Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Relevanta dokument
Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern. barnläkare, professor

Barn som anhöriga: Hur går det i skolan?

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor

Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv

Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildnings- och arbetsmarknadsutfall. Caroline Hall SNS,

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015

Skillnader i inkomster och löner mellan kvinnor och män. Erica Lindahl, nationalekonom och forskare på IFAU

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april ling.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB

Lågt socialt deltagande Ålder

Befolkningsuppföljning

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Anhörig den som ger stöd, hjälp, vård och omsorg. omvärlden

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen

Verksamhetsrapport 2010:01

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Analysgruppen. Redovisning inför budgetberedningens arbete. Analysgruppen

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst


Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013

Företagsamheten 2014 Örebro län

Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015

Andelen kvinnor av de företagsamma i Dalarna uppgår till 27,4 procent. Det är lite lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent).

Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Västernorrlands län?

Befolkningsprognos för Norrköping

Företagsamheten 2014 Västerbottens län

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

FREDA-farlighetsbedömning

UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2014

ARBETSRAPPORT NR 6 INOM GAVRA-ROJEKTET. Maria Nygren. Barnen en jämförelse mellan svenska och grekiska barn i tvillingmaterialet (2007)

Kännedomsundersökning 2015

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Hemtjänst

Riv 65-årsgränsen och rädda liv

Hammarlands kommun PM juni 2016

4 Kostnader för fetma

Rapport från Soliditet. Allt fler villaägare fast hos kronofogden September 2009

Arbetsförhållanden missnöje och upplevda påverkansmöjligheter

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS

Channeling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel?

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015

Antalet äldre - idag och imorgon

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Hållbart ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser. ISM Institutet för stressmedicin

Vart är Sverige på väg? Tino Sanandaji. Rotary Talks 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013

Motion till riksdagen 2015/16:2274 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Jämställdhet i arbetslivet

Unga föräldrars deltagande i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Ulf Hyvönen Magdalena Sjöberg

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

(6,8 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av november 2012

Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010

Prognos för hushållens ekonomi i januari Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år

Alla föräldrar i länet med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas föräldrastöd innan utgången av 2012.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober 2013

Faktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober (7,4%)

Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Norrbottens län?

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari (7,9%)

Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Dalarnas län?

Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Jämtlands län?

Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Marie-Louises frågor. Epidemiologi. Register

Regional utvecklingsstab

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015

Infektionssjukdomar. Välfärdssjukdomar. Bristsjukdomar. Schematisk bild över förändringar i sjukdomspanoramat

Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari (11,6 %)

Dnr: 2010/ Dnr: Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

Alkoholliberalism på väg att bli omodern?

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Transkript:

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Förväntad livslängd under 1900- talet bland män och kvinnor i riket (Källa:SCB) 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 Män Kvinnor 20,00 10,00 0,00 tomas.hemmingsson@sorad.su.se 2

Kvinnors hälsa och mäns hälsa Könsparadoxen: Kvinnor lever längre än män Kvinnor rapporterar oftare mer ohälsa än män Kvinnor har högre sjukskrivningstal än män tomas.hemmingsson@sorad.su.se 3

Mäns och kvinnors sjuktal mellan 1955 och 2012 sjuktal=genomsnittligt antal utbetalade sjukpenningdagar/sjukpenningförsäkrad 35 30 25 20 15 kvinnor män 10 5 0

Självrapporterad ohälsa 18-64 år i Stockholms läns hälsoenkät 2010 Kvinnor Män Värk i rörelseorganen 30% 21% Psykisk ohälsa 24% 16% Sämre än god hälsa 20% 18% tomas.hemmingsson@sorad.su.se 5

Varför ökade skillnaderna mellan män och kvinnor i livslängd? Ekonomisk tillväxt gynnade kvinnorna mer Män hade mer ogynnsamma arbetsförhållanden Ogynnsamma levnadsvanor vanligare bland män tomas.hemmingsson@sorad.su.se 6

Vilken roll spelar levnadsvanor för skillnader i dödlighet mellan män och kvinnor? Hemström (1999) försökte förklara de stora skillnaderna i dödlighet mellan män och kvinnor åren 1945-1994 Studien kunde visa att skillnader i alkoholkonsumtion mellan män och kvinnor bidrog tomas.hemmingsson@sorad.su.se 7

