VALPLATTFORM Version1-20140708 Fastställd Version2-20140801 Rev: En Skola för lärande.
Tel.vxl 08-550 30 333 Hälso- och sjukvård i en rättvis välfärd Våra visioner för framtidens hälso- och sjukvård SPI Välfärden vill se en hälso- och sjukvård som präglas av humanistisk kompetens, ett personligt och medmänskligt omhändertagande, tillgänglighet, kontinuitet, flexibilitet och säkerhet. Politiken ska inte, som nu, detaljstyra vården. Politiken ska ha visionerna, peka mot målen och ange de ekonomiska ramarna. Professionens uppgift ska vara att utforma vården därefter. Merparten av en regions budget går till sjukvården. Verksamheten inom sjukvården kännetecknas av patientköer, ökad byråkrati, stora omorganisationer och omfattande upphandlingar. Oavsett om vi har ett borgerligt eller socialistiskt styre, drivs sjukvården på ett icke kostnadseffektivt sätt. Behoven ska styra Det är befolkningens medicinska behov som ska styra vården. De svårast sjuka och de små barnen ska prioriteras i första hand. De orimligt långa köerna till olika sjukvårdande behandlingar måste minska. Huvuddelen av tid och kostnader ska inte läggas på byråkrati. Patienterna och vården ska alltid vara det primära. Vården och tillgängligheten måste i första hand anpassas efter patienternas behov, men samtidigt utföras på ett kostnadseffektivt sätt. Läkarbrist, lönepolicy och fortbildningsmöjligheter Problemen inom sjukvården är huvudsakligen orsakade av läkarbristen. I dagsläget saknas ett par hundra läkare på vårdcentralerna i Sverige och sjukhusen är ofta underbemannade på läkare. SPI Välfärden menar att regeringen snarast måste ta ansvar för detta genom att prioritera utbildningstakten av läkare. Läkarfackets inflytande över utbildningstakten måste omedelbart brytas. I det framtida Sverige, där man räknar med en drastisk ökning av den äldre befolkningen, är utbildningen av geriatriker angeläget. Sjuksköterskebristen är ytterligare ett problem. Till stor del kan detta bero på att löneutvecklingen har släpat efter, vilket medför att välutbildad personal som sjuksköterskor och barnmorskor istället väljer att arbeta utanför Sverige. Detta är ett stort misslyckande som omgående måste rättas till. Det råder även brist på specialistutbildade sjuksköterskor. Utbildningsmöjligheterna och intresset av att gå vidare i sin kunskapsutveckling är en mycket viktig angelägenhet som SPI Välfärden vill uppmärksamma. Redan i dag måste man stänga vissa intensivvårds- platser för att det inte finns tillräckligt med specialistkunnande.
Tel.vxl 08-550 30 333 Besparingar och neddragningar De stora löneökningarna inom sjukvården sker på olika chefsnivåer, medan sjuksköterskor och undersköterskor får stå tillbaka. När besparingar genomförs sker detta nästan alltid i produktionen. Under lång tid har man dragit ner på antalet undersköterskor och i stället låtit sjuksköterskor överta deras arbetsuppgifter. Satsningar på företagsutvecklare, inkubatorer och andra verksamheter som inte ryms inom huvudansvaret för sjukvård och kollektivtrafik är verksamheter som man kan spara in på. Sponsring av golftävlingar, nöjesarrangemang och andra dylika arrangemang måste läggas ner tills pengar finns för detta. Omfattningen av administration och politisk organisation måste givetvis ses över innan man gör besparingar i sjukvården eller funderar på ytterligare skattehöjningar. Omorganisationer Oavsett vilken majoritet som styrt, så har arbetet med vården präglats av ständiga omorganisationer och omflyttningar av personal. Mestadels har detta styrts av politiskt ideologiska idéer. Sammanslagning av stora sjukhus till gigantiska enheter skapar enbart mer byråkrati och skenande kostnader. Stordriftsfördelar kan skapas inom industrin, men inte inom en individanpassad verksamhet som sjukvården. Varje större sjukhus ska vara sin egen förvaltning, men samarbete mellan sjukhusen ska vara en självklarhet. Primärvården Primärvården är och ska vara en väsentlig del av den öppna hälso- och sjukvården, där bassjukvården huvudsakligen ska utföras. Det är också dit man i första hand ska vända sig när man behöver vård, förutom vid livshotande tillstånd. Primärvården ska ansvara för grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande vård och rehabilitering. Endast livshotande tillstånd eller sjukdomar som behöver sjukhusets speciella medicinska och tekniska resurser ska specialistvården och sjukhusen ta hand om. Sjukhusens akutmottagningar och ambulanssjukvården ska inte behöva belastas av tillstånd som tillhör primärvårdens ansvarsområde. Att fritt få välja sin läkare, psykolog, barnmorska med mera är, och ska i framtiden också vara, en självklarhet. Primärvården ska präglas av tillgänglighet, kontinuitet och närhet. Det ska självfallet vara regel att du får träffa samma läkare vid varje besök, den husläkare som du själv har valt och på den vårdcentral där du har listat dig. Ett byråkratiskt mottagande på en vårdcentral är inte acceptabelt. Givetvis ska du kunna gå in på din vårdcentral för att boka tid, istället för att behöva vänta i långa telefonköer hemma. En vårdcentral ska inte kunna avvisa tyngre patienter till förmån för patienter med enklare åkommor.
