FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen



Relevanta dokument
Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

1 (12) FAKTABLAD FAKTABLAD. Kunskap, kompetens och förnyelseförmåga i Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors

APRIL Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Samverkan mellan utbildning och arbetsliv

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

M Kv Tot M Kv Tot Uppgift saknas Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 73. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum Korta analyser 2015:1

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,91. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Yrken i Västra Götaland

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,29. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2013:1 ARBETSKRAFTS INVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 154. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 152. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 75 kvkm Invånare per kvkm: 552. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 138 kvkm Invånare per kvkm: 65. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 391 kvkm Invånare per kvkm: 48. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,29. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 467 kvkm Invånare per kvkm: 27. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 489. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: 347 kvkm Invånare per kvkm: 221. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 82. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Landareal: 740 kvkm Invånare per kvkm: 45. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 81. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 420 kvkm Invånare per kvkm: 95. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 474. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 62. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 4. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 167 kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 340 kvkm Invånare per kvkm: 126. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 412 kvkm Invånare per kvkm: 134. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 679 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 480. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 138 kvkm Invånare per kvkm: 65. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 435 kvkm Invånare per kvkm: 31. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 492 kvkm Invånare per kvkm: 37. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,29. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 167 kvkm Invånare per kvkm: 90. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 50. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 51. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 50. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Transkript:

1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen

FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik och kompetensplattform i länet. För mer information: www.lansstyrelsen.se/stockholm Information om faktabladen: Länsstyrelsen i Stockholms län Avdelningen för tillväxt Jonas Örtquist Tel. 08-785 40 46 e-post jonas.ortquist@lansstyrelsen.se

FAKTABLAD 3 (6) Stockholmsregionen står inför betydande utmaningar. För att möta global konkurrens är tillgången till kvalificerad kompetens samt högutbildad och yrkesskicklig arbetskraft avgörande för regionens näringsliv. Stockholm har en hög utbildningsnivå i arbetskraften och tillväxten är stark inom kvalificerade yrken samt i kunskapsintensiva branscher och företag. För att utvecklingen inom Stockholms spetsbranscher ska kunna stärkas på lång sikt fordras emellertid fler i högre utbildning, i synnerhet inom naturvetenskap och teknik. HÖG UTBILDNINGSNIVÅ Utbildningsnivå arbetskraften 2009 20-64 år Stockholms län Riket Antal % % Förgymnasial utbildning 158 544 12,9 14,5 Gymnasial 500 828 40,7 47,7 Eftergymnasial < 2 år 97 282 7,9 6,9 Eftergymnasial >= 2 år 426 134 34,6 28,1 Forskarutbildade 17 800 1,4 1 Okända 30 872 2,5 1,9 Totalt 1 231 460 100 100 Stockholmsregionen har landets mest kunskapsintensiva. Utbildningen bland personer i arbetskraften är klart högst i landet, i synnerhet bland kvinnor, och sammantaget har 44 procent eftergymnasial utbildning om minst två år. YRKESUTBILDNINGEN I LÄNET Tillgången till yrkesskickliga människor är en förutsättning för att Stockholmsregionen ska kunna vara globalt konkurrenskraftig. Studier visar att efterfrågan på eftergymnasialt yrkesutbildade är mycket stor bland företag i länet. 1 5 största yrkesutbildningarna i Stockholms län 2009 40 % 35 30 25 20 15 10 5 GRUND- OCH GYMNASIESKOLA 0 Ekonomi, administration och försäljning Data/IT Samhällsbyggnad och byggteknik Kultur, media och Hotell, restaurang design och turism Inom utbildningsområdet är andelen som lämnar grund- och gymnasieskolan med ofullständiga betyg högre i Stockholm än i riket. Samtidigt är övergången till eftergymnasiala studier bland de högsta i landet. Studieresultat bland gymnasieelever 2009 Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till högskola Andel elever som påbörjat eftergymnasiala studier inom tre år efter examen Stockholm 89,4 44,9 Riket 90,3 40,8 Källa: SKL Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan Sammantaget har Stockholmsregionen 25 procent av landets platser till yrkeshögskolan och en fjärdedel av utbildningsanordnarna återfinns också i länet. Årligen utbildas ca 10 000 studenter från yrkeshögskolan och kvalificerade yrkesutbildningar. De största yrkesutbildningarna finns inom Ekonomi, administration och försäljning, särskilt bland kvinnor, följt av Data/IT där andelen manliga studenter är i majoritet. 1 Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010

