SÖDERTÄLJE Energiplan 2004 Informationsdel Antagen av Kommunfullmäktige den 25 oktober 2004
2(56) INNEHÅLL 1 INLEDNING 4 1.1 Vad säger lagen? 4 1.2 Kommunens roll och ansvar 4 2 KORT OM SÖDERTÄLJE 5 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 5 3.1 Styrmedel inom energi- och miljöområdet 6 3.1.1 Lagstiftning 6 3.1.2 Ekonomiska styrmedel 7 3.2 Information 9 3.3 Regionala och nationella mål och riktlinjer 10 3.3.1 Energiproposition 2002 10 3.3.2 Klimatproposition 2001 10 3.3.3 Nationella miljökvalitetsmål 11 3.3.4 Regionala miljömål - Miljömål för Stockholms län 11 3.4 Lokala mål och riktlinjer 12 3.4.1 Översiktsplanering och detaljplanering 12 3.4.2 Agenda 21-arbete 13 3.4.3 Lokala bestämmelser 14 3.4.4 Övrigt 15 4 NULÄGESBESKRIVNING 16 4.1 Aktörer inom Energisektorn 16 4.2 Energibalans för Södertälje kommun 19 4.3 Tillförsel och användning av energi 21 4.3.1 El 21 4.3.2 Fjärrvärme 23 4.3.3 Kyla/Fjärrkyla 26 4.3.4 Enskild uppvärmning 27 4.3.5 Sammanställning över uppvärmningsenergi 27 4.3.6 Industrins energianvändning 29 4.3.7 Energianvändning i kommunens egna verksamheter 29 4.3.8 Energieffektivisering i kommunens verksamheter 34 4.3.9 Energirådgivning 35 4.4 Miljöpåverkan från dagens energisystem 36 4.4.1 Utsläpp till luft 36 4.4.2 Miljöpåverkan från kommunens egen verksamhet 40 4.4.3 Annan miljöpåverkan 40 5 DET FRAMTIDA ENERGISYSTEMET - MÖJLIGHETER OCH HINDER 42 5.1 Energitillförsel 42
3(56) 5.1.1 Uppvärmningsenergi 42 5.1.2 Kyla 48 5.1.3 Elenergi 48 5.2 Energieffektivisering 50 5.2.1 Ekonomiska och miljömässiga vinster 50 5.2.2 Möjligheter till energieffektivisering 51 5.2.3 Energieffektivisering i kommunens verksamheter 54 5.2.4 Energieffektivisering i övriga sektorer 55 5.2.5 Kommunal energirådgivning 55 5.2.6 Miljömässiga konsekvenser av energieffektivisering 55
4(56) 1 INLEDNING Södertälje kommun är sedan många år ansluten till Nätverket Sveriges Ekokommuner vilket innebär ett åtagande att leva upp till de fyra systemvillkoren för ett uthålligt samhälle. Detta innebär bland annat att kommunen ska bidra till att hushållningen med resurser är så effektiv och rättvis att mänskliga behov tillgodoses överallt. I Agenda 21- programmet fastläggs inriktningen för det breda miljöarbetet för att nå det långsiktiga målet - att skapa en ekologiskt hållbar kommun. Energifrågorna är en viktig del i detta arbete och en aktuell och framåtsyftande energiplan blir därmed ett viktigt verktyg för att nå uppsatta mål. Södertälje kommuns tidigare energiplan upprättades 1986. Sedan dess har förutsättningarna på energiområdet genomgått stora förändringar och planen har i stora delar blivit inaktuell. Energifrågorna och fjärrvärmeplaneringen har diskuterats i flera planärenden och Telge Energi har också påtalat behovet av en ny energiplan. Kommunstyrelsen har därför uppdragit åt Samhällsbyggnadskontoret att ta fram en ny energiplan. Energiplanen omfattar tillförsel och användning av el, värme och kyla. Energianvändningen inom transportsektorn behandlas endast översiktligt i energiplanen. I kommunens nya Agenda 21-program med klimatstrategi behandlas transportfrågorna och programmet slår fast att en utredning för ett miljöanpassat transportsystem ska utarbetas (MaTs). 1.1 Vad säger lagen? Enligt lagen om kommunal energiplanering ska det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I planen ska också finnas en analys av vilken inverkan energisystemet har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. 1.2 Kommunens roll och ansvar Förutom det lagstadgade ansvaret, har kommunen en viktig roll på energiområdet ur flera aspekter. Som myndighetsutövare kan kommunen bland annat genom ställningstagande i olika tillståndsärenden styra utvecklingen och som samhällsplanerare kan riktlinjer dras upp som påverkar energisituationen i kommunen. Några viktiga instrument som kan användas i dessa sammanhang är bland annat översiktsplaner, miljö- och hälsoskyddskrav och krav i detaljplaner. Kommunen har genom ägande och engagemang i energiföretag inflytande över tillförsel och distribution av energi i kommunen och därmed möjlighet att påverka utvecklingen av energisystemet inom kommunen. Genom omregleringen av elmarknaden har emellertid kommunens möjligheter att påverka prisnivån för el i princip eliminerats. Som energianvändare har kommunen ytterligare en viktig roll. Fastigheter, antingen direkt ägda av kommunen eller ägda via kommunala fastighetsbolag, står för en betydande del av den sammanlagda uppvärmda ytan. Kommunen kan därmed som fastighetsägare agera för god energihushållning och som exempel för andra fastighetsägare. Genom att formulera kompetenta krav på leverantörer och entreprenörer kan kommunen initiera och stimulera en
