METALLS AVD 158 LINDÅS UTDRAG UR AVDELNINGSHISTORIK 1916 1966

DEL 7 På följande sidor är ett utdrag ur boken Lindås Från by till samhälle Fortsättning från Del 6 (att tänka på när du läser dessa avsnitt, är att boken skrevs 1980-83) Sida 1

METALLS AVD 158 LINDÅS UTDRAG UR AVDELNINGSHISTORIK 1916 1966 Den första fackliga organisationen i Lindås tillkom år 1892. Då hade ett par medlemmar från Järn & Metall i Kalmar bildat en filial i Lindås med 12 medlemmar och nämnes då Axel Rubin som ordf och Aug Nordström som kassör. Denna filial bestod endast 1 år. Flera agitationsresor företogs av styrelsemedlemmar från Metalls avd i Kalmar för att ånyo organisera järnarbetarna här, utan resultat. År 1898 gick det bättre ty då bildades avd 61 av Järn & Metall den 30 januari. Det var vid denna tid vanligt, att skickliga yrkesarbetare luffade till och från olika orter och tog arbete någon tid. Två bröder, A och D Gillström, som var organiserade, var nu drivfjädern till den nya organisationen, som samlade gjutare och järnarbetare tillsammans. Den första styrelsen bestod av: D Gillström, ordf, A Gillström, v ordf, F O Lindström, sekr, Köhl, v sekr, samt C Hultgren, kassör. Efter något år flyttade C Hultgren till Kosta och därefter anslöt sig arbetarna på järnvägsverkstaden i Kosta till avd nr 61 i Lindås. Gjutarna däremot bildade egen avd med anslutning till Gjutareförbundet. Då avd nr 61 var ny hölls möten varannan söndag. Enär medlemsantalet höll sig omkring 20, antecknades de frånvarande i protokollen. Sedermera ändrades mötestiden till en gång i månaden, dessutom tillkom ofta extra möten emellan, då det ofta förekom tvister av olika slag. NÅGRA UTDRAG UR GAMLA PROTOKOLL Många protokoll finns bevarade, men dock ej alla från avd 61-ans verksamhet. De som finns är intressanta att läsa, trots att en del protokoll kan vara kortfattade och svåra att tolka. Men man kan bilda sig en uppfattning om, att det även var andra problem än rent fackliga, som diskuterades på 61-ans möten. Sida 2

Sida 3

Några utdrag ur protokollen: Aug Nordström rep avd 61 vid 1902 års kongress Gotth Ahlberg rep avd 61 vid 1904 års kongress, Frans Johansson rep avd 61 vid 1909 års kongress. Den 7/5 1905 tillsattes en kommitté med uppdrag att utreda frågan om bildandet av en Koop Förening. Den 3/9 1905 beslutades att anskaffa en fana, priset utgjorde 74 kronor. Samma dag beslutades att göra en framställning till Träarb fackförening i Emmaboda om att gemensamt bilda en arbetarekommun. Den 3/12 1905 diskuterades frågan om att bilda en sjukkassa. Man beslutade utlysa ett allmänt möte för att diskutera sjukkassefrågan. En skrivelse från Kosta-medlemmarna föredrogs vari medd att en medlem begärt, att få utträda ur avd på grund av felande existensmedel. Den 2/12 1906 beslutades om en uttaxering av 5 öre per vecka och medlem för att därmed anskaffa medel till att bygga en dansbana. Vidare beslöts, att införa en plikt à 25 öre för varje medlem, som utan laga förfall uteblev från avd möten, att gälla tillsvidare. Pliktavgiften skulle tillfalla dansbanefonden. Den 6/1 1907 föredrogs ett cirkulär om att kontigenten sänkts från 50 till 40 öre per vecka. Frans Johansson framställde frågan om medlemmarna var villiga att tillsammans med Godtemplarlogen diskutera bildandet av en Folkets Hus Förening. Denna fråga besvarades med enhälligt Ja. På extra möte den 20/2 1907 medd att ingenjör Bjurström, hos fabrikör Stenberg, avskedat en svarvare (J Engström) därför att han vägrat arbeta längre än till klockan 18. Den 16/3 1907 beslutades, att medd ingenjör Bjurström, att om ej Engström omedelbart blir återanställd och får sin plats tillbaka kommer arbetet att nedläggas vid verkstaden. Detta skulle ske med eller utan förbundets tillåtelse, men skulle förbundsstyrelsen meddelas om beslutet. En kommitté på 3 personer tillsattes, som även skulle medd partipressen om förhållandet på arbetsplatsen. Sida 4

