Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer.



Relevanta dokument
Tvåvägsomkopplaren som enkel strömbrytare

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Laboration II Elektronik

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Sammanfattning: Fysik A Del 2

IE1206 Inbyggd Elektronik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Wheatstonebryggans obalansspänning

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

BATTERIER BATTERIHÅLLARE GLÖDLAMPOR. Batteri 9V B-178. Batteri R14 (C), 1,5 V B-175. Batteri 4,5V B-177. Batteri R6 (AA), 1,5 V B-180

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.

OPTIK läran om ljuset

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Laboration i Geometrisk Optik

BBC micro:bit Programmera och bygg ett tjuvlarm 2.0

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

Optik. Läran om ljuset

Lokal pedagogisk plan

Modifieringsförslag till Moody Boost

Mätningar på transistorkopplingar

Sammanfattning av likströmsläran

Prova på. Brun Svart Orange/ Brun Svart Svart Röd Röd Röd Orange/ Röd Röd Svart Röd

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

HÄLLEBERGSSKOLAN. Ur kursplanen för området elektronik i ämnet teknik:

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Ellära. Lars-Erik Cederlöf

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

LEGO Energimätare. Att komma igång

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Innehåll. Mätuppgift Belastningseffekter...30 Allmänt om belastning vid spänningsmätning

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar.

Extrauppgifter Elektricitet

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Think, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

Elteknik. Superposition

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Efter avsnittet ska du:

ELEKTRICITET.

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

TENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Grundläggande Elektriska Principer

för gymnasiet Polarisation

Mät elektrisk ström med en multimeter

Ljus och strålning. Klass: 9H

Mät kondensatorns reaktans

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Kursplaner och betygskriterier för fysik

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Gungande tvätt. Uppgift. Materiel

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Skitigare Boost. Ersätt R4 med en resistor med större värde, sätt exempelvis R4=22k.

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

SM Serien Strömförsörjning

FYD101 Elektronik 1: Ellära

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker.

Studiehandledning Elektronik grund

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

Lab 2. Några slides att repetera inför Lab 2. William Sandqvist

Laboration Photovoltic Effect Diode IV -Characteristics Solide State Physics. 16 maj 2005

Experiment med schmittrigger

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Qucs: Laboration kondensator

Transkript:

Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer. 22-000000 Elinlådan Pris 3.600:- 12-001070 Multimetern HGL-1070 Pris 115:- (behövs 2 st) 22-000026 Sladdsats Pris 650:- Experimentlåda med tillhörande försökshäfte, avsedd att användas i no-, teknik-, fysik- och naturkunskapsundervisning. Den är i första hand avsedd för elevbruk vid laborationer i såväl helklass som i mindre undervisningsgrupper, t.ex. hem- och distansundervisning. Då lådan är lätt att transportera och rymmer många experimentella försök kan den också underlätta lärarens förberedelsearbete. Lådan kan givetvis användas för problemorienterad undervisning och är väl lämpad för laborativa prov. Ellära- och elektroniklådan innehåller 26 komponentbrickor som var och en har sin speciella plats i lådans lock. Genom ett system med rörliga lister är komponentbrickorna lätta att ta bort från och återställa till sina platser. Lådans botten är indelad i fyra fack på samma sätt som locket och är avsedd att användas som kopplingsbord. I medföljande instruktionshäfte presenteras ett antal försök som kan utföras med lådans komponenter. I beskrivningarna används ett digitalinstrument, "Elin-multimetern", som passar i lådans fack. Dimension 40 x 30 x 10 cm, vikt ca 3,5 kg. ELIN-lådan innehåller följande komponentbrickor som även kan köpas separat: Nätadapter med kontaktplatta 6VDC, Batterihållare liten, Strömbrytare (2 st), Summer, Snabbkoppling, Lamphållare med lampa 6 V / 50 ma (3 st), Resistorer 100 W / 180 W, Resistorer 100 W / 150W, Resistorer 100 W / 120 W, Termistor NTC/ PTC, Vridmotstånd 100 W, Potentiometer 22 kw, Kondensator 1 µf (2 st), Elektrolytkondensator 2200 µf (2 st), Relä (enpoligt med två utgångar), Diod (2 st), Lysdiod (3 st), Diodbrygga, Fotoresistor, NPN-transistor (2 st), Tyristor.

54. Principen för brandvarnare Materiel: Kopplingsschema: NTC C - + B A 100 Ω C E Uppgift: Justera in potentiometern så att summern i kollektorkretsen nätt och jämnt slutar ljuda. Värm upp temistorn (NTC) exempelvis med fingrarna. Vad händer? Förklaring?

