i kommunen. Utvecklandet av bilpooler med miljöbilar skulle kunna vara ett komplement till kollektivtrafik där denna inte är tillräckligt tät. Gröna näringar Inom jord- och skogsbrukssektorn kan produktion av förnybara bränslen öka om det finns en efterfrågan på produkterna. I anslutning till djurgårdar skulle en biogasanläggning med fördel kunna byggas som kan minska denna sektors klimatpåverkan. En förstudie har inletts inom detta område. Anläggningen kan ge biogas som drivmedel eller producera förnybar elektrisk energi. Avfallshantering Återvinningscentralen avses flyttas till ett centralare läge, vilket minskar transporterna. En samverkan inom biogasområdet skulle kunna ge möjligheter att undvika transporter till grannkommuner med det komposterbara avfallet samt en möjlighet att få ett användningsområde för avloppsslam från de kommunala avloppsanläggningarna. 10(17)

3. Mål 3.1 Nationella klimatmål Det svenska klimatarbetet bedrivs på flera nivåer. Dels inom EU och globalt, dels på nationell och regional nivå samt på kommunal nivå. I juni 2006 antog riksdagen propositionen Nationell klimatpolitik i global samverkan (prop. 2005/06:172). Där fastställs att det nationella klimatmålet som antogs för klimatpolitiken år 2002, ligger fast. Det innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser, under perioden 2008-2012 ska ligga på en nivå som är fyra procent lägre än utsläppen år 1990. För att nå, de i propositionen uppställda målen, finns det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan som består av mål på både lång och kort sikt. Det långsiktiga svenska klimatmålet utgår från att utsläppen på sikt ska vara jämt fördelade mellan jordens invånare. På lång sikt ska de svenska utsläppen av växthusgaser därför minska till en nivå lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. Riksgenomsnittet för utsläpp var år 2003 cirka 7,9 ton per svensk och år. Internationell samverkan är avgörande för om målet ska nås. Det kortsiktiga målet är att de svenska utsläppen av växthusgaser som medelvärde för perioden 2008-2012 ska vara fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Målet ska nås genom inhemska åtgärder, utan användning av utsläppskrediter via vare sig flexibla mekanismer eller kompensation för upptag i så kallade kolsänkor (upptag av koldioxid i ex. växande skog). I Klimatberedningens betänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24) som var ute på remiss till och med den 18 juni 2008, diskuteras nya förslag på klimatmål. Beredningen föreslår mål inom tre olika tidsintervall: 2008-2012, 2020 samt 2050. Klimatberedningens betänkande kommer att vara underlag till den kommande klimatpolitiska propositionen som ännu inte har publicerats. 3.2 Regionala klimatmål Här presenteras mål från det regionala miljömålsprogrammet, för Norrbottens län. Utsläppen av växthusgaser ska år 2010 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Målet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller för flexibla mekanismer och beräknas i koldioxidekvivalenter. Målet omfattar inte basindustrierna lokaliserade i Norrbotten. Med basindustrier avses här massa- och pappersindustrin, gruv- och stålindustrin samt LuleKraft AB. Länsstyrelsen i Norrbottens län har, för att kunna fastställa ett regionalt delmål, verkat för att ett nationellt delmål för minskade utsläpp av växthusgaser från basindustrin framarbetas. 3.3 Energi- och klimatstrategins koppling till mål i andra styrdokument Energi- och klimatstrategin ska integreras i kommunens övriga styrdokument så att dessa går i samma riktning vad avser energioch klimatfrågan. Viktiga dokument i det sammanhanget är bland annat kommunens översiktsplan och detaljplaner, rese- och transportpolicy, riktlinjer för upphandling, underhållsplaner för fastigheter och anläggningar samt infrastrukturplaner av olika slag. 11(17)

3.4 Beskrivning av kommunens övergripande mål/visioner för klimatarbetet Energianvändningen inom Älvsbyns kommun ska kännetecknas av effektivitet och uthållighet ur ett långsiktigt ekologiskt perspektiv. Detta innebär bland annat en effektiv användning av elenergi och en successiv utfasning av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara sådana. Älvsbyns kommuns egen energiproduktion ska baseras på förnyelsebara bränslen. Älvsbyns kommun ska år 2035 vara en fossilbränslefri kommun. 3.5 Beskrivning av mätbara mål som syftar till att nå de övergripande målen/visionerna Utsläppen av koldioxid per invånare ska inom Älvsbyns kommun, som geografiskt område, år 2015 ha minskat med 15 % jämfört med 2004 års utsläppsnivå (en minskning med 640 kg per invånare) samtidigt som luftkvaliteten i centralorten skall förbättras. Älvsbyns kommun ska genom energieffektiviseringar minska förbrukningen av energi från 2008 år nivå med minst 2,5% per år fram till 2015. År 2015 skall minst 60 % av det bränsle/drivmedel som används i kommunens tjänstebilar/leasingbilar (inklusive de kommunala bolagen) utgöras av förnyelsebara bränslen (exempelvis etanol eller biogas) eller el (elhybrid). År 2011 skall Älvsbyns kommun genomföra två klimatrelaterade kampanjer i syfte att få allmänheten att åka mer kollektivtrafik samt välja cykel/promenera framför att åka bil. Älvsbyns kommun ska i sin översiktsplanering inbegripa planering för vindkraft. 12(17)

