Meddelande nr 2011:11 Översiktlig inventering av storsvampar, mossor och lavar i östra delen av Vetlanda kommun
2
Översiktlig inventering av storsvampar, mossor och lavar i östra delen av Vetlanda kommun MEDDELANDE NR 2011:xx 3
Meddelande nr 2011:11 Referens Örjan Fritz & Niklas Johansson, 2011, Länsstyrelsen i Jönköpings län Omslagsbild Djupaskuran vid Lillån. Foto: Örjan Fritz Kontaktperson Niklas Johansson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Landfunktionen, niklas.johansson@lansstyrelsen.se Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping Fotografier Örjan Fritz, Niklas Johansson ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M 11/11--SE Upplaga 30 exemplar. Tryckt på Tryckt på Länsstyrelsen Jönköping 2011 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper och omslaget består av PETplast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län 2011 4
Innehållsförteckning Bakgrund... 6 Tack... 6 Sammanfattande resultat... 7 Lokalbeskrivningar... 9 Lillån/Djupaskuran... 10 Torpa-Emhultatorp... 12 Gnyltån... 13 Karintorp... 15 Sundsängen/Vallby... 16 Sällevadsån... 17 Extra lokaler... 20 Holsby... 20 Tolja... 21 Slutord... 22 Referenser... 23 5
Bakgrund I september 2010 gav Länsstyrelsen i Jönköpings län uppdrag åt Örjan Fritz, Naturcentrum AB, att utföra inventering och riktat eftersök av bark- och vedlevande signal- och rödlistade arter av lavar och mossor samt vedlevande svampar på sex lokaler i den östra delen av Vetlanda kommun. Lokalerna bestod av både naturskogsartad barrblandskog och lövbärande betesmarker med gamla lövträd. Resultaten skulle omfatta en komplett lista på noterade arter och övergripande lokalbeskrivningar. Artuppgifterna skulle också inmatas på Artportalen. Alla lokaler skulle fotograferas med digital kamera. Uppdraget utfördes den 28-30:e september 2010. Ungefär samtidigt inventerades rödlistade och signalarter med avseende på marksvampar i samma område av Niklas Johansson, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Inventeringen gjordes översiktligt under 4 dagar 2-4 september samt den 14:e september. Syftetet för bägge inventeringarna var att förbättra kunskapen med avseende på de berörda grupperna i några utvalda skyddade och naturvårdsintressanta områden. Den länstäckande inventering av marktaggsvampar som utfördes av Tomas Fasth på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har tidigare pekat ut detta område som särskilt intressant (Fasth 2010) för just fjälltaggsvampar. Under inventeringarna kom ytterligare två lokaler att besökas. Inventeringsinsatsen på dessa extralokaler är dock att betrakta som mycket översiktlig. I presentationen finns dessutom ett mindre antal tidigare icke publicerade fynd av rödlistade arter från de inventerade lokalerna som härrör från Länsstyrelsens interna hotartsregister. Rapporten har huvudsakligen författats av Örjan Fritz, Naturcentrum AB med tillägg av Niklas Johansson Länsstyrelsen i Jönköpings län. Tack Stort tack till Henrik Weibull (Naturcentrum AB) och Johan Nitare (Skogsstyrelsen) som tog sig tid att granska några av de insamlade kollekterna. Stort tack också till berörda markägare! 6
