En tidning från SOS-Barnbyar # 1 2009 möt angel ett av tio miljoner barn i Filippinerna som behöver hjälp barnbybabyn som blev barnbychef mobilt center hjälper traumatiserade barn i GAZA BARNBYAR NR 1 2009 1
Ledare Innehåll Barnbyar nr 1 2009 Barnen i Filippinerna behöver vår hjälp 3. Ledare 4. Reportage: filippinerna Landet där tio miljoner barn behöver hjälp 10. Vi Bygger: filippinerna Ny svenskfinansierad barnby byggs norr om Manilla 12. Barnbybabyn som blev Barnbychef Möt Leonilo Bembem Rivero, advokaten som återvände till barnbyn för att bli chef 13. Notiser 14. FADDERresa till Ghana Gymnasieeleven Jennifer Mellström besökte sin barnby i Ghana 17. Notiser 18. psykiatrisk hjälp i GAza Mobilt psykosocialt center hjälper traumatiserade barn i Gaza 20. Företag som hjälper Fabege bytte godiskorgen mot familjehus i Burundi 22. KRÖNIKA Susanne Sweet om företagens sociala ansvar 24. MÖT en av våra mesta Faddrar Anna-Greta Wikström uppmanar fler att engagera sig mer 26. unikt daghemsprojekt i Bolivia Daghem i slummen ger barnen trygghet - och mammorna chans att jobba 16 4 10 24 26 SOS-Barnbyar finns idag i 132 länder - och i varje land har vi ett nationellt kontor. Det är en enorm styrka att vi har lokal personal i varje land där vi finns. Vår personal tar hand om och utvecklar verksamheten i våra barnbyar, de arbetar med övriga stödåtgärder och den hjälp till självhjälp som vi ansvarar för. Det finns ju inga mer kompetenta personer att sköta verksamheten i respektive land än de som är födda och lever där. De är alla väl insatta i behoven som finns i landet och kan i samråd med lokala myndigheter avgöra vilka åtgärder som behöver sättas in för att kunna hjälpa ännu fler barn. Det känns också tryggt att veta att när vi sänder iväg pengar från våra givare i Sverige så går de från SOS-Barnbyars konto i Sverige till våra kollegor i mottagarlandet och passerar därmed inte några mellanhänder. När SOS-Barnbyar Sverige finansierar nya projekt besöker jag alltid först våra kollegor som ska ansvara för byggnationen av den nya SOS-Barnbyn, skolan, medicinkliniken eller starta upp annan familjestödsverksamhet. Det gör jag för att vi vill lära oss mer om landet, men också för att träffa och skapa dialog med de personer som ska driva dessa verksamheter under lång tid framöver. Mina resor ger oss också kunskap så att vi kan ge dig som givare bästa tänkbara information om de länder vi verkar i - så att du känner dig trygg med att just ditt bidrag används på bästa sätt. Före jul var jag i Filippinerna just i detta syfte. Jag har läst mycket om Filippinerna och vår verksamhet där. Men att åka dit och se detta vackra - men fattiga - land i verkligheten var omtumlande. Det bor uppskattningsvis 90 miljoner människor där, varav mer än tio miljoner barn är i omedelbart behov av hjälp. En viktig anledning är att många föräldrar lämnar sina barn hos släktingar för att ge sig av till rikare länder för att arbeta, främst med hushålls- och trädgårdsarbete. De pengar som dessa gästarbetare skickar hem är landets största exportinkomst. I det här numret av Barnbyar berättar vi mer om dessa övergivna barn, deras tuffa levnadsvillkor och om den nya barnby vi finansierar i landet. Barnbyn i Bataan i Filippinerna är en av de nio nya barnbyar i Afrika, Asien och i Ukraina i Europa som SOS-Barnbyar i Sverige för närvarande bygger. Du som stödjer vår organisation gör allt detta möjligt. Jag hoppas av hela mitt hjärta att du känner att du gör något viktigt - utan ditt stöd skulle vi inte kunna driva vår viktiga verksamhet. Stort varmt tack! Elisabet Andersson i Filippinerna 28. Notiser 29. Fadderfrågor 31. SOS-BArnbyar Sverige BARNBYAR ges ut av SOS-Barnbyar Besöksadress: Östhammarsgatan 68, Stockholm Postadress: Box 24 165, 104 51 Stockholm Plusgiro: 90 02 29-6 Bankgiro: 900-2031 Växel 08-545 832 00 www.sos-barnbyar.se e-post: info@sos-barnbyar.se Spridningsområde: Sverige Redaktör: Carola Rydstedt Ansvarig utgivare: Elisabet Andersson Grafisk Form: Superlativ.com Tryck: Ljungbergs tryckeri Omslagsbild: Martin Källqvist Elisabet Andersson Generalsekreterare SOS-Barnbyar Sverige 2 BARNBYAR NR 1 2009 BARNBYAR NR 1 2009 3
Reportage: Filippinerna Mamma: Hembiträde i USA Pappa: Byggnadsarbetare i Saudiarabien 4 BARNBYAR NR 1 2009 När sopbilen närmar sig strömmar vuxna och barn snabbt till för att kasta sig över det stinkande avfall som dumpas framför deras fötter. Hoppet är att hitta plastflaskor, metallskrot, papper - eller något annat som kan omvandlas till några cent och därmed mätta magen den dagen. Välkommen till Smokey Mountain, soptipp i Manilla och hem för tiotusentals människor varav många är föräldralösa barn. BARNBYAR NR 1 2009 5
Reportage: Filippinerna -Någon har träffande beskrivit soptippen som Dantes vision av helvetet, omvandlat till ett vykort över global fattigdom. Invånarna på Smokey Mountain framställer kol av trä de hittar i soporna. Därav röken, som ligger tung och kvävande över sopberget och därav namnet. Till och med i en av världens värsta uppväxtmiljöer lyckas barnen hitta saker att leka med och att skratta åt. Text: Helene Murdoch. Foto: Martin Källqvist Luften är tung av lukten av förruttnelse, blandad med den kvävande rök som bildas när sopbergets invånare försöker omvandla träbitar till kol. Över berget - med det passande namnet Smokey Mountain - leder vindlande stigar, kantade med bristfälliga skjul som huserar sopbergets invånare. När berget blir alltför mättat av de ständiga regn som faller över Manilla händer det att soptippen störtar samman och slukar sina bosättare. Men flugorna trivs, liksom lössen, lopporna och de andra parasiter som får barnen att irriterat riva sår på sin smutsiga hud. Ögonen rinner av röken och smutsen när de vadar genom soporna på jakt efter de kapsyler som de försöker platta ut med hjälp av stenar för att sedan sälja. Kommersen är livlig det är uppenbart att en del har satt i system att tjäna pengar på barnens arbete. Om du vill utforska vad verklig misär innebär är Smokey Mountain ett bra ställe att bege dig till. Någon har träffande beskrivit soptippen som Dantes vision av helvetet, omvandlat till ett vykort över global fattigdom. Soptippen, som ligger bara ett par kvarter från huvudstadens finanskvarter, kan också ses som en symbol för sammanbrottet av den filippinska staten, där decennier av korruption och vanstyre har lett till att omkring 30 procent av befolkningen, mer än 30 miljoner människor, idag lever i fattigdom. Tio miljoner barn i behov av akut hjälp En omfattade kartläggning genomförd av SOS- Barnbyar i samarbete med ett 50-tal andra hjälporganisationer våren 2008 visar att tio miljoner barn av en befolkning på omkring cirka 90 miljoner människor är i akut behov av hjälp. - Många av dessa barn har blivit lämnade av föräldrar som har begett sig utomlands för att arbeta. Kanske lämnar de barnen hos någon släkting i hopp om att de ska ta hand om dem, men ofta saknar dessa släktingar resurser att ens ta hand om sina egna barn, säger Bienvenido Delgado, chef för SOS-Barnbyars verksamhet i Filippinerna. De pengar som utlandsarbetande filippinare skickar hem är idag landets främsta exportinkomst. Omkring elva miljoner människor - eller en bra bit över tio procent av befolkningen - arbetar utomlands. Enbart i USA finns det fyra miljoner filippinare och i Saudiarabien två miljoner. - Det sker ett konstant utflöde av kompetens ur landet. Många som till exempel är utbildade till sjuksköterskor väljer att istället arbeta som hembiträden i USA, eftersom de inte kan försörja sig på sina löner här, berättar Carla Limcaoco, Sveriges generalkonsul i Manilla. Tre generationer sopsorterare De flesta fattiga bor på landsbygden. Det faktum att många väljer att flytta till storstädernas slumkvarter talar sitt tydliga språk om förhållandena på landet. Rose tillhör dem som har lämnat sitt hem på landsbygden för att flytta till Smokey Mountain. Det lilla skjulet huserar även hennes dotter och dotterns dotter; tre generationer som lever på, och av, sopor. - Här har vi en möjlighet att tjäna pengar. Det har vi inte på landet, förklarar hon som svar på frågan varför hon inte tar sin familj och flyttar tillbaka till sin hembygd. Klyftorna mellan fattiga och rika är enorma i Filippinerna. Många som tillhör landets elit har satt i system att sko sig genom den utbredda korruptionen en uppskattning är att cirka 40 procent av alla pengar som finns i omlopp i landets 6 BARNBYAR NR 1 2009 BARNBYAR NR 1 2009 7