5(56) positiv utveckling. Kommunen är även en stor användare av främst elenergi i verksamheter som exempelvis drift av VA-anläggningar och gatubelysning. Kommunen kan även i rollen som informatör och rådgivare verka för att öka kunskap och intresse för energifrågor bland allmänhet och företag inom kommunen. Kommunen kan själv verka som föredöme och gott exempel och verka för att goda exempel blir kända inom kommunen. Den kommunala energirådgivningen kan här fylla en viktig funktion. Kommunerna spelar även en viktig roll som genomdrivare av omställningen till ett uthålligt samhälle enligt Agenda 21, där energifrågor utgör en viktig del. 2 KORT OM SÖDERTÄLJE Södertälje kommun ligger vid Mälaren i den sydvästra delen av Stockholms län. Vid utgången av 2002 uppgick befolkningen i kommunen till 79 613 invånare. Detta är en ökning med 819 personer från år 2001 och trenden visar på en fortsatt befolkningstillväxt för kommunen liksom för länet i sin helhet. Drygt 80% av kommunens invånare, ca 64 000, bor i centralorten Södertälje. Ytterligare fyra tätorter finns i kommunen. Dessa är Järna med knappt 6000 invånare samt Hölö, Mölnbo och Ekeby, alla med ca 1000 invånare vardera. Näringslivet är starkt präglat av två stora industrier, AstraZeneca och Scania. Ungefär en tredjedel av kommunens arbetstillfällen finns inom dessa båda industrier. Antalet medelstora företag är däremot relativt få, medan det finns ett stort antal, ca 3000, småföretag. 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Energiområdet genomgår ständiga förändringar. Exempel på detta är politiska inriktningsbeslut, nya mål på miljö- och klimatområdet och ändrade prisrelationer mellan olika bränslen. Avreglering av elmarknaden 1996 har också inneburit nya förutsättningar för aktörerna på marknaden. Energiplanen har som målsättning att utifrån dagens förutsättningar utgöra ett flexibelt verktyg för den framtida utvecklingen av energisystemet i kommunen. För att påverka och styra utvecklingen på energiområdet finns ett antal ekonomiska och administrativa styrmedel. Ekonomiska styrmedel är exempelvis energi- och miljöskatter, avgifter, överlåtbara utsläppsrätter samt subventioner och bidrag. Administrativa styrmedel avser lagstiftning, regleringar, normer och olika typer av restriktioner. Ett ytterligare viktigt styrmedel på energiområdet är information och utbildning.
6(56) Nationella och regionala mål och riktlinjer är viktiga förutsättningar för energiplanering. På det lokala planet är bland annat översiktsplanering och detaljplanering, bolagsdirektiv för kommunala bolag och kommunens arbete inom Agenda 21 viktiga utgångspunkter för energiplaneringen. 3.1 Styrmedel inom energi- och miljöområdet Kommunens möjligheter att aktivt påverka energiproduktion och energianvändning är i hög grad beroende av de styrmedel som finns och i vilken mån kommunen tillämpar dessa. Vissa styrmedel kan användas inom t ex detaljplanering och då erhålls en indirekt påverkan på lång sikt. Direkt påverkan uppstår när kommunen beslutar om energieffektivisering inom exempelvis skolor och daghem. Information och utbildning av fastighetsägare, allmänhet och egen driftspersonal ger möjlighet att indirekt påverka energianvändningen. 3.1.1 Lagstiftning Det nationella miljökvalitetsmålet om en God Bebyggd Miljö har som ett delmål att samhällets energi-, material- och vattenkretslopp är effektiva och långsiktigt hållbara. Härvidlag har kommunen goda möjligheter att med hjälp av miljöbalken och plan- och bygglagstiftning bidra till en sådan utveckling. 3.1.1.1 Miljöbalken I miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler vilka ska beaktas vid t.ex. tillståndsprövning och av alla som bedriver verksamhet. Det är främst försiktighets-, bästa möjliga teknik och hushållningsprinciperna som direkt bör beaktas inom energiområdet. Försiktighetsprincipen handlar om att alla som bedriver verksamhet ska vidta försiktighetsmått så att planerad eller pågående verksamhet inte medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska bästa möjliga teknik användas. Hushållningsprincipen riktas mot alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Ett nytt styrmedel finns i miljöbalkens kapitel om miljökvalitetsnormer, MKN. Sedan 1999 finns en miljökvalitetsnorm med krav på högsta tillåtna värden på kväveoxid, svaveldioxid och bly i utomhusluft i tätorter. MKN ska beaktas av kommun och andra myndigheter vid tillståndsgivning. 3.1.1.2 Översiktsplan I översiktsplan ska redovisas miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden. Kommunen kan redovisa områden som anses var olämpliga för småskalig vedeldning på grund av lokalklimatet i kombination med bebyggelsens utbredning. Områden av riksintresse ska redovisas. Det kan till exempel handla om lägen för vindkraft och naturgasledningar.