Sammanfattande resultat Totalt påträffades 66 rödlistade arter och 48 signalarter under inventeringen hösten 2010. Flest rödlistade arter noterades i Sällevadsån, Lillån/Djupaskuran och på Sundsängen, medan flest signalarter noterades i Sällevadsån, Djupaskuran och Gnyltån (Tabell 1). 8 av arterna berörs av de nationella åtgärdsprogrammen för hotade arter (Tabell 2.). Violgubbe Gomphus clavatus, sammetstaggsvamp Sarcodon martioflavus, bitter taggsvamp Sarcodon fennicus, koppartaggsvamp, Sarcodon lundellii, granformen av blåfotad taggsvamp här kallad Sarcodon modestum, hårklomossa Dichellyma capillaceum samt de bägge ängsmarksarterna praktvaxskivling, Hygrocybe splendidissima och fager vaxskivling Hygrocybe aurantiosplendens. Antalet åtgärdsprogram som berörs är 4. Åtgärdsprogramsarter hittades i 5 av de totalt 8 besökta områden. I presentationen bifogas ytterligare tidigare opublicerade fynd av 8 rödlistade svampar lavar och mossor med aktuell förekomst på de presenterade lokalerna. Av de totalt 74 rödlistade svampar, lavar och mossor som presenteras i sammanställningen från lokalerna betraktas 4 som starkt hotade (EN), 21 som sårbara (VU) och resterande 49 som nära hotade (NT). Inventeringen visar att sprickdalarna i östra Smålands skogsbygder, de så kallade skurorna, utgör kärnområden för många av de rödlistade lav-, moss- och svamparterna i regionen. Troligen har detta sin grund i att dessa utgör utlöpare av naturligt uppkommen granskog. Skurorna har troligen också genom sin förmåga att bibehålla hög luftfuktighet och genom att fungera som brandrefugier utgjort en säker tillflyktsort för arter kopplade till gran och andra arter beroende av skoglig kontinuitet. Resultatet visar att regionen troligen är den absolut viktigaste när det gäller bevarandet av ett marksvampsamhälle knutet till äldre grönstenspåverkad barrskog i södra Sverige. Även andra trädslag än gran har mycket höga naturvärden knutna till sig. I flera av de inventerade områdena finns äldre lövbrännor med gamla senvuxna aspar som hyser en mycket intressant moss- och lavflora. Många av de mest intressanta bestånden återfinns i svårbrukade branter där träden uppnått ansenlig ålder. Höga värden knutna till äldre tallved återfanns primärt i Sällevadsområdet. När det gäller hagmarksobjekten visade sig ek vara det viktigaste trädslaget. De inventerade hagmarksobjekten (Sundsängen/Vallby, Karintorp, Torpa Emhultatorp), hyser höga värden. Både med avseende på lavar, vedlevande svampar knutna till ek och svampar knutna till ängs- och betesmarker. Samtliga besökta områden, inklusive de två besökta extralokalerna (Holsby och Tolja) har höga naturvärden. I flera fall är naturvärdena att betrakta som mycket höga, det vill säga att de är av nationellt intresse. Lillån/Djupaskuran, Sällevadsåns dalgång och Sundsängen/Vallby är de tydligaste exemplen på objekt med mycket höga naturvärden. Det bör betonas att föreliggande inventering i ljuset av lokalernas storlek och den korta inventeringstiden är att betrakta som ett ytligt stickprov och åtskilliga fler arter står säkerligen att finna. 7