Den 2/4 1907 medd att förbundsstyrelsen lämnade konfliktfrågan fri, att själva på eget ansvar avgöra densamma. Den 7/4 1907 beslöts om kollektiv anslutning till Emmaboda Arbetarekommun. Den första maj skulle ledighet begäras och en uppmaning ställdes att de som kunde skulle resa till Kalmar för att deltaga i första maj demonstration med fana. 2 ordningsmän valdes. Den 13/4 1907 Förbundssekr Th Johansson hade infunnit sig för att söka bilägga den uppkomna konflikten. Överenskommelse träffades, att Engström skulle återintagas och de strejkande skulle återuppta arbetet den 15/4 kl 9. Den 19/1 1908 fastställdes lön för avd-kassören för år 1907 till 5 kr. Den 3/5 1908 rapporterade dansbanekommitén, att en tomt för dansbana anskaffats. Ett anslag på 75 kr beviljades till dansbanan, vidare skulle NOV-logen dela omkostnaden. Den 6/7 1908 rapporterades att hr Nilsson från Malmö tillsammans med underhandlingskommittén träffat uppgörelse vid Gullbergs om 3 öre förhöjning per timma, samt arbetstidens förkortning från 62 till 57 timmar per vecka. Den 4/10 1908 rapporterades att avd tillsammans med NOV-666 Aktiv hållit 2 fester under sommaren, som tillhopa gav ett netto för avdelningen med 46,37 kr. Den 10/1 1909 beslutades att utträda ur Emmaboda Arbetarekommun men om medl personligen ansluter sig till kommunen har avd ej något emot. Den 18/4 1909 beslutades att gemensamt med NOV-logen inköpa ett dragspel för 22 kr. Samt teckna 10 andelar i Föreningen Folkets Hus. Under år 1909 diskuterades frågan om Parlamentarism eller generalstrejk på flera avd möten. Under hösten förekom en extra uttaxering à 2 kr per vecka under 10 veckor. Sida 5

Det sista protokollförda mötet i avd 61 är daterat den 13 mars 1910 och då diskuterades frågan: Har vi något nytta av våra nuvarande fackliga organisationer? Frågan behandlades för att åter upptagas på nästa möte. Något nästa möte kom troligen ej tillstånd, det finns i varje fall ej något protokoll med senare datum. Alltså sattes punkt för avd 61-ans verksamhet den 13 mars 1910. I den sista redovisningsrapporten till förbundet upptogs endast 2 medlemmar. LOKAL SAMORGANISATION BILDAS Organisationstanken fanns dock och man ville nu pröva en ny organisationsform och den 5 juli 1910 beslutades, att bilda en lokal samorganisation, sedan hr Karl Flodin, Helsingborg, i ett långt anförande klargjort den nya organisationens uppgift, antecknade sig 17 personer som medlemmar. Till styrelse valdes: G Lindström, ordf, Hj Lindberg, v ordf, Frans Karlsson, sekr, Axel Svensson, v sekr och Frans Johansson, kassör. Denna organisation var i verksamhet t o m den 17/10 1912, då den upplöstes och kassan, 19.75 kr uppdelades med hälften var till tidningen Syndikalisten och Brands utgivningsfond. Den 23/1 1915 återupptogs den lokala samorganisationen och man valde en styrelse: John Svensson, ordf, J A Lindqvist, v ordf, J Knutsson, sekr, H Samuelsson, v sekr och Karl Ottosson, kassör. Hur lång tid den nu återupptagna organisationen var i verksamhet är obekant enär protokoll saknas. Sida 6

METALLS AVDELNING 158 BILDADES På sommaren 1916, under trycket av ständigt ökade livsmedelspriser, blev frågan om att bilda en fackförening åter aktuell. Den 20/8 1916 hade intresserade sammankallat metallarbetarna till ett möte, efter ett anförande av Gustav L Johansson, Kalmar, beslutades att bilda en egen avd med anslutning till Sv Metallindustriarbetareförbundet fr o m 1/10 1916. 18 metallarbetare var närvarande vid mötet och samtliga antecknade sig för medlemskap i avd, som tilldelades nr 158. De personer som blev medlemmar från starten var: Gunnar Lindström, Melker Karlsson, Karl Högberg, Frans Johansson, Janne Knutsson, Oskar Karlsson, Gunnar Johansson, Harald Dahlman, Albert Nilsson, Mårten Karlsson, Anton Svensson, J A Lindkvist, Axel Berg, Axel Lundell, Sture Alfredsson, Oskar Sjökvist, Karl Karlsson, (Månsson) Alb Augustsson. Den första styrelsen: Gunnar Lindström, ordf, Karl Högberg, sekr, Melker Karlsson, kassör samt Axel Lundell och Harald Dahlman. Revisorer: Frans Johansson, Oskar Karlsson och Axel Berg. Sida 7

