PARKEN STRÅKET I HÄSSELBY STRAND

PARKEN STRÅKET I HÄSSELBY STRAND Riktlinjer för parkens utveckling Elin Hulefors Kandidatarbeten vid institutionen för Stad och land 008 Bachelor thesis at the department of urban and rural development 008

Kandidatarbeten vid institutionen för stad och land VT 008 EX084 Kandidatarbete i landskapsarkitektur på landskapsarkitektprogrammet Elin Hulefors Foto och illustrationer om annat ej anges: Elin Hulefors Title in english: The park Stråket in Hässelby strand, directions for the development of the park. Handledare: Roger Elg, institutionen för stad och land Examinator: Tomas Eriksson, institutionen för stad och land Online publication of this work: http://epsilon.slu.se/

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INLEDNING. Bakgrund. Syfte. Metod.4 Områdeskartor 4. HISTORIK OCH KULTURVÄRDEN. Hässelby strand skapas 7. Parken och parkleken tar form 7. INVENTERING OCH ANALYS. Inventering- och analyskarta. Hur Hässelby strand kommer att förändras 4. Omgivningen 4. Parken.6 Parkens funktioner.7 Karaktär 6.8 Rumslighet och siktlinjer 6.9 Innehåll 7 Område D - Stenmur upp mot Maltesholmstorget 0 Område E - Trappor från Maltesholmstorget Område F - Grusyta intill parkleken Område G - Område på baksidan av parklekens huvudbyggnad Område H - Parkleken 4 Område I - Utefter parklekens staket 6 Område J - Trappor till bostadshus i sydöstra delen av parken 7 Område K - Buskage i slänt ned mot strandpromenaden 8 Område L - Plats med utsikt över fjärden 9 Område M - Parti med berberis vid sydöstra entrén till parken 40 Område N - Parti med alar längs strandkanten 4 6. AVSLUTANDE REFLEKTION 4 7. KÄLLFÖRTECKNING 46 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 0. RIKTLINJER 4 Karta med sammanfattning av riktlinjer 6 Område A - Rosenbuskage i slänt mot vägen 7 Område B - Rosenbuskage på sidorna om trappan 8 Område C - Berghäll med tall, ek och björk 9

.

INLEDNING

. INLEDNING. Bakgrund I och med ombyggnationer i Stockholmsförorten Hässelby strand planeras det nu för en restaurering, tillgänglighetsanpassning och utveckling av den befintliga vegetationen i parken Stråket. Tidigast hösten 008 kommer restaureringen att påbörjas. Parken stod färdig vid mitten av 60-talet men uppfördes enligt stockholmsstilens ideal, vilket var rådande för parker som anlades under 40- och 0-talet. Växtmaterialet från den här tiden behöver i hög grad ses över idag med avseende på bland annat funktion och kondition, vilket också den aktuella parken är i behov av.. Syfte Syftet med arbetet är att ge förslag på riktlinjer till hur parken ska utvecklas och då med avseende på de mål som också föreslås. För att kunna förstå parkens uppbyggnad och hur stockholmsstilen återspeglas i parken redovisas inledningsvis historik och kulturvärden. För att klargöra om parkens ingående element, funktioner med mera finns en inventering- och analysdel. Hässelby strands och parken Stråkets historik refereras till litteratur utgiven av Hässelby hembygdsförening och Stockholms tekniska historia. En avhandling om förtätning och förändring av en tunnelbanestadsdel applicerat på Hässelby strand, ett planteringsförslag från 964, Stockholms exploateringskontor och en engagerad person i Hässelby hembygdsförening har även gett bidragande information. För analysdelen har Grön- och Sociotopkartan varit av betydelse, liksom samtal med brukarna och ansvarig för parkleken. För vägledning gällande tillgänglighetsanpassning har besök i Gulsippans parklek i Hässelby villastad, Stockholm ägt rum. I syfte att inspirera har parkerna Vasaparken och Humlegården i Stockholm besökts.. Metod Studier av litteratur kring historik och kultur har varit största informationskällan. Det finns mycket litteratur om Stockholmsstilen och om de parker som uppfördes under denna tid. Avgränsning inom ämnet har därför skett och litteraturen som refereras till beskriver stilen i sin helhet. För att jämföra parken med tidigare uppförda parker, i samma anda, har litteratur kring Norr Mälarstrand och Rålambshovsparken i Stockholm studerats.