Tabell 1. Fördelningen av signalarter (S) samt rödlistade arter (RL) på de inventerade lokalerna. Vissa av de rödlistade arterna klassas också som signalarter enligt Nitare (2000). Kolumnen S anger antalet icke rödlistade signalarter. Lillån Gnyltån Karintorp Vallby/ Sällevad Torpa Holsby Tolja Sundsängen S RL S RL S RL S RL S RL S RL S RL S Rl Lavar 6 1 3 2 2 4 5 5 0 8 5 2 1 1 3 2 Mossor 14 2 13 2 0 0 1 1 3 4 1 1 0 0 0 0 Svampar 6 17 3 9 0 4 0 15 13 27 2 11 0 3 0 0 Totalt 26 20 19 13 2 8 6 21 16 39 8 14 1 4 3 2 Tabell 2. Funna arter som berörs av de nationella åtgärdsprogrammen för hotade arter. Lokalerna för hårklomossa, bitter taggsvamp och violgubbe var kända sedan tidigare (Fasth 2010). Antal lokaler Kommentar Sammetstaggsvamp Sarcodon martioflavus 1 En växtplats vid Sällevadsån Falkaberget Bitter taggsvamp Sarcodon fennicus 2 Lillån Djupaskuran, Sällevadsån Koppartaggsvamp Sarcodon lundellii Blåfotad taggsvamp Sarcodon glaucopus modestum 2 Lillån flera växtplatser samt Sällevadsån 3 Lillån vid Djupaskuran, Gnyltån vid Stjärnemosse och Nymåla. Sällevadsån vid Falkaberget och i norra delen Violgubbe Gomphus clavatus 1 Två växtplatser Sällevad norra Fager vaxskivling Hygrocybe aurantiosplendens 1 Två växtplatser Torpa Praktvaxskivling Hygrocybe spledidissima Hårklomossa Dichellyma capillaceum 3 Vallby ängar flera växtplatser, Karintorp i kraftledningsgatan samt Torpa en växtplats 1 Sundsängen vid näset 8
Lokalbeskrivningar Karta 1. Östra delen av Vetlanda kommun med de inventerade lokalerna utmärkta. 9
Lillån/Djupaskuran SKYDDSFORM Djupaskuran omfattas av ett mindre biotopsskydd. Delar av ådalen är nyckelbiotopsklassade. NATURTYP/ER Lokalen består till stor del av en i berget djupt nedskuren bäckdalgång. Höga bergbranter med rikare bergarter, stora bergväggar, och omfattande lodytor. Även källdråg och fläckar med kalkrik mark, särskilt utefter Lillån. Gammal gran och asp i sluttningar. Sammantaget förekommer en hel del död ved i form av lågor, torrträd och högstubbar. VIKTIGASTE MILJÖFAKTOR/ER Hög och jämn luftfuktighet, senvuxna aspar i branter, död granved (mest som lågor och rotvältor), kalkrik mark, källpåverkade bäckdråg, rika bergarter. POTENTIAL Mycket värdefullt objekt redan idag. Värdena för epifyter kan öka ytterligare med tiden då till exempel asparna blir riktigt gamla. URVAL AV INTRESSANTA ARTER Bitter taggsvamp Sarcodon fennicus, koppartaggsvamp Sarcodon lundellii, blåfotad taggsvamp, Sarcodon modestum, raggtaggsvamp, Hydnellum mirabile, brandticka Pycnoporella fulgens, gransotdyna Camarops tubulina, grynlav Pannaria conoplea Figur 1. Koppartaggsvamp Sarcodon lundellii. Arten är en av tre rödlistade ÅGP- fjälltaggsvampar som växer vid Djupaskuran. Det exklusiva svampsamhället på lokalen som dessutom hyser raggtaggsvamp Hydnellum mirabile, gul taggsvamp, Hydnellum geogenium samt bombmurkla Sarcosoma globosum är knutet till ett tiotal senvuxna granar som växer utmed åfåran. Foto: Örjan Fritz. 10
Figur 2. Unga fruktkroppar av bitter taggsvamp Sarcodon fennicus vid Lillån. Arten är funnen på totalt 4 lokaler i Jönköpings län. Gemensamt för samtliga fyndlokaler är att växtplatserna befinner sig i äldre grönstenspåverkad granskog. Arten uppträder alltid i direkt anslutning till bäckar eller åar och i ett fall växer den till och med på en liten ö i åfåran. Foto: Niklas Johansson Figur 3. Grynlav Pannaria conoplea (Den blygrå bålen i bildmitt) noterades vid Djupaskuran. Arten har en företrädesvis västlig utbredning i Sverige och fyndet i Djupaskuran var därför mycket överraskande. Foto: Örjan Fritz 11