Tel.vxl 08-550 30 333 Vårdplatserna och kommunernas ansvar Antalet vårdplatser måste ökas så att det motsvarar behoven, även vid förväntade toppar. Patienter får inte rutinmässigt placeras i korridorer, städskrubbar eller på avdelningar som inte är avsedda för deras vårdbehov. I dag är det uppenbart att förlossningsvården är underdimensionerad i förhållande till behoven. Bristen på barnmorskor är påtaglig. Problemet med överbeläggningar och bristen på vårdplatser har alltsedan 80- talet varit ett välkänt fenomen. Färdigbehandlade patienter har tvingats ligga kvar på sjukhus, med överbeläggningar som följd. Kommunens hemsjukvård och äldreomsorg måste därför ta ett betydligt större ansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter. Dessa får inte belasta sjukhusets dyra vårdavdelningar så som sker idag. För att få till en effektivitet här, bör betalningsansvaret för färdigbehandlade patienter därför övergå till kommunen redan inom 48 timmar. Det måste också finnas en beredskap inom kommunen som snabbt kan tillhandahålla akuta korttids- och eller mellanvårdsplatser vid behov. Det ska också finnas möjlighet att fatta akuta biståndsbeslut vid hastigt påkomna vårdbehov, för att inte ytterligare belasta sjukhusets vårdavdelningar. Medicinskt färdigbehandlade patienter ska få möjlighet att tillfriskna med hjälp av kvalificerade rehabiliteringsinsatser. Specialistsjukvården Den högspecialiserade sjukvården är lika viktig och värdefull som primärvården. Här behövs en omfattande samordning, inte bara inom regionerna, utan även inom landet som helhet. Det finns många olika och angelägna specialistområden, men vi väljer bara att nämna några som exempel. Stroke är en komplex sjukdom som orsakas av både arv och miljö och drabbar människor i olika åldrar. Stroke innebär ett enormt lidande för individen och är även kostsamt för samhället. Vi kan spara miljoner genom att förbättra strokesjukvården. Det viktiga arbetet med att förebygga insjuknande i stroke måste intensifieras. Diagnos- och behandlingsmetoder bör fortsätta att utvecklas. Att kvinnosjukvården fungerar optimalt är också en viktig fråga för SPI, såväl som männens rätt till PSA-test för att utesluta sjukdomar och cancer i prostatakörteln. Stafettläkarsystemet och hyrsjuksköterskor Tanken med stafettläkare eller hyrläkare var från början god. Dessa allmänläkare var tänkta att arbeta tillfälligt på en vårdcentral, eller ett sjukhus, för att fylla ut vakanser. I glesbygder, där det kan vara svårt att rekrytera fasta läkare, kan systemet fylla en funktion, men knappast i en region som t.ex. Skåne. Systemet innebär främst en bristande vårdkontinuitet och därmed också en försämrad patientsäkerhet. Det kan även innebära ett brott mot HSL (hälso- och sjukvårdslagen), där rätten till en fast läkarkontakt finns lagstadgad. Stafettläkarna anses även vara kostnadsdrivande för huvudmännen inom vården.