.4 Områdeskartor Flygfoto över parken Stråket med omgivning i Hässelby strand. Infälld karta visar Hässelby strand vid Mälaren i västra delen av Stockholm. 4

HISTORIK OCH KULTURVÄRDEN

6

. HISTORIK OCH KULTURVÄRDEN. Hässelby strand skapas Innan 90-talet var Hässelby strand snarare benämnt som Hässelbyskogarna. Det var ett område bestående av i huvudsak tallskog som bredde ut sig från Hässelby slott och söder ut till strandkanten. Strandkanten hade dock använts som utflyktsmål av Spånga- och Hässelby villastadsborna sedan tidigare, då klipporna användes för bad. I samma skede som Vällingby anlades enligt det nya stadsbyggnadsidealet kom Hässelby strand att anläggas mellan åren 9-4. Tunnelbanan hade gjort det möjligt för människor att leva en bit utanför Stockholm och av denna anledning satsade man på den hittills oprövade idén om att anlägga en stad som Vällingby. De tre starka ledorden för det moderna stadsbyggandet kom att bli arbete, bostad och centrum. (Andersson, H.E.B. m.fl., 00, s ) Hässelby strand anlades på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Stockholm och under stadsbyggnadsdirektör Sven Markelius ledning. Markelius ansåg att bebyggelse längs med stranden i Hässelby skulle Hässelby strand uppfördes i samma skede som Vällingby och kom därför att präglas av det för tiden rådande idealet om att det skulle skapas platser där arbete, bostad och centrum fanns på nära håll. Foto: Henrik Henriksson Foto taget från isen, sydväst om parken, år 964. Här ses husen vid Strandliden som anlades vid mitten av 0-talet och som omger parken. ge en vacker boendemiljö och därför avvek man från den i allmänhet tillämpade principen vid byggnation intill strandmiljö. Vanligtvis lämnade man under den här tiden ett obebyggt och fortfarande skogsklätt parti längs med strandlinjen. (Stadler, A., 004, s ).. Parken och parkleken tar form Parken Stråket, liksom strandpromenaden i Hässelby strand, tillkom enligt det vi idag benämner som Stockholmsstilen. (Stockholms stad, Exploateringskontoret, 080). Det var Stockholms stads stadsträdgårdsmästare Holger Blom som huvudsakligen kom att sprida en ny stil för parker. Ett parkprogram gavs ut år 946, där Blom förklarade parkens syfte under fyra rubriker, som löd Parken luckrar staden, Parken ger plats för friluftsrekreation, Parken är samlingsplats och Parken bevarar natur och kultur. (Blom, H. 946, s. 6) I programmet förklaras även mer ingående vad parkmiljö tillför och genom ritningar, illustrerade av Erik Glemme, samt teckningar och 7

foton spreds informationen till alla Stockholms hushåll. (Andersson, T. 000, s. 48). En av grundidéerna var att sträva efter en blandning av bebyggelse och gröna kilar, alltså ett begrepp som vi väl känner igen från dagens diskussioner om att staden ska växa fram som fingrar medan grönskan lämnas som kilar däremellan. (Andersson, H.E.B. m.fl. 00, s ). Ett inslag som växte fram, utifrån teorin om att grönstråk skulle agera avskiljare mellan bostadshusen, var att hålla dalgångarna fria från bebyggelse. (Andersson, T. 000, s. ). Tidstypiskt var även att ringa in särskilt värdefulla, befintliga träd i stadsplanen för att spara dessa då nya parker anlades. På det här viset undvek man att bryta den kontinuitet, som annars görs då allt anläggs En park som uppmärksammats för att vara ett praktexempel på Stockholmsstilens ideal är Rålambshovsparken och Norr Mälarstrand i Stockholm. Foto: Henrik Henriksson Ett foto från södra delen av parken år 964. Terrängen har fortfarande inte planats ut för de gräsytor som idag finns på platsen. vid ett och samma tillfälle. Befintlig naturmark insprängd i den anlagda parkmiljön kom att bli ett motiv som starkt förknippas med det som decennier senare kom att utmärkas som stockholmsstilen (Andersson, H.E.B. m.fl. 00, s 46). Under första hälften av 900-talet sökte sig många arbetslösa från landsbygden till Stockholm. De hade ovärderliga kunskaper om slåtter, skörd, skogsgallring och trädhamling som kom väl till användning för att skapa Stockholmsförorternas nya naturparker. (Andersson, T. 000, s. 40). För parken Stråkets framtida utseende kom de första förslagen under år 94. Enligt ett utlåtande från Stockholms stadshus föreslogs det bland annat en amfiteater för 00 åskådare, lekplatser, en plaskdamm och en övningsplan. (Stockholms stadshus, 94). Invändningar från Stockholms stads stadsarkitekt medförde att förslaget aldrig publicerades för allmänheten och heller inte genomfördes. Stadsarkitekten hävdade att förslaget skulle förstöra det för Stockholmstrakten så typiska strandområde med berghällar som delvis var bevuxen med tallskog. Parkleken anlades dock under 96-7 och resterande parken vid mitten av 60-talet som en naturpark, vilket stadsarkitekten hade uttryckt en önskan om. (Henriksson, H., muntligt, 0800). I februari år 964 gjordes ett planteringsförslag för parken. På tekniska 8