Torpa-Emhultatorp SKYDDSFORM En mindre skuraliknade förkastning i den gamla granskogen söder om betesmarken är nyckelbiotopsklassad. BESKRIVNING Ekhage med rikliga inslag av främst tidigare hamlad grov ask, men även av lönn och apel. I söder övergår marken gradvis till ett gammalt skogsbete med grov och senväxt granskog på basisk grund. Ner till gården Emhultatorp leder en gammal blandlövallé, med ask, lönn o asp. Omfattande arealer betad grässvål och intressanta äldre betespåverkade gran/blandskogsmiljöer. VIKTIGASTE MILJÖFAKTOR/ER Solexponerade hamlade grova och ibland ihåliga träd. Grässvål med krävande kärlväxter och hagmarkssvampar (främst vaxingar). Äldre tidigare skogsbetad granskog. POTENTIAL Värdena knutna till solitär ek kan öka då trädåldrarna (med några undantag) idag är rätt modesta (få över 200 år). URVAL AV INTRESSANTA ARTER Grangråticka Boletopsis leucomeleana, fager vaxskivling Hygrocybe aurantiosplendens, parkhättemossa Orthotrichum pallens. Mycket riklig förekomst av almlav Gyalecta ulmi. 12
Figur 4. Gammal, ännu levande apel vid Torpa-Emhultatorp. Det imponerade trädet mäter ca en meter i diameter och vittnar om den långa tid under vilken markerna kring gårdarna hävdats genom slåtter eller bete. Trädvärdena på lokalen är knutna till gamla, fristående lövträd men mycket höga värden finns också de tidigare betade gamla blandskogar som omger de öppna betesmarkerna. Foto: Örjan Fritz. Gnyltån SKYDDSFORM En vattendraget är klassat som Natura 2000 område. Ett stort antal nyckelbiotoper finns utpekade längs med ån. BESKRIVNING Bäckdalgång i skura-bildning. Berg- och rasbranter av rikare slag. Huvudsakligen glest bevuxet område, dominerat av barrträd, björk och asp, men med inslag av ädellövträd som alm och ask. Enorm mängd av lågor och rotvältor (många grova) som ligger i brötar. Mycket svårframkomlig terräng! 13
Figur 5. Tillgången på grov död ved är mycket stor i Gnyltåskuran vid Nymåla. Området präglas av mycket oländig terräng och är bitvis omöjligt att forcera på grund av stormbrötar. Trots intrycket av orörd vildmark finns i skogen många spår efter mänsklig närvaro som gamla kvarndammar, hamlingsträd och gistna gärdesgårdar Foto: Niklas Johansson VIKTIGASTE MILJÖFAKTOR/ER Klippor av rikare bergarter, lågor av olika trädslag i olika exponering, med olika grovlek och med olika nedbrytningsgrad, senvuxna träd, tidigare hamlade almar, hög luftfuktighet, källdråg, vattendragsmiljö. POTENTIAL Mycket värdefullt område. Svårt att se ytterligare potential än det som redan finns. Möjligen finns ett hot i det att området kan tappa något i värde då alm och ask kan försvinna som följd av trädsjukdomar. URVAL AV INTRESSANTA ARTER Blåfotad taggsvamp Sarcodon modestum, kandelabersvamp Clavicorona pyxidata, vit vedfingersvamp Lentaria epichnoa, liten hornflikmossa Lophozia ascendens, pulver-ädellav Catillochroma pulverea. 14
Karintorp SKYDDSFORM Området lyder under ett naturvårdsavtal. BESKRIVNING Ekhage och blandträdallé. I ekhagen finns inslag av mycket grova och gamla ekar med grov skorpbark. I allén finns likaså gamla, grova, ihåliga askar, lindar och lönnar. VIKTIGASTE MILJÖFAKTOR/ER Grova gamla ädellövträd. Figur 6. Gammal ek med fertil gammelekslav Lecanographa amylacea vid Karintorp. Foto: Örjan Fritz POTENTIAL Mycket värdefullt objekt. Värdena kan öka om till exempel populationen av gammal ek ökar. Viktigt att ta fram efterföljare och vårda de gamla ekar som finns (bete). 15