LÖNERÖRELSER Redan i slutet av år 1916 beslutades, att hos Lindås Gjuteri & Formfabriks AB och Gullbergs Maskinfabriks AB, begära förhandlingar om löneförhöjning. Avd 158 kontaktade gjutarnas avd 98 och ett gemensamt förslag till lönelistor upprättades, vilka inlämnades till respektive arbetsgivare på nyåret 1917. I februari träffades överenskommelse och resultatet blev att timlönerna ökades från 4 till 14 öre. I juni månad 1917 gjordes en gemensam framställning om att erhålla semester. Denna underhandling resulterade i att en veckas semester med full avlöning beviljades i samband med midsommarhelgen 1917. Varupriserna steg fortfarande mycket kraftigt och som följd härav måste nya löneframställningar med ganska korta mellanrum. År 1918 resulterade den förda lönerörelsen i en ökning av timlönerna med ca 20 öre. År 1919 gick metallarbetarna och gjutarna återigen med gemensamma krav på såväl timlöneförhöjning, = 26 öre per timma, som 1 veckas semester samt 8 timmars arbetsdag. Från tidigare tillfällen gjorda erfarenheter, att det icke går så lätt att få begärda krav godkända, så beslutades att göra hemställan hos förbundsstyrelsen om att få vidtaga erforderliga åtgärder för att få framförda krav godkända. Förhållandet utvecklade sig så, att öppen konflikt, med förbundets godkännande utbröt. Hos Gullbergs Maskinfabrik började konflikten den 14 maj 1919. Då strejken pågått till den 29 juli 1919 beslutade även de anställda vid Lindås Gjuteri & Formfabriks AB, att hos förbundsstyrelsen begära tillstånd till sympatiåtgärd och nedlägga arbetet även vid detta företag. Förbundsstyrelsen biföll denna begäran och konflikten vid Lindås Gjuteri & Formfabriks AB utbröt den 7/8 1919. Strejk var nu ett faktum vid bägge företagen i Lindås. Vid Gullbergs Maskinfabrik hade underhandlingar förts vid flera tillfällen under sommaren, men först den 18/9 träffades uppgörelse och arbetet återupptogs den 22/9 1919. Strejken hade då pågått i ca 5 månader. Sida 8

Vid Lindås Gjuteri & Formfabriks AB träffades uppgörelse den 29 september och arbetet återupptogs den 30 september 1919. Strejken hade då här pågått ca 2 månader. Resultatet av striden, i stort sett tillfredsställande; högsta timlön för yrkesarbetare höjdes till 95 öre per timma, förkortning av arbetstiden till 8 timmar per dag samt semester i enlighet med verkstadsavtalet. Avd medlemmar hade med stor enighet utkämpat sin första konflikt mot arbetsgivarna vilket med tillfredsställelse noteras. De strejkande metallarbetarna erhöll samtidigt 13 565 kr i strejkunderstöd från förbundet. DEPRESSIONSTID Endast några månader efter den segslitna uppgörelsen, eller i början av år 1920, gjordes ånyo en framställning om förhöjda timlöner. Resultatet av denna begäran blev 15 öres förhöjning, till 1.10 per timma. Under hösten 1920 började tecken på en annalkande depressionstid göra sig gällande. Som en följd härav minskades arbetstiden kraftigt. År 1921 var den inskränkt till 4 dagar i veckan, en del av året var arbetstillgången så dålig att arbete ej kunde beredas för mer än 4 dagar varannan vecka. Sida 9

Lönereduceringskrav framställdes då från arbetsgivarna på ej mindre än 20%. Detta reduceringskrav lyckades avd medl avvärja men en kort tid därefter gjordes en ny framstöt med krav på 12% reducering. Nu godkändes detta reduceringskrav mot löfte av arbetsgivarna, att de skulle göra stora ansträngningar för att skaffa arbetstillfällen och därmed utöka arbetstiden, helst till full arbetsvecka. I början av år 1922 fick avd medl åter reduceringskrav. Då avd medl under rådande förhållande icke ansåg sig kunna bjuda det motstånd, som hade varit önskvärt, godkändes nu en reducering på 23%. Man beslutade att godkänna reduceringen tillfälligt för 2 månader, ifall det skulle ljusna på arbetsmarknaden. Timlönen var nu nere i 75 öre. Under år 1923 blev arbetstillgången bättre och arbete kunde då beredas till full arbetsvecka. En löneframställning resulterade i 5 öres förhöjning per timma samt fyra dagars semester. Någon semester hade nämligen inte utgått under depressionsåren. AVDELNINGENS VERKSAMHETSOMRÅDE UTVIDGAS Metall-158-ans verksamhetsområde hade åren fram till 1922 endast omfattat två metallindustrier i Lindås, nämligen: Lindås Gjuteri & Formfabriks AB och Gullbergs Maskinfabriks AB. Då nya industrier inom metall, även bil, rör eller smidesbranschen startade inom samhället, eller inom en viss radie, hade avdstyrelsen sig förelagt att söka organisera arbetarna vid dessa företag inom området. Styrelsen hade noga sökt att fullgöra sitt uppdrag. På hösten 1922 hade styrelsen sammankallat arbetarna vid AB E J Carlström & son Velocipedfabrik i Emmaboda för att organisera dessa i en verkstadsklubb sorterande under avd 158. Den 24 november bildades denna klubb, som vid starten fick 8 medlemmar. Sida 10

Redan den 1 januari 1923 inlämnade klubben en framställning till arbetsgivarna om löneförhöjning. Denna framställning resulterade i att timlönerna ökades med 5 öre samt ackordspriserna med 10-15%. HÖGKONJUNKTUR Åren 1924-26 förflöt i stort sett utan anmärkning för avd vidkommande, med rätt god arbetstillgång, frånsett någon mindre säsongsarbetslöshet vid Carlströms och Gullbergs. Även 1927-28 betecknas som relativt goda och lugna år för avd medl. Arbetstillgången var särskilt god på samtliga tre arbetsplatser och avd tillfördes under tiden nya medl. Det första skriftliga avtalet under avd verksamhet upprättades detta år mellan avd samt Lindås Gjuteri & Formfabriks AB. Avtalet innebar avsevärda förbättringar, särskilt för de yngre kollegorna. 1929 var också ett gynnsamt år. Medlemsantalet hade stadigt ökats och medlemsantalet hade nu passerat etthundragränsen. Under året uppsades från avd sida ett gällande lokalavtal mellan Carlströms verkstadsklubb och AB E J Carlström & son Velocipedfabrik i Emmaboda. Samtidigt inlämnades ett nytt förslag till kollektivavtal. Arbetsgivarna vägrade att underhandla om detta, de ville som hittills betala individuella löner. Enighet kunde icke uppnås i denna avtalsfråga. Bolaget ingick då som medlem i Sv Verkstadsföreningen och som en följd därav kom verkstadsavtalet att ligga till grund för underhandlingar mellan berörda parter. NY FANA INKÖPTES Under år 1929 inköpte avd sin fana från firma Lindblad, Örebro, för ett pris av 280 kr. År 1930 var även lugnt enär inga tvister förekom gentemot arbetsgivarna vid någon av de tre arbetsplatserna. Sida 11