Tel.vxl 08-550 30 333 För SPI Välfärden, som värnar om den åldrande befolkningen, ska kontinuiteten och ansvarstagandet stå så pass i fokus att stafettläkare inte bör komma ifråga. Det behövs läkare och sjuksköterskor som ser helheten hos individen, människan. Professionell hantverkskvalitet på en vårdcentral, där kontinuitet är ett av honnörsorden, kan aldrig utföras av tillfälligt ambulerande stafettläkare. År 2013 blev bristen på sjuksköterskor tydlig i hela landet. Den dåliga personalpolitiken och de låga ingångslönerna för sjuksköterskor gör det svårt både att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Därför har hyrsjuksköterskor blivit ett nytt begrepp med skenande kostnader för landstingen och försämrad patientsäkerhet som följd. Åldrad kropp känslig för läkemedel Övermedicinering är ett allvarligt fenomen och en stor risk för äldre som är viktigt att lyfta fram och åtgärda. Det normala åldrandet leder till kroppsliga förändringar som påverkar läkemedels omsättning och verkan. Detta medför ofta att effekterna av läkemedlen förstärks och förlängs. Njurfunktionen börjar avta redan vid 30-40-årsåldern och är halverad vid 80. Många läkemedel är beroende av njurfunktionen för att kunna lämna kroppen. Även hjärnan blir med åldern mer känslig för många typer av läkemedel. När vi blir äldre och drabbas av diverse sjukdomar är det inte ovanligt att vården sprids ut på flera vårdgivare eller flera läkare. Övermedicinering, utskrivning av motverkande mediciner eller till och med mediciner som är skadliga i kombination, är inte ovanligt. Det kan inte vara meningen att äldre patienter, med stor tilltro till sina läkare, ska behöva kontrollera detta själva. SPI Välfärden föreslår därför att det inrättas ett nationellt gemensamt journalsystem. Det primära ansvaret för regelbunden läkemedelsöversyn bör ligga hos primärvården och den husläkare man har valt, där patientjournalen ska visa en samlad bild av patientens totala medicinering. Det är också viktigt att patienten får möjlighet att delta i besluten om sin medicinering. Höjd livskvalitet med äldrevårdscentral Barnavårdscentraler (BVC) och mödravårdscentraler (MVC) är idag helt naturliga inslag i den svenska sjukvården. Dessa har funnits länge och har lett till att hälsan för småbarn och deras mödrar radikalt har förbättrats. I Sverige har vi en stor åldrande befolkning och antalet personer över 80 år kommer inom bara några decennier att fördubblas. Vi måste därför kunna erbjuda äldrevårds- centraler (ÄVC) för de äldres vårdbehov och inriktningen bör vara personer över 75 år eller personer över 65 år med komplicerad demensproblematik. Personalen på ÄVC ska vara specialistutbildade läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och geriatriker som i team arbetar med de äldre ur ett helhetsperspektiv. En ÄVC kan på ett tidigt stadium avhjälpa eller lindra sjukdomar som inte kräver sjukhusvård. Det förbättrar möjligheten för de äldre att få en adekvat vård, framför allt för de multisjuka och de som har komplexa vårdbehov. Läkemedelsanvändningen kan bättre uppmärksammas och felaktig användning förebyggas.
