Utdrag ur. Lokalt regelverk. för Linköpings tekniska högskola LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

Utdrag ur Lokalt regelverk för Linköpings tekniska högskola 1999 t LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

Studiehandbok 1997/98 Innehåll Författningar UTDRAG UR LOKALT REGELVERK Grundläggande högskoleutbildning Allmänna bestämmelser 1 Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. (1 kap. 9 HL, delvis) 2 I grundläggande högskoleutbildning ingår även fortbildning och vidareutbildning. (1 kap. 7 HL, delvis) 3 Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (1 kap. 3 HL) 4 Verksamheten skall avpassas så att hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. (1 kap. 4 HL, delvis) 5 I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. (1 kap. 5 HL) 6 All grundläggande högskoleutbildning skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. (7 kap. 1 HF) 7 Universitetsstyrelsen beslutar, efter förslag från respektive fakultetsnämnd, vilka utbildningsprogram som skall finnas. 8 Fakultetsnämnd beslutar i övrigt om utbildningsutbudet inom respektive fakultetsområde enligt de riktlinjer som universitetsstyrelsen fastställer. 9 Omfattningen av grundläggande högskoleutbildning anges enligt ett poängsystem, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. (7 kap. 2 HF) 10 Utbildningen bör planeras så att en normalstuderandes arbetsinsats skall motsvara genomsnittligt ca 40 timmar per vecka. 11 Grundläggande högskoleutbildning skall normalt anordnas under läsår men får dock, om särskilda skäl föreligger, förläggas även till annan tid än läsår. Fakultetsnämnd beslutar när särskilda skäl föreligger om förlättning av grundläggande högskoleutbildning till annan tid än läsår. 12 Läsåret skall omfatta 40 veckor. Läsåret skall indelas i en höst- och en vårtermin, om vardera 20 veckor. 13 Fakultetsnämnd fastställer terminstider. 14 Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesoriente ring. Högskolan skall också sörja för att erforderlig information om högskolan finns tillgänglig för dem som avser att börja grundläggande högskoleutbildning. Särskilt skall universitetets antagningsförordning finnas tillgänglig. Med antagningsförordning avses de regler för grundläggande högskoleutbildning som högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan samt behörighet och urval, dels i fråga om hur beslut om antagning fattas och hur beslut om behörighet överklagas. (7 kap. 3 HF) 15 Universitetets studievägledning och yrkesorientering skall ske i enlighet med de mål och riktlinjer som fastställs av rektor.

16 Fakultetsnämnd fastställer mål och riktlinjer för den fakultetsvisa studievägledningen och yrkesorienteringen. Tillträde till grundläggande högskoleutbildning Allmänna bestämmelser 1 Antagning till grundläggande högskoleutbildning skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. (8 kap. 1 HF) 2 För att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning krävs att sökanden har allmän behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. (8 kap. 2 HF) 3 Om det finns skäl får högskolan besluta om dispens från något eller några behörighetsvillkor. När det är fråga om dispens för en viss sökande skall beaktas om den sökande genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. (8 kap. 3 HF) 4 Behörighet samt urvals- och antagningsregler skall utformas utifrån respektive utbildnings behov. Behörighet samt urvals- och antagningsregler skall vidare utformas så att de främjar goda studieresultat och premierar de studenter som tidigare uppvisat goda studieresultat inom den grundläggande högskoleutbildningen. Behörighet samt urvals- och antagningsregler skall vara lättöverskådliga, tydliga och informativa för den studerande. 5 Prövning av allmän och särskild behörighet avseende poänggivande uppdragsutbildning skall följa samma regler som gäller för grundläggande högskoleutbildning. 6 Varje antagningsomgång skall åtföljas av uppföljning och utvärdering av behörighets- samt urvals- och antagningsregler. Grundläggande behörighet 1 Den grundläggande högskoleutbildningen skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. (1 kap. 8 HL, delvis) 2 Grundläggande behörighet har den som a) fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program, b) fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller fått samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg, c) har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, d) genom någon annan verksamhet än utbildning har förvärvat kunskaper som motsvarar dem som utbildningar i 1 eller 2 ger, eller e) är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning. Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om kraven i första stycket c och d (8 kap 4 HF) 3 Övergångsbestämmelser i högskoleförordningen - Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde för den 1 juli 1993 skall intill utgången av år 1999 anses ha grundlägande behörighet. - Den som har fullföljt ett nationellt eller ett specialutformat program i gymnasieskolan och som i sitt avgångsbetyg eller slutbetyg helt eller delvis har betyg enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli 1994 skal anses ha grundläggande behörighet. Detsamma gäller den som har fullföljt motsvarande utbildning och har motsvarande betyg från gymnasial vuxenutbildning. Det gäller också den som har avgångsbetyg från fyra-, tre-, eller tvåårig linje i gymnasieskolan och den som har motsvarande betyg från statlig eller kommunal vuxenutbildning under förutsättning att den sökande uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993. Detsamma gäller slutligen den som före 1 juli 1998 har fått ett intyg från en folkhögskola om allmän behörighet för högskolestudier.

