Miljöriktig hantering och omhändertagande

Bygg och Miljö och hälsoskyddskontoret rivningsavfall Miljöriktig hantering och omhändertagande Slite deponi

Att ta tillvara resurser är allas ansvar! Enligt miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi. Det innebär bland annat att utnyttja alla möjligheter till att minimera avfallsmängderna samt öka återanvändning och återvinning. För att skapa ett hållbart avfallssystem har man i EU beslutat att tillämpa en särskild avfallshierarki som anger vilka åtgärder och behandlingsmetoder som ska prioriteras på alla nivåer i samhället. Följande prioriteringsordning gäller: Avfallsminimering Återanvändning Materialåtervinning Energiutvinning Deponering Arbeta med avfallet så högt upp som möjligt i hierarkin! I första hand ska du genom produktionsplanering och inköpsrutiner undvika att avfall uppkommer. I andra hand bör det återanvändas genom t.ex. pantsystem eller som second hand. I tredje hand skall avfallet utnyttjas som råvara vid framställning av nya produkter. I fjärde hand om materialåtervinning inte är möjlig skall avfallets energiinnehåll utnyttjas för att ersätta andra energiformer, såsom kol, olja och kärnkraft. I femte och sista hand ska avfall som av olika anledningar inte bör eller kan återvinnas skall omhändertas genom miljösäker deponering. Vad är avfall? Avfall definieras i 1 i 15 kap miljöbalken enligt följande: Avfall är varje föremål, ämne eller substans som innehavaren vill, avser eller är skyldig att göra sig av med. Ekonomiskt värde, användning eller återanvändning har inte någon betydelse.

Avfallsansvar HUSHÅLLSAVFALL Hushållsavfall är avfall från hushåll samt liknande avfall från annan verksamhet (15 kap. 2 miljöbalken). Exempel på hushållsavfall är sopor, köksavfall, latrin, slam från slamavskiljare, skrymmande avfall som möbler m.m. men även farligt avfall som läkemedelsrester, oljerester, kemikalier etc. Tekniska förvaltningen, Gotlands kommun är skyldig att transportera bort avfallet vilket samtidigt innebär en skyldighet för ALLA som har hushållsavfall att lämna detta till kommunen. I praktiken innebär detta att en byggarbetsplats bör teckna abonnemang för hushållsavfall. PRODUCENTANSVARSAVFALL Innebär att den som tillverkar eller importerar en produkt också ansvarar, fysiskt och ekonomiskt, för att ta hand om produkten då den blir avfall. Det finns 5 producentansvar (se tabell nedan). Tekniska förvaltningen är entreprenör åt producenterna och tar emot returpapper, förpackningar och el-avfall på sina återvinningscentraler runt omkring på ön. Med producentansvaret följer en skyldighet genom olika producentansvarsförordningar att alla som förbrukar dessa varor ska sortera ut och lämna dessa till nedanstående insamlingssystem. Avfall Exempel på material Mottagare Förpackningar av olika papp, papper, wellpapp, glas, Återvinningscentral materialslag plast, plåt, träförpackningar Returpapper tidningar, direktreklam, kataloger Återvinningscentral El-avfall Tv-apparater, stereoanläggning, Återvinningscentral spisar, datorer etc. Däck Alla typer av däck från personbilar, lastbilar, bussar, traktorer etc. återförsäljare. Bilar VERKSAMHETSAVFALL Lämnas till närmaste gummiverkstad eller annan Skrotbilar lämnas till auktoriserad bilskrot. Är det avfall som uppstår i den specifika verksamheten. Avfallsproducenten d.v.s. byggherren eller fastighetsägaren skall, enligt miljöbalkens 15 kap. 5 a, hantera avfallet på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. För detta kan vem som helst på marknaden anlitas som har de tillstånd och den kunskap som behövs för att kunna utföra arbetet på ett miljömässigt, tekniskt och juridiskt riktigt sätt. Kostnaden står verksamhetsutövaren själv för. En grundläggande princip vid all avfallshantering är att varje avfall ska klassas med en särskild avfallskod som finns benämnd i avfallsförordningens bilaga 2.

