Analys av Allsvenskans ekonomi 1998 Svenska Fotbollförbundet Revisionsnämnden Sida 1 (11)
Analys av allsvenskans ekonomi 1998 Revisionsnämnden inom Svenska Fotbollförbundet har kartlagt det ekonomiska utfallet i de allsvenska föreningarna för år 1998. Kartläggningen bygger på uppgifter inrapporterade av de allsvenska föreningarna. Obs! Samtliga belopp i diagram och tabeller nedan i mkr om ej annat anges. Allsvenskans resultat Allsvenskan totalt redovisade 1998 ett överskott på 8,5 mkr (1997: 27,5). I detta resultat ingår ett överskott från spelartransfers på 60,5 mkr. (1997: 26,7). 1997 ingick dessutom ett överskott från IFK Göteborgs deltagande i Champions League (C.L) på drygt 19 mkr. Detta innebär att allsvenskans resultat från den ordinarie driften gav ett underskott på knappt 61 mkr, vilket är en kraftig försämring jämfört med 1997 då driftsunderskottet var 24,4 mkr.. Resultatets beståndsdelar 1998 Driftsresultat exkl CL -60,7-24,4 Driftsresultat inkl CL -60,7-5,4 Spelarnetto 26,7 60,5 Räntenetto 3 4,4 Dispositioner 3,2 4,3 Redovisat resultat 8,5 27,5 1997 1998 Bild 1 De senaste åren har IFK Göteborg, efter framgångarna i Champions League, dominerat svensk elitfotboll ekonomiskt. 1998 var året då trenden bröts. IFK Göteborg redovisade en förlust för 1998 på hela 13,3 mkr före dispositioner. Av bilden nedan framgår att övriga lag i allsvenskan tillsammans redovisade en vinst före disposioner på 17,5 mkr till följd av ett kraftigt positivt spelarnetto. Generellt har driftsresultatet försämrats markant jämfört med 1997. Sida 2 (11)
Resultatfördelning 1998 58,6 16,8 4,7-0,3 1,9 5-0,7-8,3-19,9-40,8 Driftsresultat Räntenetto Spelarnetto Dispositioner Redovisat resultat IFK Göteborg Övriga Bild 2 Såväl resultat före dispositioner som driftsresultat per förening varierar kraftigt. Av bilderna 3 och 4 framgår respektive resultat per förening. I resultat före dispositioner ingår spelarnetto medan detta exkluderats i driftsresultatet. Resultat före dispositioner 1998 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000-10 000-15 000 AIK Elfsborg Frölunda Göteborg Halmstad Hammarby Helsingborg Häcken Malmö Norrköping Trelleborg Örebro Örgryte Öster Bild 3 Sida 3 (11)
Driftsresultat 1998 10 000 5 000 0-5 000-10 000-15 000-20 000 AIK Elfsborg Frölunda Göteborg Halmstad Hammarby Helsingborg Häcken Malmö Norrköping Trelleborg Örebro Örgryte Öster Bild 4 Den slutsats som kan dras är att majoriteten av de allsvenska klubbarna de senaste åren blivit alltmer beroende av att kunna redovisa stora positiva spelarnetton. Vidare har vikten av att kvalificera sig och nå framgångar i de internationella cuperna ökat ytterligare inte minst p g a de stora TV- och prispengar som finns där. Allt för att uppväga underskott i den ordinarie driften. Samtidigt sker kontinuerligt en anpassning från de allsvenska klubbarnas sida till övrig europeisk fotboll där spelarförädling är ett naturligt inslag i den ordinarie verksamheten. Allsvenskans intäkter Allsvenskans intäkter uppgick 1998 till knappt 439 mkr (1997: 408 mkr) vilket var en ökning med knappt 8%. Häri ingick spelarförsäljningar brutto med drygt 131 mkr (1997: 102 mkr) samt intäkter i samband med Gothia Cup (BK Häcken) på drygt 30 mkr (1997: 0). 1997 ingick även intäkter från Champions League brutto med knappt 44 mkr. Om man jämför intäkterna för de föreningar som spelade allsvenskt både 1997 och 1998 samt rensar för spelarförsäljning, Champions League och Gothia Cup, ökade intäkterna från drygt 211 mkr till knappt 227 mkr d.v.s med 7,2%. Sida 4 (11)