4 Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, -isländska eller norska skall ha de kunskaper i svenska som behövs. Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer skall dock anses har de kunskaper i svenska som behövs. (8 kap 5 HF) 5 Utan hinder av 4 skall också den anses ha allmän behörighet som a fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar, b har arbetat under sammanlagt minst fyra år före det kalenderår då utbildningen börjar eller på annat sätt har förvärvat motsvarande erfarenhet och c har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan. (8 kap. 6 HF) Särskild behörighet 1 Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, avgör den högskola som anordnar en utbildning vilka behörighetsvillkor som skall gälla för att bli antagen till utbildningen. (4 kap. 2 HL, delvis) 2 De krav på särskilda förkunskaper som ställs skall vara nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogära sig utbildningen. Kraven får avse a kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper, b kunskaper från en eller flera högskolekurser, c andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. (8 kap. 6 HF) 3 Fakultetsnämnd fastställer de krav som skall gälla för utbildningr som inte vänder sig till nybörjare i högskolan 4 Med "kurs som vänder sig till nybörjare i högskolan"menas i antagningssammanhang a) helfatskurs om 20 p oäng på nivån 1-20 poäng i ett fastställt examensämne och som ej har akademiska förkunskapskrav, eller b) kurs omfattande mer än 20 poäng som innehåller en startkurs på helfart om 20 poäng på nivån 1-20 poäng i ett fastställt examensämne och som ej har akademiska förkunskapskrav, eller c) kurs omfattande mindre än 20 poäng (oavsett studietakt) om denna utgör enda möjliga startkurs i fastställt examensämne aktuell termin och som ej har akademiska förkunskapskrav. 5 I fråga om en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan ages de krav som avses i 7 första stycket i en s k standardbehörighet. Urval 1 Så långt det kan ske med hänsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 första stycket skall högskolorna som studenter ta emot de sökande som uppfyller behörighetskraven för studierna. (4 kap 1 HL) 2 Kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot, skall urval göras bland de sökande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utval ( 4 kap. 3 HL) 3 Vid utval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. Vid urvalet skall användas urvalsgrunderna - betyg, högskoleprov som avses i 17 HF, andra särskilda prov, tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet och särskilda skäl som den sökande åberopat. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterat könet. Vid sådana meriter får vidare lottning användas, om utval med hänsyn till kön inte kan göras. Högskolan bestämmer vilka utvalsgrunder enligt andra stycket som skall användas i fråga om utbildning