Begreppet om att Stockholm skall växa fram som fingrar medan grönskan lämnas som kilar däremellan började diskuteras under den tid då stockholmsstilen växte fram. Flygfoto över parken Stråket, taget i slutet av 60-talet. Idag i Kathryn Hamrins ägo, som är föreståndare för parkleken Stråket. kontorets arkiv kan förslaget ses. Orginalet signerades av B. Sjöberg. Förslaget stämmer överens med dagens utseende, vad gäller gång- och cykelvägar, liksom för var byggnaderna är placerade. Det som skiljer är däremot växtmaterial och detaljutformningen av parkleken. Vad gäller växtmaterialet har exempelvis vissa träd aldrig planterats och vissa arter av buskar har bytts ut mot andra sorter. För parkleken anlades exempelvis aldrig någon vattenlek som var tänkt enligt planerna. Ett flygfoto som är taget i slutet av 60-talet och som idag ägs av föreståndaren för parkleken, har gett information om vad som aldrig uppfördes. Det som går att utläsa ur planen från 964, och som kan ses på nästa sida, är dock de övergripande intentionerna för parken. I planen föreslås områden som behåller sin naturliga vegetation av bland annat ek, björk och klibbal. Detta visar just på den nya riktning som man utgick från då stockholmsstilen introducerades. Även de nyplanterade träden som föreslogs i planen var naturlikt placerade, i mindre grupper för att efterlikna Mälardalens hagmarker. (Stockholms stad, Tekniska nämndhusets arkiv, Planteringsförslag, 964). Teatrar och scener är vanliga i parker från 0- och 60-talet. Förslag på att uppföra en amfiteater, som här i Rålambshovsparken, fanns även för parken Stråket. Motivet till att detta aldrig uppfördes var att stadsarkitekten inte ansåg att det skulle passa in i strandområdet i Hässelby. 9

Planteringsförslag illustrerat av B. Sjöberg år 964 för parken Stråket, som idag kan ses på dator i tekniska nämndhusets arkiv i Stockholm. 0

INVENTERING OCH ANALYS

. Inventering- och analyskarta Viktig entré till parken 4 4 4 Naturlig vegetation av träd. Område av betydelse för biologisk mångfald. 4 4 Viktig entré till parken TECKENFÖRKLARING TRÄD 4 Löparbana Träningsredskap Grusyta Torrbacke av betydelse för det biologiska värdet. Acer platanoides - Lönn Betula pendula - Björk Fraxinus excelsior- Ask 4 Pinus sylvestris - Tall Quercus robur - Ek 6 Salix - Videarter 7 Sorbus aucuparia - Rönn 8 Sorbus intermedia - Oxel 9 Tilia cordata - Lind BUSKAR 7 Barnhage Gungor i sand 0 Aronia x prunifolia - Aronia Berberis - Häckberberis Forsythia Prunus spinosa - Slån 4 Ribes alpinum - Måbär Rosa - Rosarter 6 Sambucus racemosa - Druvfläder 7 Spirea - Spirea Förråd Hårdgjord yta Huvudbyggnad, parklek 7 6 9 9 9 9 Hårdgjord yta Skärmtak Förråd Lekställning Förråd 7 Förråd Förråd 8 8 Tennisplan 7 8 7 8 8 Siktlinje ut mot Lambarfjärden, Mälaren. 8 4 Större parti av Quercus robur - ek Viktig entré till parken 6 6 6 4 0,,,6 6,,,6 6 6 6 Större parti av Alnus glutinosa - klibbal Större parti av Quercus robur - ek Naturlig vegetation av träd och i fältskikt. Område av betydelse för biologisk mångfald. Viktig entré till parken

