Tilläggsspecialiteter Skolläkare Inledning 2 Ordförklaringar 3 Övergripande kompetensdefinition 6 Definition av kompetensområdet 6 Kompetenskrav 6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 6 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete 7 Utbildningsstruktur 9 Särskilda rekommendationer 10 Delmål 11 Medicinsk kompetens 11 Kommunikativ kompetens 15 Ledarskapskompetens 16 Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete 17 1
Inledning I enlighet med 14 förordningen (2009:1243) med instruktion för socialstyrelsen ska myndighet dela in och benämna de specialiteter inom vilka specialistkompetens kan uppnås samt avgöra vad som ska krävas för att få bevis om specialistkompetens Socialstyrelsen har under 2011-2012 genomfört en översyn av SOSFS 2008:17 2
Ordförklaringar aktuell handledare specialistläkare vars specialistkompetens motsvarar det kompetensområde som delmålehar att ansvara för ST- läkarens professionella utveckling under angiven lärandeperiod eller metod för lärande uppdraget som handledare för en ST- läkare omfattar som regel hela specialistutbildningen men kan också omfatta del eller delar av den auskultation bedöma behärska förmåga ha kunskap under handledning och enligt ett på förhand strukturerat program studera specialistläkarens eller annan hälso- och sjukvårdspersonals yrkesutövning genom att följa en eller flera yrkesutövare samt i viss mån utföra uppgifter inom det aktuella området skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande som grund för vidare handläggning fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker personlig kapacitet att utföra eller uträtta något genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område 3
ha kännedom handleda under handleda handledning handlägga initialt handlägga initialt bedöma inomprofessionell reflektion i grupp klinisk tjänstgöring genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område som ST- läkare handleda en medarbetare och samtidigt själv bli handledd av en specialistkompetent läkare kontinuerligt och i dialogform stödja och vägleda samt bedöma en medarbetares professionell utveckling se handleda aktivt utföra åtgärder avseende utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och ha övergripande ansvar för att dessa åtgärder utförs som första omhändertagande läkare aktivt utföra åtgärder avseende utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och ha övergripande ansvar för att dessa åtgärder utförs som första omhändertagande läkare skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande, som grund för vidare handläggning reflektion som görs i grupp tillsammans med andra läkare i främst vidareutbildnings- och fortbildningssyfte hälso- och sjukvårdsarbete som ST- läkaren utför under eget yrkesansvar och med stöd av handledare 4
kurs medsittning seminarium träning i simulerad miljö större yrkesrelaterad sammankomst vårdcentral vårdteamarbete lärarledd utbildning med en fastställd plan som ges under en avgränsad tidsperiod utbildningsaktivitet som innebär att ST- läkaren iakttar när en specialistläkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal har patientbesök eller utvärderingsaktivitet som innebär att en specialistläkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal iakttar och bedömer ST- läkaren när den har patientbesök undervisning i gruppform med aktivt deltagande träning som utförs i en skapad miljö avsedd att efterlikna verkligheten konferens, kongress, symposium eller motsvarande vårdenhet med mottagningsverksamhet inom primärvård arbete där ST- läkaren under handledning medverkar i och ibland leder en grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser som har till uppgift att svara för vård av enskilda eller för en grupp av patienter 5
