Ett starkt Europa för Sveriges bästa 2009-02-13

Ett starkt Europa för Sveriges bästa 2009-02-13 1

Inledning... 4 Ledarskap för Sverige... 5 Ett starkt EU för Sveriges bästa... 6 Vi är bäst på att ge Sverige inflytande... 6 Tuffare miljökrav i Europa... 8 Klimat, energi och miljö... 8 Värna Östersjöns miljö... 9 Miljövänligare transporter... 10 En bättre politik för jordbruk och djurhushållning... 11 Bra och prisvärd mat... 11 Skog, jakt och fiske... 12 Moderat europapolitik verkar för att:... 13 Ett Europa i arbete... 14 Underlätta för den inre marknaden och företagande... 15 Ökad rörlighet för tjänster... 16 En konkurrenskraftig Östersjöregion... 17 Förverkliga Lissabonstrategin... 18 Underlätta för arbetskraftsinvandring... 18 Ökad rörlighet för forskare... 19 Inför euron i Sverige... 19 Moderat europapolitik verkar för att:... 20 Samarbete för trygghet... 21 Värna den enskildes integritet... 21 Tuffare politik mot narkotikahandel... 22 Ökat polissamarbete i EU... 22 Samarbete mot terrorism... 23 Stärk rättssäkerheten... 23 Särskilda åtgärder mot människohandel... 24 Tydliga spelregler kring fildelning... 25 Familjepolitik i EU... 25 Moderat europapolitik verkar för att:... 26 EU gör Sverige större... 27 Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik... 27 Fortsatt utvidgning... 28 Minskad fattigdom genom en global utvecklingspolitik... 28 Mer frihandel med omvärlden... 29 Gemensamt asylsystem... 30 Moderat europapolitik verkar för att:... 31 Samarbete om rätt saker på rätt sätt... 32 Värna grundtanken med samarbetet... 32 Lissabonfördraget gör EU bättre... 32 Valuta för skattepengarna... 33 Stärk kontrollen av EU: s pengar... 33 Nej till EU-skatt... 34 2

Bättre förvaltning inom EU... 35 Ett effektivt och öppet beslutsfattande... 35 Moderat europapolitik verkar för att:... 36 3

Inledning Första gången svenska folket fick rösta om EU handlade det om ja eller nej. Skulle vi vara med eller inte, hör vi dit eller inte? Då kunde moderat politik förklaras i ett, möjligen tre ord. Ja. Ja till Europa. I dag har vi varit medlemmar i 14 år. EU och det svenska medlemskapet finns, fungerar och vi har för första gången en moderatledd regering som företräder Sverige i samarbetet. Europaparlamentet har större lagstiftande makt än någonsin och får ännu mer genom Lissabonfördraget. Nu är det dags att leverera resultat. När svenska väljare får frågor om EU i dag är stödet för samarbetet större än någonsin under medlemskapet, men också intresset för sakfrågor och kraven på tydliga resultat i dem. Moderaterna har varit bra på och väl bekanta för europaberättelsen från andra världskriget via Romfördraget, EG, Sovjetunionens fall och fram till ja-segern 1994. Den historien är fortfarande fantastisk. EU är världens mest framgångsrika samarbete mellan självständiga länder. Europasamarbetet har säkrat fred och demokrati i sina medlemsländer och gör det i dag för blivande medlemmar. Det ger Sverige styrka och inflytande i världen. Men väljarna förtjänar också svar på dagens och morgondagens vardagsproblem. Miljöproblem, klimathot och internationell brottslighet är exempel på problem som vi inte kan lösa själva här hemma. Dessutom river samarbetet gränser mellan en halv miljard människor och skapar enorma möjligheter för hela Europa. Vi vill använda samarbetet för att underlätta för fler jobb att skapas och för att stärka EU: s arbete för fred och demokrati i och utanför Europa. Däremot vill vi inte använda EU för att lösa problem som löses bäst hemma i länder, regioner, kommuner eller vid köksbord. EU ska vara bra på det vi behöver lösa tillsammans, men låta bli det som inte blir bättre av europanivån. Till och med om det är något man gillar. Europa står inför stora utmaningar i miljö- och klimatfrågan och omges av oro både på finansmarknader och i säkerhetspolitiken. När Sverige tar över ordförandeklubban i juli nästa år är det i en tid som är avgörande för samarbetet. Ska Europa bli ett fattigt museum, med fina slott och minnen från fornstora dagar men oförmöget att förbättra miljön och skapa nya jobb? Eller ska vi använda samarbetet till de viktigaste frågorna, förbättra spelreglerna för människor och företag och återupprätta vår konkurrenskraft? Det är en fråga om ledarskap. Med moderat ledarskap har Sverige största möjliga nytta av samarbetet, på alla nivåer. Det moderata ledarskapet står i motsats till att reglera för mycket, och även till att tveka inför medlemskapet. Vi vill använda Europasamarbetet till att göra Sverige och Europa bättre, friare och starkare för människor och företag. 4