7(56) 3.1.1.3 Översikts- och detaljplanering I plan- och bygglagens kapitel om översikts- och detaljplanering ges förutsättningarna för en långsiktig påverkan via planering och planläggning. Detaljplaner kan innehålla krav på bebyggelsens utformning och utbredning. Vilket kan ge förutsättningar för uppvärmning med fjärrvärme. Vidare kan särskilda krav riktas mot hänsynstagande och utnyttjande av de förutsättningar ett områdes lokalklimat ger. Det kan t.ex. handla om att ta tillvara solinstrålning. Krav på växtlighet som hindrar vind att kyla byggnader eller dränering av kalluftssjöar kan också beaktas i detaljplan.. Områden för energilagring och värmeupptagning kan inrättas i detaljplan och områdesbestämmelser. Skyddsområden kring vindkraftverk och solfångarfält kan inrättas. 3.1.1.4 Ny- och ombyggnad I syfte att stimulera energieffektivisering kan kommunen finna stöd i plan- och bygglagen. Detta kan främst ske i samband med bygganmälan och upprättande av kontrollplan. Bygganmälan skall lämnas till kommunens stadsbyggnadsnämnd vid uppförande av ny byggnad eller vid vissa ändringar av byggnad eller andra anläggningar. I hanteringen av bygganmälan ingår att avgöra om den sökande kommer att uppfylla krav på bl a energihushållning och värmeisolering. Väsentliga ändringar av en byggnads värme- och ventilationssystem kräver en bygganmälan. Boverkets byggregler, BBR innehåller regler om hur nya och ändrade byggnader skall utföras för att bland annat begränsa värmeförluster och hur en effektiv el- och värmehushållning skall åstadkommas. 3.1.1.5 Övrigt Särskilda föreskrifter finns beträffande värmepumpars inrättande och drift. I köldmediekungörelsen finns krav på hur kontroller av värmepumpar och andra kylanläggningar ska utföras. Rapporter om köldmedier ska lämnas till kommunen. Via miljöbalken ges kommunen möjlighet att införa föreskrifter för inrättande av mindre värmepumpanläggningar. En anläggning gemensam för flera fastigheter t.ex. en värmepumpanläggning för värmeförsörjning av ett radhusområde kan inrättas med stöd av anläggningslagen. 3.1.2 Ekonomiska styrmedel 3.1.2.1 Subventioner och statliga stöd Den svenska energipolitiken har under de senaste decennierna styrts av energipolitiska program med 3 5 års varaktighet. Ett bestående inslag i dessa tidigare program är att statsmakten med olika former av ekonomiska stöd försökt styra utvecklingen i önskad riktning. I det senaste energipolitiska programmet som fastställdes av riksdagen i maj 2002 införs ett delvis nytt synsätt genom att använda marknadsliknande mekanismer för att åstadkomma den önskade utvecklingen. Det främsta exemplet på detta är det system för handel med elcertifikat som infördes i maj 2003.
8(56) Systemet innebär att elproducenter tilldelas ett certifikat för varje megawattimme el som produceras med hjälp av förnybara energikällor. Certifikaten säljs till elanvändare, som enligt lag blir skyldiga att köpa in elcertifikat motsvarande en viss andel av sin årliga elanvändning. Denna s k kvotplikten kommer successivt att ökas, för att 2010 motsvara drygt 15 % av elanvändningen, vilket medför en ökande efterfrågan på förnybar el. Certifikaten säljs och köps på en egen marknad, separat från den fysiska handeln med el. Elcertifikatsystemet förväntas innebära förbättrade förutsättningar främst för biobränslebaserade kraftvärmeanläggningar. 3.1.2.2 Energipriser och skatter Energiprisutvecklingen i Sverige är beroende av en mängds olika samband, t ex tillgång och efterfrågan på olika energislag, energibeskattning och politiska beslut. Studeras utvecklingen av energipriser och skatter kan noteras att priserna på elenergi för hushållssidan har visat den kraftigaste ökningen och att det till stor del är en följd av ökade skattepålagor. (Eo i figurerna är eldningsolja). Energiprisutveckling i löpande priser (öre/kwh) 80 Eo 1 70 ELVÄRME, 60 VILLA 50 INDUSTRIEL 40 30 FJÄRRVÄRME 20 10 0 1970 1980 1990 2000 Tendensen visar dock att ökningen avstannat i samband med avregleringen av elmarknaden 1996. Elpriset för industrin har däremot minskat vilket både beror på avregleringen och befrielsen från energiskatt som infördes 1992. Utveckling av energiskatter (öre/kwh) Skatter och miljöavgifter kan användas för att stimulera en utveckling mot bättre resursutnyttjande och mindre miljöpåverkande utsläpp. År 2001 togs 15 10 5 0 första steget i en strategi för en successivt ökad miljörelatering av skattesystemet 1970 1980 1990 genom grön skatteväxling, där höjda skatter på energi- och miljöområdet växlas mot sänkta skatter på arbete. Skattehöjningarna har koncentrerats till fossila bränslen för uppvärmning och till elförbrukning genom en kraftig höjning av koldioxidskatten. För att göra kraftvärmeproduktion mer ekonomiskt gynnsam föreslås en ändring av beskattningen av kraftvärmeproduktion i samband med att elcertifikatsystemet införs. Den ändrade beskattningen innebär att kraftvärmeverk i fjärrvärmesystem ges samma förutsättningar som mottrycksproduktion inom industrin. Detta innebär full avdragsrätt för energiskatten och 70 % avdrag för koldioxidskatten vid användning av fossila bränslen i värmeproduktionen. En förutsättning för avdraget är att el- och värmeproduktion sker samtidigt. Syftet är att förbättra lönsamheten för befintlig kraftvärmeproduktion och samtidigt att förbättra förutsättningarna för nyinvesteringar. 35 30 25 20 Eo 1 ELVÄRME, VILLA
9(56) Enligt ett förslag till EU-direktiv införs 2005 ett nytt styrmedel, handel med utsläppsrätter, för begränsning av koldioxidutsläpp. Systemet innebär att berörda verksamheter ges ett tak (utsläppsrätt) för hur mycket koldioxid som får släppas ut. Eventuella överskott eller underskott justeras genom köp eller försäljning av utsläppsrätter. Bland annat omfattas samtliga förbränningsanläggningar med en tillförd effekt på över 20 MW av direktivet. 3.1.2.3 Incitament Som exempel på en modell för hur industrin kan förmås att genomföra energieffektiviseringsåtgärder, kan regeringens programförslag för långsiktiga avtal mellan staten och den energiintensiva industrin nämnas. Programmet innebär att industrin åtar sig att införa ett energiledningssystem och att genomföra energieffektiviseringsåtgärder som går utöver normala företagsekonomiska lönsamhetskrav. Ett ekonomiskt incitament erbjuds företag som ingår avtal, exempelvis lättnader i energiskatten. På kommunal nivå kan man tänka sig att i stället för skattelättnader erbjuda lägre avgifter för prövning och tillsyn. Ett annat exempel är Energimyndighetens Eko-energi program. I detta program erbjöds företag extern hjälp att genomföra miljö- och energiutredningar med syftet att på sikt kunna miljöcertifiera företaget. De flesta större företag har idag någon form av strukturerat miljöledningsarbete medan miljöledningsarbete ännu inte införts på alla mindre industrier. Ett möjligt arbetsfält för kommunen är att initiera och stödja den typen av verksamhet för att härigenom påverka energianvändningen i företag och i den egna verksamheten. 