Statskontoret 1 (8) Avtal om förmån som motsvarar en gruppolycksfallsförskring för militär krishanteringspersonal 1. Allmänt Med detta avtal bestäms en förmån som motsvarar en gruppolycksfallsförsäkring som ordnats för personal som deltar i krishanteringsuppgifter. Till förmånen hänvisas nedan med ordet gruppolycksfallsförsäkring. Med avtalet fastställs omfattningen av den frivilliga gruppolycksfallsförsäkringen, försäkringsvillkoren och förfaringssätten. På detta förvaltningsavtal och förfaringssätten tillämpas förvaltningslagen (434/2003). Gruppolycksfallsförsäkringen grundar sig på 16 i försvarsministeriets förordning om behörighetsvillkoren och anställningsvillkoren för den militära krishanteringspersonalen (254/2006) som utfärdats med stöd av lagen om militär krishantering (211/2006). Syftet med gruppolycksfallsförsäkringen är att komplettera försäkringsskyddet som en del av krishanteringspersonalens anställningsvillkor. Detta syfte framgår även av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om militär krishantering (RP 5/2006 rd). Med denna försäkring ersätts dödsfall på grund av olycka eller bestående men som definieras nedan under 4.1. som orsakats personal inom militära krishanteringsuppgifter. Dessutom ersätts kostnader för psykiskt och psykosocialt stöd och vård enligt 4.4. samt skäliga resekostnader i anslutning till vården. Gruppolycksfallsförsäkringens avtalsparter är försvarsmakten i egenskap av försäkringstagare och Statskontoret i egenskap av försäkringsgivare. 2. De försäkrade De försäkrade är krishanteringspersonal som avses i 7 i lagen om militär krishantering (211/2006) under försäkringens giltighetstider på det sätt som fastställs i punkt 7 nedan. 3. Förmånstagare Den försäkrade har rätt att förordna en person (förmånstagare) som är berättigad till den ersättning som betalas vid den försäkrades död. Den försäkrade kan ändra eller återkalla förmånstagarförordnandet om försäkringshändelsen där förordnandet ska tilllämpas inte har skett. Förmånstagarförordnandet och ändringar eller återkallelse av förordnandet ska göras skriftligt till Statskontoret. Om den som utsetts till förmånstagare avlider före försäkringshändelsen följs i tillämpliga delar det som föreskrivs i 49 i lagen om försäkringsavtal (543/1994). Om ingen annan förmånstagare har förordnats är den försäkrades anhöriga förmånstagare. Försäkringsersättningen hör därmed inte till den försäkrades dödsbo även om ett separat förmånstagarförordnande inte skulle ha gjorts. I tolkningen av förmånstagarför-
Statskontoret 2 (8) ordnandet följs i tillämpliga delar det som föreskrivs om detta i 50 i lagen om försäkringsavtal (543/1994). Förmånstagare vid den försäkrades död är beträffande barntillägget som betalas till ersättningsbeloppet vid dödsfall den försäkrades barn som är under 18 år. Med den försäkrades barn avses 1) förmånslåtarens eget barn 2) förmånslåtarens adoptivbarn 3) makens eller makans barn vars vårdnadshavare den nämnda maken är; och 4) ett utomäktenskapligt barn gentemot vilket förmånslåtarens underhållsskyldighet har bekräftats genom avtal eller domstolsbeslut. 4. Ersättningar Försäkringens ersättningsslag är menersättning och ersättning vid dödsfall. Beträffande barn under 18 år betalas barntillägg. Dessutom betalas ersättning för kostnader för psykiskt och psykosocialt stöd och vård samt skäliga resekostnader i anslutning till vården. Ersättningsbeloppen är följande: Ersättningsslag ersättning för men till följd av olycksfall (100 %) Ersättning vid dödsfall till följd av olycksfall Barntillägg till dödsfallsersättningen till ett barn under 18 år Ersättningsbelopp 210 000 euro 200 000 euro 20 procent av dödsfallsersättningen 4.1. Menersättning Menersättning betalas för bestående men till följd av ett olycksfall. Rätt till menersättning uppkommer då den försäkrade orsakas bestående men på grund av ett olycksfall och då det bestående menet har fortgått i tre månader. Med bestående men avses ett allmänt men som har bedömts medicinskt och föranleds den försäkrade av skadan och som enligt medicinsk sannolikhet inte kan botas. När menet bedöms beaktas endast skadans art. Den invalidiserades individuella omständigheter, som till exempel yrke eller fritidsintressen, påverkar inte bestämningen av menet. Menets omfattning fastställs utgående från social- och hälsoministeriets invaliditetsklassificering som gäller vid tidpunkten för olycksfallet och som grundar sig på lagen om olycksfallsförsäkring på så sätt att invaliditetsklassificeringen motsvarar den utvärdering som gjorts och det beslut som fattats med stöd av lagen om olycksfall i militärtjänst.