Ledarskap för Sverige Europasamarbetet har genomgått stora förändringar på kort tid. Utvidgningen har varit den i särklass största och viktigaste händelsen. På bara några år har samarbetet gått från 15 till 27 medlemsländer. Det gör att EU idag är ett samarbete som spänner över så gott som hela den europeiska kontinenten. Närmare en halv miljard människor bor inom dess gränser. EU:s snabba utveckling och den globalisering som för länder och människor närmare varandra, öppnar upp många nya möjligheter. Sveriges medlemskap möjliggör för oss att kunna påverka utvecklingen allt längre utanför vårt lands gränser. Det som tidigare bestämdes av de större länderna är nu frågor även för oss. Sveriges möjligheter att ta ett stort internationellt ansvar är bättre än någonsin tidigare. Det är viktigt att Sveriges roll inom unionen fortsätter att stärkas. Under vårt ordförandeskap hösten 2009 kommer Sverige att leda arbetet i EU och ansvara för att utvecklingen på flera centrala områden drivs framåt. Det är ett betydelsefullt tillfälle att visa att Sverige ska tillhöra EU: s kärna. Samtidigt kommer det att ställa mycket höga krav på oss. Världens ögon kommer att riktas mot Sverige och våra insatser utvärderas efteråt. Det saknas inte utmaningar att hantera. Mer finns att göra för att möta klimathotet och förbättra miljön, inte minst i många nyblivna medlemsstater. Den globala finanskrisen riskerar att få långvariga konsekvenser på både sysselsättning och tillväxt. Bristen på ett gemensamt asylsystem leder till en mycket ojämn fördelning av asylsökanden. Byråkratin inom unionen är för omfattande och det händer fortfarande att medborgarna inte får den valuta för sina skattepengar som de har rätt att få. Kvinnor och barn lockas under falska förespeglingar till EU för att sedan utnyttjas för sexuella ändamål. Dessa frågor är högst verkliga för EU:s invånare och kräver ledarskap. Det är därför viktigt att EU inte tappar tempo utan förmår att ta sig an de utmaningar vi ställs inför. Att skjuta viktiga beslut på framtiden löser inga problem på längre sikt, tvärtom är det nu vår förmåga till samarbete prövas. Det är viktigt att europasamarbetet inte tappar fart på centrala områden. Ett tungt ansvar vilar på EU:s ledare att visa handlingskraft och föra unionens samarbete framåt. Det gör europaparlamentsvalet 2009 särskilt viktigt och förpliktigar för de politiska partierna. Den som söker väljarnas mandat måste både presentera en tydlig vision om hur det framtida europasamarbetet ska se ut och kunna ge tyngd åt Sveriges åsikter. 5