Totala intäkter 1993-1998 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Övrigt Spelarförsäljning Champions League Bild 5 Intäktsjämförelse mellan åren 1998 Andel 1997 Andel förändring Publik 78,3 18% 75,5 18% 3,7% Champions League 0,0 0% 43,7 11% -100,0% Reklam 94,2 21% 87,0 21% 8,3% Tips- o Mediamedel 53,1 12% 51,9 13% 2,3% Lotteri 9,3 2% 11,4 3% -18,4% Bidrag 12,0 3% 13,1 3% -8,4% Spelarförsäljning 131,1 30% 102,5 25% 27,9% Gothia Cup 29,2 7% 0,0 0% - Övrigt 31,5 7% 23,2 6% 35,8% Totalt 438,7 100% 408,3 100% 7,4% Bild 6 De största ökningarna procentuellt svarade spelarförsäljningar och övriga intäkter för. I kr räknat ökade spelarförsäljningarna mest. Sida 5 (11)
Intäkter per förening inkl spelarförsäljning framgår av bilden nedan. Intäkter 1998 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 AIK Elfsborg Frölunda Göteborg Halmstad Hammarby Helsingborg Häcken Malmö Norrköping Trelleborg Örebro Örgryte Öster Övrigt Spelarfsg Bild 7 Allsvenskans kostnader Allsvenskans omkostnader inklusive kostnadsförda spelarköp uppgick till 411,3 mkr 1997 (1997: 370,2 mkr) vilket var en ökning med drygt 11 %. Av omkostnaderna svarade föreningarnas totala löner inkl sociala avgifter för drygt hälften med 207,8 mkr 1998, en ökning med knappt 17% mot 1997. Av enskilda kostnadsposter ökade posten övrigt mest procentuellt medan löner inkl sociala avgifter ökade mest i kr. 1998 Andel 1997 Andel förändring Matchkostnader 48,6 12% 41 11% 18,5% Champions League 0 0% 24,7 7% -100,0% Löner inkl sociala avgifter 207,8 51% 177,7 48% 16,9% Administration 9,9 2% 10,3 3% -3,9% Reklam 12,7 3% 12,8 3% -0,8% Lokaler 10,6 3% 9,7 3% 9,3% Spelarköp 47,8 12% 61,8 17% -22,7% Gothia Cup 27,1 7% 0 0% - Övrigt 46,8 11% 32,2 9% 45,3% Totalt 411,3 100% 370,2 100% 11,1% Bild 8 Sida 6 (11)
Spelarlönernas utveckling (exkl sociala avgifter) de 4 senaste åren framgår av uppställningen nedan. Ökningen mellan 1997 och 1998 var knappt 25%. De senaste 4 åren har spelarlönerna exkl sociala avgifter mer än fördubblats. Även spelarlönernas andel av driftskostnaderna har ökat från 22,3% 1995 till 27,8% 1998. Spelarlönernas utveckling 1995-1998 Belopp i mkr 1995 1996 1997 1998 Spelarlöner 50 68,5 82,1 102,3 Driftskostnader 224,6 273,8 311,2 368,3 Ökning spelarlöner - 37,0% 19,9% 24,6% Andel av driftskostnader 22,3% 25,0% 26,4% 27,8% Bild 9 Spelartransfers Allsvenskans spelarförsäljningar slog nya rekord 1998. Spelarförsäljningarna brutto uppgick till hela 131 mkr (1997: 102 mkr). Av allsvenskans totala spelarförsäljningar på 131 mkr svarar AIK, Halmstad och Malmö tillsammans för drygt 82 mkr vilket motsvarar drygt 60% av de totala spelarförsäljningarna. 1998 har antalet föreningar som balanserar sina spelarköp ökat. Detta har i sin tur inneburit att de kostnadsförda spelarköpen minskat. De totala spelarköpen 1998 uppgick till 82 mkr (1997:86) varav 48 mkr kostnadsförts och knappt 34 mkr balanserats i balansräkningen. AIK, Halmstad och Göteborg var de tre föreningar som spenderade mest pengar på spelarköp 1998. De tre föreningarna köpte alla spelare för mer än 10 mkr var och tillsammans köpte de spelare för drygt 36 mkr, vilket motsvarar drygt 40% av de totala spelarköpen. Sida 7 (11)