Statskontoret 3 (8) Skadorna är indelade i invaliditetsklasserna 1 20 där invaliditetsklass 20 avser det största menet och 1 det minsta menet som ersätts. För ett fullständigt bestående men, dvs. enligt invaliditetsklass 20, betalas det ersättningsbelopp som fastställts i detta avtal som engångsersättning. För delvis bestående men betalas som engångsersättning så många tjugondedelar av detta ersättningsbelopp som invaliditetsklassen bestämmer. Det bestående menet fastställs tidigast ett år och senast tre år efter olycksfallet om inte Statskontoret av särskild orsak överväger att förordna bestående men innan det har gått ett år sedan olycksfallet. Om menet på grund av att skadan eller sjukdomen förvärrats ändrar med minst en invaliditetsklass innan det har gått tre år sedan ersättningen betalades ändras ersättningsbeloppet på motsvarande sätt. Den betalade ersättningen återkrävs dock inte. 4.2. Ersättning vid dödsfall Dödsfallsersättning betalas om den försäkrade avlider till följd av skador som orsakats av olycksfallet inom tre år efter olycksfallet. Rätt till ersättning uppkommer då den försäkrade avlider till följd av ett olycksfall. Ersättningen betalas som engångsersättning och utgör det ersättningsbelopp som fastställts i detta avtal. Ersättningsbeloppet minskas inte av en eventuell tidigare menersättning som betalats på grund av olycksfallet. 4.3. Barntillägg till dödsfallsersättningen Till ersättningsbeloppet vid dödsfall som orsakats av ett olycksfall tillkommer barntillägg var varje barn under 18 år som förmånslåtaren lämnat efter sig. Förmånstagare till försäkringsersättning som ska betalas jämte barntillägg är barn som avses i 3. Förmånstagare oberoende av vad den försäkrade har förordnat med förmånstagarförordnandet. 4.4. Ersättning av kostnader för psykiskt och psykosocialt stöd och vård Kostnader för psykiskt och psykosocialt stöd och vård ersätts för högst ett år räknat från den tidpunkt då den försäkrades tjänstgöringstid har upphört. Behovet av stöd eller vård ska ha ett sannolikt orsakssamband med tjänstgöringen. Vården ges vid psykiatriska konsultationspolikliniken vid HUCS som utgör den instans som samordnar vården och vårdbehovet. Den försäkrade behöver inte en separat betalningsförbindelse av Statskontoret till HUCS Psykiatriska poliklinik eller den vårdanstalt som den försäkrade eventuellt hänvisas till.
Statskontoret 4 (8) Vårdanstalten kan fakturera Statskontoret direkt för vården av den försäkrade. I samband med faktureringen ska vårdanstalten skicka ett läkarutlåtande/en patientjournal som gäller den försäkrade till Statskontoret. Försvarsmakten ska komma överens med den försäkrade om att Statskontoret har rätt att få läkarutlåtanden/patientjournaler om den försäkrade av den vårdanstalt som avses här. 5. Olycksfall jämte begränsningar Ett olycksfall är en plötslig, utvärtes händelse som vållar en skada och som sker mot den försäkrades vilja. Som olycksfall räknas också drunkning, värmeslag, solsting, förfrysning, invalidisering som orsakas av betydlig tryckväxling samt gasförgiftning, förgiftning orsakad av ett ämne som den försäkrade intagit i misstag samt en smittsam sjukdom till följd av ett bett eller stick. Som orsakad av olycksfall räknas också en skada som orsakas direkt av en plötslig kraftansträngning och rörelse mot den försäkrades vilja, förutsatt att läkarvård har inletts inom 14 dygn efter invalidiseringen eller senast inom 30 dygn om läkarvård på grund av förhållandena inte har kunnat inledas tidigare. Förutsättningen för att få ersättning är att kraftansträngningen eller rörelsen har varit så kraftig att den även skulle skada frisk vävnadsstruktur. Psykiskt men som föranletts av ett olycksfall ersätts enligt detta avtal i det fall att det psykiska menet har bedömts som bestående i avgörandet enligt lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990). Om en sjukdom, ett fel eller en skada som inte beror på olyckan väsentligt har inverkat på skadan som olycksfallet har gett upphov till eller på att tillfrisknandet har dragit ut på tiden, betalas ersättning av menet endast till den del det bestående menet anses ha orsakats av detta olycksfall. Som olycksfall ersätts inte en skada som orsakats av: - en försäkringshändelse som beror på den försäkrades sjukdom, fel eller skada, - operation, behandlingsåtgärd eller annan medicinsk åtgärd om inte åtgärden utförs för att behandla en skada som ersätts som olycksfall, - förgiftning till följd av läkemedel, alkohol eller annat rusmedel som den försäkrade använder, - bett så att tänder eller tandprotesen skadats, även om en utomstående faktor har inverkat på skadan, - självmord eller självmordsförsök. Som olycksfall ersätts inte heller: - diskbråck mellan kotor, bråck på magen eller i ljumskområdet, brusten akillessena eller ständigt återkommande ledvrickningar om inte skadan har orsakats av ett olycksfall där även frisk vävnad skulle skadas.