ÅTER EN NY VERKSTADSKLUBB Den 1 augusti 1931 organiserades arbetarna vid E R Johansson Bilverkstad i Emmaboda. Klubben fick vid starten 9 nya medlemmar. Av okänd anledning upplöstes klubben efter 1 år, men återupptogs år 1936. ÅTER DEPRESSIONSPERIOD 1931-33 var arbetstillgången mindre god, varvid inskränkt arbetstid måste tillämpas vissa tider. Arbetstillgången var sämst vid Gullbergs. År 1932 uppsades avtalet mellan avd och Lindås Gjuteri & Formfabriks AB som varit gällande sedan år 1928. Uppsägningen skedde från bolagets sida enär de fr o m 1 juli ingått som medlem i Sv Verkstadsföreningen. Genom underhandling enades man om att avtalet skulle gälla till årets utgång och därefter skulle verkstadsavtalet tillämpas. Enär det syntes vara svårt att helt följa verkstadsavtalet fördes underhandlingar för att ernå rättelse. Förbundets ombudsman Anton Zetterling ledde förhandlingar för Carlströms och Lindås Gjuteri & Formfabriks AB som resulterade i i stort sett gynnsamma resultat för berörda medl. RÖRARBETARNA ORGANISERAS Under år 1934 organiserades rörarbetarna vid rörledningsfirman Värme & Sanitet, innehavare var rörledningsentreprenör Oskar Franzén, Lindås. Ett lokalavtal upprättades och godkändes med betydande löneförbättringar för berörda rörarbetare. 1934-35 har arbetsförhållandena varit goda på samtliga arbetsplatser. Inga tvistigheter av betydelse har förekommit. Avd har haft en förhållandevis lugn period. BIL- OCH SMIDESARBETARE ORGANISERADES Genom styrelsens åtgärder har en mycket omfattande agitation för att organisera arbetarna vid de nya företagen under år 1936 förekommit. Sida 12

Sålunda har arbetarna vid tre arbetsplatser under året blivit organiserade: nämligen vid E R Johanssons bilverkstad i Emmaboda där arbetarna förut varit organiserade, men efter en kort tid föll ifrån. Vidare hos Helmer Dahlströms smidesfirma i Emmaboda samt hos smidesfirman Sven Franzén i Lindås. Avtal upprättades och godkändes vid Helmer Dahlströms smidesverkstad. Vid E R Johanssons bilverkstad fördes förhandlingar och firman lovade att tillämpa verkstadsavtalet. Förhållandet vid smidesfirman Sven Franzén i Lindås utvecklades sig så, att de hos honom anställda arbetarna permitterades strax efter det att smidesavtalet undertecknades av arbetsgivaren, varför arbetsplatsen blev blockerad för ny arbetskraft. Då arbetsgivaren icke kunde förmås att följa det ingångna avtalet och ej heller återanställa de permitterade arbetarna, blev blockaden bestående intill dess att rörelsen upphörde och firman avregistrerades. Under år 1937 organiserades arbetarna hos 2 rörledningsentreprenörer, nämligen: Emmaboda Rörledningsverkstad, Persson & Söner samt Vatten & Värme innehavare var rörledningsentreprenör Gösta Petersson. Avtal upprättades vid bägge företagen. Under åren 1937-40 har det i stort sett varit gynnsamt för avd och medl har haft god arbetstillgång vid samtliga arbetsplatser inom avd verksamhetsområde. Några tvistigheter av betydelse förekom icke. Genom underhandlingar löste man i allmänhet de ärenden, som var aktuella. Rörarbetareklubben vid firman Värme & Sanitet i Lindås, upplöstes sedan firmans innehavare avlidit. Gullbergs Maskinfabriks AB ingick som medlem i Sv Verkstadsföreningen och därmed kom verkstadsavtalet att tillämpas även vid denna arbetsplats. Åren 1941-44 kan jämföras med föregående 4-årsperiod, utom hos AB E J Carlström & son Velocipedfabrik där en del av arbetarna blev permitterade en tid under år 1944 till följd av materialbrist. Verkstadsavtalet var nu gällande vid 3 arbetsplatser och därmed förekom underhandlingar för att ernå rättelse i mindre detaljfrågor, samt även söka erhålla tillägg på utgående löner för timavlönade arbetare. Resultatet blev i stort sett tillfredsställande. Sida 13