REPORTAGE: FilipPinerna Många av dessa barn har blivit lämnade av föräldrar som har begett sig utomlands för att arbeta. finansiella system används till mutor. Det finns många anledningar till varför det har blivit så. En del experter anser att Filippinerna har mer gemensamt med Latinamerika än med Asien. Det spanska inflytandet på kultur och traditioner är starkt efter århundraden som spansk koloni. I dessa traditioner ingår ett slags ledarskap som gränsar till diktatur, präglat av utbredd korruption och nepotism. Hundratals år av spanskt styre efterföljdes av närmare 50 år av amerikansk ockupation fram till andra världskriget. Under denna period skapades enorma lantegendomar, styrda av en liten grupp familjer. Dessa familjer sitter fortfarande på en stor del av både makt och pengar, vilket gör dem till en effektiv bromskloss för utveckling och förändring. under det senaste året tagit vissa initiativ för att komma tillrätta med detta. President Arroyo är också aktivt engagerad i att nå en fredlig lösning på konflikten på ön Mindanao i södra Filippinerna, där muslimska separatiströrelser för en väpnad kamp för en självständig muslimsk stat. Export av arbetskraft livlina för ekonomin Redan då diktatorn Ferdinand Marcos kom till makten i mitten av 1960-talet hade landet djupa strukturella problem, som ett föråldrat och ineffektivt jordbrukssystem i kombination med bristfällig industrialisering. Marcos svar på problemet var att exportera arbetskraft en från början tillfällig nödlösning på problemet som visade sig bli en permanent livlina för landets ekonomi. Trots allt finns det vissa tecken på framsteg. Ett av dessa är att fler och fler internationella företag upprättar outsourcing-verksamhet, som till exempel call centers, i landet. Det som driver på denna utveckling är att landet är engelsktalande, har låga löner och hög läskunnighet. Tillväxten i ekonomin var 7,3 procent 2007, den högsta siffran på 30 år. - Det finns helt enkelt nästan inga jobb här. Valet för många står därför mellan att vara utan inkomst, att söka arbete utomlands eller att sortera sopor, säger Bienvenido Delgado. Paret Marcos hade även andra lösningar på fattigdomsproblematiken. Då vicepresidenten, fru Imelda Marcos, lyckats få Miss World-tävlingen till landet och fyllt ut hamnen för att bygga en praktfull arena för skönhetstävlingen byggdes helt enkelt plank som dolde slumkvarteren i Manilla. När Marcos tillträdde 1966 uppgick landets utlandsskuld till 599 miljoner dollar när paret flydde från landet 20 år senare hade parets utsvävningar resulterat i att skulden vuxit till 28 miljarder dollar. Landet brottas fortfarande med att betala de enorma skulderna och beräknas göra det i flera decennier framöver. Barnrika familjer Filippinerna är idag en av Asiens demokratier, men en demokrati som från tid till annan utmanas av krafter som vill se en återgång till ett mer auktoritärt styre. Landet har under de senaste åren genomgått en period av instabilitet och uppslitande inrikespolitiska motsättningar. Den politiska oppositionen har gjort flera försök att avsätta nuvarande president Gloria Macapagal Arroyo. Ett allvarligt problem är det stora antalet mord på politiska aktivister, journalister och andra opinionsbildare i landet. Regeringen har 8 BARNBYAR NR 1 2009 Ett annat problem som landet brottas med är den stora befolkningstillväxten familjer med 10-12 barn är inte ovanligt. Många barn ses som status och en försäkring om tryggad ålderdom. - Om vi kunde förmå människor att skaffa färre barn, skulle vi komma en bit på väg att lösa problemen med de övergivna barnen, säger Bienvenido Delgado. Men det krävs hög, långsiktig tillväxt för att Filippinerna ska dras upp ur fattigdomen. Och för att Smokey Mountain, en skamfläck för mänskligheten, ska utplånas. Fakta filippinerna Landinformation Officiellt namn: Republika ng Pilipinas/Republiken Filippinerna Statsskick: Republik, enhetsstat Yta: (7000 öar) 300 000 km2 Huvudstad med antal invånare: Manila 10 660 000 (2006). En av världens mest snabbväxande städer och en av de mest förorenade Religion: Katolskt land, i söder finns en sunnimuslimsk minoritet, moros. Invånarantal: 89 700 000 (2008) Statschef: President Gloria MacapagalArroyo BNP per invånare: 1 590 US dollar (2007) Språk: Över hundra språk och dialekter talas i Filippinerna. Största språk är filipino eller pilipino, många talar även engelska. Valuta: 100 Filippinsk Peso = 16.82997 svensk krona (2008) BARNBYAR NR 1 2009 9
Vi bygger: Filippinerna Snart är den åttonde barnbyn klar I Bataan, norr om Manilla, bor lilla Angel, 7 år. För ett år sedan hittades hon övergiven på en soptipp, smutsig, skygg och med hud- och lungproblem. Snart ska hon tillsammans med ett 120- tal andra föräldralösa och övergivna barn - få flytta in i den nya barnby som svenska företag och privatpersoner hjälper till att finansiera. Text: Helene Murdoch Foto: Martin Källqvist Angel har sedan hon togs om hand genomgått en fantastisk förvandling. Hon har vuxit rejält, huden har läkts och hon skrattar men lungorna kommer aldrig att helt återställas efter åren på soptippen. Angel är ett av tio miljoner barn i Filippinerna som behöver hjälp. Hundratusentals av dessa Angel och hennes nya syskon som snart ska flytta in i den nya barnbyn lever under svåra förhållanden i städernas slumområden, som gatubarn, barnarbetare eller som prostituerade. Handeln med barn har vuxit konstant under de senaste decennierna. För att hjälpa dessa utsatta barn grundades SOS-Barnbyar i Filippinerna år 1964. Tre år senare, 1967, öppnades den första SOS-Barnbyn i landet i staden Lipa, strax söder om Manilla. Idag finns det sju barnbyar, sju ungdomscenter, tre förskolor, tre skolor och flera sociala center och en yrkesskola i Filippinerna. År 1989 öppnade barnbyn i Manilla, där det också finns ett utbildningscentrum för barnbymammor och annan barnbypersonal. Åttonde barnbyn i landet Nu byggs en åttonde barnby i landet. Byn har placerats i Bataan-området och är den första som byggs norr om Manilla. I den lantliga kustprovinsen är arbetslösheten hög. Många försöker försörja sina stora familjer som fiskare, men konkurrensen är hård från det industriella fisket och inkomsterna ofta för små för att mätta de många barnen. Resultatet är att många barn överges, lever i svält