3.2 Information Informativa styrmedel som kommunen kan tillämpa för att stimulera energieffektivisering handlar främst om information och utbildning. Lätt tillgänglig information och upplysning om lagar och förordningar på energiområdet kan vara en god hjälp till fastighetsägare, näringsliv och kommuninvånare i allmänhet. En viktig del i kommunens arbete för att sprida information på energiområdet är att göra energiplanen känd och sedan konsekvent arbeta efter den. Energirådgivning har som syfte att ge en objektiv, lokalt och regionalt anpassad information och rådgivning. Rådgivningen inriktas främst mot hushållen och de mindre företagen, vilka ofta saknar kunskaper och resurser att göra de fördelaktigaste valen. Den kommunala energirådgivningen ska samordna och komplettera den rådgivning som ges av statliga myndigheter och kommersiella aktörer. För att få in frågor om energieffektivitet och energikvalitet på ett tidigt stadium i allmänhetens medvetande är utbildning inom skolan en viktig komponent. Kommunen kan medverka till att utbildning och information i dessa delar införs i den lokala utbildningsplanen. Kommunens Agenda 21-arbete kan utnyttjas för att skapa förutsättningar för informationsutbyte och erfarenhetsåterföring om energieffektivisering. Kommunens näringsliv utgör en viktig kategori med en betydande energianvändning. I samband med kommunens kontakter med näringslivet bör kommunen ta initiativ till samarbete kring effektivisering och energianvändning.
10(56) 3.3 Regionala och nationella mål och riktlinjer 3.3.1 Energiproposition 2002 Regeringens mål för energipolitiken är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Riktlinjerna för energipolitiken ges i regeringens energiproposition från 2002 och några viktiga punkter är: Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Energipolitiken ska utformas så att energimarknaderna ger en säker tillgång på energi el, värme, bränslen och drivmedel till rimliga priser. Landets elförsörjning ska tryggas genom ett energisystem som grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor och en effektiv energianvändning. Kärnkraften ska ersättas med effektivisering av elanvändningen, konvertering till förnybara energislag och miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik. Användningen av fossila bränslen bör hållas på en låg nivå. Naturgasen är det fördelaktigaste fossila bränslet och det befintliga naturgasnätet bör utnyttjas. Mer information finns i proposition 2001/02:143 Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning www.naring.regeringen.se/fragor/energi/energiprop2002/. 3.3.2 Klimatproposition 2001 Enligt regeringens klimatproposition ska de svenska utsläppen av växthusgaser som ett genomsnitt för åren 2008 2012, vara minst fyra procent lägre än de var 1990. De växthusgaser som berörs är koldioxid, metan, kväveoxid, HFC (mjuka freoner), svavelhexafluorid samt fluorkolväten. Målet ska enligt klimatpropositionen uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer, vilket således innebär att utsläppsreduktioner ska ske inom landets gränser. Vid en kontrollstation år 2004 avser regeringen, som komplement, överväga ett mål som innefattar de flexibla mekanismerna. Det långsiktiga klimatmålet som ges i propositionen, är att utsläppen år 2050 av växthusgaser för Sverige sammantaget bör vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare. En begränsad klimatpåverkan ska uppnås genom en aktiv klimatpolitik som integreras i hela samhället. De styrmedel som enligt propositionen ska användas är ekonomiska styrmedel, lagstiftning samt frivilliga överenskommelser och en dialog mellan staten och näringslivet. Kommunerna anges i propositionen ha en viktig roll i arbetet för att uppnå målen. Mer information finns i regeringens proposition 2001/02:55 Sveriges klimatstrategi, miljo.regeringen.se/propositionermm/propositioner/pdf/p200102_55.pdf
11(56) 3.3.3 Nationella miljökvalitetsmål Miljökvalitetsmål för 15 områden antogs av riksdagen 1999. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. De mål som i större eller mindre omfattning främst berör av energisektorn är Begränsad klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid Frisk luft främst genom utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, stoft och kolväten Bara naturlig försurning främst genom utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider Ingen övergödning främst genom utsläpp av kväveoxider Säker strålmiljö främst genom hantering av kärnbränsleavfall Levande sjöar och Vattendrag utbyggnad av vattenkraft Storslagen Fjällmiljö utbyggnad av vattenkraft och vindkraft Ett rikt odlingslandskap utnyttjande av biobränslen Levande skogar utnyttjande av biobränslen Skyddande ozonskikt främst genom utnyttjande av kyla God bebyggd miljö berörs indirekt http://miljomal.nu/samlad information miljömålen finns i portalen Sveriges miljömål www.miljomal.nu 3.3.4 Regionala miljömål - Miljömål för Stockholms län I Miljövårdsprogram 2000 för Stockholms län, har de nationella miljökvalitetsmålen konkretiserats och kompletterats med regionala miljömål, med utgångspunkt i de särskilda förutsättningar som gäller för Stockholms län. Miljövårdsprogrammet reviderades under 2003 och det nya miljövårdsprogrammet som ska benämnas Regionalt Miljöprogram för Stockholms län ska gälla fr o m 1 juli 2004 och fyra år framåt. I det gällande miljövårdsprogrammet är främst följande delmål viktiga för energiplaneringen i kommunen. Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen är på sikt kraftigt begränsade, såväl inom transport- som energisektorn. Koldioxidutsläppen sänks med 20 procent från 1990 till år 2005 Kol, olja och fossilgas för el och uppvärmning, som idag svarar för 12 procent av den totala energianvändningen i länet, utgör från år 2010 högst 10 procent. Länets fjärrvärmesystem utnyttjas för utbyggnad av ytterligare kraftvärmeverk baserade på biobränslen. Kraft från dessa verk produceras senast år 2010 om inte prisutvecklingen på elektricitet motiverar tidigare start.