Övergripande kompetensdefinition Definition av kompetensområdet Specialiteten skolläkare omfattar kunskaper om barns och ungdomars hälsa och välbefinnande från förskoleklass till gymnasiet i samtliga skolformer Specialiteten omfattar kunskaper om elevers normala tillväxt och utveckling Skolläkaren skall kunna bedöma de medicinska svårigheter som påverkar inlärningen samt bedöma vilka medicinska insatser som krävs för att ge optimala förutsättningar för inlärning och hälsa Specialiteten skall vara väl förtrogen med folkhälsoarbete och arbetsmiljöfrågor Specialistkompetens i skolhälsovård är en tilläggsspecialitet till specialistkompetens i barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri eller allmänmedicin Kompetenskrav Kompetenskrav för medicinsk kompetens: Ha kunskap om barns och ungdomars normala tillväxt, utveckling samt avvikelser från den normala utvecklingen Behärska hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på livsstilsfaktorer och god hälsa hos barn och ungdom Ha kunskap om hur sociala faktorer påverkar elevers skolsituation och psykiska hälsa Ha kunskap om hur kroniska sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar hos elever påverkar skolsituationen Ha kunskap om metoder för kartläggning av medicinska orsaker till inlärningssvårigheter samt ha kunskap om förebyggande åtgärder som främjar skolsituation och inlärning Ha kunskap om sambandet mellan barns rättigheter, och utbildningens betydelse, för hälsan Ha kunskap om systematiskt arbetsmiljöarbete samt om åtgärder för att anpassa skolmiljön vid funktionsnedsättningar och sjukdomstillstånd Ha kunskap om hur barn och ungdomars hälsa påverkas av migration Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Kommunikativ kompetens Den jämlika och ansvarstagande patienten Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till dialog och att Ha en öppen kontakt med patienten och dennes närstående Kontakten ska präglas av empati och förtroende samt respekt för patientens rätt till information, inflytande och delaktighet i besluten Kon- 6
takten ska också präglas av samverkan och lyhördhet för patientens behov, önskemål och rätt till självbestämmande samt ge stimulans Åt patientens engagemang och ansvar för sin egen vård Mångfalds- och genusaspekter Kommunikationen med patienten och dennes närstående ska präglas av kunskap och respekt för transkulturella aspekter och mångfaldsaspekter såsom ålder, språk, etnicitet, sexuell läggning och Religion samt genus Interprofessionella relationer Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, med andra läkare och medarbetare, Med respekt för deras yrkeskunskaper och kompetens Detsamma gäller för kontakter med företrädare för allmänheten och Olika samhällsinstanser Pedagogisk förmåga Den specialistkompetenta läkaren ska ha pedagogisk förmåga för att kunna informera och undervisa, främst patienter och deras närstående Men också andra läkare och medarbetare samt studenter Professionellt förhållningssätt och etik Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt, med Målet att kunna fatta självständiga beslut av medicinsk etisk natur Egen kompetensutveckling Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att kontinuerligt Pröva och identifiera, tillsammans med verksamhetens krav, de egna behoven för kompetensutveckling för att kunna motsvara kraven på Bästa möjliga vård för patienterna Ledarskapskompetens Medarbetarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha utvecklat förmåga till självkännedom Och kunskap om den egna funktionen och rollen i organisationen Handledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att handleda andra Läkare och medarbetare samt studenter Ledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till ledarskap som utmärks av samverkan, öppenhet och dialog med medarbetarna Ledarskapet ska vidare präglas av delaktighet och verksamhetsutveckling, 7
Som är förbättringsinriktad Förmåga att leda arbete i vårdteam är grundläggande Systemkunskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, administration, ekonomi och regelverk Samt om dess styrning för bästa resursutnyttjande Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Medicinsk vetenskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt, kunskap om forskningsmetodik inklusive epidemiologiska grundbegrepp, samt om metoder för Evidensbaserad medicin och granskning av vetenskaplig information Förbättrings- och kvalitetsarbete Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om och kompetens i evidensbaserad förbättrings- och kvalitetsarbete Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt Kunna granska och utvärdera den egna verksamheten Folkhälsa och prevention Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om hälsans bestämningsfaktorer och andra folkhälsoaspekter samt om metoder för hälsofrämjande samt skade- och sjukdomsförebyggande insatser för att i det medicinskt vetenskapliga arbetet och kvalitetsarbetet Kunna beakta denna kunskap 8