Under år 1944 fördes förhandlingar hos Lindås Gjuteri & Formfabriks AB samt Gullbergs Maskinfabriks AB, om att resp företag borde avsätta medel i en pensionsfond och att därigenom kunna utbetala pension till sina anställda vid uppnådd pensionsålder eller vid avgång dessförinnan till följd av sjukdom. Resp företag lovade att beakta framställningen samt avsätta medel till en pensionsstiftelse. Löftet om pensionsstiftelser fullföljdes och pension har därefter utbetalats till dem som vid uppnådd pensionsålder slutat sin anställning. På övriga arbetsplatser förnyades lokalavtalen i närläge med verkstads-avtalet. VERKSTADKONFLIKTEN År 1945 var 3 arbetsplatser indragna i verkstadskonflikten nämligen: arbetarna vid Lindås Gjuteri & Formfabriks AB, Gullbergs Maskinfabriks AB samt AB E J Carlström & son Velocipedfabrik. Denna konflikt pågick som bekant i över 5 månader med början den 5 februari 1945. Sammanhållningen var god under hela konflikten. Samtliga strejkmöten var mycket talrikt besökta. Under året bildades en lokal hjälpsjukkassa inom avd avsedd för medlemmarna vid arbetsplatserna i Lindås. Till kassan utgår fastställd uttaxering. Kassan får anlitas av medlemmar som drabbas av långvarig sjukdom. FLERA NYA FÖRETAG STARTAS INOM AVD VERKSAMHETSOMRÅDE Åren 1946-50 tillfördes avd ett stort medlemstillskott. Flera nya industrier hade startats och styrelsen såg till att organisatoriskt bevaka de nya arbetsplatserna. En del avd-medlemmar hade övergått från de stora äldre företagen till de nya. De nytillkomna arbetarna var därför mycket lätta att vinna för medlemsskap. Styrelsen hade även att förelägga resp företag avtalsförslag, som också godtagits av samtliga parter. Under denna 5-års period har följande industrier startat: Lindås Verktyg AB, Maskinfirman Jon Stenberg AB, Lindström & Co, Firma Lindberg & Nilsson samt Lindås Detaljer AB, samtliga i Lindås. Bilcentralen, Firma Bil & Cykeltjänst och Gustav Karlssons smidesverkstad i Emmaboda. Rörarbetarna har under denna period övergått till Byggnadsarbetareförbundet. Sida 14

Under 5-årsperioden 1951-55 hade arbetarna vid 2 nya företag organiserats, nämligen: Nya AB Ducke i Eriksmåla samt Skruvs Smidesverkstad i Skruv. Den förstnämnda firman godkände Riksavtalet för verkstadsindustrin och den andra, Lokalavtalet med anslutning till rikssmidesavtalet. Vid de bägge största industrierna i Lindås, nämligen Stenbergs och Gullbergs, hade av en tillfällig konjunkturavmattning, 4-dagarsvecka tillämpats en tid men fr o m maj månad var åter arbetstiden normal. Carlströms i Emmaboda hade årligen återkommande säsongspermitteringar för en del arbetare i cykelbranschen. Bilarbetarna vid företaget hade full sysselsättning och riksavtalet för bilreparatörer hade godkänts av berörda parter. Avd medlemsantal ökade under denna 5-årsperiod med 45. Under 5-årsperioden 1956-60 hade avd en mycket uppmärksammad utvecklingsperiod. Medlemsantalet ökade under denna period med ej mindre än 95. Avd medlemsantal var den 31/12 1960, 427, därav 14 kvinnor. Inom avd verksamhetsområde hade industrierna expanderat kraftigt och många nya företag startades. En del av företagen hade visserligen varit i verksamhet under många år, men under de första åren helt drivits som familjeföretag och i anledning därav hade avd-styrelsen icke tidigare haft möjlighet att organisera dem, som arbetat i dessa firmor förrän utomstående arbetare anställts. I följande nya företag hade alltså under denna 5-årsperiod, avdstyrelsen organiserat arbetarestammen, nämligen: Ahliqvists Mek Verkstad i Lindås, AB Svits & Smide, Linde-Smide, AB Br Hansson, Emmaboda Bleck & Plåtslageri, AB Emmaboda Vulkaniseringsverkstad, Runes Bilservice samt Bil AB Ole Carlströms, samtliga i Emmaboda, Långasjö-Eriksson AB och J A Johansson Bilverkstad i Långasjö, samt Firma Vissefjärda Biltjänst i Vissefjärda. Styrelsen hade för flertalet av de nyorganiserade medl upprättat lokalavtal och vid dessa förhandlingar hade ombudsmän från förbundet deltagit. Sedan avd nu vuxit sig stor hade en särskild avdelningsexpedition anskaffats i Föreningen Folkets Hus lokaler. Tidigare hade i allmänhet kassören i sin bostad upplåtit expeditionslokal, utom vid förekommande konflikt eller vid större arbetslöshetsperioder, då tillfällig lokal anlitades i Folkets Hus. Den nya expeditionslokalen användes även för avd mycket omfattande studiearbete. Sida 15