. Hur Hässelby strand kommer att förändras Hässelby strand står utseendemässigt inför en stor förändring. Färdiga ritningar finns, på hur ny bebyggelse ska ersätta den från 0-talet kring Maltesholmstorget. I och med detta har man även beslutat att rusta parken med ingående parklek. I dagsläget har planerna dock förskjutits. Ansvariga för ombyggnationen är Exploateringskontoret och entreprenör är Skanska. För parkleken finns ett förslag på ny utformning av Carl Bro Landskapsarkitekter, som var en beställning från Markkontoret, Stockholms stad hösten 006.. Omgivningen Befolkning Hässelby, och då inräknat församlingarna Hässelby Strand, Hässelby Villastad och Hässelby Gård, har drygt 00 invånare (Statistiska cen- tralbyrån, 007). I Hässelby strand var antalet invånare år 00 cirka 6000 (Utrednings- och statistikkontorets befolkningsstatistik, 00). Kommunikationer Ett viktigt transportmedel för att ta sig till Hässelby strand är via tunnelbanans gröna linje, varpå Hässelby strands station utgör ändhållplatsen. Tunnelbanestationen är placerad vid Maltesholmstorget, som i sin tur angränsar till parken. Många som bor i Hässelby strand pendlar dagligen in till Stockholms centrum för att arbeta. Omkring stationen finns många bilar parkerade, vilka används av pendlare från hemmet till tunnelbanestationen. Vegetationen omkring Parken omges av bostadsområden och mellan dessa finns sparad naturlig vegetation samt planterade buskar och träd. Området upplevs som relativt grönt med undantag av hårdgjorda ytor kring Maltesholmstorget och kring tunnelbanans sträckning. Stadsdelen, med en kombination av bostäder och grönska angränsar även till det större skogsområdet Grimsta som används för rekreation och sport. Vattnet Att parken är placerad i en sluttning ned mot Lambarfjärden, Mälaren skapar en speciell stämning. Bad finns i närheten och många människor rör sig längs med vattnet, även kallat Strandliden. Modell från Skanska, över den nya utformningen av Maltesholmstorget. Parken Stråket till höger i befintligt skick. 4

.4 Parken Parken Stråket ligger centralt placerad i Hässelby strand, intill centrum med Maltesholmstorget, småbåtshamnen samt de omkringliggande bostadsområdena. Mitt i parken ligger parkleken, som sedan 0-talet har bidragit med aktiviteter för barn och ungdomar. Parken består i övrigt av öppna gräsytor med vegetation i utkanterna. Området korsas av gång- och cykelstråk i olika riktningar.. Parkens funktioner Parken utgör en värdefull friyta ur kulturell och social aspekt. Observationer samt enkät- och intervjuundersökningar har sammanfattats på Sociotopkartan för Hässelby-Vällingby. Ytan Parkleken ligger centralt placerad i parken och hit kommer många barn och ungdomar för att leka och umgås. betraktas av medborgarna som en grön oas, lämplig för lek och picknick. (Stockholms Stad, Sociotopkarta (080)). Parken används i övrigt för motion. Gångvägar genom parken liksom längs med strandlinjen, som är kopplad till en längre sammanhållen strandpromenad i Hässelby strand, används i det här syftet. De träningsredskap som placerats i anknytning till parkleken är även tänkta för de motionärer som besöker parken. En av parkens viktigaste funktioner är att utgöra ett område för lek. Målgruppen i parkleken är 0--åringar, men grunden är att alla är välkomna och att det ska finnas aktiviteter för alla åldrar. (Hamrin, K., muntligt, (0804)). Parken består i huvudsak av öppna gräsytor med vegetation i kanterna. I södra änden av parken, där Lambarfjärden tar vid finns en hamn för fritidsbåtar. Området kan sommartid bli mer livfullt med tanke på den aktivitet som förekommer kring småbåtshamnar.