Utbildningsstruktur Skolläkare är tilläggsspecialitet för specialister inom i barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri och allmänmedicin Som specialist inom dessa områden har man redan under sin primära specialistutbildning inhämtat kunskaper om barns utveckling och hälsa samt vanliga sjukdomstillstånd under barnaåren Under sin primära specialistutbildning har man också tillägnat sig kunskaper i samtalsmetodik, medicinsk etik samt grundläggande kunskaper i vetenskapsteori, sökning och värdering av medicinsk information Specialistutbildning till skolläkare kan även påbörjas under ST utbildning i barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri eller allmänmedicin och kan integreras i den primära specialistutbildningen Eftersom skolläkaren har sin bakgrund i tre olika specialiteter behöver utbildningen anpassas till den enskilda läkarens bakgrund Den huvudsakliga kompetensen inhämtas genom en kombination av klinisk tjänstgöring, kurser, deltagande i skolläkarföreningens och specialistföreningarnas återkommande fortbildningsdagar samt litteraturstudier 9
Särskilda rekommendationer Läkarorganisationens specialistförening skolläkarföreningen har Utformat särskilda rekommendationer för specialiteten Kollegial handledning 10
Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Ha kunskap om barns och ungdomars normala tillväxt, utveckling, fysiska och psykiska mognad samt avvikelser från den normala utvecklingen Behärska tillämpningen av nationellt program för hälsoövervakning av barn på BVC och basprogram skola skolläkare i elevhälsan på skola Kurs: Elevhälsa för Skolläkare Tjänstgöring Barn- och ungdomsmedicin, Barnhälsovård Godkänd kurs Delmål 2 Metoder för lärande Uppföljning Behärska hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på livsstilsfaktorer och god hälsa hos barn och ungdom skolläkare i elevhälsan på skola Godkända kurser Kurs: Folkhälsa med inriktning barn och ungdom Delmål 3 Metoder för lärande Uppföljning Behärska hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på stress och psykisk ohälsa skolläkare i elevhälsan på skola Godkända kurser Kurs: Folkhälsa med inriktning barn och ungdom 11
Delmål 4 Metoder för lärande Uppföljning Behärska hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på vaccinationer, hygien och smittsamma sjukdomar i skolan skolläkare i elevhälsan på skola Godkänd kurs Delmål 5 Metoder för lärande Uppföljning Ha kunskap om hälsofrämjande och förebyggande arbete inom ungdomsmedicin inklusive sexuell hälsa skolläkare i elevhälsan på skola Kurs: Folkhälsa med inriktning barn och ungdom Tjänstgöring/Auskultation ungdomsmottagning Godkänd kurs Godkänd kurs Delmål 6 Metoder för lärande Uppföljning Ha kunskap om hur sociala faktorer påverkar elevers skolsituation och psykiska hälsa samt kunskap om socialtjänstens arbetssätt och regelverk skolläkare i elevhälsan på skola Godkänd kurs Studiebesök/auskultation Socialtjänst/Barnahus 12
Delmål 7 Metoder för lärande Uppföljning Ha kunskap om hur kognitiva och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar elevers skolsituation och psykisk hälsa skolläkare i elevhälsan på skola med samverkan i elevhälsoteam Godkänd kurs Tjänstgöring/Auskultation BUP/NP- mottagning, Barnhabilitering Delmål 8 Metoder för lärande Uppföljning Ha kunskap om hur kroniska sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar hos elever påverkar skolsituationen skolläkare i elevhälsan i skola Tjänstgöring/auskultation BUM Godkänd kurs Delmål 9 Metoder för lärande Uppföljning Ha kunskaper om metoder för kartläggning av medicinska orsaker till inlärningssvårigheter, samt ha kunskaper om förebyggande åtgärder som främjar skolsituation och inlärning skolläkare i elevhälsan på skola med samverkan i elevhälsoteam Godkänd kurs Auskultation logoped, skolpsykolog, skolkurator, specialpedagog 13