som inte vänder sig till nybörjare i högskolan. (8 kap. 10 HF ) 4 Urvals- och antagningsregler för antagning till kurs/utbildningsprogram bör utformas så att förtur ges till sökande av underrepresenterat kön när meriterna i övrigt är likvärdiga. 5 Urvalsregler bör utformas så att den studerande ges möjlighet till kontinuitet i sina studier. 6 Fakultetsnämnd fastställer vilka urvalsgrunder som skall användas i fråga om utbildningar som inte vänder sig till nybörjare i högskolan. 7 Vid urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan gäller 12-16. Detta hindrar emellertid inte att det vid antagning till en urs ges förtur åt sökande som redan är studenter vid högskolan (8 kap 11 HF). 8 Fakultetsnämnd beslutar om det vid antagning till en kurs skall ges förtur åt sökande som är studerande vid linköpings universitet. 9 Urvalsgrunderna skall vara betyg och reslutat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. Om det inte finns synnerliga skäl skall av platserna fördelas - minst en tredjedel på grundval av betyg, och - minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. Av de platser som avses i första stycket 2 skall hälften fördelas på grundval av poäng för såväl högskoleprovet som arbetslivserfarenhet och hälften på grundval av poäng för enbart högskoleprovet. Första stycket hindrar inte att samtliga platser på en utbildning med konstnärlig inriktning fördelas på grundval av andra särskilda prov än högskoleprovet, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder. (8 kap 12 HF 10 Fakultetsnämnd avgör, med beaktande av bestämmelserna i punkt 9, fördelningen av platser mellan urvalsgrunderna betyg och reslutat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. 11 Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga 4 (HF). I övrigt meddelar Högskoleverket föreskrifter om värdering aab betyg. Högskoleverket meddelar också föreskrifter om fördelningen av de platser som avses i 12 första stycket 1 mellan olika grupper av sökande. (8 kap 13 HF) 12 Poäng för arbetslivserfarenhet ges efter fem års arbete på minst halvtid och med en fjärdedel av maximal poäng för högskoleprovet. Hägskoleverket meddelar närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. (8 kap 14 HF) 13 Andra särskilda prov än högskoleprovet får användas som urvalsgrund endast i fråga om - utbildningar som förbereder för yrkesområden som ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild kompetens, och - utbildningar med konstnärlig inriktning. I fråga om utbildningar som avses i första stycket 1 beslutar Högskoleverket om tilltånd för högsklan att använda proven och om de villkor som skall gälla för användningen. Högskoleverket kan därvid besluta om undantag från 12 första stycket andra meningen. (8 kap 15 HF) 14 Fakultetsnämnd ansöker i förekommande fall hos Högskoleverket om tillstånd att använda andra särskilda prov än högskoleprovet som utvalsgrund till utbildningar som förbereder för yrkesområden. Fakultetsnämnds begäran skall anmälas till rektor. 15 Högskoleveket meddelar föreskrifter om användingen av urvalsgrunden särskilda skäl enligt 10 andra stycket 6. (8 kap 16 HF) 16 Fakultetsnämnd beslutar i övrigt vid behov och med iakttagande av gällande bestämmelser om tillämpning av urvalsregler, dvs vilka urvalsgrunder som skall användas, grund för meritvärdering, indelning i urvalsgrupper, fördelning av platser mellan urvalsgrupper samt inplacering av sökande i urvalsgrupper. 17 För alla högskolor i landet skall det finnas ett gemensamt högskoleprov. Högskoleverket svarar för att provet framtälls. De högskolor som skall använda provet som urvalsgrund skall anordna provet. Så får ske i samverkan

mellan högskolorna. Resultatet av högskoleprovet är giltigt i fem år. (8 kap 17 HF) 18 Den som vill delta i högskoleprovet skall betala en avgift på 300 kronor i samband med anmälan till provet. (8 kap 18 HF) 19 StudentCentrum administrerar högskoleprovet. Antagningsförfarande 1 Den som vill antas till grundläggande högskoleutbildning skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. Frågor om antagning avgörs av högskolan. Därvid gäller ett maskinellt framtaget besked om antagning såsom högskolans beslut. (8 kap. 11 HF) 2 Rektor fastställer anmälnings- och kompletteringstid. 3 Fakultetsnämnd fastställer vilka utbildningar som skall ha samordnad central respektive samordnad lokal antagning. 4 Lokal antagning som innebär ett urvalsförfarande sker normalt samordnat inom universitetet. Rektor kan i särskilda fall och efter framställan från fakultetsnämnd medge undantag. Rektor beslutar vid samordnad antagning om det administrativa antagningsförfarandet och det tekniska antagningssystemets tillämpning. StudentCentrum ansvarar för den tekniska delen av antagningen. Fakultetsnämnd avgör i de fall ett urvalsförfarande inte skall tillämpas och efter samråd med respektive institution, om institutionsanmälan/institutionsantagning skall ske. 5 Institution ansvarar för sådan kompletterande antagning till fortsättnings- och fördjupningskurser som inte innebär ett urvalsförfarande. Övergångsbestämmelser Inom Hälsouniversitetet svarar under 1997 fakultetesnämnden för motsvarande antagning. 6 Fakultetsnämnd ansvarar för - behörighetsprövning, motsvarande bedömning, tillgodoräknande av tidigare utbildning, dispens - meritvärdering - rangordning, prövning av särskilda skäl och handikappade sökandes särskilda behov - kompletterande antagning av nybörjare Överklagande 1 För prövning av överklaganden av vissa beslut på högskoleväsendets område svarar en särskild överklagandenämnd. Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. (5 kap 1 HL) 2 Till lverklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas, nämligen - beslut om tillsättning av annan tjänst än doktorandtjänst eller vikariat på tjänst vid statlig högskola, - beslut om att sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning - beslut om tillgodoräknande av kurs - avslag på students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment, och - avslag på en students begäran att få examensbevis eller utbildningsbevis. Beslut av nämnden får inte överklagas (13 kap 2 HF)