Tel.vxl 08-550 30 333 Det innebär också att människor som bor i vård- och omsorgsboenden kan få sin sjukvård direkt i boendet och inte behöver åka till akuten. Med en välfungerande ÄVC får den äldre en direktlinje in till vården, vilket innebär en snabb kontakt utan långa väntetider och omständliga knappval. Sammantaget kan detta leda till stora vinster för samhället i form av lägre vårdkostnader, men också för den enskilde i form av högre livskvalitet. Färdtjänst och ambulanssjukvård Färdtjänsten måste upphandlas med kvalitet och långsiktighet som honnörsord. Beställningscentralen ska finnas i respektive landsting, så att lokalkännedom, kännedom om rådande trafiksituation och väderlek kan utnyttjas och utvecklas. Förr var ambulansen enbart en transportorganisation. Idag ger man där avancerad akutsjukvård. Egenavgift för ambulans bör införas och vara avdragsgill gentemot kostnaden för läkarbesöket. På så sätt minskar riskerna att ambulans otillbörligt nyttjas, i fall då kollektivtrafik, taxi, färdtjänst, sjukresa eller eget fordon vore det rätta transportmedlet. Vidare bör organisationen av sjukresor utformas så att denna kan utföra alla typer av sjukresor där ambulans inte är nödvändig. IT- lösningar Övertron till IT- systemens förmåga att lösa alla problem är i sig ett eget problem. Upphandlingarna sker inte alltid på optimalt sätt, användarna är sällan inblandade och inkörningsproblemen underskattas nästan alltid. Ett felaktigt system som implementeras i en så stor och känslig verksamhet, stjäl betydligt mer tid än ett bra system sparar. Vinster inom välfärden SPI Välfärden är emot all form av kortsiktiga, spekulativa verksamheter i välfärden. I detta inbegriper vi all skattefinansierad eller skattesubventionerad verksamhet. Men vi välkomnar alla entreprenörer som vill starta och driva verksamheter som utvecklar vår gemensamma välfärd. Inom vård och omsorg är det mest kvinnor som är verksamma. Det är också kvinnor som nu vill driva företag inom dessa sektorer. Att försvåra för dem, samtidigt som man driver kvotering i bolagsstyrelserna som ett feminint mål, är inget annat än hyckleri. Ett friskskatteavdrag även för golf Genomsnittsåldern ökar i Sverige. Nya genombrott i bekämpningen av våra vanligaste sjukdomar gör att vi lever allt längre. Om vi inte lever ett aktivt liv, kommer detta på sikt att öka kostnaderna för vård och omsorg. SPI Välfärden vill därför införa ett friskskatteavdrag för pensionärer på 5.000 kronor per år, att användas för den egna friskvården. I detta sammanhang vill vi att riksdagen lyfter bort snobbstämpeln och tillåter att detta avdrag även kan användas för att betala årsavgiften i en svensk golfklubb. Golf bedrivs i naturen, med socialt umgänge och ytterst få skaderisker för äldre. Sporten är dessutom, i sin konstruktion, en utomordentlig aktivitet att bedriva över generationsklyftorna. En mormor kan tävla på samma villkor med sitt barnbarn.
Tel.vxl 08-550 30 333 Vad kräver SPI Välfärden? Inga fler besparingar i produktionen Framtida besparingar inom Region Skåne ska göras i administrationen, sponsring och verksamheter utanför regionens båda kärnverksamheter, vård och omsorg samt kollektivtrafiken. En översyn av overheadkostnaderna bör omgående genomföras. Endast väl motiverade omorganisationer Att samla specialistvården till ett sjukhus, i Skåne, med de relativt korta avstånd vi har inom regionen kan vara bra. Men fördelar och nackdelar måste vara väl utredda och kommuniceras med såväl personal som allmänhet. Personalen ska vara delaktig. Behoven ska styra Det är befolkningens medicinska behov som ska styra vården. De orimligt långa köerna till olika sjukvårdande behandlingar måste minska. Fler läkare och en fungerande lönepolicy Vi kräver att antalet utbildningsplatser för läkare utökas. Läkarfackets inflytande över utbildningens omfattning måste brytas. Lönesättningen måste också fungera så att det aldrig uppstår brist på välutbildad, vårdande personal, på grund av en för dålig löneutveckling. Detta gäller inte enbart läkare. Effektivt utnyttjande av dyra vårdplatser Färdigbehandlade patienter ska inte ligga kvar på sjukhus. Det skapar överbeläggning. Betalningsansvaret för färdigbehandlade patienter ska övergå till kommunen redan efter 48 timmar. Mellanvårdsplatser måste skapas i kommunerna. En tillgänglig primärvård Ett byråkratiskt mottagande på en vårdcentral är inte acceptabelt. Givetvis ska du kunna gå in på din vårdcentral för att boka tid, istället för att behöva vänta i långa telefonköer hemma. En vårdcentral ska heller inte kunna avvisa tyngre patienter till förmån för patienter med enklare åkommor. Ett nationellt journalsystem som förhindrar felaktig medicinering Vi vill att det inrättas ett nationellt gemensamt journalsystem för att minimera riskerna för felaktig medicinering eller övermedicinering. Det primära ansvaret för regelbunden läkemedelsöversyn bör ligga hos primärvården och den husläkare man har valt, där patientjournalen ska visa en samlad bild av patientens totala medicinering. Äldrevårdscentraler På samma sätt som det finn barnavårdscentraler (BVC) och mödravårdscentraler (MVC) vill vi att det inrättas äldrevårdscentraler (ÄVC) för de äldres vårdbehov och inriktningen bör vara personer över 75 år eller personer över 65 år med komplicerad demensproblematik. Ett friskvårdsavdrag SPI Välfärden vill införa ett friskskatteavdrag för pensionärer på 5.000 kronor per år, att användas för den egna friskvården.