12(56) 3.4 Lokala mål och riktlinjer 3.4.1 Översiktsplanering och detaljplanering En ny översiktsplan har tagits fram för kommunen. Översiktsplanen utgår ifrån att Södertälje ska kunna växa i samma takt som övriga Stockholmsregionen, dvs att möjlighet till ett för kommunen mycket högt bostadsbyggande redovisas. I korthet föreslås följande beträffande bostadsbyggande: Översiktsplanen förordar förtätning av existerande bebyggelse Översiktsplanen medger inga nya satellitbostadsområden utan kollektivtrafik En Energiplan utarbetas som underlag för en framtida hållbar bostadsbebyggelse Under översiktsplanens kapitel om Försörjningssystem berörs b.la. avfallshantering, energiproduktionsanläggningar/uppvärmning naturgasledning och kraftledningar. Beträffande energiproduktionsanläggningar/uppvärmning föreslås att: En markreservation görs i översiktsplanen för ett eventuellt framtida kraftvärmeverk vid Igelsta. En framtida etablering förutsätter emellertid att miljökraven och de av kommunen tidigare ställda kraven för att minimera störningarna från anläggningen kan klaras. I övrigt bör följande gälla för värmeförsörjningen vid planering av nya bostadsområden: När nya bostäder eller verksamheter planeras bör de byggas energieffektivt och med byggmaterial som har minsta möjliga miljöbelastning. Uppvärmning genom fjärrvärme ska förordas i centralorten och i Järna vid utarbetande av detaljplan, exploateringsavtal och dylikt. Utanför fjärrvärmenätet i övriga kommunen ska kommunen verka för att större, nya bebyggelsegrupper förbereds för en kollektiv anslutning till när- eller fjärrvärme. Kommunens energiplanering ska vara vägledande för energiförsörjningen i nya bostadsområden. Beträffande naturgasledning föreslås följande: Inom ledningsreservaten får endast byggnader och anläggningar som inte kommer i konflikt med den planerade ledningen anordnas. I en miljöbedömning beskrivs de målkonflikter, med avseende på miljöfrågor, som kan finnas i översiktsplanen. Miljöbedömningen försöker också att fördjupa diskussionen kring ett antal övergripande miljöproblem som är av betydelse för en hållbar utveckling i Södertälje kommun. I energiplanen är de avsnitten Klimatpåverkan och Miljökvalitetsnormer som främst är av intresse. Under Klimatpåverkan beskrivs att utsläpp av koldioxid inom Södertälje kommun orsakas framförallt av vägtrafik och uppvärmning. Av planerade bostäder i kommunen är det 37 procent av områdena som ligger inom befintliga "kollektivtrafikförsörjda stråk". I miljöbedömningen sägs inget beträffande uppvärmning och eventuell närhet till fjärrvärmenät.
13(56) Ovanstående redovisning är hämtad ur översiktsplanen. Risken för att de befintliga miljökvalitetsnormerna inom Södertälje kommun ska överträdas, relaterat till en ökande fordonstrafik är, på längre sikt relativt liten. Beträffande uppvärmning och miljökvalitetsnormer redovisas inga uppgifter. 3.4.2 Agenda 21-arbete Södertälje har under året tagit fram ett nytt Agenda 21-program. Nya Agenda21-mål och aktiviteter formuleras utifrån miljötillståndet och de nationella miljökvalitetsmålen. Programmet följer samma struktur som de 15 nationella miljökvalitetsmålen och med det övergripande målet (satt av riksdagen)..att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. 3.4.2.1 Klimatstrategi I det nya Agenda 21-programmet ges klimatfrågorna högsta prioritet. Anledningen är att ingen annan miljöfråga påverkar på ett sådant genomgripande sätt alla delar av samhället. En Klimatstrategi ingår som en del i Agenda 21-programmet för Södertälje kommun. En utvärdering och uppföljning har gjorts av klimatmål och åtgärder i samband med revideringen av det nuvarande Agenda 21-programmet. Uppföljningen visar bland annat att utsläppen av koldioxid inom Södertälje kommun har minskat med 40 procent mellan åren 1990 och 2000 och att Södertäljes gamla Agenda 21-mål var väldigt högt satta jämfört med de nya nationella miljömålen. Baserat på uppföljningen har även följande slutsatser dragits vad gäller vilka kriterier som ska gälla för strategins åtgärdsförslag: Södertälje kommun måste ha rådighet över åtgärderna. I de fall mål och aktiviteter rör andra aktörer än Södertälje kommun, måste detta vara väl förankrat. I vissa fall kanske någon typ av avtal eller avsiktsförklaring formuleras. Åtgärderna måste vara kostnadseffektiva. Åtgärderna måste också vara realistiska att genomföra utifrån tillgång på tid, kunskap, teknik mm. Åtgärderna måste kunna leda till en utsläppsminskning av betydelse. Klimatstrategin innehåller ett flertal åtgärder fördelade på områdena transporter, uppvärmning, upphandling och övriga åtgärder.