.6 Karaktär Läge Parken ligger placerad i en av dalgångarna ned mot Lambarfjärden i det sprickdalslandskap som utbreder sig kring Mälaren. Klimat Närheten till Mälaren inverkar till att området har ett, i förhållande till breddgraden, gynnsamt klimat. Växtmaterial för zon klarar sig här. I och med parkens placering i en sluttande dalgång mot söder är det därtill tänkbart att klimatet är ännu gynnsammare än vad som utges på zonkartan. (Riksförbundet Svensk trädgård, (08008)). Vattenavrinning Största delen av parken har ett jordlager med mindre mäktig lera, vilket innebär att infiltrationen på platsen inte är av stor betydelse för grundvattenskyddet. Utkanterna och de södra delarna av parken består delvis av morän och dessa områden är mer aktuella för infiltration. Även små partier med berg i dagen förekommer i den nordvästra delen av parken samt längs med terrasserna i nordost. Grundvattnets strömningsriktning är sydlig till sydostlig genom parken. (Stockholms stad, underlagskarta för grundvattenskydd (08040)). Höjder De största höjderna i parken är på meter över strandlinjen och de finns i den allra nordligaste punkten intill Aprikosgatan och i terrasseringarna ned från Maltesholmstorget och in i parken. Från de högre partierna i norr planar parken ut mot de mellersta delarna. I de södra delarna av parken övergår de plana ytorna i en kraftig slänt som mynnar ut i en flackare strandlinje ut mot Lambarfjärden. (Stockholms stad, baskarta 008)..7 Rumslighet och siktlinjer Parkens karaktär består av de öppna ytorna med träd placerade i mindre grupperingar eller långsträckta stråk i kanterna. I delar av parken, där sparad naturlig vegetation kan ses, upplevs en tätare vegetation. Den ursprungliga tanken vid uppförandet av Hässelby strand var att en tydlig siktlinje från torget via parken och ned till vattnet skulle upprätthållas. Idag skyms sikten från torget, sedan Hässelby strands kyrka uppfördes på 970-talet. (Stadler, A. 004, s. 9). Den sluttande dalgången ned mot Mälaren. Här ses även en del av den sparade vegetationen som finns i parken. 6

.8 Innehåll Vegetation Enligt Grönkartan för Hässelby Vällingby som tillkom 004 ansågs det att stora delar av området utgjorde en potentiellt värdefull naturmiljö. Det innebär att Dessa miljöer kan vara av betydelse för spridning och så kallad buffring, men hyser vanligtvis ingen stor biologisk mångfald. Den sydöstra delen av parken liksom den nordvästra, där det finns naturmark med något högre vegetation, ansågs tillhöra de Områden som har förutsättningar att vara livsmiljö för ett stort antal olika arter. I Grönkartan omnämns ekologiskt viktiga småbiotoper utanför de mest värdefulla naturmiljöerna. För det aktuella området nämns biotoper med äldre, grövre träd på tre platser och en mindre torrbacke. De här inslagen gör att det biologiska värdet för parken kan värderas högre då förutsättningarna för existens av buffertzoner och spridningsbiotoper är troligare. (Stockholms stad, Grönkarta, 004). Växtmaterialet i parken är i huvudsak bestående av ett gräs- och ett trädskikt, med tillägg av enstaka buskplanteringar. Träden utgör till viss del naturlig vegetation som fanns på platsen innan parken anlades. Den naturliga vegetationen utgörs av ek, druvfläder, björk, tall och klibbal. Utifrån planteringsförslaget från 964 och med en jämförelse av vad som står på platsen idag kan man se att de trädarter som planterades vid parkens anläggningsskede främst var lönn, ask, oxel och olika sorter av salix. De buskar som finns i parken idag består av slån, berberis, måbär, aronia, forsythia, spirea och olika sorters rosor. (Planteringsförslag, 964). 7 Delar av parken består av naturmark med äldre, grövre träd, vilket innebär att det finns förutsättning för artrikedom.