Tel. vxl 08-550 30 333 En skola för lärande Den svenska skolan har hamnat i en återvändsgränd. Ingen annan offentlig verksamhet har utsatts för så mycket tyckande och experimenterande som just utbildningsväsendet i vårt land. Varningssignalerna har duggat tätt under de senaste tjugo åren. De är helt samstämmiga, gör om, gör rätt. Det är dags för en skola där man sätter lärandet i fokus. Nedmonteringen av den svenska skolan Det finns väl inget som det har förändrats och experimenterats så mycket med som just den svenska skolan. Allt detta har inte lett till några förbättringar för elever, lärare eller resultat. Snarare visar de senaste Pisa-rapporterna på nedslående resultat och stora brister i det svenska skolsystemet. Det kommer att krävas genomgripande förändringar inom många områden för att få svensk skola på fötter igen. Under mitten av 60-talet fick socialdemokraterna för sig att det fanns en social orättvisa inbyggd i studentexamen. Därför togs den bort från och med 1969. Det svenska folket skulle inte utbildas med spetskompetens, vi skulle lära oss bli allmänt goda samhällsmedborgare. Numera kan ungdomar med underkända betyg över hela linjen, stå med vit mössa på ett lastbilsflak och sjunga fy fan vad jag är bra! Det är naturligtvis förödande för hela gymnasieskolan att studenten är devalverad till platt ingenting. På 90-talet genomdrev Göran Persson (S), trots hårt motstånd, kommunaliseringen av skolan. Detta är och var starten för den segregerade skolan. I dag finns det väl ingen inom (S) som är beredd att försvara denna reform. Och definitivt ingen inom Alliansen. I samband med kommunaliseringen av skolan, började också degraderingen av läraryrket. Lektorer och adjunkter blev gymnasielärare, för att senare helt enkelt bli pedagoger. Med försämrade lönevillkor och utraderad status i klassrummet blev det tidigare så viktiga yrket lärare ett låglöne- och lågstatusyrke. Detta var en medveten politisk process! Gymnasieskola och näringsliv i gynnsam samverkan Elever som totalt saknar intresse för vidare studier i teoretiska ämnen tvingas idag att efter avslutad grundskola tillbringa ytterligare tre år på gymnasiet. Detta har visat sig vara förödande, inte bara för eleven själv, utan även för kamraterna. Avhoppen från gymnasiet är årligen många och ett stort antal elever går ut med F i flera ämnen. De elever som hellre vill läsa en inriktning som leder direkt till ett specifikt yrke, ska därför ges möjlighet att inom gymnasieskolans ram gå en yrkesförberedande utbildning, som t.ex. handel och kontor eller barn och fritid. I en sådan utbildning varvas teoristudier med omfattande praktik. Ytterligare en möjlighet inom gymnasieskolan bör vara moderna lärlingsutbildningar direkt kopplade till olika företag och branscher. Dessa ska i huvudsak genomföras på en arbetsplats och direkt leda till jobb på företaget, som t.ex. rörmokare, plåtslagare eller florister. Den teoretiska delen av lärlingsutbildningen ska kunna läsas som specifika kurser på gymnasieskolan.