Statskontoret 5 (8) 6. Ansökan om ersättning 6.1. Menersättning och ersättning vid dödsfall Den försäkrade eller dennes förmånstagare ska ansöka skriftligt om ersättning från Statskontoret inom ett år efter att ersättningssökanden blev underrättad om sin rätt att få ersättning, dock senast inom 10 år efter olycksfallet. Ersättningssökanden ska skicka in en skriftlig redogörelse för olycksfallet till Statskontoret. Detta kan göras genom att fylla i Statskontorets skadeanmälan. Till skadeanmälan bifogas ett läkarutlåtande som gäller olycksfallet och andra dokument och uppgifter som behövs för att reda ut ersättningsgrunden. Ersättningssökanden ska i samband med skadeanmälan befullmäktiga Statskontoret att inhämta de uppgifter som behövs för att reda ut ersättningsärendet. När Statskontoret behöver ytterligare information för att fatta ett ersättningsbeslut och betala ersättningen kan Statskontoret befullmäktigat av den försäkrade begära denna information av läkare, läkarstationer eller sjukhus samt av försvarsmakten. Statskontoret står för de eventuella kostnaderna för dessa utlåtanden. Den försäkrade ska också vid behov genomgå undersökningar hos en läkare eller vid en vårdanstalt som Statskontoret utser. För betalning av dödsfallsersättning ska ersättningssökanden skicka ett intyg över den försäkrades dödsorsak, en officiell redogörelse för förmånstagarna och förmånstagarnas adress- och kontouppgifter till Statskontoret. 6.2. Ersättning för kostnader för psykiskt och psykosocialt stöd och vård Den försäkrade eller vårdanstalten ska skicka fakturan för vården av den försäkrade jämte uppgifter om betalningsförbindelse till Statskontoret senast inom sex månader efter att rätten till ersättning av kostnaderna för vården enligt 4.4. skulle ha upphört. I samband med den första indrivningen ska den försäkrade också skicka ett intyg över sin tjänstetid till Statskontoret. 7. Försäkringens giltighetstid För försäkrade som hör till krishanteringspersonalen är försäkringen en heltidsförsäkring som är i kraft i de områden där krishanteringsoperationerna utförs och på alla resor från den försäkrades hemort till verksamhetsområdet och från verksamhetsområdet till hemorten (när tjänstgöringen börjar, upphör och på permissionsresor). Försäkringen är i kraft även under ledighet som tillbringas i tjänstgöringsområdet. Med tjänstgöringsområde avses ett område, dvs. en eller flera stater eller en del av dessa, som Huvudstaben separat fastställt för varje krishanteringsoperation och där krishanteringspersonalen i huvudsak rör sig i tjänstgöringsuppdrag.