URVAL AV INTRESSANTA ARTER Sepiavaxskivling Hygrocybe ovina, trådvaxskivling Hygrocybe intermedia, rutskinn Xyleborus frustulatus, gammelekslav Lecanographa amylacea (fertil). Sundsängen/Vallby SKYDDSFORM Området saknar idag skydd. BESKRIVNING Betad ekhage med inslag av asp och lind i anslutning till Skirösjön. Förekomst av många gamla grova ekar med grov skorpbark. Även ihåliga och skadade träd liksom inslag av högstubbar, torrträd och lågor. I Vallbydelen finns inslag av klipphällar som delvis är översilade samt grässvål med ett stort antal specialister av hagmarkssvampar. VIKTIGASTE MILJÖFAKTOR/ER Gamla grova och även senvuxna ekar, hög luftfuktighet (sjönära läget) och ljusöppet läge i betade hagen betyder optimala förhållanden för epifyter. Översilade klipphällar samt grässvål av värde i den del som tillhör Vallby. Figur 7. Oxtungsvamp Fistulina hepatica och tårticka Inonotus dryadeus vid foten av en grov ek på Sundsängen. Foto: Örjan Fritz. 16
KOMMENTAR: Mycket värdefullt objekt. Möjligen kan värden öka ytterligare något med en ökad mängd av grov död ved. URVAL AV INTRESSANTA ARTER Tårticka Inonotus dryadeus, svartnande narrmusseron Porpoloma metapodium, ögonvaxskivling Hygrocybe fuscescens, parasitsotlav Cyphelium sessile, rosa skärelav Schismatomma pericleum, hårklomossa Dichellyma capillaceum Sällevadsån SKYDDSFORM Området är naturreservat. Figur 8. Sammetstaggsvamp Sarcodon martioflavus. Arten noterades förutom vid Sällevadsån även vid den närbelägna Pauliströmsån i Kalmar län. Arten hittades främst i områden med stört markskikt som t.ex. utmed stigar. Foto: Niklas Johansson NORRA DELEN BESKRIVNING Delvis gammal lövrik barrnaturskog på kalkrik mark vid vattendrag. Huvudsakligen dominerad av gammal gran och tall, med rikliga inslag av främst äldre asp. På delar av objektet finns mängder av lågor i olika nedbrytningsstadier. Hög luftfuktighet vid ån. Rik kärlväxtflora och extremt värdefull funga. Viktig lokal för levermossor på fuktig barrved. VIKTIGASTE MILJÖFAKTOR/ER Död ved, delvis gammal skog, hög luftfuktighet, kalkrik mark, äldre asp med epifytvärden. KOMMENTAR Mycket värdefullt objekt. Svårt att se ytterligare tillkommande värden, möjligen som följd av planlagda bränder i talldominerade torrare delar. 17
URVAL AV INTRESSANTA ARTER: Blåfotad taggsvamp Sarcodon modestum, violgubbe Gomphus clavatus gransotdyna Camarops tubulina, vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum. grön sköldmossa Buxbaumia viridis, Liten blekspik Sclerophora peronella. Figur 9 och 10. Granformen av blåfotad taggsvamp Sarcodon modestum (t.v.) var den vanligaste rödlistade taggsvampen i de undersökta objekten. Gransotdyna, Camarops tubulina (ovan) är beroende av kontinuitet av äldre granlågor i fuktiga lägen. Arten noterades vid Lillån och Sällevadsån. Foto: Niklas Johansson & Örjan Fritz SÖDRA DELEN: FALKABERGET BESKRIVNING Klippbranter (rikare bergarter) med lodytor och bergväggar samt underliggande rasmarker. I övre branterna äldre solexponerad senvuxen tall och asp. Relativt gott om solexponerade gamla tallågor i övre delen av branten, där det också noterades inslag av ett par grova ekar. Vid foten av branten äldre gran och asp, ställvis rikligt med lågor av olika nedbrytningsgrad. Utmed ån finns åsbildningar med gran (asp och tall) på kalkrik mark och bland annat ett marksvampsamhälle med extremt många specialiserade och krävande arter. VIKTIGASTE MILJÖFAKTOR/ER Solexponerad senvuxen asp, ek och tall (troligen gammal), tallågor, klippor med rikare bergarter, gammal åsgranskog på kalkrik mark, vattendragsmiljö med hög luftfuktighet. POTENTIAL Mycket värdefullt objekt. Här finns redan det mesta på plats! Epifytvärden knutna till asp kan dock möjligen öka vid ökade trädåldrar. 18