Tel. vxl 08-550 30 333 Kvalitetssäkrad examen för universitets- eller högskolestudier I Sverige har det alltför länge varit illa att öppet våga satsa på duktiga elever. Om vi vill ha tillbaka något av den spetskompetens som Sverige tidigare varit känt för, måste vi också ha en examen som är värt namnet. De elever som har förutsättningar för och vilja till vidare studier på universitet och högskolor ska därför ges möjlighet att gå i klasser på gymnasiet med likasinnade kamrater för att få den studiero, motivation och de utbildningsmöjligheter som krävs för detta. Denna gymnasieutbildning ska leda till en kvalitetssäkrad examen som visar att eleven är kvalificerad och kompetent för vidare studier på universitet eller högskola. Lärarutbildningen Kan man inte bli något annat, kan man ju alltid bli lärare Denna sanning måste det snarast bli en ändring på. Sverige behöver duktiga och välutbildade lärare som kan ansvara för att även kommande generationer står väl rustade inför framtiden. Men lärarutbildningen har fått så låg status att den bedöms som en räddningsplanka om man inte får arbete på lagret i en välkänd livsmedelskedja. Det finns i princip inga intagningskrav på lärarutbildningen längre, vilket innebär att man under ett antal år framöver kommer att släppa ut en hel del lärare som varken är lämpliga eller har färdigheter för att lära ut någonting till de barn och ungdomar de får ansvar för. Detta innebär också att politiska initiativ på skolområdet kommer att vara svåra, för att inte säga omöjliga, att genomföra eftersom det mycket snart uppstår en brist på kompetenta och motiverade lärare. Det är därför hög tid att vi ställer krav på lärarutbildningen och blivande lärare. En klart förbättrad löneutveckling, kombinerad med kraftigt höjda intagningskrav, skulle med all säkerhet snabbt förändra bilden. Vi kan inte heller bortse från behovet av en kompetenshöjning hos dem som ansvarar för och arbetar med lärarutbildningen. Föräldrarnas ansvar måste stärkas Som ett naturligt led i vår uppfostran till goda samhällsmedborgare har också föräldrarnas ansvar för barnen, alltsedan sextiotalet, övertagits av samhället. De små barnen börjar ofta redan som ettåringar på förskola Därefter ska skolan ta över ansvaret. Det har gått så långt att många föräldrar helt har tappat greppet om sina barn och inte längre ser sitt eget föräldraansvar för barnens utveckling, förrän det har gått snett. Och då är det dags att utkräva ansvar! Då blir föräldrarna plötsligt ombud för sina barn gentemot lärarna och skolan. Därefter kräver man upprättelse eller till och med skadestånd. Många föräldrar är också snabba på att anmäla till skolverket om de t.ex. inte tycker att deras barn har fått rätt betyg. Vi frågar oss var föräldrarna fanns, när de verkligen behövdes.
Tel. vxl 08-550 30 333 Elevdemokratin Ett viktigt inslag i de olika experiment som skolan har utsatts för, är det ökade inflytandet för eleverna. Skolan är en arbetsplats för elever, så väl som för lärare. Men eleverna är också det råmaterial som lärarna är satta att förädla och utveckla. Att ställa krav är att bry sig! Lärarna måste få börja ställa krav på eleverna utan att det står i konflikt med elevdemokratin. I dagens svenska skola har lärarens roll i klassrummet förvandlats från en överordnad till en medarbetare för eleverna. Detta utökade kompetenskrav på lärarna rimmar illa med sänkta utbildningskrav. En skicklig lärare kan styra eleverna och skapa ett bra arbetsklimat, medan en mindre skicklig lätt tappar kontrollen. När läraren tappar kontrollen i klassrummet, drabbas alla. Läraren, de duktiga eleverna och de elever som behöver hjälp. Skolan blir då en dålig arbetsplats för alla. Kompetenskrav Talet om behöriga och obehöriga lärare visar bara den brist på förståelse från dagens politiker för skolarbetet. Det förekommer att obehörig personal arbetar på en skola, men en lärare är de facto utbildad. Ingen kan vara obehörig lärare, lika lite som någon kan vara obehörig polis eller obehörig läkare. Obehörig lärare är ett uttryck som uppfunnits av kommunala politiker med besparingar i blicken. Om vem som helst kan sköta arbetet i klassrummet, varför ska man då ge en bra löneutveckling till de som utbildat sig i yrket?