Rivning av byggnad Rivningslov Inom detaljplanelagt område krävs rivningslov för att få riva byggnad eller del av byggnad. Ansökan för rivningslov finns hos statsarkitektkontoret. Rivningsanmälan Anmälan om rivning ska göras för alla byggnader förutom komplementbyggnader till småhus och ekonomibyggnader till småhus och ekonomibyggnader för jordbrukets behov. Rivningsanmälan ska även göras då delar av byggnader rivs samt vid vissa ändringsarbeten, exempelvis av bärande konstruktion, hissar, eldstäder, rökkanaler, ventilation mm som medför utrivning och som kan antas innehålla farligt avfall enligt lista i förordningen om farligt avfall. Rivningsmaterial Rivningsmaterial ska omhändertas på ett resurshushållande och miljömässigt sätt så att restmaterialet återanvänds och återvinns i största möjliga utsträckning, så kallad selektiv rivning. Rivningsplan I varje enskilt fall är det byggnadsnämnden som beslutar om anmälan ska kompletteras med en rivningsplan. Rivningsarbete får inte påbörjas förrän rivningsplanen godkänts av byggnadsnämnden. FARLIGT AVFALL Sortering av bygg- och rivningsavfall Farligt avfall och annat specialavfall är sådant avfall som måste hanteras på ett särskilt sätt t.ex. kvicksilver, kadmium, PCB, CFC, kemikalier. Dessa material skall omhändertas vid en särskild anläggning och får inte hamna på deponi eller i någon markutfyllnad där de riskerar påverka grundvatten, växter och djur. Enligt avfallsförordningen (SFS 2001:1063) delas avfall in i olika kategorier. Avfallskategorierna framgår av bilaga 1 och 2 till avfallsförordningen. Farligt avfall definieras som sådant avfall som i förordningens bilaga 2 har försetts med en asterisk (*), eller annat avfall som har någon eller några av de egenskaper som anges i bilaga 3 till förordningen. I inledningen till bilaga 2 visas tillvägagångssättet för att klassa ett avfall. Ytterligare hjälp ges i Renhållningsverksföreningens (RVF) vägledning - klassificering av farligt avfall. Hantering och förvaring Sortera ut farligt avfall från annat avfall, se till att det inte blandas med annat avfall eller andra sorters farligt avfall. (21 Avfallsförordningen) - Förvara farligt avfall på särskilt avsedd plats där golvet är tätt, utan golvbrunn, så att inga vätskor kan nå avloppet. Om avfallet förvaras utomhus ska det ske på tät yta och skyddat från nederbörd. - Större fat av spillolja ska invallas så att minst hälften av lagrad vätskevolym kan hållas vid läckage, dock minst den största behållarens volym. Absorptionsmedel ska finnas tillgängligt. - Dunkar och fat ska märkas med dess innehåll. Det förhindrar förväxling och gör att rätt åtgärd kan vidtas vid olyckor. - För att Du ska ha en uppfattning om hur mycket farligt avfall som uppstår i verksamheten ska allt farligt avfall journalföras. Dessa journaler sparas för att kunna visas upp för tillsynsmyndigheten om så krävs. (13 och 43 Avfallsförordningen samt Gotlands kommuns renhållningsordning)