Förväntad livslängd under 1900- talet bland män och kvinnor i riket (Källa:SCB) 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 Män Kvinnor 20,00 10,00 0,00 tomas.hemmingsson@sorad.su.se 8

Varför minskar skillnaderna mellan män och kvinnor i livslängd? Nedgång i antalet fall med hjärt- och kärlsjuklighet 1987-2009 bland män men inte bland kvinnor tomas.hemmingsson@sorad.su.se 9

Alkoholrelaterad dödlighet 40-60 år per 100 000 invånare 1997-2013 (Källa: Socialstyrelsen) 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 Män Kvinnor 20,00 10,00 0,00 tomas.hemmingsson@sorad.su.se 10

Alkoholrelaterad sjukhusvård (20-50 år) per 100 000 invånare 1998-2012 (Källa: Socialstyrelsen) 600,00 500,00 400,00 300,00 Män Kvinnor 200,00 100,00 0,00 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 tomas.hemmingsson@sorad.su.se 11

Dödlighet i lungcancer per 100 000 invånare 1998-2013 (Källa: Socialstyrelsen) 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 Män Kvinnor 15,00 10,00 5,00 0,00 tomas.hemmingsson@sorad.su.se 12

Beräkning av sjukdomsbörda i befolkningen orsakad av alkohol (DALY=disability adjusted life years, rapport från Inst för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet, Agardh mfl 2014) Andel av den totala sjukdomsbördan som kan förklaras av alkohol 1990 2005 2010 Män 4.6% 5.6% 5.0% Kvinnor 1.6% 1.7% 1.6% Totalt 3.2% 3.7% 3.4% tomas.hemmingsson@sorad.su.se 13

Vilka sociala faktorer är kopplade till hög alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem? Social isolering Vissa arbetsförhållanden (lågt inflytande mm) Arbetslöshet Psykisk ohälsa tomas.hemmingsson@sorad.su.se 14

Inte alltid klart hur riktningen av sambandet går En riskfylld alkoholkonsumtion kan leda till: Social isolering Vissa arbetsförhållanden (lågt inflytande mm) Arbetslöshet Psykisk ohälsa tomas.hemmingsson@sorad.su.se 15

Arbetslöshet och alkoholkonsumtion i Stockholms läns folkhälsokohort (Backhans M, Lundin A. Hemmingsson T. Binge drinking a predictor for or a consequence of unemployment. Alcoholism: Clin Exp Res 2012; 11: 1983-90) Enkätinformation om levnadsförhållanden och levnadsvanor 2002 och 2007 13 000 personer i åldern 25-59 år 2002 utan tidigare erfarenhet av arbetslöshet Information om riskbruk av alkohol 2002 and 2007 från enkäter Information om arbetslöshet 2003-2006 hämtades från register tomas.hemmingsson@sorad.su.se 16

Arbetslöshet och alkoholkonsumtion i Stockholms läns folkhälsokohort De med riskbruk av alkohol 2002 hade en ökad risk att bli arbetslösa 2003-2006 Arbetslöshet 2003-2006 ökade inte risken att ha ett riskbruk av alkohol 2007 Mönstret var likartat för män och kvinnor tomas.hemmingsson@sorad.su.se 17

När i livet grundläggs ogynnsamma levnadsvanor? Barndomen? Ungdomen? Senare? tomas.hemmingsson@sorad.su.se 18

Alkoholvanor bland unga Alkoholvanor - Förändras över livet - Ökar under tonåren - Hög konsumtion vanlig i åldern 18-24 år, men minskar ofta senare - Samband mellan hög alkoholkonsumtion i ungdomen och senare i livet - Det betyder att vissa fortsätter en hög konsumtion och andra minskar sin konsumtion tomas.hemmingsson@sorad.su.se 19

Risker med tidig alkoholkonsumtion Perspektiv på följder av alkoholbruk i unga år: Påverkar den unga hjärnans utveckling och kan skapa ett alkoholberoende En hög och frekvent alkoholkonsumtion skapar ett beroende (oavsett ålder) En hög alkoholkonsumtion kan vara en del av en identitet och påverka val av umgänge tomas.hemmingsson@sorad.su.se 20

Review McCambridge mfl (2011): Review av kohortstudier av långsiktiga effekter av alkoholkonsumtion i ungdomen: Inkluderade studier där alkoholkonsumtion mättes i åldrarna 16-19 år Uppföljning med avseende på senare alkoholkonsumtion och/eller effekter på hälsa eller social karriär från 20 års ålder tomas.hemmingsson@sorad.su.se 21