och under allmänt svåra villkor. Den nya barnbyn, som började byggas i oktober 2008, finansieras med hjälp av medel från Sverige och Norge. Arbetstakten är hög; redan i februari 2009 var de första två husen inflyttningsklara. Totalt handlar det om sex familjehus, vart och ett i två plan med plats för en familj per våningsplan första flerfamiljshusen av den här typen som byggs för SOS-Barnbyar i Asien. Därutöver byggs två hus för personal och administration. Så småningom planeras dessutom ett socialt center. När byn är färdig kommer den att erbjuda 120 föräldralösa och övergivna barn ett nytt hem, en ny familj och en ny framtid. Arbetar för att barn inte ska överges Barnbyn i Bataan är integrerad i ett villaområde som är under uppbyggnad, vilket innebär att all nödvändig infrastruktur, som vatten, vägar och avlopp, redan finns på plats. Därmed påskyndas och underlättas byggprocessen avsevärt. Flera barnbymammor har redan anställts och ett 15- tal barn från ett närliggande barnhem, som är på väg att stängas, är klara för inflyttning. Parallellt med uppförandet av barnbyn i Bataan arbetar personalen på plats med att identifiera speciellt utsatta familjer i området. Dessa kommer att få hjälp och stöd genom SOS-Barnbyars familjestärkande program som syftar till att förhindra att barn överges genom bland annat mikrolån för start av egna verksamheter. Hjälp oss bygga klar barnbyn för Angel och hennes syskon Läs mer om nya barnbyn i Filippinerna på www.sos-barnbyar.se/filippinerna 10 BARNBYAR NR 1 2009 BARNBYAR NR 1 2009 11
Barnbychef Babyn från barnbyn som blev barnbychef Möt Leonilo Bembem Rivero uppvuxen sedan späd ålder i en av våra barnbyar i Filippinerna. Idag är han 34 år, barnbychef och själv trebarnsfar. På många sätt representerar den unge, ambitiöse advokaten, som valde att hoppa av ett välbetalt arbete och en lovande karriär för att hjälpa andra föräldralösa barn, själva essensen av SOS-Barnbyar. Text: Helene Murdoch Foto: Martin Källqvist Leonilo var bara ett spädbarn då han kom till SOS-Barnbyn i Tacloban i Filippinerna. Enligt den socialarbetare som utredde hans bakgrund avled hans mamma då hon födde Leonilo, som är yngst av åtta barn. Den djupt deprimerade pappan övergav samtidigt familjen och barnen togs hand om mormor. Uppgiften att ta hand om åtta barn, varav en var nyfödd, var övermäktig för den gamla damen, som genom de sociala myndigheterna kom i kontakt med SOS-Barnbyar. Lille Leonilo fick ett nytt hem i barnbyn i Tacloban. Mitt hem fanns i barnbyn - Jag kommer ihåg att när jag var barn fick jag en gång ett julkort från mina biologiska systrar, där de lovade att komma och hälsa på mig. Jag sparade kortet och väntade på att de skulle dyka upp men de kom aldrig. Till slut kastade jag bort kortet och insåg att mitt hem fanns i barnbyn och att min verkliga familj var den mamma och de systrar och bröder jag växte upp med där, berättar Leonilo. - Jag är djupt tacksam mot min barnbymamma för hennes kärlek, vägledning och de värderingar som hon har gett mig. Det har gett mig styrka och integritet, fortsätter han. Efter att ha läst psykologi vid universitetet i Manilla tog Leonolio jobb som lärare, samtidigt som han läste in en juristexamen. Den lovande unge juristen fick snabbt ett välbetalt arbete på ett stort, internationellt företag. Men efter några år blev han kontaktad av SOS-Barnbyar, som behövde en barnbychef i Lipa. Ville ge tillbaka - Jag accepterade med glädje, trots att det innebar att jag sänkte min lön rejält. Jag kände att jag ville ge tillbaka något av allt det jag fått genom SOS-Barnbyar och att jag kanske skulle kunna inspirera andra utsatta barn. - Det är sant att jag växte upp utan far. Men istället för att tycka synd om mig själv gör jag nu mitt bästa för att vara en bra pappa till tre underbara barn. Jag tror att jag på mitt eget enkla sätt kan vidareförmedla SOS-Barnbyars budskap om betydelsen av kärlek och trygghet genom att bli en förebild och en ansvarstagande förälder inte bara för mina egna, biologiska barn, utan för alla barn i barnbyn. Och om jag lyckas så kan alla barn och ungdomar som växer upp i barnbyar runt om i världen också lyckas, säger Leonilo. Den stora Mammabikten På Cirkus den 29 mars På söndagen den 29 mars mellan klockan 10 och 16 arrangerar Internetsajten alltombarn.se Den stora Mammabikten på Cirkus i Stockholm. Det är en heldag tillägnad alla fantastiska mammor. Skratta, peppas och inspireras av bland annat Emma Hamberg, Katerina Janouch, Paolo Roberto och många fler. Värdinna är Ann Söderlund. SOS-Barnbyar är förmånstagare och kommer att vara med under dagen. Biljetter bokas på www.ticnet.se pris 375 kronor (då ingår lunch, fika, föreläsningar, överraskningar mm). Läs mer på: www.alltombarn.se/mammabikten 1,6 miljoner på Alla hjärtans dag Banco Fonder skänkte på sin så kallade Hjärtedag hela 1,6 miljoner kronor till SOS-Barnbyar. Det är 3 334 personer som fondsparar i Humanfonden och Banco Hjälp som har valt att skänka en del av sin fondförmögenhet till SOS-Barnbyar. - Vi är mycket tacksamma för de pengar vi får från spararna hos Banco Fonder. Många är starkt engagerade i barns situation i andra länder och det är glädjande att så många av Bancos kunder väljer SOS-Barnbyar som förmånstagare för sin fondförmögenhet, säger Elisabet Andersson, generalsekreterare för SOS-Barnbyar Sverige. Fakta om vårt samarbete: Banco Fonder delar varje år på Alla Hjärtans Dag ut 1-2 procent av fondförmögenheten till de ideella organisationer som fondspararna själva fått välja. Av Bancos ca 130 000 kunder har 58 000 kunder minst en ideell fond: Banco Humanfond, Banco Samaritfond, Banco Kulturfond, Banco Hjälp och Banco Ideella Miljöfond. De ideella fonderna hos Banco uppgår till ca 2,5 miljarder kronor i förvaltat kapital. Sedan starten 1992 har spararna bidragit med cirka 694 miljoner till de ideella organisationerna, varav SOS-Barnbyar har fått drygt 39,7 miljoner kronor. Notiser Vi behöver få in din e-postadress! För att kunna spara både pengar och miljö på tryck och porto vill öka våra utskick via e-post. Vi ber därför om din hjälp och din e-postadress. Gå in på vår hemsida www.sos-barnbyar.se och lämna adressen i anmälningsformuläret som finns på förstasidan. Ju fler e-postadresser vi får in ju mer pengar kan vi spara. Tack för ditt stöd! använd DINA nya inbetalningskort! Vi skulle vilja be dig som stödjer SOS- Barnbyar regelbundet att använda de inbetalningskort du fått det senaste halvåret. Används äldre inbetalningskort måste bidragen bokas manuellt vilket tar mer tid och kostar mer pengar. Tack för ditt stöd! 12 BARNBYAR NR 1 2009 BARNBYAR NR 1 2009 13