14(56) Mål enligt klimatstrategin Nationellt Miljökvalitetsmål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN: s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte ger negativa effekter av betydelse. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Långsiktiga lokala mål för Södertälje kommun Södertälje kommun arbetar, inom ramen för all samhällsplanering, för en effektivare energianvändning inom bebyggelse och transportsektorn. Utsläppen av växthusgaser inom Södertälje kommun minskar med 60% mellan 1990 och 2020 eller till 4,0 ton per kommuninvånare år 2020. Lokala delmål Södertälje kommun arbetar för att minimera sin förbrukning av fossila bränslen. År 2007 värms inga fastigheter med kommunala verksamheter med fossila bränslen från enskilda pannor. Södertälje kommun arbetar för att minimera sin förbrukning av fossila bränslen. År 2007 drivs 75% av kommunens fordon med icke-fossila bränslen. År 2010 baseras Söderenergis fjärrvärmeproduktion till minst 80% på förnyelsebara bränslen (enligt IPCC definition av förnyelsebara bränslen). År 2010 har utsläppen av koldioxid från vägtrafiken inom Södertälje kommun stabiliserats på 1990 års nivå. (I dagsläget innebär det en minskning av vägtrafikens utsläpp med 8%). 3.4.3 Lokala bestämmelser Kommunen har med stöd av miljöbalken möjlighet att införa vissa lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. I Södertälje kommunala författningssamling, utgåva mars 2001, finns föreskrifter beträffande vedeldning och värmepumpar. 3.4.3.1 Småskalig vedeldning Småskalig eldning av fastbränsle, inom område med detaljplan, för uppvärmning och varmvattenproduktion i en panna som inte är miljögodkänd eller försedd med separat ackumulatortank, är inte tillåten under tiden april-september. Eldning övriga tider i sådan anläggning får endast ske under högst 2 dagar per vecka. Under tider och förhållanden med långvarig ogynnsam väderlek som inversion, vindstilla m m kan särskilt förbud utfärdas som meddelas i annons i media och på kommunens anslagstavla. All eldning med hushållsavfall, plast, målat eller tryckimpregnerat virke, spånskivor eller liknande material är förbjuden. 3.4.3.2 Värmepumpar Det krävs tillstånd av miljönämnden för att inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Anläggningen eller anordning som avses i första stycket får ej komma till stånd om det finns risk för att ytvattentäkt eller enskild grundvattentäkt kan förorenas eller att annan olägenhet kan uppstå.
15(56) 3.4.4 Övrigt 3.4.4.1 Bolagsdirektiv Av de allmänna direktiven för kommunala bolag framgår att bolagens verksamhet i första hand ska syfta till att på bästa sätt tillvarata den enskilde invånarens intressen. Kommunen har möjlighet att påverka bolagens verksamhet bland annat genom kommunfullmäktiges ställningstagande i viktiga frågor som rör bolagens verksamhet, exempelvis större investeringar, försäljningar av fast egendom eller tomträtt och planer på nya eller ändrade inriktningar av bolagens verksamhet. Bolagen ska även tillämpa de dokument av policykaraktär som enligt kommunfullmäktiges beslut skall gälla för bolaget, däribland handlingsprogram för Agenda 21 och riktlinjer för miljöprofilerad upphandling. Bolagen ska även årligen redovisa en uppföljning av de mål och aktiviteter i Agenda 21 som bolaget ansvarar för. Bolagsdirektiv för de bolag är särskilt viktiga för utvecklingen på energiområdet redovisas på den plats i energiplanen där bolagen presenteras. 3.4.4.2 Miljöledning I december 2001 uppdrog Kommunstyrelsen åt Samhällsbyggnadskontoret att införa ett miljöledningssystem som ett pilotprojekt för enheterna Gatu- och park, Entreprenad och VA. Under hösten 2001 har nyckelpersoner från dessa enheter deltagit i en introduktionsutbildning om miljöledningssystem. Ett syfte med pilotprojektet är att metoder och resultat ska utvärderas och kunna beaktas i det fortsatta arbetet med att integrera miljöaspekterna i all verksamhet. Miljöledningssystem ska även införas i omsorgsnämndens och utbildningsnämndens verksamheter.