5-årsperioden, 1960-65, har för avd varit en mäktig stabiliserings- period med god arbetstillgång för huvudparten av medlemskåren. Då nu avd verksamhetsområde omspänner ett tjugofemtal arbetsplatser har därmed styrelsen ett stort ansvar sig förelagt. Det åligger då främst på ordf att bevaka avtalsfronten, se till att ingångna och godkända avtal respekteras samt se till att underhandlingar vid behov blir verkställda. Då det gäller så stort antal arbetsplatser uppstår det alltid något problem, som fordrar underhandlingar mellan parterna. Sålunda har även denna period många problem uppseglat, både på de stora och de mindre arbetsplatserna men numera leder underhandlingar i allmänhet till antagbara resultat. Om mera betydelsefulla tvistigheter uppkommer, anlitas någon av förbundets ombudsmän. Under denna period har följande arbetsplatser tillkommit: Fa Thorsten Ahlqvist Bilservice, Lindås, AB Liljas Bil, Nybro, (filial i Emmaboda), Auto-Service i Emmaboda AB, Emmaboda, Vissefjärda-Smide, Vissefjärda, W Carlssons Cykelaffär & Reparations Verkstad, Broakulla samt AB Skruvia, Skruv. Under samma tid har följande firmor upphört: E R Johanssons Bilverkstad AB i Emmaboda, AB E J Carlström & son Velocipedfabrik i Emmaboda samt Emmaboda Smidesverkstad, (G Karlsson) Emmaboda. I följande företag har nya firmanamn antagits: Lindås Gjuteri & Formfabriks AB, Lindås = Stenbergs-Flugt AB, Lindås, AB Nya Ducke, Eriksmåla = AB Metall & Belysning, Eriksmåla samt Fa Lindberg & Nilsson, Lindås, = FAKO Mek-Verkstad, Lindås. ETT GAMMALT FÖRETAG AVVECKLAS I och med att AB E J Carlström & son Velocipedfabrik avvecklat sin rörelse har en av Emmaboda köpings äldsta firmor gått till historien. Fabrikör Carlström inflyttade till Emmaboda omkring sekelskiftet. Han var urmakare samt även återförsäljare av cyklar av märket Nordstjärnan och utförde även cykelreparationer. Snart kom egen tillverkning igång i mindre omfattning, men utökades efterhand och då tillverkningen på höjdpunkten monterades 4-5 000 cyklar per år. Firmamärket var Original I och II. Sida 16

I början på 1920-talet hade även försäljning och reparation av bilar tillkommit och år 1922 organiserade sig arbetarna vid företaget. Denna arbetsplats var således den tredje, där arbetarna anslöt sig till Metalls avd 158. Förteckning över gällande avtal och firmor där de anställda är medlemmar i Metalls avd 158, vid utgången av år 1965: Riksavtal för verkstadsindustrin. Stenbergs-Flygt AB, Lindås Gullbers Maskinfabriks AB, Lindås AB Lindås Verktyg, Lindås AB Lindås Detaljer, Lindås Maskinfirman Jon Stenberg AB, Lindås AB Metall & Belysning, Eriksmåla Lokalavtal med anslutning till verkstadsindustris riksavtal Ahlqvists Mek Verkstad, Lindås Lindström & Co Mek Verkstad, Lindås FAKO Mek Verkstad, Lindås AB Skruvia, Skruv Riksavtal för bilrepationer AB Liljas Bil Nybro, filial i Emmaboda Auto-Service i Emmaboda Lokalavtalet med anslutning till bilreparatörernas riksavtal Bilcentralen H Dahlström, Emmaboda Bil AB Ole Carlström, Emmaboda Fa Thorsten Ahlqvist Bilservice, Lindås Fa Vissefjärda Biltjänst, Vissefjärda Sida 17

Lokalavtal med anslutning till smidesarbetarnas riksavtal AB H Dahlströms Smidesverkstad, Emmaboda Linde-Smide, Emmaboda Svets & Smide, Emmaboda Skruvs Smidesverkstad, Skruv Vissefjärda-Smide, Vissefjärda Lokalavtal med anslutning till cykel- och motorreparatörernas riksavtal W Carlssons Cykelaffär Rep Verkstad, Broakulla GJUTARNA ÖVERGÅR TILL METALL Vid Gjutareförbundets kongress våren 1963, fattades beslut om en sammanslagning av dessa förbund och Metallindustriarbetareförbundet samt dess erkända arbetslöshetskassa fr o m 1 januari 1964. Förbundets lokala organisationer skulle också sammanföras senast den 1 januari 1964 men hinder förelåg ej för ett samgående vid en tidigare tidpunkt. Lokala förhandlingar upptogs med Gjutareförbundets avd nr 98 i Lindås för ett samgående, som gav till resultat, att fr o m den 1 november 1963 överfördes dess medlemmar; 49 st, till Metalls avd 158. Vid övergången den 1 november erhöll gjutareavd medlemmar representation i såväl avdelningsstyrelsen som i klubbstyrelserna till Gullbergs och Stenberg-Flygt, i företagsnämnder och skyddskomittéer av förut utsedda ledamöter vid de bägge arbetsplatserna. De ekonomiska tillgodohavandena har överförts, dels till hjälpsjukkassan och dels direkt till kassan i avd 158. I samband med överföring har förbundets revisor Stanley Sjö granskat gjutareavd ekonomiska handlingar och funnit, att allt var i god ordning. En i Landsorganisationen mycket debatterad fråga om samgående i ett förbund har nu blivit verklighet. Gjutareförbundets avd 98 har därmed upplösts efter ca 50-års verksamhet, som självständig organisation för gjuteriarbetarna i Lindås. Sida 18