Spelarförsäljning/spelarköp 1994-1998 131,1 102,5 85 21,7 34,1 56 61,8 23 28 36 40 47,8 1994 1995 1996 1997 1998 Spelarfsg Spelarköp, balanserade Spelarköp, kostnadsförda Bild 10 Not. Uppgift om balanserade spelarköp 1996 och tidigare saknas. Av allsvenskans spelarförsäljningar gick ca 77% (1997: 70%) till utländska klubbar, 6% (1997: 5%) gick till svenska klubbar i lägre serier och 17% (1997: 25%) var försäljningar inom allsvenskan. Spelarköpen fördelades i stort sett lika - 1/3 var - mellan utländska klubbar, svenska klubbar i lägre serier och köp inom allsvenskan. Transferflöde 1998 Allsvenska klubbar Ca 22 mkr är transfereringar inom allsvenskan 27 mkr 102 mkr 7 mkr 27 mkr Utländska klubbar Övriga klubbar Bild 11 Sida 8 (11)
Antalet föreningar som balanserar externa spelarförvärv i balansräkningen ökade 1998 från 5 till 7 st. Det totala balanserade värdet i allsvenskan 1998 uppgick till 28,9 mkr (1997: 17,3 mkr). Balanserat värde, externa spelarförvärv 1994-1998 28,9 17,3 11,4 6,6 8,8 4 4 5 5 7 1994 1995 1996 1997 1998 Spelarkapital Antal föreningar Bild 12 De föreningar som balanserar sina spelarköp är tämligen homogena när det gäller såväl värderings- som avskrivningsprincip. Genomgående värderas spelarna till anskaffningsvärde och de skrivs av över kontraktstiden. De spelare som aktiveras är genomgående externa spelarförvärv och det är inte fråga om att balansera kostnader för egna produkter. Såväl värderings- som avskrivningsprinciper följer internationell praxis. Förening Balanserat värde, mkr Malmö 8,1 Göteborg 7,9 Helsingborg 5,6 Häcken 2,0 Norrköping 2,0 Trelleborg 1,9 Örebro 1,4 Bild 13 Sida 9 (11)
Värdet på allsvenskan Allsvenskan redovisade ett samlat eget kapital inkl fonder på 129,2 mkr för 1998 vilket motsvarade en soliditet på ca 44,2% (1997: 44,5%). Av dessa stod IFK Göteborg för knappt 82,5 mkr. Av de allsvenska klubbarna redovisar 9 klubbar ett positivt eget kapital inkl fonder medan 5 klubbar redovisar kapitalunderskott. Soliditetsutveckling 1993-1998 300 250 200 150 100 50 0 Bild 14 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Eget kapital inkl. fonder Totalt kapital Soliditet 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 27 000 Halmstad Eget kapital inkl fonder, tkr Göteborg Häcken 22 000 17 000 12 000 7 000 2 000 Norrköping AIK Malmö -10 000-5 000 0 5 000 10 000 15 000 Helsingborg -3 000 Öster Hammarby -8 000 Örgryte Redovisat resultat, tkr Bild 15 Sida 10 (11)
Sammanfattning Allsvenskan ökade sina intäkter med drygt 7% under 1998 inkl spelarförsäljning. Resultatet blev ett plus på 8,5 mkr tack vare ett stort spelarnetto. Trenden håller i sig att allsvenskan blir allt mer beroende av stora spelaröverskott samt framgångar i de internationella cuperna för att kunna motverka underskott i den övriga driften. En anpassning sker kontinuerligt från de allsvenska klubbarnas sida till övrig europeisk fotboll där spelarförädling är ett naturligt inslag i den ordinarie verksamheten. Finansiellt redovisar allsvenskan ett kapitalöverskott på 129,2 mkr där IFK Göteborg svarar för knappt 82,5 mkr. 9 av 14 föreningar redovisar kapitalöverskott, några tack vare balanserade externa spelarförvärv. Svenska Fotbollförbundet Revisionsnämnden Sida 11 (11)