Den relativt nytillkomna lekbilen till parkleken används som här även av de lite äldre barnen. Sedan parken anlades har träd och buskar tillväxt avsevärt. Intill strandkanten, utmed trappor och i siktlinjerna från sittplatser upplevs den som skymmande. Lek Parkleken besöks i stor utsträckning av barn från förskolor och dagis under förmiddagar. Under eftermiddagarna kommer barn med funktionsnedsättningar även till platsen. Parkleken är öppen för allmänheten och är bemannad med personal måndag till och med lördag. Verksamheten drivs på entreprenad av Hässelby fritid AB. I parkleken finns idag tillgång till gungor, lek- och klätterställning, rutschkanor, inhägnad plan för bollsport, barnhage med sandlådor, löparbana med kombinerad sandgrop för längdhopp och ett flertal små förråd och skärmtak. Därtill finns barncyklar att använda då parkleken är bemannad och på senare år har en uppsättning av träningsredskap samt en lekbil tillkommit. (Hamrin, K., muntligt, (0804)). Gång- och cykelstråk Gång- och cykelstråket är frekvent använt av framför allt gångtrafikanter, som en länk mellan Hässelby strands centrum och strandpromenad. I norra delen av parken leds stråket under den trafikerade Aprikosgatan i en gångtunnel för att i förlängningen norr ut på andra sidan av vägen fortsätta mot Maltesholmsskolan. Gång- och cykelstråken följer den böljande terrängen och i ytterkanterna av dalgången leds man som gående i huvudsak upp via trappor. Parkleken har idag många hårdgjorda ytor med inslag av bland annat lek- och klätterställning och rutschkana. 8

Enligt en utredning gjord år 004 av Stockholms Gatu- och fastighetskontor ansågs trapporna i parken och i dess anslutning behöva kontrastmarkering på första och sista trappsteget liksom räcken som fortsätter 0 cm före och efter trappan. Handledare på båda sidor om trappan påpekades saknade på vissa platser. (Stockholms stad, tillgänglighetsplan, 004). Idag finns kontrastmarkeringar i de flesta trappor, men då de är gjorda enbart med en vit massa på graniten, så har det idag slitits ned. Armatur och bänkar Idag finns belysning, liksom parkbänkar och papperskorgar längs med gångvägarna i parken, men inte tillräckligt. Enligt rekommendationer bör det inte vara mer än meter mellan bänkar i frekvent använda stråk. (Svenska kommunförbundet, Gator för alla, 99). Detta är något som inte följs i parkens norra och södra delar. Belysningen utgörs av äldre gatubelysning med svarta eller metallfärgade parkstolpar samt nyare belysning i form av svarta eller metallfärgade parkstolpar med svarta eller vita lampskärmar. Bänkar finns i tre olika utseenden. Dels finns det bänkar från 60-talet då parken anlades. Det finns även en annan parkbänk av något senare årsmodell och Hags Soffa med armstöd. De fem olika sorternas armatur. Två sorters gatubelysning till höger och tre armaturer till vänster som utseendemässigt är mer lämpliga för parken. Idag finns fyra stycken parkbänkar från Hags av det här utseendet längs med gångstråket. Äldre parkbänkar finns i de här två utförandena. 9