Transport För att få transportera farligt avfall krävs att transportören har tillstånd eller har gjort en anmälan till länsstyrelsen. (26, 27, 28 och 34 avfallsförordningen) Om ni lämnar ifrån er farligt avfall för borttransport måste ni kontrollera att transportören har detta tillstånd eller är anmäld hos länsstyrelsen. Vidare ska ni som avsändare av det farliga avfallet upprätta ett transportdokument med uppgift om avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag och avfallsmängd. Denna ska undertecknas av både avsändare och mottagare. (41 avfallsförordningen) Ni kan själva transportera bort farligt avfall från er egen verksamhet efter en anmälan till länsstyrelsen. Blankett hittar du på www.gotland.se/mhk ( Blanketter, fakta och föreskrifter ). Mängden farligt avfall ifrån egen verksamhet som ska transporteras får inte uppgå till mer än: två fat (400 liter) oljeavfall per år, ett fat (200 liter) lösningsmedelsavfall per år, ett fat (200 liter) färg- eller lackavfall per år, 300 hela lysrör eller andra ljuskällor per transport, 300 kg använt köldmedium per transport, 300 kg avfall av elektriska och elektroniska produkter per transport, eller sammanlagt 100 kg övrigt farligt avfall per år. Vid denna egentransport behöver ni inte upprätta ett transportdokument. Farligt avfall som innehåller PCB, kvicksilver (med undantag för hela lysrör eller andra ljuskällor), cyanid eller kadmium får dock inte transporteras fritt. Gotlands kommuns tekniska förvaltning tar emot farligt avfall vid mellanlagret vid Skarphäll i Visby. Kontakt: Tekniska förvaltningen Hans Holmert, tfn: 0498-26 97 52. Anteckningar Anteckningar ska alltid föras över det farligt avfall som transporteras. (44 avfallsförordningen) FARLIGT AVFALL MED SÄRSKILD HANTERING: ASBEST För hantering av asbest gäller speciella regler. Det krävs ALLTID tillstånd för att yrkesmässigt arbeta med asbest- eller asbesthaltigt material. Dessutom finns på speciell utbildning för dem som arbetar med rivningsarbeten, där asbest ingår. Arbetsmiljöverket har mer information på sin hemsida: www.av.se. krav Asbestavfall tas emot vid avfallsanläggningen i Slite (se kontaktuppgifter på sista sidan) och ska vara förpackat och märkt farligt avfall. Om det finns risk att avfallet dammar vid lossning ska det vara begjutet med vatten. Exempel på avfallskoder: 17 06 01*, 17 06 03*, 17 06 04, 17 06 05*. FÖRORENADE MASSOR Förorenade massor är massor som är så förorenade att de kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön (MB 10 Kap 1 ). I samband med bygg- och rivningsåtgärder händer det att man upptäcker och identifierar utsläpp och föroreningar som kräver efterbehandling. Det kan röra sig om t.ex. PCB-haltiga fogar och fönster, förorenad mark/massor och byggnadsdelar. Enligt miljöbalkens upplysningsskyldighet, (MB 10 Kap. 9 ) ska fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren genast underrätta tillsynsmyndigheten om en förorening påträffas som riskerar skada eller påverka människors hälsa och miljön. Exempel på avfallskoder: 17 05 03*, 17 05 04*, 17 09 02*.