Delmål 10 Metoder för lärande Uppföljning Ha kunskaper om sambandet mellan barns rättigheter och utbildningens betydelse för hälsan skolläkare i elevhälsan på skola 2 års heltidstjänstgöring Godkända kurser Delmål 11 Metoder för lärande Uppföljning Ha kunskap om systematiskt arbetsmiljöarbete, samt åtgärder för att anpassa skolmiljön vid funktionsnedsättningar och sjukdomstillstånd skolläkare i elevhälsan på skola Kurs: Arbetsmiljöverket 2 års heltidstjänstgöring Godkända kurser Delmål 12 Metoder för lärande Uppföljning Ha kunskaper om hur barn och ungdomars hälsa påverkas av migration skolläkare i elevhälsan i skola 2 års heltidstjänstgöring Godkända kurser Auskultation flyktingmottagning eller motsvarande 14
Delmål 13 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga till dialog och en öppen kontakt med patienten och dennes närstående med respekt för patientens rätt till information, inflytande och delaktighet i besluten samt att ha kunskap och respekt för transkulturella aspekter och mångfaldsaspekter såsom ålder, språk, etnicitet, sexuell läggning och religion Samt genus Klinisk tjänstgöring under handledning vid enhet Där sådan verksamhet drivs Kurs Medsittning Inomprofessionell Reflektion i grupp Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Intyg om godkänd kurs Utfärdat av kursledare Delmål 14 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, med andra läkare och medarbetare samt med företrädare för allmänheten och olika samhällsinstanser Klinisk tjänstgöring under handleding vid enhet där sådan Verksamhet bedrivs Kurs Vårdteamarbete under handledning Inomprofessionell Reflektion i grupp Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Intyg om godkänd kurs Utfärdat av kursledare Delmål 15 Metoder för lärande Uppföljning Att ha pedagogisk förmåga att kunna undervisa patienter och närstående, andra läkare och medarbetare Samt studenter Klinisk tjänstgöring under handledning vid enhet där sådan Verksamhet bedrivs Kurs Undervisa under hand- ledning Handleda under hand- ledning Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Intyg om godkänd kurs Utfärdat av kursledare 15
Delmål 16 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga att handleda andra läkare och medarbetare samt studenter Klinisk tjänstgöring under handledning vid enhet där sådan Verksamhet bedrivs Kurs Inomprofessionell Reflektion i grupp Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Intyg om godkänd kurs Utfärdat av kursledare Delmål 17 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga att leda i samverkan och dialog med ett ledarskap som präglas av delaktighet och verksamhetsutveckling Klinisk tjänstgöring under handledning vid enhet där sådan Verksamhet bedrivs Kurs Inomprofessionell Reflektion i grupp Teoretiska studier Intyg om godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens utfärdat av aktuell handledare Intyg om godkänd kurs Utfärdat av kursledare Delmål 18 Metoder för lärande Uppföljning Att ha kunskap om hälso- och sjuk- vårdens organisation, administration och regelverk samt om dess styrning för bästa resursutnyttjande Kurs Teoretiska studier Intyg om godkänd kurs Utfärdat av kursledare Delmål 19 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga till ett medicinskt veten- skapligt syn- och förhållningssätt Skriftligt individuellt arbete under handledning enligt Vetenskapliga principer Inomprofessionell Reflektion i grupp Teoretiska studier Intyg om godkänt skriftligt individuellt arbete utfärdat av Aktuell handledare 16
Delmål 20 Metoder för lärande Uppföljning Att ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete Kvalitets- och utvecklingsarbete under handledning Teoretiska studier Intyg om godkänt kvalitets- och utvecklingsarbete utfärdat av aktuell handledare Delmål 21 Metoder för lärande Uppföljning Att ha kunskap om hälsans bestäm- ningsfaktorer och andra folkhälsoaspekter samt om metoder för hälso- främjande och sjuk- domsförebyggande insatser Större yrkesrelaterade Sammankomst Teoretiska studier 17