16(56) 4 NULÄGESBESKRIVNING 4.1 Aktörer inom Energisektorn Den 1 april 2004 bildades koncernen Telge genom att kommunens tekniska och affärsdrivande bolag slogs samman. Den tidigare fastighetsenheten och VA-enheten flyttades då också över till Telgekoncernen. Nulägesbeskrivningen nedan följer den tidigare organisationsstrukturen. 4.1.1.1 Telge Energi Telge Energi ägs av Södertälje och Nykvarns kommuner. I koncernen ingår fyra dotterbolag; Telge Energi Nät, Telge Energi Försäljning, Telge Återvinning och TelgeKraft. Det tre förstnämnda är helägda dotterbolag, medan TelgeKraft till största delen ägs av Telge Energi (60%), men också av AstraZeneca (10%), Ericsson (15%) och Scania (15%). Särskilda direktiv för koncernen Telge Energi AB Verksamhetsidé Telge Energi skall tillhandahålla kompletta energilösningar till konkurrensmässiga priser och med långsiktig positiv miljöpåverkan till kommunens innevånare, näringsliv och offentlig verksamhet samt även till kunder utanför kommunen. Bolaget ska även svara för kommunens skyldighet enligt renhållningslagen att insamla och behandla avfall. I mån av kapacitet kan även kunder inom regionen erbjudas avfallslösningar. Genom återvinning och återanvändning skall det deponerade avfallet minska för att långsiktigt bidra till ett kretsloppsanpassat samhälle. Bolaget skall alltid vid olika beslut och ställningstaganden ta i beaktande de av fullmäktige fastställda allmänna ägardirektiven. Verksamhetsinriktning Bolaget skall inom det egna nätet eftersträva en hög leveranssäkerhet i el- och värmeförsörjning. Bolaget skall uppmuntra miljömedvetenhet hos personal och kunder. Energieffektivisering skall vara ett naturligt led i bolagets verksamhet. Prissättning på el och värme ska stimulera sparande av energi. Bolaget skall arbeta för en fortsatt utveckling mot en kretsloppsanpassad avfallshantering i enlighet med kommunens mål för avfallshanteringen (Agenda 21, Mål&Budget samt Avfallsplan). Bolaget skall kontinuerligt arbeta för att minska miljöbelastningen som verksamheten ger upphov till samt med hjälp av miljöledningssystem tillse att miljöarbetet utvecklas och tydliggörs. Aktiviteter: År 2007 använder både fjärrvärmen och gruppcentralerna i Järna och Nykvarn huvudsakligen förnybara energikällor. Bolaget skall årligen rapportera gällande internkontrollplan och en uppföljning av densamma. Detta görs per sista september, men kan efter önskemål från bolaget ske vid annan tidpunkt. Bolaget får i uppdrag att utreda möjligheterna att erbjuda biobaserade bränslen utanför de områden som täcks av fjärrvärmenätet. Telge Energi Nät AB förser kunder i och utanför Södertälje kommun med el, värme och kyla. Telge Energi Nät äger elnäten inom Södertälje och Nykvarns kommuner. Fjärrvärme levereras inom kommunen till kunder i centrala Södertälje och i Järna. Fjärrvärme levereras även till Nykvarn. Den största andelen fjärrvärme som levereras kommer från Söderenergis anläggning vid Igelstaverket, men en del fjärrvärme produceras i egna värmeverk i Järna och Nykvarn. Södertälje centrum och delar av AstraZeneca förses med fjärrkyla.
17(56) Telge Energi Försäljning AB arbetar med elförsäljning på hela den svenska elmarknaden och antalet kunder har sedan avregleringen av elmarknaden vuxit från 45 000 till 100 000. Bolaget producerar inte någon elektricitet utan köper el, genom TelgeKraft AB, på den nordiska elbörsen NordPool eller på fasta kontrakt. TelgeKraft omsatte 2001 ca 5,3 TWh el, vilket är ca 4 % av hela den svenska elmarknaden. Av detta levererades ca 900 GWh till kunder inom Södertälje kommun. Telge Återvinning ABs affärsidé är att samla in avfall inom Södertälje och Nykvarns kommuner. Avfallet behandlas sedan på Tveta Återvinningsanläggning och material och råvaror återvinns så långt som det är möjligt. Det som återstår deponeras och gas för förbränning i fjärrvärmeverket i Järna utvinns. Sedan hösten 2001 källsorterar hushållen i Södertälje och Nykvarn sitt hushållsavfall och det organiska materialet rötas för utvinning av metangas. Telge Återvinning hanterar och slutbehandlar även källsorterat hushållsavfall från Trosa, Gnesta, Nyköping och Oxelösunds kommuner. Koncernen Telege Energi är sedan december 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Miljöpolicy Telge Energi Några viktiga miljömål som Telge energi satt upp för sin verksamhet är bland annat att Telge Energi ska tillse att hushåll i Södertälje/Nykvarn känner till hur man kan effektivisera sin energianvändning verka för att kunderna effektiviserar sina energianläggningar öka inflytande över bränslevalet på Söderenergi elda förnybara- och returbränslen i egen värmeproduktion 4.1.1.2 Söderenergi Söderenergi AB ägs av kommunerna Södertälje (50 %), Botkyrka (25 %) och Huddinge (25 %). Verksamheten består i produktion av fjärrvärme, vilket sker i fyra produktionsanläggningar; Igelstaverket och Geneta Panncentral i Södertälje kommun, Fittjaverket i Botkyrka och Huddinge maskincentral i Huddinge. Huvuddelen av värmeproduktionen äger rum i Igelstaverket. Värmeleveranser sker till ett sammankopplat fjärrvärmenät i södra Storstockholm. Telge Energi i Södertälje tar emot ca 42 % av leveranserna, medan Södertörns fjärrvärme tar emot ca 58 %. Söderenergi har infört miljöledningssystem enligt ISO 14001 på samtliga anläggningar. Igelstaverket certifierades 1999 och Fittjaverket 2000 medan övriga anläggningar certifierades under 2002. Söderenergis miljöpolicy innebär att Söderenergi ska producera värme på ett sådant sätt att det är det resurs- och miljömässigt bästa alternativet för att tillgodose kundernas värmebehov, och därvid hushålla med naturens resurser samt påverka miljön så lite som möjligt.