fadderresa Ghana Dag 3 En resa till Ghana När vi flugit upp till Tamale åkte vi till platsen där barnbyn som vi bidragit till ska ligga. Det var ännu inga färdiga hus men man kunde se hur de hade tänkt sig att det skulle se ut. Vi fick syn på några barn som sprang omkring där de höll på och bygga och i närheten bodde det familjer i hyddor som var byggda av lera. Jag gav dem en del kläder då de hade kläder som var så trasiga att det knappt var någon idé att de hade dem på sig. Jag heter Jennifer Mellström och går sista året på gymnasiet. Min familj har skänkt pengar till en barnby i norra Ghana, byn heter Tamale och i höstas fick jag chansen att besöka Ghana och se hur bygget gick samt få en inblick i hur det är att leva i en barnby. På eftermiddagen åkte vi till ett statligt barnhem som inte går att jämföra med SOSBarnbyar. Det här barnhemmet var skitigt, litet och de flesta barnen satt bara och grät. Det var det värsta jag någonsin sett i hela mitt liv. Vi besökte även en läderfabrik som knappt kan kallas fabrik då allting gjordes utomhus och verktygen de använde samt de farliga syrorna var livsfarliga för barnen som bodde runt omkring. Dag 4 Efter fem timmars bilåkande på vägar med stora hål och gropar kom vi fram till Kumasi. Där byggs en barnby som finansieras av nederländska SOS-Barnbyar. Vi fick chansen att se detta bygge då de har kommit längre än i Tamale och de båda byarna kommer att vara snarlika. Text och foto Jennifer Mellström På kvällen blev vi bjudna på middag hemma hos byggherren för byn i Kumasi. Dag 1 Vi flög till Ghana och landade sent på kvällen. När vi kom ut från flygplatsen kom det flera afrikaner som ville hjälpa till att bära våra väskor. När de väl lastat in väskorna i bilen vägrade de ge sig av innan de fått dricks. Det var en obehaglig känsla då de inte gav sig men vi kunde inte ge dem några pengar då vi inte hade småpengar på oss. Efteråt förstod man att detta är vad de lever på och då fick man en klump i magen att man inte kunde ge dem något. Dag 2 Kojo är en man som arbetar på ett kontor i Ghana som sköter alla SOS-Barnbyar i landet och han hämtade upp oss kl. 09.00 och körde oss till Tema. Barnbyn som vi besökte var den första byn i Ghana och den byggdes för 34 år sedan. Vi fick en guidad tur runt om i byn och det var en häftig känsla att få se hur glada alla barn blev när de såg oss. De var så fulla med energi och det var svårt att tro att de här barnen blivit övergivna av sina föräldrar eller att de mist sina föräldrar i sjukdom. Efter rundturen åkte vi till ett college som SOS-Barnbyar håller i. Alla barn i Ghana är välkomna till detta college då de får en chans att utbilda sig samt gå på universitet. Ungdomarna där var väldigt kreativa och de höll på med mycket experiment vilket var väldigt roligt att se. Sedan åkte vi till en by där SOS-Barnbyar driver familjestärkande projekt - FSP Tema och där delade vi ut presenter som vi tagit med oss från Sverige. Det var obeskrivligt att få se hur glada barnen blev för en liten ballong. 14 BARNBYAR NR 1 2009 Dag 5 På förmiddagen träffade vi två bröder som bott i en barnby och som studerat flitigt och nu går på universitet. Det var kul att se att det blir något av barnen som bodde i barnbyarna, de utbildade sig och fick bra arbete. Vi fick även träffa deras mormor som tagit hand om dem när de varit yngre. På eftermiddagen besökte vi ännu en barnby som ligger i Asiakwa och där bjöd de på lunch. Jag tror det var bra att vi fick se så pass många barnbyar då alla är olika. Efter att ha besökt Ghana inser jag att det är omöjligt att en enda människa kan rädda världen men om alla hjälper till skulle det få stora framsteg. Det var så mycket blandade känslor när man åkte därifrån och jag önskar att fler människor inser allvaret och börjar samarbeta med Afrika så de får en bra framtid. Fakta Ghana Postkodlotteriet finansierar skola i Ghana Officiellt namn: Republiken Ghana Yta: 238 537 km² Huvudstad med antal invånare: Accra 2 100 000 (uppskattning 2007) Antal invånare: 23 900 000 (2008) Statsskick: republik, enhetsstat Stats- och Regeringschef: John Atta Mills BNP per invånare: 790 US dollar (2008) Tack vare Svenska PostkodLotteriet kan nu 700 skolbarn i Ghana på den afrikanska västkusten se fram mot en ny, fin skola. Den nya skolan byggs i anslutning till SOS-Barnbyn i hamnstaden Tema. Pengarna från PostkodLotteriet räcker också till att bygga ett utbildningscenter för blivande barnbymammor. Skolan började byggas hösten 2008 och beräknas kunna tas i bruk 2010. BARNBYAR NR 1 2009 15
Notiser Barn som drabbats direkt eller indirekt av tsunamin får nytt hem Efter tsunamin den 26 december 2004 startade SOS-Barnbyar ett omfattande katastrofprogram som bestod av både direkta och mer långsiktiga insatser. I syfte att ta hand om barn som blivit föräldralösa efter flodvågen och saknar anhöriga - eller vars familjer på andra sätt drabbats av tsunamin - har SOS-Barnbyar byggt en barnby i Phuket. Barnbyn är fullt finansierad av svenska givare och vi har redan tillräckligt mycket pengar för att kunna driva barnbyn i flera år. Barnbyn invigdes i januari och har plats för cirka 120 barn. Arbetet med att bygga byn försenades på grund av kraftiga regn, men nu står den färdig. Mammor och annan personal har anställts och utbildats och de första barnen har flyttat in i sina nya familjer. Flera enfamiljshus är under uppbyggnad i området och bredvid tomten ligger ett buddistiskt tempel samt en privatskola. Den kommunala skolan ligger inom gångavstånd, cirka 1,5 kilometer från barnbyn. Barnbyn har också en förskola där ca 50 barn har börjat. Förskolan tar även emot barn från barnbyns närområde. Förutom tsunamibarnbyn i Phuket har SOS-Barnbyar byggt två barnbyar i Indien, fyra stycken i Indonesien liksom flera sociala center som stöttar socialt utsatta familjer efter tsunamin. En skola i Sri Lanka har dessutom nyligen återinvigts efter bidrag från SOS-Barnbyar Sveriges bidragsgivare. SOS-familjer flyttar tillbaka till barnbyn i Mogadishu Efter många månader fyllda av skräck, osäkerhet och sorg då barnbyn i Mogadishu fick utrymmas, har nu de första SOS-familjerna kunnat flytta tillbaka till barnbyn i Mogadishu. Hjälp oss bygga klar barnbyn för Quartile och hennes syskon Läs mer om nya barnbyn i Burundi på www.sos-barnbyar.se/burundi En delegation av SOS-medarbetare besökte i slutet av februari Mogadishu för att undersöka situationen efter det att de etiopiska trupperna lämnat området och en ny regering installerats i Somalia. Enlig byledaren Osman Sheikh som besökte Mogadishu har säkerhetsläget i staden förbättrats och inga stridigheter hade pågått sedan januari. - Flera barnbyhus har renoverats efter skador från beskjutningar och de första familjerna kunde börja flytta tillbaka till barnbyn i slutet av februari. Eftersom två hus inte renoverats färdigt delar fyra familjer på två familjehus tills vidare, berättar Osman Sheikh. Området kring SOS-Barnbyn har de senaste två åren varit utsatt för häftiga strider då etiopiska trupper stationerats där i jakt på rebeller. I december 2007 flyttades alla familjer ut ur barnbyn efter att två hus besköts och en SOS-assistent dödades. Sedan dess har barnen och mammorna bott i säkrare delar av staden. Osman Sheikh hoppas nu att Mogadishu sakta ska återvända till det relativa lugn som rådde före etiopierna flyttade in i staden. - Vi ber till Allah att staden och hela landet ska få fred, säger han. 16 BARNBYAR NR 1 2009 BARNBYAR NR 1 2009 17