Efterbehandling/omhändertagande Enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899, 28 ) får man inte heller påbörja en efterbehandlingsåtgärd utan att i god tid (minst 6 veckor) innan verksamheten startar anmält detta till tillsynsmyndigheten. Kontakta miljö och hälsoskyddskontoret för mer info. IMPREGNERAT VIRKE Impregneringen kan bestå av krom, koppar, arsenik, kreosot, tungmetaller, tennföreningar mm. Vid rivning kan impregnerat virke förekomma som trätrallar, träkonstruktioner motståndskraftig mot röta och angrepp, takstolar, syllar mm. Även kreosotbehandlat virke som gamla telefonstolpar kan förekomma på tomter och i trädgårdar, altaner mm. Virke innehållande farliga ämnen klassas som farligt avfall. Exempel på avfallskoder: 17 02 04*, 17 09 03*, 20 01 37*. Avfallet ska separeras i särskild fraktion och förbrännas i anläggning med tillstånd. Ingen sådan anläggning finns för tillfället på Gotland. EL-AVFALL/KYLANLÄGGNINGAR El-avfall är förbrukad elektrisk och elektronisk utrustning, och delar av sådant. Vissa typer av elavfall som kasserade datorer, radio, TV mm omfattas som tidigare nämnts av producentansvar och inlämnas vid en återvinningscentral. Andra typer av el-avfall som fast installerad utrustning för uppvärmning och kylning eller ventilation av byggnader, t.ex. värmepump, elpanna och luftkonditioneringsanläggning faller utanför detta ansvar och tas på Gotland endast emot vid återvinningscentralen vid Slite deponi. Fasta kylanläggningar innehåller miljöfarligt freon (CFC, HCFC) och måste tömmas innan de demonteras bort. Detta skall ske av ackrediterat kylserviceföretag. För allt el-avfall gäller att det ska genomgå förbehandling enligt särskilda bestämmelser, innan slutlig behandling. Det är därför viktigt att el-avfallet sorteras ut separat. Exempel på avfallskoder: 14 06 01*, 14 06 01*, 14 06 02*, 14 06 03*, 14 06 04*, 14 06 05* AVFALL FÖR ÅTERANVÄNDNING Är när att ett föremål eller ämne används igen för samma eller liknande ändamål som tidigare. Exempel på material: Dörrar, fönster, rent trä, belysningsarmaturer, inredningssnickerier, sanitetsgods, lastpallar, möbler etc. AVFALL FÖR ÅTERVINNING Är när ett avfall förvandlas till en ny råvara. Förbränning anses som återvinning av energi. Nedan följer exempel på hantering av byggavfall för återvinning: SKROT Skrot skall inte läggas på deponi eftersom metaller ofta är miljöstörande och på sikt lakas ut till miljön. Skrot är en resurs som skall tas till vara. Exempel på material: Diskbänkar, radiatorer, rör, ventilationstrummor, trapp- och balkongräcken, järn- och aluminiumkonstruktioner, kablar m m. Den utsorterade skrotfraktionen går till fragmenteringsanläggningar och behöver inte vara fullständigt fri från andra produkter. Kontakta närmaste skrotföretag för besked.

TEGEL, KROSSAD BETONG, SCHAKTMASSOR Materialet skall inte läggas på deponi där den tar onödig plats, utan i stället skall fraktionen komma till nytta igen. Exempel på material: Taktegel, tegelsten, lättbetong, kakel, klinker, trasigt sanitetsporslin (fritt från skrot), betongkross och rena schaktmassor. Utsorterad tegel- eller krossad betongfraktion är ett utmärkt material som utfyllnad vid vägbyggen. Schaktmassor o dyl. kan användas som täckmassor vid Slite deponi. Betong och schaktmassor måste vara fri från föroreningar, t ex armeringsjärn, golvmattor, järnkonstruktioner, brädor, reglar, oljor, kemikalier mm. ASFALT I vägbeläggningar kan det förekomma asfalt som innehåller stenkolstjära. Vid misstanke om att asfalt innehåller stenkolstjära ska provtagning ske innan återvinning. Miljö och hälsoskyddsnämnden tillämpar följande riktvärden för asfalt innehållande stenkolstjära: > 1000 ppm 16-PAH, bedöms som farligt avfall och materialet ska omhändertas på särskilt sätt. > 300 - < 1000 ppm 16-PAH, begränsat i vägkonstruktion som bärlager/förstärkningslager under ny asfaltbeläggning, alltså inte inom vattenskyddsområde och alltid efter samråd med miljö och hälsoskyddsnämnden. > 70 - < 300 ppm 16-PAH, Obegränsat i vägkonstruktion som bärlager/förstärkningslager under ny asfaltbeläggning. < 70 ppm 16-PAH, fri användning och inga krav på redovisning av utläggningsplats. Exempel på material: Vägbeläggning Asfalt kan återvinnas och bör inte läggas på deponi. När asfalten, vid återvinning, ska krossas måste detta anmälas till miljö och hälsoskyddsnämnden. AVFALL FÖR ENERGIÅTERVINNING Det brännbara bör om det är möjligt sorteras ut på plats. Fraktionen får inte innehålla kablar, plast, betong, papper, nät, omagnetiska metaller eller tryckimpregnerat virke. Förvara gärna avfallet torrt och under tak och beakta brandrisken vid val av förvaringsplats. Det är för närvarande förbud på att deponera brännbart avfall vid Slite deponi. Exempel på material: Obehandlat trä som ex. rivningsvirke, träspill. Avfallet kan lämnas till vem som helst på marknaden som har de tillstånd och den kunskap som behövs för att kunna utföra arbetet på ett miljömässigt, tekniskt och juridiskt riktigt sätt. Kostnaden för detta står verksamhetsutövaren själv för. Visst verksamhetsavfall kan lämnas vid Slite avfallsanläggning. Kontakt: Tekniska förvaltningen Hans Holmert.