3 Fakultetsnämnd ansvarar för omprövning av ärenden i samband med överklagande (behörighet, tillgodoräkning, befrielse från obligatoriskt utbildningsmoment och avslag på begäran om examensbevis eller utbildningsbevis). Övrigt 1 Fakultetsnämnd ansvarar för att varje antagningsomgång åtfäljs av uppföljning och utvärdering. 2 StudentCentrum ansvarar i övrigt för erforderlig administration i samband med antaning av studerande. Examina 1. Regeringen föreskriver vilka examina som får avläggas vid högskolorna. Högskoleverket beslutar om vid vilka högskolor dessa examina får avläggas. (1 kap. 11 HL, delvis) 2. Inom grundläggande högskoleutbildning får avläggas endast de examina som anges i bilaga 3 till denna förordning (examensordningen). (7 kap. 4 HF) 3. I examensordningen anges vilka krav som skall uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning). (7 kap. 5 HF) 3a. Av regeringens examensordning framgår också följande: I examensbeviset får översättningen av examensbenämningen till ett eller flera språk anges. Den skall återspegla utbildningens längd och nivå (fördjupning). Högskolan beslutar, efter samråd med Högskoleverket, om översättningen. Högskolan skall därvid ta hänsyn till Högskoleverkets synpunkter och beakta vikten av enhetlighet vid översättningen av examensbenämningarna. Om kurser som ingår i en yrkesexamen sammantaget uppfyller de krav som ställs för magister- eller kandidatexamen, såväl med avseende på längd som fördjupning, skall det framgå av examensbeviset om studenten begär det. 4. Villkor och benämningar för de olika examina bestäms av regeringens examensordning och av eventuella lokala tilläggsbeslut avseende mål, förled och tillämpningsregler till de generella examinas benämningar. 5. Universitetsstyrelsen fastställer lokala tilläggsbeslut efter förslag från respektive fakultetsnämnd. 6. Översättningar av examensbenämningar till främmande språk fast ställs, med beaktande av bestämmelserna i punkt 3 a ovan, av fakultetsnämnd. Kursplan 1 För kurs inom grundläggande högskoleutbildning skall det finnas en kursplan. (7 kap. 6 HF) 2 I kursplanen skall anges a kursens benämning, b kursens poängtal och fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna, c syftet med kursen, d det huvudsakliga innehållet i kursen, e den kurslitteratur och de övriga läromedel som skall användas, f de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till kursen, g formerna för att bedöma studenternas prestationer, h de betygsgrader som skall användas samt i om kursen är uppdelad i delar. I kursplanen anges också de övriga föreskrifter som behövs. (7 kap. 7 HF) 3 Sådana EG- direktiv rörande innehållet i vissa utbildningar som till följd av EES- avtalet har blivit bindande för Sverige skall i tillämpliga delar beaktas i kursplaner och utbildningsplaner. (7 kap 19 HF) 4 Fakultetsnämnd fastställer kursplan senast i samband med att anmälningstiden till kursen utgår.