URVAL AV INTRESSANTA ARTER Sammetstaggsvamp Sarcodon martioflavus, bitter taggsvamp Sarcodon fennicus, koppartaggsvamp Sarcodon lundellii, laxticka Hapalopilus aurantiacus, Parknål Chaenotheca hispidula, rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea. Figur 11. Raggtaggsvampen Hydnellum mirabile hittades på två lokaler, Sällevadsån och Lillån Djupaskuran. Arten noterades även talrikt vid Pauliströmsån i Kalmar län. På samtliga växtlokaler förekommer arten med minst tre fjälltaggsvampar som berörs av det nationella åtgärdsprogrammet för hotade fjälltaggsvampar. Raggtaggsvamp skulle alltså i södra Sverige kunna vara en indikator för artrika taggsvampsskogar. Foto: Niklas Johansson 19
Extra lokaler Holsby SKYDDSFORM Området saknar skydd. BESKRIVNING Ekhage med förekomst av ett tiotal mycket grova och gamla ekar. Även förekomst av torrträd, högstubbe och någon grov låga. VIKTIGASTE MILJÖFAKTOR/ER Grov och gammal solexponerad ek. POTENTIAL Värdefullt objekt, men litet område och relativt få gamla träd. URVAL AV INTRESSANTA ARTER Korallticka Grifola frondosa Figur 12. Holsby. Foto: Örjan Fritz 20
Tolja SKYDDSFORM Området saknar skydd. BESKRIVNING Askallé med hamlade träd och intilliggande ekhage med några få grova ekar. VIKTIGASTE MILJÖFAKTOR/ER Hamlade grova askar, grova ekar. POTENTIAL Värdefullt område, men få ekar i hagmarken. De många hamlade askarna i allémiljön har dock potential att ytterligare öka värdena med ökande trädålder. URVAL AV INTRESSANTA ARTER Almlav Gyalecta ulmi 21
Slutord Området kring övre Emådalen i östra Smålands skogsbygder på gränsen mellan Kalmar och Jönköpings län hyser ännu en relativt hög täthet av artrika skogsmiljöer. I synnerhet de starkt kuperade dalgångarna kring Emåns norra tillflöden, Gnyltån, Sällevadsån, Lillån och Pauliströmsån tycks genom en kombination av svårtillgänglighet, rika bergarter, topografi och hydrologi bevarat fragment av den artrika gammelskog som försvunnit på andra håll i södra Sverige. De Småländska sprickdalarna, skurorna, utgör alltså inte bara geologiskt intressanta formationer utan hyser också en för södra Sverige unik flora och fauna som vi har ett gemensamt ansvar för att bevara till kommande generationer. Även de trädklädda hagmarkerna i regionen har höga värden knutna till sig. Den väv som det äldre jordbrukslandskapet skapar tillsammans med de gamla skogarna är också något som är högst skyddsvärt. Liksom på många håll är dock de gamla skogarna hotade, framför allt av den brist på kunskap om dess höga naturvärden, som ännu år 2010 är så påtaglig. Genom inventeringar som denna har vi en chans att ge information till berörda markägare, skogsbolag och institutioner om vilka värdekärnor och skogstyper som bör ges utökad hänsyn vid skogsbruk i regionen. 22