Innehåll 1. Tvåvägsomkopplaren som enkel strömbrytare 2. Seriekoppling av lampor 3. Parallellkoppling av lampor 4. Kombinerad serie- och parallellkoppling av lampor 5. Strömmätning i seriekrets 6. Strömmätning i kombinerad serie-och parallellkrets 7. Strömmätning i speciell krets 8. Spänningsmätning i seriekrets 9. Spänningsmätning i parallellkrets 10. Beräkning av resistans i seriekrets 11. Beräkning av strömstyrka i seriekrets 12. Beräkning av spänning i seriekrets 13. Ersättningsresistans vid seriekoppling 14. Ersättningsresistans vid parallellkoppling 15. Resistansberäkningar med ohmmeter 16. Mätning av termistors resistans med ohmmeter 17. Mätning av en fotoresistor 18. Potentiometer 19. UI-diagram för en resistor 20. UI-diagram för en lampa 21. UI-diagram för en termistor (NTC resp. PTC) 22. UI-diagram för seriekopplad lampa och resistor 23. UI-diagram för parallellkopplad lampa och resistor 24. Bestämning av en lampas effekt 25. Mätning av potentialer i sluten strömkrets 26. Mätning av potentialer i bruten strömkrets 27. Mätning av potentialer i speciell krets 28. Ett batteris emk (ems) och inre resistans 29. Samband mellan polspänning och strömuttag från ett batteri 30. Kondensatorns upp- och urladdning 31. Parallellkoppling av två kondensatorer 32. Seriekoppling av två kondensatorer 33. Spänningsdelning med kondensatorer 34. Bestämning av en kondensators laddning 35. Slutning och brytning av kondensatorkrets 36. Kondensator i likströmskrets (växelströmskrets) 37. Kondensatorns upp- och urladdningskurvor 38. Kondensatorlagen

39. Dioden 40. Samband mellan ström och spänning för en diod 41. Seriekopplade dioder 42. Parallellkopplade dioder 43. Diodkoppling 44. Bryggkoppling för helvågslikriktning 45. Lysdioden 46. Tändströmstyrka för lysdiod 47. Bestämning av Planck s konstant 48. NPN-transistors strömledningsförmåga 49. Styrning av transistorn med en låg spänning 50. Samband mellan bas- och kollektorström för npn-transistor 51. Samband mellan kollektorström och kollektorspänning vid konstant basström 52. Styrning av transistor med styrström (basström) från huvudbatteriet 53. Styrning av transistor med potentiometerkoppling 54. Principen för brandvarnare 55. Principen för köldvarnare (halkvarnare) 56. Principen för tjuvlarm 57. Principen för tändning av gatubelysning 58. Principen för fuktvarnare (översvämningsskydd) 59. Korridorbelysning 60. Reläets funktion 61. Blinkande lampa 62. Tyristorns funktion 63. Fördröjningskrets med hjälp av tyristor Demonstrations Elin Komplett låda med samma komponenter som Elinlådan fast större, med magnetfötter för Whiteboard, innehåller även sladdsats samt multimetrar med stor display. Rita ditt kopplingsschema på whiteboarden och sätt upp komponenterna.22-200000 för 9.500:-

Optik-Elin 17-000500 Optik-Elin Pris 1.950:- Helt komplett, mycket lättanvänd optiksats.lämplig som elevsats i såväl grundskola som gymnasieskola för studium av stråloptiken direkt på bordet. Optiksatsen förvaras i en stabil trälåda som innehåller ljusbox med stark strålkälla och justerbar kollimatorlins, rektangulära block, prismor linser, speglar, sats med filter i 8 färger, sats med färgade kort, spalter för en, tre eller fyra strålar, reservlampa samt adapter för nätanslutning av strålkällan.en experimentbok med försöksbeskrivningar (reflektion, brytning, färgblandning mm.) ingår.

Allmän beskrivning Optiksatsen består av en ljuskälla och tillbehör som kan stoppa, reflektera, bryta eller färga ljuset. Som extra tillbehör kan ett gitter för studium av experiment av vågrörelsenatur erhållas. Ljuskällan är inbyggd i en svart plastlåda, som försetts med en justerbar samlingslins vilken gör det lätt att erhålla parallella strålar. I motsatta änden är lådan försedd med tre öppningar, varav de två sidoöppningarna försetts med svängbara speglar, i vilka ljustes kan reflekteras. Med färgfilter på plats kan färgade ljusknippen erhållas och med speglarnas hjälp fås att överlappa varandra. Effekten härav kan tydligt studeras på en skärm på ca 20 cm avstånd från lådan. Ljuset från samlingslinsen kan dras samman till en smal ljusstråle eller delas upp i 1, 3 eller 4 smala ljusstrålar med hjälp av olika spaltöppningar. Ljusstrålarna kan färgas genom att ett färgfilter placeras i öppningen tillsammans med bländarspalten. Genom att justera samlingslinsen med hjälp av knappen på lådans ovansida kan strålarna göras parallella (a), divergerande (b) eller konvergerande (c). a b c Med en uppställning enligt figur 1 och 2 kan kraftigt divergerande eller konvergerande strålar erhållas. Fig. 1. Fig. 2.

Ljusets reflektion 1. Laboration nr 6. Ordna materielen enligt bilden på baksidan och anslut lampan till 12 V! Justera ljusstrålen noga så att den träffar precis där normalen (N) går in i spegeln! Vinkeln mellan den infallande strålen och normalen kallas infallsvinkeln, i. Vinkeln mellan den reflekterade strålen och normalen kallas reflektionsvinkeln, r. Rita hur den reflekterade strålen går! Ställ in några olika infallsvinklar genom att vrida spegeln! Markera spegelns läge, infdallande och reflekterad stråle! Rita ut normalen och mät infallsvionkel och tillhörande reflektionsvinkel! Anteckna i tabellen: Tabell: Infallsvinkel Reflektionsvinkel 20 30 45 60 Öga Spegel Varför är den reflekterade strålen svagare än den infallande? Läs om speglar, reflektionslagen och speglar i fysikboken! Hur lyder reflektionslagen? Rita färdigt hur strålarna i bilden till höger reflekteras och hur bilden av ljuset uppstår!

Normal i Ljuskälla med 1-spalt Spegel Försök 1 i = 20 Försök 2 i = 30 Försök 3 i = 45 Normal i