Når vi miljökvalitetsmålen?



Relevanta dokument
Så når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund.

Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

De ekonomiska effekterna av kvinnors företag i Sverige

Nationellt Regionalt Järfälla Kommentar. Nationellt Regionalt Järfälla Kommentar

Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

Delmål. Försurade sjöar och vattendrag Försurad skogsmark Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider. Bara naturlig försurning

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Mäklarinsikt 2016:1 Örebro län

Vad är hållbar utveckling?

EKOSYSTEM- FRISK LUFT DAGARNA 2015

Arbetsmarknadsläget januari 2014

Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

Utveckling av en svensk havsplanering

Mäklarinsikt 2014:4 Östergötlands län

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

Underlag till tillsynsplan 2015

Naturvårdsverkets uppdrag

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Miljöanpassad upphandling UPPHANDLA EN HÅLLBAR FRAMTID FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DET NATIONELLA STÖDET

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll. Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Riv 65-årsgränsen och rädda liv

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015

Grundläggande Miljökunskap

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Så ser friluftslivet ut idag Myndighetsmöte för Friluftsliv 22:a oktober 2015

Nedan redovisas de olika enheternas arbete inom ramen för ekologiska livsmedel.

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013

Fyra år med kapitalflytt

Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari (7,9%)

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa!

Riskkartor Hur gör man kartan?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014

Efterbehandling av förorenade områden i Sverige

Omslagsfoton: Maria Strid Omslagslayout: Frida Ekfeldt

Miljömålen i prövning & tillsyn

ENABYGDENS MILJÖMÅL

11 september. Andreas Mångs, Analysavdelningen. 612 fler än för 24. samma period ökat med 18,4. Arbetsförmedlingen

Ds 2012:23. Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Bevarande av genetiska resurser vad är Sveriges ansvar?

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober (7,4%)

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

Johan Strandroth Trafikverket Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap

Behovsbedömning för planer och program

Hur har det gått i Skåne?

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014

år 1-10 år år år år år

Förutsättningar och utmaningar för tillväxt. Arbetsmarknaden Skåne efter krisen Företagande Ekonomisk tillväxt

Special. Allt fler säljer innan de köper. Mäklarna om vad som styr flytten. Unga vuxna dominerar marknaden för ettor

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016

Svenska folkets åsikter om olika energikällor Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av september månad 2013

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Administrativa uppgifter Ombud Saken Orientering om ansökt verksamhet Yrkanden och åtaganden Fastighet...

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Vägledning för ifyllande av kemikalieförteckning

Företagsamheten 2014 Örebro län

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län mars 2016

Food and Agriculture Organization of the United Nations

Kartläggning av luftkvailtet

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Arbetskraftsinvandring. Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015

Miljömål för Kungsbacka

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Målstyrning för Miljö- och byggnadsnämndens verksamhet 2010 osv.

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Regionala miljömål med åtgärdsprogram för Gävleborgs län

Ett rikt odlingslandskap

En sammanfattning av MILJÖMÅL. för Stockholms län

Nystartade företag första kvartalet 2010

Transkript:

Når vi miljökvalitetsmålen? MILJÖKVALITETSMÅL Prognos för år 2020 Trend Faktorer som påverkat bedömningen 1. Begränsad klimatpåverkan* 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv * målår 2050 i en första etapp För att klara målet måste de globala utsläppen av växthusgaser börja minska inom 10 15 år, halveras till år 2050 och vid slutet av seklet vara nära noll. Från 1990 till 2005 ökade utsläppen globalt med 25 procent och ökningen bedöms fortsätta kommande 20 30 år. Luftföroreningar orsakas bland annat av vägtrafik, slitage från dubbdäck, vedeldning, sjöfart och arbetsmaskiner. Negativa hälso- och miljöeffekter av föroreningarna kommer att finnas kvar 2020. Trenden med förbättrad luftkvalitet i tätorterna har avstannat. Svavel- och kväveutsläpp från land i Europa har minskat kraftigt, men inte tillräckligt. Faktorer som bidrar till minskningen i Sverige är svavelskatt och avgaskrav på fordon. Sjöfartens utsläpp ökar. Ökat skogsbruk kan ge ökad försurning. Den diffusa spridningen av farliga ämnen från varor och processer är svår att få kontroll över. Produktionen av varor och kemikalier ökar, särskilt i länder med svag kemikaliekontroll. Möjligheten att ta hand om förorenade områden som innebär akuta risker bedöms ha ökat. Målet bedöms möjligt att nå. Halterna av ozonnedbrytande ämnen minskar tack vare internationellt samarbete. I Sveriges avveckling återstår ett användningsförbud för HCFC. Trenden är positiv då ozonskiktets tjocklek varit tämligen konstant sedan 2002. Utsläppen av radioaktiva ämnen är begränsade. Ännu saknas lösningar för att ta hand om vissa typer av radioaktivt avfall. Att förändra människors beteende för att minska antalet hudcancerfall är svårt. Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs och åtgärdas vid behov. Svenska utsläpp av fosfor- och kväveföreningar och ammoniak har minskat. Större delen av belastningen på hav och skogsmark kommer från andra länder. Återhämtningstiden i naturen är lång. Jord- och skogsbrukets hänsyn till vattenmiljöer behöver öka. Arbetet med att bevara kultur- och naturmiljöer går för sakta. Förutsättningarna för ekologisk restaurering har förbättrats. Vattenförsörjningsplaner för ytvattentäkter saknas ofta. Grundvatten påverkas av jordbruk, tätorter, förorenad mark, väghållning och för stora uttag. Uppföljning av påverkan är bristfällig, och många vattentäkter saknar adekvat skydd. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bedöms kunna bidra till att målet nås. Exploateringstrycket ökar på kusterna och i öppet hav. Situationen för torsk och ål är kritisk, men östra beståndet av torsk i Östersjön visar tecken på återhämtning. Positivt är att arbetet med att bilda naturreservat och områden med fiskeförbud går framåt. Bevarande och återskapande av våtmarker går långsamt framåt. Hänsynen måste bli bättre, främst inom skogsbruket. Positivt är att myrskyddsplanen har reviderats samt att arbetet med Natura 2000, vattenförvaltning och åtgärder för hotade arter rullar på. Skogen brukas intensivt. Mängden död ved, gammal skog och äldre lövrik skog ökar. Samtidigt avverkas värdefulla naturmiljöer och kulturmiljöer skadas. Hänsynen till dessa miljöer behöver förbättras och resurser till skydd av skog behöver öka. Natur- och kulturvärden hotas av både igenväxning och intensifiering av jordbruket. Jordbrukspolitikens satsningar på miljöåtgärder samt företags- och landsbygdsutveckling har stor betydelse för möjligheterna att nå målet. Renbete krävs för att bevara fjällens unika värden. Slitaget på mark och vegetation har ökat. Antalet terrängskotrar med lägre bullernivå fortsätter att öka. Fjällens kulturmiljöer har inte ett tillräckligt skydd. Delmålen är mycket svåra att nå inom utsatt tid. Buller och dålig inomhusmiljö ger hälsoproblem. Kulturvärden värnas inte i tillräcklig omfattning. Bedömningen av delmålen om planeringsunderlag, minskad användning av naturgrus och buller har ändrats och de anses nu bli mycket svåra att nå i tid. Förlusten av biologisk mångfald, både arter och ekosystem, fortsätter trots vidtagna åtgärder. Flera vanliga arter minskar, till exempel fåglar i jordbrukslandskapet. Läget för hotade arter har försämrats. Nyttjandet av många biologiska resurser är inte hållbart.