Mobilt psykosocialt center hjälper traumatiserade barn i Gaza Vi känner oss trygga här i barnbyn - men barnen är livrädda för ljudet av bombplanen. Ljuden av krig är överallt omkring oss - speciellt på nätterna - och vi måste hela tiden lugna barnen. Det berättade Elham, en av våra barnbymammor i Rafah i Gazaremsan, på en knastrig telefonlinje i början av januari. SOS-Barnbyar har en unik satsning i Palestina på ett mobilt center för behandling av barn som har traumatiserats av våldet i regionen. Text: Helene Murdoch Foto: SOS Arkiv Barnen och personalen i barnbyn i Rafah i Gazaremsan klarade sig undan fysiska skador i samband med de israeliska bombningarna vid årsskiftet 2008/2009. Men både de 120 barnen i barnbyn och de mer än 900 barn som SOS-Barnbyar hjälper inom ramen för sitt familjestärkande program i Gaza lider av psykiska besvär till följd av konflikten, enligt SOS-Barnbyars medarbetare i området. - Vi har upptäckt vita fläckar på vissa barns ansikten och alla lider av uppenbara psykiska efterverkningar, som till exempel mardrömmar, sängvätning och olika typer av hälsoproblem som yrsel och kräkningar. Barnen är vettskrämda och vägrar äta och leka, säger Ihsan, som arbetar i barnbyn. Drabbade på olika sätt av konflikten Enligt SOS-Barnbyars medarbetare Enligt SOS-Barnbyars medarbetare på plats har de 187 familjerna inom det familjestärkande programmet drabbats på olika sätt. Minst åtta barn har svåra fysiska skador som skallfrakturer, brännskador och brutna leder. Ett flertal familjer har blivit vittne till när deras släktingar har dödats och en majoritet av dem som tvingades fly och söka skydd på annan plats under konflikten fick sina hem skadade eller helt utplånade. En 13-årig pojke som tillhör en familj som SOS-Barnbyar hjälper i byn Jabaliya i norra Gazaremsan blev allvarligt skadad - men sjukhuset kunde inte ta emot honom på grund av överbelastning. För dessa barn och alla andra barn som har drabbats av psykiska problem på grund av de fasor de bevittnat och den otrygghet de lider av på grund av konflikten i regionen har SOS- Barnbyar upprättat ett mobilt psykosocialt center. Centret startades 2003 med hjälp av bidrag från SOS-Barnbyars internationella verksamhet i syfte att hjälpa barn som lider av ångest, rädsla och psykiska spänningar. Öppet för alla Det mobila centret är öppet för alla barn som behöver hjälp. Det körs runt i psykiatrisk hjälp i Gaza tremånadersintervall till nya områden i Gaza och Västbanken för att alltid finnas till hands där behovet är som störst just då. Det främsta målet för verksamheten är att erbjuda terapi och psykologisk hjälp till palestinska barn och deras familjer. Centret erbjuder dessutom utbildning i dessa frågor för både lärare och föräldrar samt rådgivning till mödrar. Centret har visat sig fylla en viktig uppgift och hjälpen har mötts av en stark efterfrågan sedan starten. Hittills har totalt fler än 8 500 familjer i de palestinska områdena fått hjälp. Som resultat av den starka efterfrågan och de framgångar som behandlingen har rönt har SOS-Barnbyar etablerat permanenta psykosociala center i Hebron, Nablus, Jericho och Jenin. En viktig uppgift för medarbetarna på centret blir nu att hjälpa barnen och familjerna i Gaza att långsamt återvända till vardagen och återhämta sig efter de skräckfyllda veckorna runt årsskiftet. Totalt hjälper SOS-Barnbyar i Gazaremsan 187 familjer med sammanlagt 900 barn med matpaket, utbildning och barnomsorg. Vi arbetar också med att hjälpa människor att starta egen verksamhet samt att lära sig läsa och skriva. Dessutom uppmärksammar och utbildar vi människor om kvinnors och barns rättigheter. SOS-Barnbyars verksamhet i Gazaremsan Gaza City: Socialt center som tar emot 900 barn om året. Khan Younis: Förskola med 4 klassrum för 160 barn Rafah: Barnby med 120 barn i 12 familjehus och en medicinklinik Skola med 7 klassrum för 150 barn Förskola med 6 klassrum för 360 barn Ungdomsboende för flickor Socialt center för ungdomar. Tar emot 2800 personer per år. Medicinklinik 18 BARNBYAR NR 1 2009 BARNBYAR NR 1 2009 19
fadderföretag Om frågor som etik, jämställdhet, socialt arbete och långsiktigt miljöarbete ligger högt uppe på ett företags agenda kan en godiskorg kännas som fel julgåva till kunder och anställda. Fastighetsbolaget Fabege bytte korgen mot ett samarbete med SOS-Barnbyar ett byte som gladde alla parter, inte minst barnen i Burundi, dit pengarna går. FABEGE Bytte godiskorgen mot familjehus Text: Helene Murdoch Foto: Martin Källqvist Fabege, ett av de största fastighetsbolagen i Sverige, tillhör ett av de företag som har insett att det lönar sig att ta frågor som rör socialt ansvar på allvar. Sedan 2006 arbetar Fabege efter ett antal värderingar och etiska riktlinjer som ska vägleda medarbetarna och företagsledningen i ett ansvarsfullt företagande. Det handlar bland annat om miljö; ett arbete som ledde till att Fabege fick en topplacering i den internationella mätningen Carbon Disclosure Project för sina tydliga och transparanta miljömål. Ett av dessa mål är att fastighetsägarna ska sänka sin energiförbrukning med 5 procent om året. Stark förankring i lokalsamhällena Fabege är också medlem i företagarnätverket CSR Sweden, som fokuserar på företagens samhällsansvar och samhällsengagemang. - Närmare 60 000 människor arbetar i de fastigheter som vi förvaltar och utvecklar. Vi har ett stort antal hyresgäster, omkring 140 medarbetare samt många ägare och analytiker som följer det vi gör. Vi har ett ansvar mot alla dessa grupper, säger Christian Hermelin, VD för Fabege. - Dessutom har vi en stark förankring i de lokalsamhällen där vi verkar. Huvudkontoret, till exempel, ligger i Solna, som är ett av våra viktigaste utvecklingsområden för närvarande. Varje gång vi går utanför porten möts vi av människor som direkt berörs av det vi gör. Därför är det viktigt att vi lever som vi lär, fortsätter han. Satsning på ungdomsfotboll Det starka lokala engagemanget visar sig bland annat i Fabeges satsning på idrott. Företaget stödjer fotbolls- och ishockeyspelande flickor och pojkar i stockholmsregionen och deras tränare genom projekten Sila snacket och Fair Play. Syftet är att försöka påverka 6 000 tolvåringar till rent spel. - Vår satsning bottnar i att vi tror att idrott är viktigt för barnen, hälsan, det sociala samspelet och samhället i stort, säger Klaus Hansen Wikström, marknadschef på Fabege. Sedan 2008 samarbetar Fabege också med SOS-Barnbyar. Inspiration till satsningen fick företaget av att finanschefen, Åsa Lind, besökte ett seminarium anordnat av SOS-Barnbyar, där läkemedelsföretaget Eli Lillys skandinaviske VD Patrik Jönsson berättade om sitt samarbete med SOS-Barnbyar och vilka positiva effekter det har haft för företaget. - Det var oerhört tankeväckande. Jag tog med mig dessa tankar tillbaka till kontoret, där vi i vår innovationsgrupp kom fram till att det skulle vara en bra idé att slopa de godiskorgar vi brukar ge till hyresgäster och medarbetare och i stället skänka de pengarna till SOS-Barnbyar, säger Åsa Lind. Finansierar familjehus i Burundi Det fanns fler anledningar till att Fabege valde att samarbeta med just SOS-Barnbyar. Ett tungt vägande skäl var att verksamheterna passar bra ihop - båda skapar framtid och trygghet. - Vår satsning hittills har dessutom till stor del varit inriktad på barn och ungdomar. Vi gillar också tydligheten i SOS-Barnbyars verksamhet och att man kan följa pengarna till ett konkret projekt, säger Christian Hermelin. Det konkreta projektet i Fabeges fall handlar om att finansiera ett familjehus i den nya barnbyn i Burundi, som är under uppförande. - Vi har fått mycket positiv respons på satsningen. Det ligger i tiden att visa socialt ansvar. Fabege blir attraktivare både som fastighetsägare och arbetsgivare, säger Christian Hermelin. i Burundi Åsa Lind. Finanschef Fabege 20 BARNBYAR NR 1 2009 BARNBYAR NR 1 2009 21