4. Handlingsplan 4.1 Beskrivning av åtgärder Åtgärd nr. 1. Under en sexårsperiod byta ut minst hälften av alla fordon som nyttjas av Älvsbyns kommuns personal till fordon som inte drivs med fossila bränslen. Beskrivning av åtgärden Älvsbyns kommunorganisation ska minska sina utsläpp av växthusgaser från fordon med minst 60% fram till 2015. 1. Fordon som drivs med icke fossila bränslen ersätter gamla fordon när fordonen byts ut. 2. Andelen tjänsteresor med kollektiva färdmedel ska öka. 3. GC vägar ska plogas före gatorna för att underlätta för gående. Huvudman Älvsbyns kommun Kommunstyrelsen, Älvsbyns Energi AB. Kostnad Åtgärden utförs när fordon ändå ska bytas ut. Kostnaden bedöms vara rimlig utifrån att fordon ändå byts ut med jämna mellanrum. En etanolbil är marginellt dyrare än en bensinbil. En elhybrid kan kosta närmare 100 tkr mer än en etanolbil att köpa. Minskning av CO2-utsläpp/ Ca 60% av nuvarande utsläpp från kommunens bilar Minskning av energi 2015. Datum då åtgärden Delmål 1 En tredjedel av fordonen utbytta januari skall vara utförd 2012. Delmål 2 Andel tjänsteresor med kollektiva färdmedel ska öka med 10% per år från och med 2009. Delmål 3 Införs vintern 2009-2010. Övriga miljövinster Bättre luft i Älvsbyn. Bättre underlag för kollektivtrafik. 13(17)

Åtgärd nr. 2. I samverkan med näringsliv och andra aktörer i samhället verka för att effektivisera transporter av varor. Beskrivning av åtgärden Genomföra tänkt godsterminal vid järnvägen enligt planen. Ha en aktiv roll i infrastrukturplaner hos de statliga verk och andra aktörer som arbetar med transportfrågor. Huvudman Älvsbyns kommun Kommunstyrelsen. Älvsbyns företagare. Kostnad 6-10 MKr Minskning av CO2-utsläpp/ Minskning av energi Datum då åtgärden skall vara utförd Övriga miljövinster För 100 ton som fraktas 1 000 km på väg blir utsläppet ca 6,38 ton koldioxid. Motsvarande koldioxidutsläpp för järnvägstransport är ca 0,1 ton. Energiåtgången för motsvarande lastbilstransport är 96 GJ och för järnvägstransporten 14 GJ (Källa Green Cargo) Senast 2011-12-31 ska godsterminalen vara i bruk. Tunga transporter med lastbil minskar till förmån för järnvägstransporter. Trafiksäkerhetsvinster och minskning av buller från tung trafik på väg. Bättre luft i Älvsbyns tätort. Åtgärd nr. 3. Uppdatera kommunala planer så att de styr mot målen i energioch klimatstrategin. Beskrivning av åtgärden Översiktsplan samt övriga policy- och strategidokument samt kommunala planer uppdateras vid nästa revidering. Huvudman Älvsbyns kommun - Kommunstyrelsen. Kostnad Minskning av CO2-utsläpp/ Minskning av energi Datum då åtgärden skall vara utförd Övriga miljövinster Ingen extra kostnad tillkommer för åtgärden. Kan ge stor effekt beroende på hur målen efterlevs, dock svår att beräkna. Delmål 1 - Klimatanpassad översiktsplan för Älvsbyns kommun beslutad senast 2011-03-30. Delmål 2 - Genomgång och vid behov ändring av kommunens övriga styrdokument så att samtliga anpassas till klimatstrategins mål. Beslutade senast 2010-12-31. Minskad energianvändning och minskad miljöpåverkan av trafik bedöms kunna bli de viktigaste miljövinsterna. Trafiksäkerhetsvinster kommer med all sannolikhet också att uppstå. 14(17)