Når vi miljökvalitetsmålen? MILJÖKVALITETSMÅL Prognos för år 2020 Trend MILJÖKVALITETSMÅL Prognos för år 2020 Trend 1. Begränsad klimatpåverkan* 9. Grundvatten av god kvalitet 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv * målår 2050 i en första etapp

Smilisar för miljökvalitetsmålen och delmålen Målet bedöms kunna nås inom tidsramen Ytterligare smilisar för delmålen Målåret har passerats, och delmålet var uppnått vid målåret Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in Målåret har passerats, men delmålet var inte uppnått vid målåret Trendpilar för miljökvalitetsmålen Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ

Når vi de regionala miljömålen? MILJÖ- KVALITETSMÅL Stockholm (AB) Uppsala (C) Södermanland (D) Östergötland (E) Jönköping (F) Kronoberg (G) Kalmar (H) Gotland (I) Blekinge (K) Skåne (M) Halland (N) Västra Götaland (O) Värmland (S) Örebro (T) Västmanland (U) Dalarna (W) Gävleborg (X) Västernorrland (Y) Jämtland (Z) Västerbotten (AC) Norrbotten (BD) Hela landet 1. Begränsad klimatpåverkan* 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv *målår 2050 i en första etapp källa till bedömningarna av de regionala miljömålen: länsstyrelsernas rapportering till miljömålsrådet

Når vi delmålen? Prognos och utfall för respektive delmål 1. Begränsad klimatpåverkan Utsläpp av växthusgaser, 2008 2012 2. Frisk luft Kvävedioxid, 2010 Marknära ozon, 2010 Flyktiga organiska ämnen, 2010 Partiklar, 2010 Bens[a]pyren, 2015 3. Bara naturlig försurning Försurning av sjöar och vattendrag, 2010 Försurning av skogsmark, före 2010 Utsläpp av svaveldioxid, 2010 Utsläpp av kväveoxider, 2010 4. Giftfri miljö Kunskap om kemiska ämnens hälsooch miljöegenskaper, före 2010/2020 Information om farliga ämnen i varor, 2010 Utfasning av farliga ämnen, 2007/2010 Fortlöpande minskning av hälsooch miljöriskerna med kemikalier, 2010 Riktvärden för miljökvalitet, 2010 Efterbehandling av förorenade områden, 2010 Efterbehandling av förorenade områden, 2005 2010/2050 Om dioxiner i livsmedel, 2010 Om kadmium, 2015 5. Skyddande ozonskikt Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen, 2010 6. Säker strålmiljö Radioaktiva ämnen, 2010 Hudcancer, 2020 Elektromagnetiska fält (kontinuerligt) 7. Ingen övergödning Utsläpp av fosforföreningar, 2010 Utsläpp av kväveföreningar, 2010 Utsläpp av ammoniak, 2010 Utsläpp av kväveoxider, 2010 8. Levande sjöar och vattendrag Skydd av natur- och kulturmiljöer, 2005/2010 Restaurering av vattendrag, 2005/2010 Vattenförsörjningsplaner, 2009 9. Grundvatten av god kvalitet Skydd av grundvattenförande geologiska formationer, 2010 Grundvattennivåer, 2010 Rent vatten för dricksvattenförsörjning, 2010 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Skydd av miljöer, 2005/2015 Åtgärdsprogram för hotade marina arter, 2005 Bifångster, 2010 Uttag och återväxt av fisk, 2008 Buller och andra störningar, 2010 Utsläpp av olja och kemikalier, 2010 11. Myllrande våtmarker Myrskyddsplanen, 2010 Skogsbilvägar, 2006 Våtmarker i odlingslandskapet, 2010 12. Levande skogar Långsiktigt skydd av skogsmark, 2010 Förstärkt biologisk mångfald, 2010 Skydd för kulturmiljövärden, 2010 13. Ett rikt odlingslandskap Ängs- och betesmarker, 2010 Småbiotoper, delvis 2005 Kulturbärande landskapselement, 2010 Växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser, 2010 14. Storslagen fjällmiljö Skador på mark och vegetation, 2010 Buller, 2010/2015 Natur- och kulturvärden, 2010 15. God bebyggd miljö Planeringsunderlag, 2010 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, 2010 Buller, 2010 Uttag av naturgrus, 2010 Avfall, 2005 2015 Energianvändning m.m. i byggnader, 2020/2050 God inomhusmiljö, 2010/2015/2020 16. Ett rikt växt- och djurliv Hejdad förlust av biologisk mångfald, 2010 Minskad andel hotade arter, 2015 Hållbart nyttjande, 2007/2010