krönika Sociala entreprenörer Vill skapa samhällsvärde och gå med vinst Text: Susanne Sweet Foto: Martin Källqvist Under de senaste åren har diskussioner om företagens roll och ansvar för viktiga samhällsfrågor blivit allt vanligare. De samhällsfrågor som tagits upp är allt ifrån 1960-talets krav på minskade miljöutsläpp från den industriella produktionen till dagens krav på att exempelvis bygga skolor i länder där de svenska företagen har sina underleverantörer. Under de senaste åren har diskussioner om företagens roll och ansvar för viktiga samhällsfrågor blivit allt vanligare. De samhällsfrågor som tagits upp är allt ifrån 1960-talets krav på minskade miljöutsläpp från den industriella produktionen till dagens krav på att exempelvis bygga skolor i länder där de svenska företagen har sina underleverantörer. Många företag har också svarat upp mot detta tryck att ta ansvar genom att exempelvis investera i miljöförbättringar, införa uppförandekoder hos sig själva och hos sina underleverantörer för att förhindra att arbetskraft utnyttjas eller att brott mot mänskliga rättigheter sker eller donerat pengar till medicinsk forskning för att finna bot mot aids. De CSR-aktiviteter (Corporate Social Responsibility) och investeringar som företagen gör är av olika slag och knyter mer eller mindre an till företagets verksamhet och affärer. Det finns företag som har ett rent filantropiskt engagemang som inte hör ihop med affärsverksamheten till de som har som affärsidé att göra gott, t ex genom att utveckla nya produkter för att lösa olika samhällsproblem. På senare år har den senare gruppen av företagare börjat bli mer vanligt förekommande. De som genom företagsverksamhet vill göra gott för samhället. De kallas ofta för sociala entreprenörer. I ett nordiskt forskningsprojekt där jag medverkade undersökte vi dessa sociala entreprenörer och fann att de flesta drevs av en målsättning att skapa samhällsvärde samtidigt som de ville gå med vinst. Den gamla Friedmanska devisen om att the business of business is business verkar därmed vara föråldrad i det moderna företagandet där man ser ett företagsvärde i att satsa på CSR. Ett exempel på ett företag som kan kallas en social entreprenör är det danska företaget Vestergaard Frandsen. De har bl. a har utvecklat LifeStraw, som är ett personligt och billigt vattenreningssystem (som ett stort sugrör), som gör att man kan dricka vatten direkt från källan utan att oroa sig för bli sjuk av olika bakterier och amöbor som finns i vatten och orsakar diarré som dagligen skördar tusentals liv, framförallt barn. Ett annat exempel är den svenska elleverantören GodEl som istället för aktieutdelning ger motsvarande belopp till välgörenhetsorganisationer. I dagsläget ger de till SOS-Barnbyar, Rädda Barnen, Stockholms Stadsmission och Läkare utan gränser. Dessa två sociala entreprenörföretag är sinsemellan olika, Vestergaard Frandsen utvecklar CSR-innovationer för att lösa svåra problem, medan GodEl kan sägas vara filantropiska i det att de ger till några utvalda organisationer som i sin tur hjälper och löser sociala problem. Det som är gemensamt för dem är att de som äger och driver dessa företag drivs av att skapa samhällsnytta och de har en förmåga att bygga företag som kan bidra till att skapa denna nytta. Även om dessa personer många gånger glorifieras för det de gör, så visar våra studier att det många gånger är svårt och tar lång tid att etablera företaget och idéer om att göra gott. I många fall tar personerna både ekonomiska och sociala risker när de utmanar konventioner Susanne Sweet Docent i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm där hon bland annat leder forskargruppen SuRe, om företagande som vinstmaximerande och också konventioner om att göra gott, som förr har varit förbehållet frivilligsektorn eller staten. De som lyckas visar på en god förmåga att förstå sociala behov och att finna lösningar på dessa behov. De är också duktiga på att knyta till sig pengar, kompetenser och andra företag eller organisationer för att genomföra sina idéer. Dessa sociala entreprenörer är oftast små företag och man kan spekulera i vilken samhällspåverkan de i realiteten har. Jag tror dock att alla individer, företag, myndigheter och organisationer kan bidra till att lösa samhällsproblemen. De sociala entreprenörerna kan trots sin litenhet få en stor social påverkan. Framförallt som utmanare till och rollmodeller för större företag som oftare har svårt att ställa om tillräckligt snabbt. De skapar dynamik på marknaden genom att utmana Sustainability Research Group. konventioner och genom att våga adressera problem och behov som många andra företag blundar för. Ett exempel som nu har spritt sig till större företag är att erbjuda anpassade produkter och tjänster till majoriteten av jordens befolkning, de fyra miljarder fattiga, som har under 20 kronor per dag att leva på. Deras behov har tidigare i stor utsträckning ignorerats av alla företag som istället satsat resurser på att utveckla produkter och tjänster för de allra rikaste. Företagandet är inte den allena lösningen på alla samhälleliga behov och problem, men det kan starkt bidra genom att bidra med lösningar och resurser. Alla individer och alla typer av organisationer, företag eller frivilliga, krävs i arbetet med att utrota fattigdom, sjukdom och miljöproblem. Vi har alla ett ansvar att bidra även företagen i stort och smått, som filantroper, entreprenörer och volontärer. Susanne Sweet 22 BARNBYAR NR 1 2009 BARNBYAR NR 1 2009 23
FADDERintervju Möt en av SOS-Barnbyars mest engagerade faddrar Text: Helene Murdoch Foto: Anna-Greta Wikström Äventyrliga resor tvärs över Marocko på väg till barnbyn. Årliga besök hos sitt fadderbarn i Keila i Estland - och nu snart en vecka i barnbyn utanför Sankt Petersburg i Ryssland. Möt Anna-Greta Wikström, en av SOS-Barnbyars mest engagerade och långvariga faddrar. Alla borde göra något för de många utsatta och föräldralösa barn som finns runt om i världen, säger hon. Anna-Greta Wikström lever i högsta grad som hon lär. En tiondel av hennes inkomster går sedan många år till att hjälpa föräldralösa och utsatta barn runt om i världen. Anna-Greta har varit fadder i SOS-Barnbyar ända sedan 1980-talet och hon har inte bara haft en rad fadderbarn hon bidrar också till att stödja barnbyar. Och trots att hon nu är över 80 år, fortsätter hon att engagera sig lika starkt som tidigare. - Jag har bott utomlands, jag har rest mycket och jag har sett hur många barn runt om i världen far illa. Vi borde alla göra vad vi kan för att hjälpa till, säger hon. - Själv behöver jag inte så mycket och jag känner en stark tillfredsställelse av att se den nytta mina pengar kan göra genom SOS-Barnbyar, fortsätter hon. Strapatsrik resa till första fadderbarnet Anna-Gretas första fadderbarn var en pojke som bodde i barnbyn i Marrakesh i Marocko. Efter några år bestämde den reslystna damen att hon ville besöka honom och se hur en barnby fungerade i praktiken. Men eftersom hon inte ville resa runt ensam i Marocko lyckades hon övertala sin bror att följa med. - Vi tog en charterresa dit, men när vi väl kom fram ville min bror inte komma med mig till barnbyn. Det blev en mycket äventyrlig taxiresa på egen hand genom landet, men när jag väl kom fram till byn fick jag ett fantastiskt mottagande som mer än väl uppvägde strapatserna. Jag bodde hos en barnbyfamilj och åt med dem. Det var en oförglömlig upplevelse, säger hon. Så småningom blev den marockanska pojken stor och flyttade från barnbyn. Samtidigt, år 1995, öppnades en den nya barnbyn Keila