Statskontoret 6 (8) Med verksamhetsområde avses det ansvarsområde som verkställaren av krishanteringsoperationen har fastställt och där operationen verkställs och där krishanteringstruppen är placerad. Beträffande rätten till ersättning av det psykiska och psykosociala stöd och den vård som avses i 4.4. är försäkringen i kraft ett år ett att tjänstgöringen upphört när den försäkrade vistas i Finland. 8. Att lämna uppgifter, meddela, informera och rapportera Försvarsmakten ger Statskontoret nödvändig information som behövs för att utföra det uppdrag som avses i detta avtal. Informationen gäller de försäkrade, de pågående operationerna och personstyrkorna samt andra nödvändiga detaljer på ett separat överenskommet sätt. Statskontoret och försvarsmakten följer personuppgiftslagen beträffande det personregister som skapas. Statskontoret överlämnar till försvarsmakten ett dokument om förmånen som motsvarar en gruppolycksfallsförsäkring. Dokumentet motsvarar ett försäkringsbrev enligt 6 i försäkringsavtalslagen och innehåller väsentliga uppgifter om förmånen som motsvarar en gruppolycksfallsförsäkring samt villkoren för förmånen. Statskontoret informerar försvarsmakten om ersättningsansökningar som kommit in och ersättningsbeslut, dock inte när de gäller ersättning av kostnader för psykiskt och psykosocialt stöd och vård som avses i 4.4. Om annan rapportering och utlämnande av nödvändiga uppgifter avtalas separat. Försvarsmakten informerar om innehållet i förmånen som motsvarar en gruppolycksfallsförsäkring och ersättningsförfarandet på utbildnings- och introduktionsmöten som ordnas för krishanteringspersonalen samt i guider och elektroniska meddelanden som skickas till krishanteringspersonalen. Dessutom ger försvarsmaktens olycksfallsombudsmän och olycksfallsombudsmän som är placerade i krishanteringstrupperna vid behov råd och stöd till de försäkrade beträffande ansökan om ersättning. På utlämnande av information tillämpas personuppgiftslagen (523/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). När försäkringsersättning betalas till en omyndig person underrättar Statskontoret förmyndarmyndigheten om försäkringsersättningen i enlighet med 70 2 mom. i lagen om försäkringsavtal. 9. Ansvarsbegränsningar Statskontoret befrias från ersättningsansvar om den försäkrade har orsakat olycksfallet avsiktligt. Om den försäkrade har orsakat olycksfallet på grund av grov oaktsamhet kan Statskontorets ansvar minskas i den omfattning som är skälig med hänsyn till omständigheterna. Ovannämnda ansvarsbegränsningar gäller inte situationer då den försäkrade har orsakat olycksfallet i ett sådant sinnestillstånd att han eller hon inte skulle ha kunnat dömas
Statskontoret 7 (8) för brott (otillräknelighet) eller om den försäkrade handlade för att förebygga skador på en person eller egendom under sådana förhållanden då försummelsen eller åtgärden var försvarbar (nödläge). Om personen som förordnats till förmånstagare eller den som enligt avtalet är en av förmånstagarna avsiktligt har vållat den försäkrades död betalas ersättningen inte till honom eller henne. Om personen har orsakat försäkringshändelsen på grund av grov oaktsamhet kan han eller hon få försäkringsersättning eller en del av denna endast om detta anses skäligt med beaktande av de förhållanden under vilka försäkringshändelsen har orsakats. Om den försäkrade har avlidit får de övriga ersättningberättigade den del av försäkringsersättningen som inte betalas till den som orsakat försäkringshändelsen. 10. Ansvar för hur ersättningar som betalats till de försäkrade och förvaltningskostnader täcks Förmånerna som motsvarar en gruppolycksfallsförsäkring som Statskontoret betalar och förvaltningskostnaderna som uppstår vid Statskontoret täcks med underhållsanslag som reserverats för krishanteringsstyrkor. Försvarsmakten och Statskontoret avtalar närmare separat om hur förvaltningskostnaderna bestäms. Faktureringen av förvaltningskostnader genomförs årligen på det sätt som försvarsmakten och Statskontoret närmare avtalar om sinsemellan. 11. Sökande av ändring i ersättningsbeslut Ändring i ett ersättningsbeslut som Statskontoret fattat utgående från detta avtal kan sökas på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996) genom att överklaga beslutet hos Helsingfors förvaltningsrätt. 12. Ändring i försäkringsavtalet Parterna har inte rätt att ensidigt göra ändringar i försäkringsvillkoren eller andra avtalsvillkor. Avtalsparterna förhandlar vid behov om ändringar i avtalsvillkoren. 13. Giltighetstid och bestämmelser om en övergångsperiod Detta avtal träder i kraft den 5 maj 2014 kl. 00.00 och är i kraft tillsvidare. Avtalsparterna har rätt att säga upp avtal med upphörande efter sex månaders uppsägningstid. Avtalet ersätter det avtal som parterna ingått den 30 april 2012 om en förmån som motsvarar en gruppolycksförsäkring för militär krishanteringspersonal. Villkoren enligt detta avtal tillämpas då olycksfallet har skett under avtalets giltighetstid. Uppsägningen av avtalet begränsar inte den försäkrades rätt att ansöka om och få försäkringsersättning från Statskontoret utgående från olyckor som inträffat under avtalets giltighetstid. Uppsägningen befriar inte heller försvarsmakten från försäkringsavgifter
Statskontoret 8 (8) som bestäms enligt de ersättningar som betalats på grund av olycksfall som inträffat under avtalets giltighetstid. 14. Sammanjämkning Försäkringsersättningarna enligt detta avtal påverkas inte av ersättningar via eventuella andra ersättningssystem eller försäkringar. 15. Underskrifter Helsingfors den 5 maj 2014 HUVUDSTABEN STATSKONTORET Sakari Honkamaa Försvarsmaktens personalchef, generalmajor Jyri Tapper Divisionschef Jukka Ojala Kommandochef brigadgeneral Marja-Liisa Taipale Enhetsdirektör