Når vi delmålen? Prognos och utfall för respektive delmål 1. Begränsad klimatpåverkan Utsläpp av växthusgaser, 2008 2012 2. Frisk luft Kvävedioxid, 2010 Marknära ozon, 2010 Flyktiga organiska ämnen, 2010 Partiklar, 2010 Bens[a]pyren, 2015 3. Bara naturlig försurning Försurning av sjöar och vattendrag, 2010 Försurning av skogsmark, före 2010 Utsläpp av svaveldioxid, 2010 Utsläpp av kväveoxider, 2010 4. Giftfri miljö Kunskap om kemiska ämnens hälsooch miljöegenskaper, före 2010/2020 Information om farliga ämnen i varor, 2010 Utfasning av farliga ämnen, 2007/2010 Fortlöpande minskning av hälsooch miljöriskerna med kemikalier, 2010 Riktvärden för miljökvalitet, 2010 Efterbehandling av förorenade områden, 2010 Efterbehandling av förorenade områden, 2005 2010/2050 Om dioxiner i livsmedel, 2010 Om kadmium, 2015 5. Skyddande ozonskikt Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen, 2010 1 av 3

Når vi delmålen? Prognos och utfall för respektive delmål 6. Säker strålmiljö Radioaktiva ämnen, 2010 Hudcancer, 2020 Elektromagnetiska fält (kontinuerligt) 7. Ingen övergödning Utsläpp av fosforföreningar, 2010 Utsläpp av kväveföreningar, 2010 Utsläpp av ammoniak, 2010 Utsläpp av kväveoxider, 2010 8. Levande sjöar och vattendrag Skydd av natur- och kulturmiljöer, 2005/2010 Restaurering av vattendrag, 2005/2010 Vattenförsörjningsplaner, 2009 9. Grundvatten av god kvalitet Skydd av grundvattenförande geologiska formationer, 2010 Grundvattennivåer, 2010 Rent vatten för dricksvattenförsörjning, 2010 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Skydd av miljöer, 2005/2015 Åtgärdsprogram för hotade marina arter, 2005 Bifångster, 2010 Uttag och återväxt av fisk, 2008 Buller och andra störningar, 2010 Utsläpp av olja och kemikalier, 2010 2 av 3

Når vi delmålen? Prognos och utfall för respektive delmål 11. Myllrande våtmarker Myrskyddsplanen, 2010 Skogsbilvägar, 2006 Våtmarker i odlingslandskapet, 2010 12. Levande skogar Långsiktigt skydd av skogsmark, 2010 Förstärkt biologisk mångfald, 2010 Skydd för kulturmiljövärden, 2010 13. Ett rikt odlingslandskap Ängs- och betesmarker, 2010 Småbiotoper, delvis 2005 Kulturbärande landskapselement, 2010 Växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser, 2010 14. Storslagen fjällmiljö Skador på mark och vegetation, 2010 Buller, 2010/2015 Natur- och kulturvärden, 2010 15. God bebyggd miljö Planeringsunderlag, 2010 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, 2010 Buller, 2010 Uttag av naturgrus, 2010 Avfall, 2005 2015 Energianvändning m.m. i byggnader, 2020/2050 God inomhusmiljö, 2010/2015/2020 16. Ett rikt växt- och djurliv Hejdad förlust av biologisk mångfald, 2010 Minskad andel hotade arter, 2015 Hållbart nyttjande, 2007/2010 3 av 3

Miljömålsprocessen riksdagsbeslut genomförande av åtgärder i samhället årlig uppföljning regeringsproposition miljömål utvärdering vart fjärde år

M2 m 200

veidande 9ecentil evha och å 90 2002 200 2020

vattenda jöa

FIGUR *imfyrelse AV FARTYGSTRAFIK yver (OBURGS BANK OCH OSTGkENDE TRAFIK ViSTGkENDE TRAFIK (OBURGS BANK JANUARI OMRkDE SOM ByR UNDVIKAS AV FARTYG JANUARI KiLLA SJyFARTSVERKET

delmål 200