utanför Tallinn i Estland. - Jag har en god vän i Tallinn som jag besöker regelbundet. Därför blev jag glad när det gick att ordna så att mitt nästa fadderbarn tillhörde de barn som fick flytta in i byn. Det var en pojke, Vilja, som jag har besökt varje år sedan dess. Hans mamma var alkoholist och pappan hade lämnat familjen. I början var han skygg, men under årens lopp har vi fått en fin kontakt, berättar hon. Väl fungerande koncept Nu har även Vilja blivit stor och flyttat från barnbyn i Keila och Anna-Greta har fått ännu ett nytt fadderbarn, den här gången en flicka i barnbyn utanför Sankt Petersburg i Ryssland. Anna-Greta är nyfiken på sitt nya fadderbarn, som hon planerar att resa till i vår. Förutom alla sina fadderbarn stödjer AnnaGreta dessutom en barnby i Uruguay, ett land som hon själv har besökt och beskriver som fantastiskt vackert men med många utsatta barn. - Under alla mina besök i barnbyar har jag själv kunnat konstatera hur bra SOS-Barnbyars koncept fungerar. Därför gör det mig glad när jag ser att många vill vara med och stödja organisationen inte minst som till exempel Henning Mankells fantastiska, stora donation för att bygga en barnby i Moçambique. - Som sagt, alla bör vi göra vad vi kan för att hjälpa till, säger hon. Anna-Greta Wikström 24 BARNBYAR NR 1 2009 BARNBYAR NR 1 2009 25
REPORTAGE: bolivia SOS-Barnbyar hjälper mammor starta daghem i slummen i Bolivia Foto och text: Gudrun Hubendick Bolivia är det fattigaste landet i Sydamerika. Fattigdomen på den bolivianska landsbygden gör att många unga flyttar till städerna i hopp om försörjning. Men det är svårt att försörja sig också i städerna. Familjer splittras under påfrestningarna. Unga mammor med låg eller ingen utbidlning står ofta ensamma med småbarn och med släkten långt bort på landsbygden. Omkring 60 procent av befolkningen har helt Ensam och inlåst i ett rum medan mamma arbetar - eller på gatan. Så ser vardagen ut för många barn i städerna i Bolivia, där fattigdom och svårigheter att försörja sig bidrar till att många unga familjer splittras. SOS-Barnbyar har fått stöd från Sida genom Forum Syd för ett projekt där vi hjälper ensamstående unga mammor i huvudstaden La Paz att starta daghem barnen får omsorg och mammorna får möjlighet att försörja sig enkelt inte råd att hyra en bostad. Det innebär att 2,4 miljoner barn lever i familjer som är inneboende hos andra, hyr ett rum eller bor i ett ruckel. Dessa barn är ofta undernärda - en del till och med gravt undernärda. Minst 10 000 flickor under 14 år i de fyra största städerna är prostituerade. Omkring 1 500 av dessa är under 12 år. Dessutom förekommer många andra typer av barnarbete och utnyttjande av barn. Enligt FNs konvention för barns rättigheter har barn rätt till hälsa, utbildning, lek och rekreation, till att få leva i trygghet och fritt från våld. För att bidra till att uppfylla dessa rättigheter har SOS-Barnbyar i Bolivia sedan många år hjälpt kvinnor och utsatta familjer att organisera sig och själva driva förskolor. Projektet går ut på att SOS-Barnbyar bland annat hjälper till att rusta upp och utrusta lokaler som kvinnorna själva får leta upp, utbildar personal och hjälper kvinnorna att få statliga eller kommunala bidrag. Men det är alltså föräldraföreningen som ansvarar för verksamheten. Föräldrarna väljer en kommitté som ansvarar för driften. Utbildning i Montessoripedagogik Mammorna som väljs ut för att ta hand om barnen på daghemmen får utbildning i Montessoripedagogik och att laga näringsriktig kost. SOS-Barnbyar besöker sedan daghemmen flera gånger i veckan för råd och stöd. SOS- Barnbyar organiserar också utbildningskvällar och möten i olika ämnen för föräldrarna, som till exempel om barns rättigheter, sexualkunskap och våld i hemmet - men också vart man ska vända sig för att få juridisk hjälp och födelseattester. De ställer också upp och stöttar varandra när de har svårigheter. Många föräldrar vittnar om hur de fått tillbaka sin självkänsla och att de känner sig stolta över att själva kunna förbättra sin och andras livssituation och de slipper oroa sig för sina barn. På daghemmen får barnen en trygg miljö. De får näringsriktig mat och hälsovård - och de får intellektuell stimulans genom Montessoripedagogiken. Barnen på daghemmen vittnar själva om att det allra bästa är den goda maten, sedan uppgifterna (Montessori) men också att inte behöva uppleva rädslan av att vara inlåst, hungrig och ensam i ett rum. Stolt morfar -Det är så fantastiskt att se hur bra barnen mår på dagis. Jag har ett barnbarn som nu börjat skolan och jag kan se hur han och de andra dagisbarnen har haft tid att anpassa sig i skolan och hur bra betyg de får, jämfört med andra barn - trots att barnen från vårt dagis oftast har sämre förutsättningar från början. Läraren var förundrad att det gick så bra för den här gruppen dagisbarn. Jag önskar att detta hade funnits när jag själv hade små barn. Men nu vill jag göra vad jag kan så därför har jag ställt upp i kommittén som driver vårt dagis, berättar en morfar. -När jag pensionerade mig bestämde jag mig för att ställa upp i valet att leda vår kvartersorganisation. Det hade hittills bara varit män som prioriterade infrastruktur och att berika sig själva. Jag vet hur dåligt barnen mår, särskilt de som lämnas ensamma hemma. Det händer också att de då råkar ut för olyckor och det finns ingen där att ta hand om dem. Därför ville jag göra någonting för dessa barn, säger en pensionerad lärare. -Till min stora förvåning vann jag valet fast männen i den gamla styrelsen gått runt med protestlistor med varningar för vad som skulle kunna hända om jag vann valet. I vår nya styrelse finns en majoritet kvinnor och vi har lyckats få pengar till denna byggnad och sedan har SOS-Barnbyar hjälpt oss att organisera och driva dagis. Vi har också plats för miljöarbete och aktiviteter för äldre, fortsätter hon. Fakta förskolor i Bolivia Det kostar ca 70 000 kr att driva ett dagis med 30 barn under ett år, eller drygt 2 000 kronor per barn under ett år. I denna summa ingår att barnen får 80 procent av sitt näringsbehov, de får vistas i en trygg och lekvänlig miljö, de får intellektuell stimulans genom Montessoripedagogik och de får tillgång till hälsovård. Barnens föräldrar får delta i utbildning och kursverksamhet. Viktigast av allt är de får möjlighet att arbeta och försörja sina barn - och kan ge familjen ett värdigare liv. SOS-Barnbyar får Sida-pengar genom Forum Syd för detta projekt - men förutsättningen är att vi själva bidrar med insamlade pengar. Var med och bidra till ett daghem pg 900229-6 märk Bolivia! Följ projektet via vår hemsida. För mer information, kontakta Gudrun Hubendick: gudrun.hubendick@sosbarnbyar.se, telefon 08-545 832 09. 26 BARNBYAR NR 1 2009 BARNBYAR NR 1 2009 27