Referenser Fasth, T. 2010. Inventering av marktaggsvampar i Jönköpings län 2007-2008. Länsstyrelsen i Jönköpings län meddelande nr. 2010:05 Gärdenfors, U. (red). 2010. Rödlistade arter i Sverige, The Red List of Swedish Species. ArtDatabanken SLU, Uppsala Nitare, J. 2000. Signalarter- indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsens förlag. Nitare, J. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvampar. Naturvårdsverket rapport nr.5609. 23
Bilaga 1. Rödlistade arter och signalarter av lavar, mossor och storsvampar som noterats på de olika lokalerna. Arter markerade med * är ej funna i denna inventering utan finns registrerade på de inventerade lokalerna i Jönköpings läns hotartsdatabas. Samtliga fynd är från 1996 och framåt och arterna bör således betraktas som aktuella på lokalerna Svenskt namn Vetenskapligt namn Hotk Lillån/Djupask. Gnyltån Karintorp Sundsängen/Vallby Sällevadsån Torpa Holsby Tolja Rödlistade arter Blyertslav Buellia violaceofusca NT 1 1 Skuggorangelav Caloplaca lucifuga NT 1 1 Pulver-ädellav Catillochroma pulverea VU 1 Parknål Chaenotheca hispidula NT 1 Gul dropplav Cliostumum corrugatum NT 1 1 1 1 1 1 Parasitsotlav Cyphelium sessile VU 1 Blek kraterlav Gyalecta flotowii NT 1 Almlav Gyalecta ulmi NT 1 1 Gammelekslav Lecanographa amylacea VU 1 Grynlav Pannaria conoplea VU 1 Grå skärelav Schismatomma decolorans NT 1 Rosa skärelav Schismatomma pericleum NT 1 Liten blekspik Sclerophora peronella NT 1 Rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea NT 1 Blanksvart spiklav Calicium denigratum NT 1* Garnlav Alectoria sarmentosa NT 1* Kolflarnlav Hypocenomyce anthracophila NT 1* Mossor Vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum NT 1 1 1 Hårklomossa Dichelyma capillaceum NT 1 Liten hornflikmossa Lophozia acsendens VU 1 1 Parkhättemossa Orthotrichum pallens NT 1 Stor bandmossa Metzgeria conjugata NT 1* Vedsäcksmossa Calypogeia suecica NT 1* Skugglobmossa Tritomaria exsecta EN 1* Svampar Spinnfingersvamp Lentaria byssiseda NT 1 1 24
Svenskt namn Vetenskapligt namn Hotk Lillån/Djupask. Gnyltån Karintorp Sundsängen/Vallby Sällevadsån Torpa Holsby Tolja Vit vedfingersvamp Lentaria epichnoa NT 1 1 Kandelabersvamp Clavicorona pyxidata NT 1 Tallticka Phellinus pini NT 1 Ekticka Phellinus robustus NT 1 1 1 Brandticka Pycnoporellus fulgens VU 1 Laxticka Erastia salmonicolor VU 1 Oxtungsvamp Fistulina hepatica NT 1 1 1 1 Korallticka Grifola frondosa NT 1 Blekticka Haploporus tuberculosa NT 1 Tårticka Inonotus dryadeus VU 1 Rutskinn Xylobolus frustulatus NT 1 Gransotdyna Camarops tubulina VU 1 1 Svart taggsvamp Phellodon niger NT 1 1 1 Luddticka Inonotus tomentosus NT 1 Fyrflikig jordstjärna Geastrum quadrifidum NT 1 Flattoppad klubbsvamp Clavariadelphus truncatus NT 1 1 Rökfingersvamp Clavaria fumosa NT 1 Druvfingersvamp Ramaria botrytis NT 1 1 Gultoppig fingersvamp Ramaria testaceoflava NT 1 1 1 1 Ramaria karstenii NT 1 Grantaggsvamp Bankera violascens NT 1 1 Grangråticka Boletopsis leucomeleana VU 1 1 1 Puderspindling Cortinarius aureopulverulentus VU 1 Violspindling Cortinarius violaceus (gran) NT 1 Porslinsspindling Cortinarius cumatilis VU 1 Blekspindling Cortinarius caesiostramineus NT 1* Koppartaggsvamp Sarcodon lundellii VU 1 1 Motaggsvamp Sarcodon squamosus NT 1 Sammetstaggsvamp Sarcodon martioflavus VU 1 Bitter taggsvamp Sarcodon fennicus EN 1 1 "Blåfotad taggsvamp" Sarcodon "modestum" VU 1 1 1 Violgubbe Gomphus clavatus VU 1 Svenskt namn Vetenskapligt namn Hotk Lillån/Djupask. Gnyltån Karintorp Sundsängen/Vallby Sällevadsån Torpa Holsby Tolja 25