FAKTABLAD 4 (6) UNIVERSITET OCH HÖGSKOLA Stockholmsregionen har landets starkaste befolkningsutveckling och länet står för drygt 40 procent av Sveriges totala befolkningsökning de senaste åren. Den snabba utvecklingen ställer krav på en utbyggnad av den högre utbildningen för att kunna tillgodose framtida behov. I dagsläget återfinns en femtedel av landets platser till universitet och högskola i Stockholmsregionen. Varje år examineras knappt 8 000 studenter som bor och studerar vid något av länets lärosäten. Nära en tredjedel av alla examina tas ut i samhällsvetenskap och juridik följt av teknik samt vård- och omsorg. Prognoser pekar på att kunskaper inom naturvetenskap och teknik kommer efterfrågas på framtidens. Under 2006-2008 minskade dock andelen uttagna examina i teknik (civilingenjörer med olika inriktningar) från 19,8 till 16,4 procent. Däremot ökade andelen examina i naturvetenskapliga discipliner från 2,8 till 3,4 procent. Andel uttagna examina vid lärosäte i Stockholmsregionen 2006-2008 bland folkbokförda i länet Andel examen % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2005/2006 2006/2007 2007/2008 Examensår Juridik och samhällsvetenskap Vård och omsorg Teknik Undervisning Humaniora och teologi Medicin och odontologi Naturvetenskap Konstnärligt område Övrigt Källa: Högskoleverket UTBILDNINGSFAKTA STOCKHOLMSREGIONEN Utbildningsanordnare 544 grundskolor 211 gymnasieskolor 21 högskolor 50< yrkeshögskoleanordnare 25 folkhögskolor 7 forskningsinstitut Humankapital 194 000 elever grundskolan 79 000 gymnasieelever 66 000 högskolestudenter 10 000 YH-studenter 22 000 folkhögskolestudenter 5 400 forskarstud. (helår) 1 100 professorer (helår) FoU-kapital (andel av riket) 28 % statliga forskningsanslag 35 % privata FoU-medel 50 % forskningsinstitutens FoU Universitetsranking 2010 Times Higher Education 43. Karolinska institutet 129. Stockholms universitet 193. Kungliga Tekniska Högskolan Academic Ranking of World Universities 42. Karolinska institutet * 79. Stockholms universitet * Bland medicinska universitet är Karolinska institutet nr 1 i Europa och nr 6 i världen Källa: Länsstyrelsen i Stockholm 2010

FAKTABLAD 5 (6) KUNSKAPSINTENSIV ARBETSMARKNAD Stockholmsregionens sysselsätter drygt en miljon människor och kännetecknas av en stor tjänstesektor med en hög andel kunskapsintensiva branscher och företag. Entreprenörskapet i länet är högst i landet. En tredjedel av alla nya företag startas i Stockholms län och ca 80 procent av dessa företag återfinns inom tjänstesektorn. De största branscherna utgörs av Företagstjänster, Finansiell verksamhet samt Handel och transport. De sysselsätter tillsammans 46 procent av länets arbetskraft. SPETSBRANSCHER OCH STYRKEOMRÅDEN I länet finns ungefär 220 000 företag. Näringslivet i regionen utmärks av ett diversifierat utbud av kunskapsintensiva företag med en koncentration i högteknologiska branscher. I Stockholmsregionen finns åtta internationellt konkurrenskraftiga kluster inom IT, företagstjänster, telekommunikation, bioteknik, finans, logistik, utbildning och nöje/underhållning. Sammantaget är en femtedel av länets arbetskraft sysselsatt i något av dessa kluster. Stockholmsregionens spets återfinns inom IKT och Life science med kluster som Kista Science City och Stockholm Life Solna-Stockholm. Sysselsatta 16-64 år i Stockholms län efter näringsgrenar 2008 KLUSTERFAKTA anställda Offentliga myndigheter mm Övrigt 6% 1% Personliga och kulturella tjänster 10% Tillverkningsindustrin 9% Byggverksamhet 6% IT/Telekom 46 000 t.ex. Ericsson, TeliaSonera Företagstjänster 41 000 t.ex. Manpower, IBM Hälso- och sjukvård 12% FoU och utbildning 10% Handel och transport 22% Bioteknik 10 000 t.ex. AstraZeneca, Pfizer Finans 45 500 t.ex. SEB, Swedbank Företagstjänster och finansiell verksamhet 24% Logistik 41 000 t.ex. Veolia, Swebus Nöje/Underhållning - 20 500 t.ex. Fritidsresor, Bonnierförlagen Källa: European Cluster Observatory 2006-2007