I början av denna historik omnämnes att järnarbetare och gjutare tillsammans bildade avd 61 år 1898 och att gjutarna något år senare utbröt sig och bildade egen avd med anslutning till Gjutareförbundet. Denna avd avsomnade, liksom många andra efter storstrejkåret, men återupptogs på nytt år 1914. Sedan Metalls avd 158 tillkom har de bägge fackorganisationerna samarbetat i bästa sämja och nu efter mer än 60 år har cirkeln slutits, gjutare och metallarbetare är återförenade i en organisation. MEDLEMSANTALETS FÖRÄNDRING UNDER 50 ÅR Vid avd start den 1 oktober 1916 var 17 nyingångna medl samt 1 överflyttad från avd 34 i Kalmar; 18 medl. 31/12 31/12 31/12 31/12 31/12 31/12 31/12 31/12 31/12 31/12 31/12 31/12 1916 1917 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 = = = = = = = = = = = = 26 45 53 75 102 130 189 215 265 332 427 606 medlemmar Medlemsantalets förändring under år 1965: Den 1januari = 504 helbetalande + 62 halvbetalande =566 Nyingångna under året...109 Överflyttade från andra org...29 Inflyttade från andra org... 17 Summa tillk medl 155 Avflyttade till andra avd...18 Avflyttade till andra org...45 Beviljade utträde...14 Uteslutna...36 Avlidna... 2 Summa avg medl 115 Sida 19

Medlemsantalet den 31 december 1965 Helbetalande...539 Halvbetalande...67 = 606 Avd inkomster och utgifter har under år 1965 balanserat på 387 585 kr och hjälpsjukkassan 31 200 kr därav utbetalt sjukhjälp 15 354 kr. Kollektivanslutningen till SAP innebär att 390 medl är kollektivanslutna och reservanternas antal utgjorde 216 den 31 december 1965. Under de gångna 50 åren har följande 7 personer fungerat som ordförande: Gunnar Lindström, från starten t o m år 1917 Gustav Qvist, under åren 1918-19 Albin Thomelius, under åren 1920-24 Janne Knutsson, under åren 1925-26 samt under åren 1931-46 Oskar Karlsson, under åren 1927-30 Frits Johansson, under åren 1947-54 Fr o m 1955, Sven Melin Följande 6 personer har innehaft kassörsbefattningen: Melker Karlsson, från starten t o m 1917, Oskar Karlsson, under år 1918, Frans Johansson, fr o m år 1919 till sin hastiga bortgång den 18/7 1930, Oskar Karlsson, för andra gången t o m år 1938, Francis Lindström, under åren 1939-45, Ernst Carlsson, under åren 1946-60, samt fr o m 1961, Frits Johansson. Sida 20

Till hedersmedlemmar har följande personer blivit korade: Janne Knutsson, Gustav A Carlsson, Martin Lindqvist, Frits Johansson, Gunnar Johansson och Otto Franzén. Vid 50-års jubileet korades ytterligare tre medlemmar: Ernst Carlsson, Selfrid Engström och Hans Sunebring. Studieorganisatör: Åke Fransson, kassör för hjälpsjukkassan, Nils Ahlberg, revisorer: Lennart Wulf Karl Johansson. Studiekommittéledamöter: Lennart Wulf, Ove Söderberg, Rune Haraldsson, Erik Augustsson, Bengt Berg och Karl Stolpe. Den 1 april redovisades att 102 medl innehade sammanlagt 146 uppdrag inom avd 158. Att i kort sammandrag beskriva en avd 50 års verksamhet, kan ju endast bli några utplock av vad som under tiden sig tilldragit. Skulle huvudparten av det som protokollen förtäljer delgivas, fordras för detta utrymme en diger volym. Avd uppgift har ju även bl a varit att understödja och främja studieverksamheten bland medlemmarna. Inom studieverksamheten kan förtjäna nämnas att Janne Knutsson varit en pådrivande kraft då det gällt studier och studiecirkelarbete inom Metalls avd 158. Förutom att Janne Knutsson är hedersmedlem, till följd av mera än 25 års uppdrag inom avd och därav 17 år som avd ordf har han även några år varit ledamot i förbundets överstyrelse. Sida 21