Tel. vxl 08-550 30 333 Vad kräver SPI Välfärden? Förstatliga skolan Den svenska skolan har gått kräftgång sedan den kommunaliserades. Om huvudmannaskapet flyttas från kommunerna till staten, kan löneutveckling och anställningsvillkor för lärarna samordnas över riket. Ett förstatligande av huvudmannaskapet för skolan skulle också lösa stora delar av de problem som finns inom friskolorna, med icke utbildad, obehörig personal och betygsinflation. Skärpta intagningskrav till lärarutbildningen Lärarutbildningen måste grunda sig på kompetens. Utbildningen ska därför vara reglerad så att endast de som har tillräckliga baskunskaper och prövad lämplighet för läraryrket kommer in. Kraven för att få en godkänd examen måste också höjas. Karriärtjänster Duktiga lärare ska ha möjligheter till karriärtjänster, särskilt välbetalda tjänster där deras kompetens tas till vara för att utveckla pedagogik eller vara mentorer åt nyutexaminerade lärare. Förstelärare är en bit på vägen, men denna reform har inte hanterats på rätt sätt ute i kommunerna. Många lärare som idag är mellan 55 år och pensionsålder, har stor erfarenhet och kompetens att förmedla till yngre kollegor. Lärarna ska vara lärare Undervisning ska bygga på vetenskap och väl beprövad erfarenhet. Lärarna ska syssla med utbildning, inte tyngas av en omfattande och ständigt växande administration. Yrkesförberedande utbildningar och lärlingsutbildning Elever som har en klar önskan om att utbilda sig inom ett specifikt yrke, ska ges möjligheter till detta i gymnasiet. Likaså vill vi satsa på lärlingsutbildning i direkt samarbete med näringslivet. Inför kvalitetssäkrad examen Betygssystemet i den svenska skolan har förändrats ett stort antal gånger under de senaste femtio åren. Man har också diskuterat från vilken ålder betyg ska ges. Alla dessa diskussioner har varit tämligen meningslösa när slutmålet för grundutbildningen, examen har tagits bort. Det är som ett långlopp utan mål. Att införa en särskild kvalitetssäkrad examen för studiemotiverade elever, som ger inträde till universitet och högskola, ser vi som en kvalitetshöjning av den svenska skolan. En sådan examen blir också en garanti för att de som erhåller den faktiskt är förberedda för och kompetenta att klara av högre studier. Enklare linjer på gymnasiet ska inte vara genvägar till universitet och högskolor.
En familjepolitik för framtiden Barn som växer upp under trygga förhållanden i trygga familjer får goda möjligheter att klara livet som väntar dem. Tanken att människor inte ska behöva välja mellan arbete eller familjebildning bör vara en central punkt i svensk välfärds- och jämställdhetspolitik. Inom familjepolitiken är jämställdheten dock begränsad, eftersom män och kvinnor i realiteten ännu inte riktigt har samma valfrihet. Ofta tvingas männen avstå från rätten att dela på föräldraansvaret, om de vill göra karriär. Och kvinnorna får i slutändan lägre pension eftersom de oftast tar ut större delen av föräldraledigheten. Vi vill poängtera att familjepolitiken i första hand ska syfta till att ge föräldrarna bästa möjliga förutsättningar för att ta hand om och uppfostra sina barn. Familjepolitiken får aldrig bli ett slagträ i genusdebatten. Utbyggd föräldraförsäkring Valet att bilda familj och skaffa barn är oftast ett planerat beslut. Att dela på skötseln av det gemensamma hemmet har idag blivit en naturlig självklarhet. Att dela på föräldraledigheten borde vara lika naturligt. Utgångspunkterna för utbyggnaden av det svenska föräldraförsäkringssystemet har varit barnens rätt till båda sina föräldrar och föräldrarnas skyldigheter gentemot barnen. Försäkringens konstruktion reglerar inte på något avgörande sätt föräldrarnas inbördes rättigheter och ansvar. Rätten att kunna deltaga i barnens tidiga uppfostran är också ett viktigt inslag i denna försäkring. Men, de formella möjligheterna att dela föräldraledigheten har inte i någon större utsträckning ändrat traditionella familjemönster. I den bästa av världar borde det vara en självklarhet att föräldrarna delade föräldradagarna någorlunda jämnt mellan sig. För SPI Välfärden är dock valfriheten en viktig grund i det demokratiska samhället. Därmed anser vi också att föräldrarna själv ska råda över hur föräldrapenningsdagarna ska fördelas. Oftast vet föräldrarna vad som är bäst för dem och deras barn och därför ska inte politiker detaljstyra fördelningen. Alla dagar ska även fritt kunna överlåtas mellan föräldrarna och föräldraförsäkringen ska utökas med 30 dagar. Den första sköra tiden med en nyfödd liten baby hemma är en tid som innebär en stor omställning för båda föräldrarna. För att skapa möjlighet för båda att ta ut gemensam föräldraledighet menar vi att exempelvis pappan ska kunna vara föräldraledig 25 % eller 50 % medan mamman är ledig 100%. Allt för att få en tryggare start i livet för den nyblivna familjen. Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) och den föräldrapenninggrundande inkomsten ska skyddas i tre år från barnets födsel. Föräldrarna ska ha rätt till tjänstledighet på heltid tills barnet fyller tre år.