Åtgärd nr. 4. Offensivt arbete med information och kunskapsspridning till företag och allmänheten som fokuserar på att ändra beteenden som leder till stora koldioxidutsläpp. Beskrivning av åtgärden Under 2011 ska Älvsbyns kommun genomföra minst två aktiviteter/kampanjer med syfte att få allmänheten att åka mer kollektivtrafik samt välja cykel/promenera framför att ta bilen. Huvudman Älvsbyns kommun Kommunstyrelsen och Myndighetsnämnden. Kostnad Aktiviteter/kampanjer 30 tkr Luftmätning 200 tkr Inköp elmätare 4 tkr Minskning av CO2-utsläpp/ Kan ge stor effekt beroende på hur människor väljer Minskning av energi att göra. Personbilar i pendeltrafik till och från Älvsbyns kommun uppskattas köras sammanlagt ca 5 000 mil/dag. Uppskattningen har gjorts utifrån att pendlare åker två i varje bil, att hälften av fordonen är dieselbilar som drar 0,6 l/mil och den andra hälften är bensinbilar som drar 0,7 l/mil. Det ger ett utsläpp i nuläget på ca 8 ton CO2/dag. Om hälften av pendlarna ändrar sitt beteende och istället åker kollektivt eller fyra personer i varje bil skulle utsläppen minska med Datum då åtgärden skall vara utförd Övriga miljövinster 1 850 ton/år. Delmål 1 Cykelkampanj i samverkan med vägverket genomförs i anslutning till skolstarten hösten 2011. Delmål 2 I stan utan min bil utförs hösten 2011 i samband med europeiska trafikantveckan. Delmål 3 Luftmätning i tätorten utförs 2011. Delmål 4 Uthyrning av elmätare till hushåll via biblioteket från och med 2011. Delmål 5 - Gymnasieprojekt i samarbete med Älvsbyns Energi AB för jämförelse av effekter på luftkvalitet. Delmål 6 - Idéforum på webbsidan 2011. Bättre luft i Älvsbyn, skapande av goda vanor hos barn, bättre hälsa samt bättre underlag för kollektivtrafik. Ökad trafiksäkerhet. 15(17)

Åtgärd nr. 5. Intern klimatkampanj inom kommunorganisationen. Beskrivning av åtgärden 1. Ny tjänstebilsupphandling byte till miljöbilar inkl. undersöka möjlighet till hyrbilsavtal för att få fler fordon i poolen. Påbörjas omgående. 2. Uppdatering av rese- och transportpolicyn, ingen reseersättning utgår för resor kortare än 2 km annat är för funktionshindrad. 3. Nya bättre tjänstecyklar köps in. 4. Utbyte till lågenergilampor i kommunens lokaler påbörjas 2009. Inga vanliga glödlampor köps in. 5. El till datorer stängs av kl 18.00 och slås på kl 07.00. 6. Tids- och temperaturbegränsade uttag för motorvärmare införs på alla parkeringsplatser med motorvärmaruttag. Förtur för de som har mer än 4 km till arbetet och inte kan åka kollektivt. 7. Behovsstyrning av gatljus. Tidsstyrning. 8. Nya avtal med idrottsföreningarna; Idrottsanläggningar igång rätt årstid. Huvudman Älvsbyns kommun - Kommunstyrelsen, Älvsbyns Energi AB och Älvsbyns Fastigheter AB. Kostnad Åtgärd 1 - Marginell kostnad (ersätter privatbilar). Åtgärd 2-0 kr Åtgärd 3-10 tkr Åtgärd 4 5-10 tkr ( vanliga glödlampor kommer att försvinna). Åtgärd 5 Ingen merkostnad Åtgärd 6 880 tkr i investeringskostnad och minskad kostnad ca 450 tkr/år. Åtgärd 7 Tidsstyrning; Investeringskostnad kostar 600 tkr ger minskad kostnad med 200 tkr/år. - Armaturbyte av 40% av armaturerna kostar 8 Mkr sparar 1 Mkr per år (2008 års pris). Åtgärd 8 0 kr i investering, men beräknas ge en stor energibesparing. Minskning av CO2-utsläpp/ Minskning av energi Datum då åtgärden skall vara utförd Övriga miljövinster Samtliga punkter utom nr 6 ska vara påbörjade 2009. Samtliga punkter utom nr 1 och 6 slutförda 2009-12- 31. Punkt 6 slutförs 2010-12-31 och punkt 7 slutförs 2011-12-31. Bättre luftkvalitet pga. färre fordon som trafikerar tätorten. Minskat behov av parkeringsplatser. 16(17)

5. Uppföljning Kommunens och de kommunala bolagens interna miljöarbete följs upp årligen och presenteras i en miljöredovisning som belyser kommunens och bolagens insatser under året i samband med boksluten. Redovisningen sker med utgångspunkt från energioch klimatstrategin. Miljö- och byggkontoret ansvarar för att ta fram ett formulär som fylls i av respektive avdelning inom kommunförvaltningen samt de kommunala bolagen där uppgifter avseende energiförbrukning, personal- och godstransporter samt upphandling inom kommunens egna verksamheter ingår. Uppgifterna ska lämnas in till miljö- och byggkontoret senast 31/1 varje år. Den årliga redovisningen ska kunna ge underlag till att formulera nya mål och åtgärder. Därutöver kommer nyckeltal för kommunen som organisation samt kommunen som geografiskt område att tas fram för att beskriva hur Älvsbyns kommun lyckas i förhållande till målen. Uppföljning av kommunen som geografiskt område sker bl.a. med hjälp av data från Energimyndigheten, SCB och Vägverket m.fl. Uppföljningen presenteras på kommunens webbplats. 17(17)