Utbildningsplan 1 För utbildningsprogram skall det finnas en utbildningsplan. Av 7 framgår att det för kurserna inom programmet skall finnas kursplaner. (7 kap. 8 HF) 2 I utbildningsplanen skall anges a de kurser som utbildningen omfattar, b den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen, c de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till utbildningen. I utbildningsplanen anges också de övriga föreskrifter som behövs. (7 kap. 9 HF) 3 Sådana EG- direktiv rörande innehållet i vissa utbildningar som till följd av EES- avtalet har blivit bindande för Sverige skall i tillämpliga delar beaktas i kursplaner och utbildningsplaner. (7 kap 19 HF) 4 Fakultetsnämnd fastställer utbildningsplan senast i samband med att anmälningstiden till utbildningen utgår. Betyg 1 Om inte annat är föreskrivet i kursplanen skall betyg sättaspå en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskola särskilt utsedd lärare (examinator). (7 kap. 10 HF) 2 Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. (7 kap. 11 HF) 3 Som betyg används normalt något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Om särskilda skäl föreligger får endast uttrycken underkänd och godkänd användas. Särskilda skäl för att avvika från en tregradig betygsskala kan vara att kursen främst har tillämpningsinriktade moment eller praktikmoment eller främst har en undervisningsform för vilken en tregradig betygsskala är mindre lämplig. Inom den tekniska fakulteten får betygen underkänd (1), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 4 Fakultetsnämnd beslutar vilka betygsnivåer som skall användas för respektive kurs. 5 Fakultetsnämnd utser examinator för varje kurs. 6 Till examinator får endast utses den som innehar eller uppehåller lärartjänst som professor, lektor, adjunkt, forskarassistent eller utländsk lektor, den som genom avtalsförfarande med annan huvudman fullgör lärares arbetsuppgifter samt den som blivit antagen som oavlönad docent. 7 Examinators uppgifter framgår av särskild instruktion fastställd av rektor. 8 Studerande som underkänts i prov på kurs (motsv) har, om inte särskilda skäl föreligger, rätt att genomgå förnyat prov. Om särskilda skäl som avser utbildningens innehåll och uppläggning föreligger får fakultetsnämnd besluta om en begränsning av antalet tentamens tillfällen. Sådana beslut skall anmälas till universitetsstyrelsen. 9 Studerande, som underkänts tre gånger i prov för viss kurs (motsv) har rätt att hos det organ som utser examinator, begära att annan lärare utses till examinator. Sådan begäran skall normalt bifallas. 10 Fakultetsnämnd beslutar om studerandes rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg. Tillgodoräknande av kurs m. m. 1 Om en student vid en högskola inom landet har gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för motsvarande utbildning vid någon annan högskola. Detsamma gäller studenter, som vid universitet eller motsvarande läroanstalt i Danmark, Finland, Island eller Norge har gått igenom viss utbildning med godkänt resultat. (7 kap. 12 HF) 2 Student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 12, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. (7 kap. 13 HF)

3 Högskolan skall pröva om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Av 1 kap. 6 (HF) följer att endast den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning kan komma ifråga för tillgodoräknande. 4 Fakultetsnämnd ansvarar för att studerande får tillgodoräkna sig annan utbildning enligt bestämmelserna i 7 kap 12-13 högskoleförordningen. Examens- och kursbevis 1 Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis av högskolan. (7 kap. 15 HF) 2 Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan. (7 kap. 16 HF) 3 Om beviset skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten senast har godkänts i prov eller har slutfört sin utbildning, om inte de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om annat. (7 kap. 17 HF) 4 Examensbevis respektive kursbevis är universitetets officiella dokument avseende slutförd utbildning (motsv) och dokumenteras på svenska och engelska. 5 Examens- och kursbevisets utformning i övrigt framgår av särskild föreskrift fastställd av rektor. 6 Fakultetsnämnd kontrollerar, efter begäran av den studerande, att den studerande uppfyller fordringarna för examen och utfärdar därefter examensbevis. Magisterexamen och kandidatexamen som omfattar studier inom flera fakulteter (motsv) utfärdas av den fakultetsnämnd inom vars ansvarsområde magisterrespektive kandidatkurser slutförts. 7 Fakultetsnämnd utfärdar, efter begäran av den studerande, kursbevis avseende kurs på vilken den studerande godkänts. Studiedokumentation 1 Bestämmelser om studiedokumentation m m meddelas särskilt av regeringen (7 kap. 18 HF) (Se Förordning SFS 1993:1153 om redovisning av studier m m vid universitet och högskolor.) Överklagande 1 Bestämmelser för överklagande avseende grundläggande högskoleutbildning framgår universitetets antagningsordning.