Barnomsorgen Under det första levnadsåret utgör föräldrarna barnets fasta punkt i tillvaron. Vid ett och ett halvt års ålder brukar de flesta barn tillfälligt bli mer oroliga, vilket är en naturlig fas i utvecklingen. Barnet kan känna oro för att bli lämnat ensam. I den åldern har vi ingen som helst tidsuppfattning och förstår heller inte att föräldrarna kommer tillbaka efter ett antal timmar. Att känna social samhörighet med andra barn och ha en glädje i gemenskapen är inte en färdigutvecklad kompetens hos en ettåring. Ändå måste man som förälder kallt räkna med det, när man börjar inskola sin ettåring på dagis. Att vara socialt mogen innebär att man kan ta hänsyn till andra, ha förståelse för andra och att kunna samspela med sin omgivning. De flesta barn mellan ett och två år tycker om att vara nära andra barn, med de är ännu långt ifrån socialiserade. Att i denna känsliga period i livet bli lämnad på dagis, med allt vad det innebär i form av långa dagar, i stora, många gånger högljudda och kanske stökiga barngrupper, kan för många barn vara svåra upplevelser. Vi vet heller inte hur detta påverkar barnen och vilka konsekvenser det kan komma att få längre fram i livet. Men en sak vet vi, de överaktiva och oroliga barnen i skolan har ökat markant under de senaste årtiondena. Men varför, detta är ännu inte utrett. Det är först i tvåårsåldern som barnets beroende av föräldrar eller andra vuxna i barnets närhet, minskar något. Även om barnet nu visar en egen vilja och stundtals kan verka självständigt, så är barnet fortfarande litet, sårbart och mycket beroende av närhet, trygghet och bekräftelse. I treårsåldern börjar barnen tycka om att leka med andra barn. Men det är alltjämt Alva Myrdals politiska tankar och idéer från 1935 om att från tidig ålder kollektivt fostra barnen i en storbarnkammare, vilka i modern tid blev dagis, som är gängse regel idag. Naturligtvis handlar det också rent krasst om ekonomi och att föräldrarna så snabbt som möjligt ska kunna komma tillbaka till arbetslivet, när de väljer att lämna sina ettåringar till den offentliga barnomsorgen. Förskolans viktiga roll Att i förskolan få möjligheten att utvecklas socialt är lika viktigt som att under sina första levnadsår få vistas i en trygg, lugn och nära miljö. Att få vara en fungerande individ i en grupp är en mycket viktig del i utvecklingen av sociala kompetenser. Att lära sig hur man samspelar med andra i sin egen ålder är värdefullt för utvecklingen. Att i en grupp få utvecklas till hänsynsfulla individer med förmåga till inlevelse för andra och att kunna vänta på behovstillfredsställelse är viktigt. Att bete sig mot sina medmänniskor, som man vill att de ska bete sig mot en själv är viktigt att få lära sig tidigt i livet. Att få utveckla social kompetens är livsviktigt för att kunna bli en välfungerande samhällsmedlem. Men allt detta bör ske först när barnet är emotionellt moget för det. Vi vet att många föräldrar känner en verklig vånda inför valet att behöva lämna sin ettåring på dagis. Oftast fungerar det, men vilka konsekvenser får det?