Notiser FRÅGOR OCH SVAR Aktieutdelningar på 1,1 miljoner till SOS-Barnbyar i fjol SOS-Hjältar Vi vill hylla Stöd utsatta barn och slipp skatt på aktieutdelningen. För tredje året i rad är det nu möjligt att skattefritt skänka aktieutdelningar från börsnoterade aktier till välgörenhet. Förra året donerade aktieägare i Sverige omkring 1,1 miljon kronor till SOS- Barnbyars verksamhet och bidrog på det sättet till att hjälpa utsatta barn runt om i världen. Vi vill tacka alla som hittills har utnyttjat möjligheten inte minst den privatperson som förra året skänkte så mycket att det räckte till ett familjehus i Ghana. Om du skänker aktieutdelningen till en ideell organisation går den oavkortat dit. Om du däremot behåller den själv går 30 procent bort i skatt. Det här är resultatet av att det sedan sommaren 2006 är lagligt för privatpersoner att skattefritt skänka bort aktieutdelningar till skattebefriade ideella organisationer med allmännyttiga ändamål som SOS-Barnbyar. Enklare att skänka i år Förra året skänkte aktieägare SOS-Barnbyar omkring 1,1 miljoner kronor, jämfört med en halv miljon kronor året innan. Tillsammans tänker 43 storbolag i år dela ut 83 miljarder kronor till ägarna. Det är en ofantlig summa - men den är 52 miljarder eller 39 procent lägre än i fjol. - En viktig anledning till att inte fler utnyttjade att skänka sin aktieutdelning är förmodligen att många fortfarande inte känner till möjligheten eller tycker att det är krångligt. Vi bearbetar för närvarande både banker och fondkommissionärer för att göra det ännu lättare, säger Gunilla Schyberg, ansvarig för privata donationer, arv och testamente på SOS-Barnbyar. Att tänka på för dig som vill skänka bort din aktieutdelning skattefritt: Om du har dina aktier hos en bank eller annan kapitalförvaltare så skall du göra SOS-Barnbyar till mottagare ( rättighetshavare ) till din utdelning minst en vecka före bolagsstämman. Skriv ut gåvoblanketten från SOS-Barnbyars hemsida www.sosbarnbyar.se och kontakta därefter din bank eller kapitalförvaltare som hjälper dig. Om du är kund hos Avanza eller Nordnet så har du möjlighet att direkt på din sida hos nätmäklaren, välja att ge din utdelning som gåva till oss. Följ instruktionen hos din nätmäklare. Du kan kontakta din bank, kapitalförvaltare eller besöka bolagens hemsidor för att se när bolagsstämman äger rum, om du inte fått inbjudan som aktieägare till bolagsstämman. Om du har några frågor, kontakta Gunilla Schyberg Tel 08-54 58 32 01 eller gunilla.schyberg@sos-barnbyar.se Renate Sidenblad, Stödgrupp Stockholm, har tillsammans med sin man Torbjörn under många år engagerat arbetat för SOS- Barnbyar. Sedan 1992 har de samlat in hela 854 000 kronor som gått till SOS-Barnbyars verksamhet runt om i världen. En riktig hjälteinsats värd att hylla! Tack säger vi på SOS-Barnbyar. Vill du engagera dig för SOS- Barnbyar? Det finns många sätt att stödja oss genom att jobba som frivillig i SOS-Barnbyars verksamhet. Du kan till exempel engagera dig genom lokalt, frivilligt arbete i våra stödgrupper. Runt om i Sverige finns flera stödgrupper som varje år på frivilligbasis anordnar en rad aktiviteter med syfte att samla in pengar och informera om SOS-Barnbyars verksamhet. Stödgruppernas hjälparbete sker lokalt med att sprida information om organisationen, värva nya faddrar och engagera fler människor i stödgruppen, men också med att samla in pengar genom olika typer av försäljning och lotterier. Totalt finns det för närvarande åtta stödgrupper runt om i landet. Våra stödgrupper gör en viktig och uppskattad insats för SOS-Barnbyar. Många som arbetar frivilligt för SOS- Barnbyar är själva faddrar men det är inget krav. Alla är lika varmt välkomna att hjälpa till. För kontaktuppgifter se www.sos-barnbyar.se SOS-Barnbyar har däremot ingen volontärverksamhet utanför Sverige. All personal i våra barnbyar runt om i världen är lokalt anställda. fadderfrågan Kan jag förvänta mig ett svar från mitt fadderbarn på det brev som jag skickat? Det går bra att skriva till ditt fadderbarn eller till den by som du är fadder för. Tillsammans med dina fadderhandlingar fick du också adressen till din barnby och uppgifter om det språk som passar. Posten skickas till varje lands nationella kontor. Där översätts brevet eller kortet om det behövs och skickas därefter vidare till barnbyn. Det är därför bäst om du skriver namnet på ditt fadderbarn inne i brevet och inte på kuvertet till det nationella kontoret. Vackra vykort med en hälsning är uppskattat. Tänk bara på att du skriver till barn från en annan kultur, med andra sociala värderingar, traditioner och en annan levnadsstandard. Barnen har inga krav på sig att besvara brev det är upp till varje barns eget intresse och förmåga. Fadderavdelningen kan alltid göra en förfrågan till barnbyn för att få en bekräftelse på att ditt brev har kommit fram. Vart går fadderbidraget? Fadderbidraget används till vardagliga utgifter, som mat, kläder, skola, hälsovård, lön till barnbymammorna och andra löpande kostnader för barnbyns verksamhet. Varje barn har flera faddrar eftersom ett fadderbidrag inte räcker för att täcka alla kostnader. Fadderbidraget går alltid till barnbyns gemensamma budget och fördelas sedan jämnt mellan barnen. Däremot går extragåvorna alltid oavkortat till barnet. Pengarna sätts in på ett konto för framtida behov. Kan jag besöka en barnby? Det brukar gå bra att göra ett kortare besök över en dag i en barnby. Vi ger dig kontaktuppgifter till det nationella kontoret i landet, som du måste kontakta minst fyra veckor före ditt besök. De kan hjälpa dig att planera in en lämplig dag. Anledningen är att barnbyarna och familjerna, precis som alla andra familjer, har rutiner som måste följas för att kunna behålla en normal och harmonisk miljö för barnen. Hur ofta kan jag förvänta mig att få brev från barnbyn? På sommaren får du information om barnets utveckling och varje jul ett nytt foto samt en uppdaterad rapport om barnbyn. På samma sätt får du som fadder åt en by ett foto och en beskrivning av barnbyn samt information om landet. Varje sommar och jul får du löpande information om livet i barnbyn. Är du fadder åt en barnby under uppbyggnad får du regelbunden information om hur byggnationen fortskrider. 28 BARNBYAR NR 1 2009 BARNBYAR NR 1 2009 29
SOS-Barnbyar Sverige Här är vi som arbetar på SOS-Barnbyars kontor i Stockholm Hjälp oss bygga klar barnbyn för Kwesi och hans syskon Elisabet Andersson 08-545 832 02 Generalsekreterare Pauline Allard 08-545 832 00 Reception/volontärer Johan Bergqvist 08-545 832 05 Marknad Pia Beijer 08-545 832 14 Marknadschef Louise Broms 08-545 832 24 Projektassistent Lisa Flink 08-545 832 00 Ekonomi (Föräldraledig) Gudrun Hubendick 08-545 832 09 Bistånd Elinor Kramming 08-545 832 00 Givarservice (Föräldraledig) Anna Lundqvist 08-545 832 12 Företag Josefin Mozard 08-545 832 07 Fadderfrågor/autogiro Marcus Norberg 08-545 832 13 Ekonomi- & adm chef Catharina Nordström 08-545 832 18 Marknad Anna Olsson 08-545 832 25 Ekonomi Malena Orreteg 08-545 832 08 Reception Carola Rydstedt 08-545 832 28 Information Rebecca Schulze 08-545 832 03 Fadderfrågor/skolor Gunilla Schyberg 08-545 832 01 Stora privata donationer Erika Sunnemark 08-545 832 11 Ansvarig Givarservice Fredrik Söderblom 08-545 832 19 Marknad Pia Watkinson 08-545 832 16 Ansvarig Företag Niki Westerberg 08-545 832 23 Informationschef Anna Wärmländer 08-545 832 27 Ekonomi Ulrica Österlund 08-545 832 17 Analys Läs mer om nya barnbyn i Ghana på www.sos-barnbyar.se/ghana 30 BARNBYAR NR 1 2009 BARNBYAR NR 1 2009 31
Bästa sättet att återvinna den här tidningen? GE DEN TILL GRANNEN. Vi har alltid plats för fler faddrar och du känner säkert någon vänlig människa som vill hjälpa oss bygga utsatta barns framtid. Din granne, vän eller arbetskollega till exempel. Ge tidningen till någon av dem så får de en första inblick i vår verksamhet. Och vill de sedan bli faddrar så gör de det enklast på vår hemsida: www.sos-barnbyar.se. Tack för din hjälp! 32 BARNBYAR NR 1 2009