En på sin tid mycket anlitad man inom avd var Frans Johansson. Från avd start t o m 1918 var han revisor och sedan innehade han kassörssysslan fr o m 1919 till sin bortgång som utan föregående sjukdom timade på arbetsplatsen Gullbergs den 18 juli 1930. Johansson hade tidigare under ca 10 år varit kassör i avd 61 och i övrigt mycket verksam inom olika organisationer. Han var nämligen den som i avd 61 väckte förslag om att bilda en Folkets Hus Föreningen och blev vald till ledamot i den kommitté som skulle arbeta för att lösa frågan. Resultatet blev att Folkets Husföreningen bildades den 4 april 1909. Johansson, som blev utsedd till föreningens kassör och föreståndare, var en av de två som tillhandlade sig den tomtmark där Folkets Park anlades. Medl i avd 61 satte omedelbart igång med stenbrytning och röjningsarbete samt även dansbana, allt som frivilligt arbete. Efter några år byggdes en danspaviljong samt andra erforderliga byggnader, som ansågs vara behövliga i en folkpark. År 1926 byggdes Folkets Hus på för ändamålet inköpt tomt och därmed var äntligen lokalfrågan för samhället löst. Kassörsbefattningen innehade Johansson till sin bortgång. Johansson var även under de senaste levnadsåren intresserad kommunalman, han var vid sitt frånfälle bl a kommunalfullmäktig, ledamot i kommunalnämnden med flera uppdrag. Till följd av uppdragens mångfald fick han äretiteln, Borgmästaren. På årsdagen efter hans bortgång avtäcktes en gravgård, som organisationerna i Lindås rest på hans grav i samband med en minnesstund på den vackra kyrkogården i Vissefjärda, varvid representanterna för organisationerna i Lindås var församlade. En annan medlem, som bör nämnas var Axel Lindeberg. Han ingick som medlem i avd 61 i Lindås den 1 april 1899. Gullbergs var då hans arbetsplats under några år. I avdelning 61 var han dels sekreterare och dels ordf under det första decenniet efter sekelskiftet. Han flyttade till Kosta och arbetade där något år men var fortfarande medlem i avdelning 61. På våren 1910 då det blev aktuellt att nedlägga avdelning 61 tog han sin medlemsbok och överlämnade den till avdelning 74 i Växjö. År 1910 återkom L till Lindås samt tog då anställning hos Lindås Gjuteri & Formfabrik AB. Han var då en tid den ende som var organiserad i Metall. Då L tillfrågades om att övergå till avdelning 158 då den bildades, svarade han: Jag är medlem i avdelning 74 i Växjö, jag vill först se om den nya organisationen blir stabil innan jag övergår. L stod kvar i Växjö till början av år 1918. Sida 22

Han stod kvar vid sin svarv på verkstaden till början av 1950talet. L var en mycket skicklig yrkesman, tillika en mycket punktlig medlem i Metall. Medlemskap hade i en löpande följd fortgått sedan år 1899 till dess att det av den obeveklige liemannen avbröts år 1963. Ett 64-årigt medlemskap är nog ganska unikt under den tidsperiod, som här ovan angivits. Gustav A Carlsson tillhörde dem som korats till hedersmedlem till följd av innehavda uppdrag inom avdelningen i mer än 25 års tid. Han kom till Lindås år 1918, blev medlem i Metall den 9 juni. Ett år senare finner vi honom som sekr i avdelningen. I ABF och dess studieverksamhet var Carlsson tillsammans med Janne Knutsson och Oskar Karlsson, under många år en av de ledande krafterna. Som sekr hade han inte bara avdelning 158 och ABF, utan vi finner honom som protokollförare bl a i föreningen Folkets Hus, Lindås Arbetarekommun samt Koopertiva Föreningen Fram i Lindås, där han senare under ca ett kvarts sekel var revisor. Under 30-talet var han även mycket verksam för partipressens spridning bland medlemmar och övriga partivänner. Kommunalt intresserad var Carlsson bl a kommunalfullmäktige under ett par perioder. Carlsson arbetade sista dagen, lördagen den 26/1 1957, blev efter hemkomsten hastigt sjuk och avled samma kväll. Ett år efter hans bortgång reste organisationerna i Lindås en gravvård på den plats där han fått sitt vilorum på Vissefjärda kyrkogård. De medlemmar inom avd 158 vilka uppnått pensionsålder är till antalet 31. Av dessa har Martin Gustavsson den längsta medlemstiden. Han ingick som medlem i avd 196 Ankarsrum den 1/2ooch har alltså i en oavbruten följd varit medlem i Metall i över 58 år. Den 1 oktober 1966 har följande personer uppnått 50-årigt medlemskap i avdelning 158: Janne Knutsson, Gunnar Johansson, Mårten Karlsson och Anton Svensson. Av de 18 som i augusti 1916 bildade avd 158 har de fyra sistnämnda i oavbruten följd varit medlemmar i avd och en har återkommit. För sex har medlemskapet upphört till följd av dödsfall. Av de övriga har en del flyttat till annan ort eller beviljats utträde. Av de som ingått i förbundet genom avd 61 i Lindås, finns nu oss veterligen icke någon som lever. Sida 23

AVSLUTNING Det har inte alltid varit frid och endräkt i avd sedan den bildades. Många tvisteämnen har dykt upp och ibland har stridens vågor gått höga. Men det har också funnits sammanhållning och vid konflikter eller andra allvarliga svårigheter har alltid kamplusten varit stor. Där har medlemmarna vetat sin plats och aldrig har kampsången ljudit starkare än då. PS Oskar Karlsson har nedtecknat Metalls historik och nedlagt ett stort jobb. Hoppas att Du som läst detsamma har funnit den avkoppling och det intresse för vad en fackförening har till uppgift att arbeta med. DS ---------------------------- FORTSÄTTNING FÖLJER I DEL 8 Föreningen Folkets Hus Musikkåren ABF:s studiecirkel, Bibliotek och avd 325 (del 8 kommer att finnas på hemsidan i mitten av februari 2015) Sida 24