Svartvit taggsvamp Hydnellum melaleucus NT 1 Dofttaggsvamp Hydnellum suaveolens NT 1 1 1 Gul taggsvamp Hydnellum geogenium VU 1 1 1 Orange taggsvamp Hydnellum aurianticum NT 1 1 1 Raggtaggsvamp Hydnellum mirabile EN 1 1 Svartnande narrmusseron Porpoloma metapodium EN 1 Svartfjällig musseron Tricholoma atrosquamosum s.l. VU 1 Ljusskivig lervaxskivling Camarophyllopsis schultzeri NT 1 Scharlakansvaxskivling Hygrocybe punicea NT 1 1 Sepiavaxskivling Hygrocybe ovina VU 1 1 1 Trådvaxskivling Hygrocybe intermedia VU 1 1 1 Praktvaxskivling Hygrocybe splendidissima NT 1 Ögonvaxskivling Hygrocybe fuscescens NT 1 Lädervaxskivling Hygrocybe russocoriacea NT 1 Luktvaxskivling Hygrocybe quieta NT 1 Fager vaxskivling Hygrocybe aurantiosplendens NT 1 Bombmurkla Sarcosoma globosum VU 1* Totalt antal RL-arter 20 13 8 20 39 13 4 2 Signalarter Svenskt namn Vetenskapligt namn Kattfotslav Arthonia leucopellaea 1 Rostfläck Arthonia vinosa 1 Lönnlav Bacidia rubella 1 1 Vitskivlav Buellia alboatra 1 Gulpudrad spiklav Calicium adspersum 1 1 1 1 Brun nållav Chaenotheca phaeocephala 1 1 1 1 1 Slanklav Collema flaccidum 1 Sotlav Cyphelium inquinans 1 1 Traslav Leptogium lichenoides 1 Dvärgtufs Leptogium teretiusculum 1 Stor knopplav Mycobilimbia pilularis 1 Bårdlav Nephroma parile 1 1 Svenskt namn Vetenskapligt namn Hotk Lillån/Djupask. Gnyltån Karintorp Sundsängen/Vallby Sällevadsån Torpa Holsby Tolja Korallblylav Parmeliella triptophylla 1 26
Grynig filtlav Peltigera collina 1 Gulvit blekspik Sclerophora nivea 1 Mossor Grov baronmossa Anomodon viticulosus 1 Fällmossa Antitrichia curtipendula 1 1 1 Stor revmossa Bazzania trilobata 1 1 Grön sköldmossa Buxbaumia viridis 1 Flagellkvastmossa Dicranum flagellare 1 Klippfrullania Frullania tamarisci 1 1 Trubbfjädermossa Homalia trichomanoides 1 Guldlockmossa Homalothecium sericeum 1 1 1 Mörk husmossa Hylocomiastrum umbratum 1 Blåsflikmossa Lejeunea cavifolia 1 1 Platt fjädermossa Neckera complanata 1 1 Grov fjädermossa Neckera crispa 1 1 Långflikmossa Nowellia curvifolia 1 1 1 Trådkällmossa Philinotis caespitosa 1 Stenporella Porella cordeana 1 Skogshakmossa Rhytidiadelphus subpinnatus 1 Kruskalkmossa Tortella tortuosa 1 Dunmossa Trichocolea tomentella 1 Krusig ulota Ulota crispa 1 1 1 Svampar "Gul fingersvamp" Ramaria sp. 1 1 1 Doftspindling Cortinarius percomis 1 olivspindling Cortinarius venetus 1 1 Skarp dropptaggsvamp Hydnellum peckii Dropptaggsvamp Hydnellum ferrugineum 1 1 1 1 Zontaggsvamp Hydnellum concrescens 1 1 Kantarellvaxskivling (i skog) Hygrocybe cantharellus s.l. 1 Granriska Lactarius zonarioides 1 Svenskt namn Vetenskapligt namn Hotk Lillån/Djupask. Gnyltån Karintorp Sundsängen/Vallby Sällevadsån Torpa Holsby Tolja Guldkremla Russula aurea 1 Blomkålssvamp Sparassis crispa 1 27
Rödgul trumpetsvamp Cantharellus aurora 1 1 1 Trådticka Climacocystis borealis 1 1 Rävticka Inonotus rheades 1 Diskvaxskivling Hygrophorus discoideus 1 1 Totalt antal signalarter 26 19 2 6 16 8 1 3 28
29
Länsstyrelsen i Jönköpings län 551 86 Jönköping Telefon: 036-39 50 00 Fax: 036-12 15 58 Webbplats: www.lansstyrelsen.se/jonkoping E-post: jonkoping@lansstyrelsen.se