Ett starkt EU för Sveriges bästa Åsikterna om vilken väg Europa ska välja går ofta isär. Ibland återfinns de främsta skillnaderna mellan våra svenska uppfattningar och viljor i andra medlemsländer, ibland mellan politiska grupperingar i flera länder. Vid andra tillfällen är det här hemma som debattens vågor går höga om framtiden för samarbetet. Oavsett var debatten sker är det avgörande att Sverige representeras av företrädare som vågar och kan värna våra intressen på bästa sätt. Många frågor som är viktiga för Sverige är gränsöverskridande och kan endast lösas genom det europeiska samarbetet. Därför vill vi se ett starkt EU för Sveriges bästa. Vi driver frågor som en tuffare miljöpolitik, att ta krafttag mot den internationella brottsligheten, mindre byråkrati, ett gemensamt asylsystem och värnande av demokrati i vår omvärld. Våra åsikter tar sina utgångspunkter i viktiga svenska principer om öppenhet, effektivitet, jämställdhet och omsorg om naturen. Inte bara Sverige tjänar på att låta dessa värderingar slå igenom tydligare inom EU. Samtliga medlemsländer har mycket att vinna på att EU utvecklas i en riktning mot mer av transparens och samarbete kring rätt saker. Att värna Sveriges intressen i europasamarbetet är att ta ansvar för hela EU: s utveckling. Därför driver vi på för att EU:s ekonomi ska vara stark och skapa nya jobb, trots att röster höjs för ökad reglering och slutenhet. De politiska skillnaderna mellan oss moderater och socialdemokraterna handlar både om vad samarbetet ska användas till och om var gränsen går för hur mycket unionen ska ta sig för. Socialdemokraternas linje innebär att EU ska göra för lite där EU borde göra mer, till exempel för att underlätta arbete och rörlighet över nationsgränserna, och för mycket på områden som medlemsstaterna borde få bestämma över själva. Det handlar till exempel om att på EU-nivå reglera frågor om jämställdhet och vår arbetsrätt. Vi moderater anser istället att arbetsmarknadspolitiken ska vara en nationell angelägenhet som bygger på de olika traditioner och modeller som vuxit fram under årtionden. Därför arbetar vi i Europaparlamentet och övriga EU för ökad frihet. Enligt vår mening ska EU varken bestämma över våra arbetstider eller motarbeta människors möjligheter att söka sjukvård i andra EU-länder. Det nationella självbestämmandet ska värnas och EU koncentrera sig på gemensamma frågor som länderna inte kan lösa på egen hand. Vi är bäst på att ge Sverige inflytande För ett litet land som Sverige är Europasamarbetet ett medel för att påverka även utanför våra nationsgränser. Vårt inflytande är samtidigt ingenting som kommer med automatik. Det är beroende av att vi har företrädare med en klar vision som kan tala för Sverige och få med sig andra på vår linje. 6

Den tidigare regeringen misslyckades på flera områden med att ta till vara vårt lands intressen. Under Sveriges första nästan tolv år som medlemmar lät vi våra EU-frågor skötas av byråkrater eller socialdemokrater, eller inte alls. I dag har Sverige sin första regering sedan inträdet som vill ingå i kärnan av europasamarbetet och använda inflytandet till att påverka, aktivt och politiskt. Den regeringen är moderatledd. Vi moderater har en bredd av företrädare som arbetar på flera arenor för att maximera vårt lands påverkan över de beslut som påverkar oss. I Europaparlamentet representeras vi idag av fyra moderata parlamentariker fördelade på flera viktiga utskott. I Europeiska rådet företräder statsministern Sverige och medverkar i överläggningar om Europasamarbetets viktigaste framtidsfrågor. Totalt i ministerrådet deltar elva moderata statsråd i överläggningar i olika viktiga ämnen. Även många moderata riksdagsledamöter och förtroendevalda på kommun- och landstingsnivå är mycket involverade i europasamarbetets utveckling. Vårt arbete på flera nivåer har gett resultat under alliansregeringens tid vid makten. Sverige har börjat tala och Europa har börjat lyssna. Sverige är på väg in i samarbetets innersta kärna. Att vi stannar där kommer vara avgörande för möjligheterna att göra det svenska ordförandeskapet till en framgång och påverka EU: s beslut i framtiden. Skillnaderna mot socialdemokraterna är tydliga. De uppvisar stora skillnader i synen på EU och lever till stora delar kvar i ja- och nej-debatten utan en egen idé om hur Sveriges roll i samarbetet ser ut. I avgörande frågor som till exempel euron är de så splittrade att de inte kan ge ett tydligt svar på vad de vill. Än större är splittringen inom vänsterblocket där det inte ens finns enighet kring huruvida Sverige bör kvarstå som medlem eller inte. Att inte kunna presentera en samlad uppfattning i viktiga frågor får konsekvenser för möjligheterna att kunna driva en aktiv linje i EU. Om man inte vet vad man vill åstadkomma blir man sämre på att tillvarata svenska intressen. Att vara splittrad är ingen tillgång för ett litet land som är beroende av de större ländernas beslut. Sveriges ordförandeskap utgör en viktig tid för Sverige och för hela den Europeiska unionen. Mycket står på spel och därför kommer det stundande valet till Europaparlamentet blir särskilt angeläget. Att skapa ett starkt Europa och värna Sveriges intressen handlar ytterst om ledarskap och förmåga att skapa delaktighet kring den svenska linjen. Moderaterna är det parti som bäst kan värna de frågor som skulle förbättra vardagen för människor i Sverige och i hela Europa. 7