18(56) 4.1.1.3 Telgebostäder och Fastighetsenheten Telgebostäder är kommunens helägda bostadsföretag med drygt 12 000 lägenheter i flerfamiljshus och radhus. Fastighetsenheten på samhällsbyggnadskontoret förvaltar och ansvarar för Södertäljes kommunala fastigheter samt utför service, underhållsarbeten och reparationer av dessa. En väsentlig del av energianvändningen finns inom sektorn bostäder och lokaler. Både Telgebostäder och Fastighetsenheten har därmed ett viktigt inflytande över energianvändningen i kommunen. 4.1.1.4 Näringslivet De tre största arbetsgivarna i kommunen är AstraZeneca (7 000 anställda), Scania AB (5 600 anställda) och Södertälje kommun (5 300 anställda). Både genom sin storlek och genom sin verksamhet är de viktiga aktörer inom energisektorn. AstraZeneca och Scania är de i särklass största energianvändarna inom industrin. Även Cerealia i Järna har en betydande energianvändning men betydligt lägre än de båda övriga industrierna. Ett visst samarbete mellan industrierna och kommunen i energifrågor förekommer. Bl a levererar Scania spillvärme till Telge Energis fjärrvärmenät och AstraZeneca har medverkat vid uppbyggnaden av Telge Energis fjärrkylanät. Utredningar har genomförts i samarbete mellan Telge Energi och Cerealia för att kunna utnyttja restprodukter från produktionen som bränsle i fjärrvärmesystemet i Järna. Både AstraZeneca och Scania är delägare i Telge Energis dotterbolag TelgeKraft. Det framgår av företagens miljörapporter att man bedriver ett målinriktat miljöarbete där energifrågor ingår som en betydande del. Såväl utredningar i syfte att finna lönsamma energieffektiviseringsåtgärder som fysiska åtgärder i form av installation av värmeåtervinningssystem och utrustning för reduktion av utsläpp till luft och vatten har genomförts under 2001.
19(56) 4.2 Energibalans för Södertälje kommun I figuren visas energibalansen för Södertälje kommun år 2000. Den tillförda energin uppgick till 3033 GWh. Av detta utgjorde (primära) fossila bränslen och torv knappt hälften (47 %) och inköpt el drygt 40 %. En tredjedel utgjordes av förnybara bränslen och övrigt som bland annat innefattar bränslekross och plast. Cirka 1300 GWh användes för omvandling till fjärrvärme, av vilket nära hälften använts i angränsande kommuner. Trädbränsle 55 Avlutar 145 Bruttotillförsel Bensin 475 Diesel 382 Olja 233 Torv 317 Övrigt 766 El 1260 Insatt bränsle för omvandling Fjärrvärmeproduktion Fjärrvärme använd utanför kommunen Slutlig användning Bensin 475 Diesel 382 Olja 146 Fjärrvärme 666 El 1095 Trädbränsle 21 Jordbruk mm 38 Övriga tjänster 207 Användning i sektorer Industri 754 Offentlig verks. 325 Transporter 800 Hushåll 800 Siffrorna i energibalansen avser GWh och baseras på sammanställning för samtliga Sveriges kommuner som publiceras på Naturvårdsverkets hemsida http://www.naturvardsverket.se och som bygger på uppgifter från SCB http://www.h.scb.se/scb/mr/enbal/en0203.asp
20(56) Inom kommunen, uppgår den totala energianvändningen, efter omvandlingsförluster, till 2 870 GWh/år, vilket motsvarar 37 MWh/år per invånare. Detta kan jämföras med energianvändningen per invånare i Sverige som helhet, vilken uppgår till 44 MWh/år. En förklaring till att energianvändningen per invånare är lägre i Södertälje än riksgenomsnittet är att industrins energianvändning är lägre än i många kommuner främst i norra Sverige. I gengäld är energianvändningen för transporter relativt hög, vilket delvis förklaras av att europavägarna E4 och E20 korsar varandra i kommunen. Det bör poängteras att statistiken avseende drivmedelsförbrukning avser såld mängd inom kommunen, inte nödvändigtvis använd energimängd. Görs en jämförelse med kommuner i samma storleksordning som Södertälje, märks att kommunen har en relativt hög energianvändning. Total energianvändning 1990, 1995 och 2000 900000 800000 700000 600000 1990 1995 2000 500000 400000 300000 200000 100000 0 Jordbruk mm Industri Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Om man studerar utvecklingen sedan 1990, kan man konstatera att energianvändningen ökat markant i kommunen. 1990 uppgick den totala användningen till 2 440 GWh, vilket innebär att användningen ökat med 25 %, till 3033 GWh, under en tioårsperiod. Den största ökningen står transportsektorn för, men även industrin har ökat sin energianvändning till följd av expansion. Användningen per invånare har under samma period ökat med 30% från 30 till 39 MWh. Till följd av att Nykvarn blivit en egen kommun, har emellertid invånarantalet i Södertälje kommun sjunkit med 4 000 personer sedan 1990. Detta förklarar delvis varför energianvändningen per invånare procentuellt sett ökat mer än den totala energianvändningen, då ju industrins energianvändning inte nämnvärt påverkas av antalet invånare i kommunen.