Review McCambridge mfl (2011): Review av kohortstudier av långsiktiga effekter av alkoholkonsumtion i ungdomen 1. Starkt stöd för att alkoholkonsumtion i ungdomen har ett samband med senare alkoholkonsumtion 2. Svagare stöd för att alkoholkonsumtion i ungdomen har ett samband med fysisk och psykisk ohälsa senare i livet, och med negativa sociala konsekvenser tomas.hemmingsson@sorad.su.se 22

Norsk studie från 2012 Norström T och Pape H. Associations between adolescent heavy drinking and problem drinking in early adulthood: Implications for prevention Ungdomar 14-17 år 1992 följs upp igen 2005 Conclusion: Because of the marked discontinuity in drinking behaviors from adolescence to early adulthood, the potential for long-term effects of interventions targeted at heavy episodic drinking among youth are likely to be limited tomas.hemmingsson@sorad.su.se 23

Riskfaktorer i ungdomen för senare hög alkoholkonsumtion och/eller alkoholrelaterade besvär Sociala problem i familjen Traumatiska händelser i barn- och ungdomen Psykisk ohälsa Föräldrars psykiska ohälsa Föräldrars alkoholkonsumtion tomas.hemmingsson@sorad.su.se 24

Sociala förhållanden i barndomen och alkoholrelaterade problem före 40 års ålder (Gauffin K et al The effect of childhood socioeconomic position on alcohol abuse in later life A Swedish cohort study. JECH 2013;67:932-938) Ca 950 000 män och kvinnor födda 1973-1984 Socioekonomiska förhållanden i barndomen baseras på information från föräldrarnas yrke Samtliga följdes sedan i register med avseende på alkoholrelaterade problem Från register hämtades information om föräldrarnas alkoholproblem och kriminalitet tomas.hemmingsson@sorad.su.se 25

Sociala förhållanden i barndomen och alkoholrelaterade problem före 40 års ålder (Gauffin K et al The effect of childhood socioeconomic position on alcohol abuse in later life A Swedish cohort study. JECH 2013;67:932-938) Män Kvinnor Högre tjänstemän 1.0 1.0 Mellan tjänstemän 1.09 1.13 Lägre tjänstemän 1.49 1.33 Facklärda arbetare 1.81 1.45 Ej facklärda arbetare 2.34 1.95 tomas.hemmingsson@sorad.su.se 26

Socioekonomisk position och alkoholrelaterade diagnoser bland 20 000 medelålders män och kvinnor födda runt 1950 Högre/mellan tjänstemän Män Kvinnor 1.0 1.0 Lägre tjänstemän 1.67 1.70 Facklärda arbetare 2.74 1.26 Ej facklärda arbetare 3.06 1.28 tomas.hemmingsson@sorad.su.se 27

Prevalens 30 Högkonsumtion av alkohol 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Ej facklärda arbetare Facklärda Lägre Mellan Högre arbetare tjänstemän tjänstemän tjänstemän Socioekonomisk indelning i 6 kategorier Företagare, bönder Kön Män Kvinnor Åldersstandardiserad kalibreringsvikt

Prevalens Intensivkonsumtion av alkohol i FHE 2010 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Ej facklärd arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Socioekonomisk position Högre tjänstemän Kön Män Kvinnor tomas.hemmingsson@sorad.su.se 29

Hur utvecklas alkoholkonsumtionen bland unga idag? Alkoholkonsumtionen minskar i befolkningen sedan flera år Den största minskningen ses bland ungdomar Unga kvinnor berusningsdricker i samma utsträckning som unga män Oklart hur den socioekonomiska fördelningen ser ut bland yngre, men lågutbildade har oftare ett riskbruk tomas.hemmingsson@sorad.su.se 30

Sammanfattning Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade besvär har ökat hos kvinnor över en längre tid Socioekonomiska skillnader i besvär även bland kvinnor Män konsumerar mer alkohol och har betydligt oftare en riskfylld konsumtion Tidig alkoholkonsumtion är en riskfaktor för senare alkoholrelaterade besvär, men andra faktorer möjligen viktigare tomas.hemmingsson@sorad.su.se 31

Tack för uppmärksamheten tomas.hemmingsson@sorad.su.se 32