AVFALL FÖR DEPONERING Den fraktion som finns kvar efter sortering kallas deponirest. Detta avfall kan inte komposteras eller brytas ned på ett naturligt sätt. Avfallet kan inte heller eldas upp. Exempel på material: olika typer av isoleringsmaterial stenmaterial, gips och krossat porslin. Från och med den 1 januari 2005 gäller nya regler för alla som lämnar avfall till deponering. Syftet med reglerna är att på sikt ge ett ökat skydd mot spridning och läckage av föroreningar från deponierna. Endast avfall som är karakteriserat får lämnas. Det är den som producerar avfallet som har ansvaret för att en korrekt s.k. grundläggande karakterisering görs. Blankett för grundläggande karaktärisering kan hämtas på www.gotland.se/tf Avfallet kan lämnas vid Slite avfallsanläggning. Kontakt: Tekniska förvaltningen Hans Holmert. TRANSPORT TILL ÅTERANVÄNDNING, ÅTERVINNING, DEPONERING Att transportera avfall som ska återanvändas eller eget avfall mindre än 50 ton/250 m3 per år är fritt och kräver varken tillstånd eller anmälan. Transport av eget avfall över denna mängd kräver anmälan till länsstyrelsen. Kom ihåg att om du kör avfall åt andra krävs det ALLTID anmälan eller tillstånd. Tillstånd eller anmälan För att få behandla, mellanlagra eller på annat sätt hantera avfall krävs att en anmälan görs till miljö och hälsoskyddsnämnden eller att tillstånd söks hos länsstyrelsen. Kontakta miljö och hälsoskyddskontoret för mer info. När det gäller lagring av eget av avfall och farligt avfall från den egna verksamheten får detta ske: Högst ett år om avfallet ska till deponi. Högst 3 år om avfallet ska återvinnas eller återanvändas. Efter denna tid ska hanteringen tillståndsprövas eller anmälas.

Kontakter och ytterligare information MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET 621 81 Visby Tfn: 0498-26 93 82, 26 93 83 e-post: mhk@gotland.se hemsida: www.gotland.se/mhk TEKNISKA FÖRVALTNINGEN 621 81 Visby Kontaktperson: Hans Holmert, 0498-26 97 52 hemsida: www.gotland.se/tf SLITE DEPONI Kontaktperson: Hans Holmert, 0498-26 97 52 MELLANLAGER, FARLIGT AVFALL, SKARPHÄLL Kontaktperson: Hans Holmert, 0498-26 97 52 HÄMTNING FÖR ÅTERVINNING AV ENSILAGEPLAST Ove Klintberg 070-673 00 68, 0498-300 68 STADSARKITEKTKONTORET 621 81 Visby Tfn: 0498-26 92 00 hemsida: www.gotland.se/sak LAGSTIFTNING De viktigaste reglerna finns i miljöbalkens kapitel 15, och i avfallsförordningen m.fl. förordningar och föreskrifter som hör till kapitlet, bland annat de om producentansvar. I Gotlands kommuns renhållningsordning (www.gotland.se) finns lokala föreskrifter om avfallshanteringen på Gotland. YTTERLIGARE INFORMATION DU HITTAR PÅ INTERNET: Handböcker och råd på Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall NFS 2001:22. Naturvårdsverkets handbok 2001:5 handbok om farligt avfall Naturvårdsverkets - Handbok för el-avfall