FAKTABLAD 6 (6) EFTERFRÅGADE YRKEN I STOCKHOLMSREGIONEN KVALIFICERADE YRKEN VÄXER MEST Gymnasielärare m.fl. Hälso- och sjukvårdsspecialister Lager- och transportassistenter Administratörer i offentlig förvaltning Sjuksköterskor Förskollärare och fritidspedagoger Köks- och restaurangbiträden St ädare m.fl. Kundinf ormatörer Bokförings- och redovisningsassistenter Storhushålls- och restaurangpersonal Grundskollärare Drift - och verksamhetschefer Datatekniker och dataoperatörer B yggnads- och anläggningsarbet are B yggnadshantverkare Journalister, konst närer, skådespelare m.fl. Chefer för mindre företag och enheter Fordonsförare Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Övrig kontorspersonal Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. Chefer för särskilda funktioner Ingenjörer och tekniker Dataspecialister Y rke okänt Företagsekonomer, marknadsförare och personalt jänstemän Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Vård- och omsorgspersonal 30 största yrkesgrupperna i Stockholms län 2008 Kvinnor Män En stor del av tillväxten sker i de kunskapsintensiva företagen och den relativa ökningen av antalet anställda är störst inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning. De snabbast växande yrkesgrupperna i Stockholms spetsbranscher finns inom bl.a. ekonomi, teknik och datavetenskap - områden där Stockholms län har en stark specialisering i jämförelse med övriga landet. Andra växande kunskapsintensiva yrken som utmärker Stockholmsregionen är företagsekonomer, marknadsförare, säljare och mäklare yrken som återspeglar regionens roll som centrum för landets bank och finanssektor. 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000 100000 Antal anställda Stockholmsregionen har en stor som skär genom stora delar av Mälardalen. Det stora arbetskraftsutbudet i regionen skapar en kritisk massa av både akademiker och yrkesutbildade personer och möjliggör en effektiv matchning av kompetens. Efterfrågan på högutbildad arbetskraft är stor i länet och sammanlagt arbetar 45 procent av de sysselsatta i yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Den största yrkesgruppen i länet utgörs av personal inom vård och omsorg. Mot bakgrund av demografiska förändringar i befolkningen, pensionsavgångar samt en allmän efterfrågan på välfärdstjänster kommer dessa yrken sannolikt också att öka i framtiden. Yrken som ökat mest i Stockholms län 2005-2008 Pedagoger med teoretisk specialistkompetens Chefer för särskilda funktioner Civilingenjörer och arkitekt er Byggnads- och anläggningsarbetare Drift- och verksamhetschefer Företagsekonomer, marknadsförare och personalt jänstemän Dataspecialister Säljare, inköpare och mäklare Vård- och omsorgspersonal Försäljare och detaljhandel Gymnasial kompetens 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 Gymnasial kompetens plus påbyggnad Eftergymnasial kompetens 3-4 år Ledningsarbete i Stockholmsregionen Utgivningsår: 2010 Länsstyrelsen i Stockholms län Avdelningen för tillväxt Hantverkargatan 29 104 22 Stockholm