DISKUSSION ÖVERGRIPANDE MÅL

4. ÖVERGRIPANDE MÅL Vid utveckling av parken är det viktigt att ta hänsyn till nedanstående mål. De riktlinjer som har tagits fram under nästkommande kapitel avses följa målen så långt det är möjligt. Historik och kulturvärden Funktion och karaktär Tillgänglighet Utrustning Växtmaterial Skötsel och hantering Ekologi och biologiska värden Historik och kulturvärden Att ta hänsyn till parkens historia och kultur då den står inför utveckling innebär att det finns en möjlighet att föra traditioner vidare. Ett exempel är placering av växter för att uppnå en viss karaktär, liksom hantering av växtmaterial. Att bli medveten om i vilken tidsanda parken uppfördes och vad det medförde i utformningen är av kulturhistoriskt intresse och bör därför beaktas. Funktion och karaktär Målsättningen är att bevara de funktioner som parken har, i form av ett stråk för motion, en parklek, anslutning till en småbåtshamn och en grön yta för picknick och rekreation. Att därtill utveckla dessa kvalitéer och nyskapa funktioner i parken är en strategi för att levandehålla parken. Parken bör utvecklas i linje med dagens karaktär, som en grön dalgång ned mot Lambarfjärden. Vad gäller rumslighet är strate- gin att utveckla siktlinjerna för att återanknyta till grundidén med parken. Tillgänglighet Målsättningen är att öka tillgängligheten. Det är viktigt att i möjligaste mån förbättra tillgängligheten i samspel med andra intressen som rumslighet och karaktär, för att alla ska kunna ha tillgång till platsen. Utrustning Att ha en enhetlig utrustning bidrar till en stilmässigt sammanhållen park även om den har många funktioner. Utrustningen i form av armatur och bänkar bör därför proriteras. Ny utrustning i parkleken gör att en större målgrupp skulle kunna lockas till parken. Växtmaterial Strategin för växtmaterialets sammansättning utgår delvis ifrån den grundtanke om parken som fanns vid anläggningsskedet, men även utifrån dagens behov. Att satsa på trygghet i parker anses idag som viktigt och avväganden för hur höga exempelvis buskage får vara bör därför göras. Dock får inte upplevelsen av vistelsen i parken bli lidande på grund av krav på säkerhet, utan man bör sträva efter en kompromiss som gynnar båda delarna. Skötsel och hantering För att hålla växtmaterialet i gott skick krävs förebyggande insatser i form av skötsel och hantering. Att föryngra de vedartade växterna kontinuerligt är av betydelse och en målsättning för att

skapa en attraktiv park. Då skötsel är kostsamt bör detta beaktas vid eventuell nyplantering så att arbetsinsatsen inte blir orimligt kostsam i längden. Ekologi och biologiska värden Ett mål är att de ekologiska och biologiska värden som finns, framför allt i parkens friväxande delar, bör upprätthållas. Eftersom områdena anses kunna ha en stor artrikedom i torrbackarna och de äldre träden bör karaktären av detta behållas och utvecklas.

RIKTLINJER

Karta med sammanfattning av riktlinjer A 4 4 B 4 C 4 4 D TECKENFÖRKLARING TRÄD 4 Löparbana Träningsredskap 7 F Grusyta E Torrbacke Acer platanoides - Lönn Betula pendula - Björk Fraxinus excelsior- Ask 4 Pinus sylvestris - Tall Quercus robur - Ek 6 Salix - Videarter 7 Sorbus aucuparia - Rönn 8 Sorbus intermedia - Oxel 9 Tilia cordata - Lind BUSKAR G Förråd Barnhage Huvudbyggnad, parklek Gungor i sand Hårdgjord yta 0 Aronia x prunifolia - Aronia Berberis - Häckberberis Forsythia Prunus spinosa - Slån 4 Ribes alpinum - Måbär Rosa - Rosarter 6 Sambucus racemosa - Druvfläder 7 Spirea - Spirea SAMMANFATTNING RIKTLINJER 7 6 Föryngringsbeskära rosor Plantera lökväxter Föryngringsbeskära rosor Plantera lökväxter Skapa ett fältskikt 9 Förråd Skärmtak Förråd Hårdgjord yta Lekställning 8 9 9 9 H Skapa ett fältskikt Byta ut träd Tillägg av sittplats Plantera lökväxter och sedumarter I 7 Förråd Förråd Ta bort sly längs mur Plantera ask och björk Plantera i muren 8 7 8 8 Tennisplan 7 Göra ett urval av ek Ny utrustning Bevara torrbacke 8 Ta bort grusyta Anlägg gångväg genom norra delen av parken Ny utrustning 8 Öppna upp rummet, genom att ta bort vegetation. Ny entré till parkleken 4 Större parti av Quercus robur - ek Byta ut lekutrustning Tillgänglighetsanpassa Plantera ek I Ta bort befintliga buskar Plantera rosor längs med sydvästra sidan av parkleken J Byta ut forsuthia Rusta trappor och avsatser Ny utrustning Ta bort pil Beskärning av buskage Rusta trappan Ny utrustning Ny häck av rosor M Ta bort berberisbuskar Markera entré med skulptur Öppna upp mot Mälaren Hantera parti av klibbal 6 6 6 4 K 0 7,,,6 L 7,,,6 6 6 6 6 Större parti av Alnus glutinosa - klibbal N M J Större parti av Quercus robur - ek 6

A 4 4 D Område A - Rosenbuskage i slänt mot vägen I norra delen av parken, intill gångtunneln som leder besökaren under vägen och in i Stråket, finns en slänt med i huvudsak rosor. Utgångspunkt Buskaget är av vild karaktär och skall så vara men skötseln kan utföras mer regelbundet. Den homogena rosenrabatten saknar varierande inslag och mynnar endast i en slänt ut mot gångvägen. På planteringsförslaget, som finns för parken från 964, är askar föreslagna på området. Något som troligtvis aldrig planterades. Vad gäller dagens funktion utgör buskaget en viktig rumslig faktor då den avgränsar mot vägen. Rosenbuskage i slänt från väg. Riktlinjer Föryngringsbeskärning av rosenbuskar bör ske regelbundet för att få ett fräschare intryck och lägre växter. Lägre buskar ger besökaren en trygghet då större möjligheter för överblick finns. Det föreslås att ett utrymme närmast gångvägen avsätts för vårblommande växter som dvärgvårlök. Detta ger betraktaren omväxling under våren, då rosbuskarna inte ännu är gröna eller blommar. Foto: Anna-Lena Anderberg Dvärgvårlök planterad i slänten föreslås. 7

4 B A Område B - Rosenbuskage på sidorna om trappan På motsatt sida av gångvägen från område A ligger detta övervuxna parti av framför allt rosor. C Utgångspunkt Området är igenväxt av rosenbuskaget och trappan är svår att uppmärksamma. Funktionen av buskaget är att det skyddar mot vägen samt att det tar upp höjdskillnaden i slänten. I övrigt finns ett trädskikt och ett grässkikt. Området föreslogs ha en naturlik karaktär, enligt planförslaget från 964. I norra delen av parken, intill gångtunneln finns de här buskagen. Riktlinjer Föryngringsbeskärning av rosenbuskar föreslås för att få ett fräscht intryck. På sikt bör även rosorna skäras ned regelbundet för att öka sikten och lättare visa var trappan finns. För att återfå en naturlik karaktär på området samt stärka möjligheten för biologisk mångfald föreslås att ett fältskikt av högre gräs, örter och lökväxter, som exempelvis vårstjärna som planteras kring buskarna. Att skapa något av en hagmark skulle återanknyta till stockholmsstilens ideal, med naturlika parker likt vyer från landsbygden. Skötsel föreslås regelbundet genom att gräset slås. 8 Foto: Anna-Lena Anderberg Vårstjärna planterad i slänten föreslås.

4 C 4 4 Löpa Område C - Berghäll med tall, ek och björk Partiet har sparad naturlig vegettion i trädskiktet, som fannspå platsen då parken anlades. Utgångspunkt Området har sedan anläggningsskedet haft en friare karaktär än andra delar av parken. Idag består området av gräsmark med inslag av berghällar samt tall, ek och björk. Träden är högvuxna och skuggande, särskilt med avseende på de bostadshus som ligger väster om området. I fråga om utrustning är det ont om sittplatser i hela norra delen av parken. Gräsmark med sparade naturligt etablerade träd. Riktlinjer För att utveckla området med avseende på historien föreslås likt område B ett fältskikt, men för vissa partier. Ned mot gångvägen föreslås en stramare hållning med gräs, då det här partiet är viktigt att det sköts ofta och gärna på ett enkelt sätt så att kostnaderna för hantering blir låga. Föslagsvis kan scilla planteras i grässlänten, för att ge en blomsterprakt under våren. Träden är på sikt i behov av att bytas ut för att få mindre skugga. Förslagsvis ersättes enstaka träd åt gången för att behålla karaktären av rummet. På berghällar trivs krypväxter. Att välja en sedumart och låta den krypande inta berget ger något extra för den till parken återkommande besökaren. Längs med gångvägen föreslås placering av parksoffa från Hags med armstöd. Scilla lyser upp en grässlänt som här i Humlegården. 9