Tuffare miljökrav i Europa Få frågor understryker lika tydligt vikten av ett starkt EU-samarbete som miljöutmaningarna gör. Föroreningar har aldrig gjort, och kommer aldrig göra, halt vid nationsgränserna. Sverige ska därför vara en pådrivande kraft för att EU tar sig an miljö- och klimatfrågorna på allvar med bindande mål, samarbete och lagstiftning. Vi ser europasamarbetet som den naturliga basen för en effektiv och resultatinriktad miljöpolitik. Vi moderater vill bidra till en långsiktig miljöpolitik som förenar höga miljömål med ekonomisk tillväxt. Mer finns att göra för att förbättra miljön, inte minst i många nyblivna medlemsstater. I vårt eget närområde är Östersjön ett bra exempel där Sverige inte ensamt kan värna havsmiljön. Vi antar miljöutmaningen med ett marknadsekonomiskt synsätt som bland annat innebär att låta den som förorenar bära miljökostnaden för det. Det är också ett erkännande av att det enbart är en växande ekonomi som gör det möjligt för att prioritera och satsa resurser på en bättre miljö, utan att behöva välja bort något annat. Klimat, energi och miljö Samtidigt som EU står för 13 procent av världens utsläpp av växthusgaser så släpper Sverige enbart ut 0,2 procent. Det innebär att klimatutmaningen i allra högsta grad är internationell. Vårt EU-medlemskap är därför nödvändigt för att vi ska kunna delta i och vara med och påverka när avgörande beslut fattas. Inom ramen för EU ska Sverige ta en ledande roll i pågående och framtida klimatförhandlingar. Vi ska verka för att alla bidrar till de gemensamma ansträngningarna och att systemet innebär att åtgärder vidtas där de gör störst nytta till minst kostnad. Självklart vill vi att den stora delen minskningar ska ske inom EU men vi ser också de möjligheter för miljön som finns i att göra insatser i andra länder. Så kallade flexibla mekanismer, det vill säga att ett land genomför utsläppsreduktioner direkt i andra länder och får tillgodoräkna sig dessa på det egna landets kvot, innebär stora fördelar inte minst ur ett effektivitetsperspektiv. År 2020 ska Sverige ha uppnått 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser. Målet avser den icke handlande sektorn och innebär en minskning av utsläppen av klimatgaser med 20 miljoner ton i förhållande till 1990 års nivå. Två tredjedelar av dessa minskningar sker i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra EUländer och flexibla mekanismer som CDM (Clean Development Mechanism). För att minska utsläppen av koldioxid är det av största vikt att under klimatmötet i Köpenhamn hösten 2009 förhandla fram ett globalt avtal som börjar gälla från och med 2013. Vid dessa förhandlingar bör EU-länderna vara beredda att ta på sig att minska sina koldioxidutsläpp med minst 30 procent till 2020. EU:s mål att minska 8

koldioxidutsläppen med minst 20 procent till 2020 får inte överges, oavsett resultatet av mötet i Köpenhamn. Minskningen bör ske genom handel med utsläppsrätter, lagring av koldioxid och effektivare energianvändning. Vi vill också öka användningen av flexibla mekanismer, dvs. åtgärder för att minska utsläppen i andra länder. De hjälper andra länder och minskar de totala utsläppen i världen. Energifrågan är viktig också ur säkerhetspolitiskt hänseende. Det ligger i EU:s intresse att bli mindre beroende av exempelvis rysk olja och gas. Energiberoende ska inte kunna användas som ett påtryckningsmedel av länder utanför EU. För att nå de energimål vi har satt upp måste vi få bort de hinder som idag finns för ny miljövänlig energi. Stora energioperatörer som äger distributionskanaler gör det onödigt svårt för mindre etablerade aktörer att konkurrera med sin energi. Vi har därför aktivt verkat för att liberalisera energimarknaden i syfte att uppnå en gemensam europeisk energimarknad. En välfungerande gemensam sådan innebär mindre krångel och hinder för nya och mindre energileverantörer. Det i sin tur leder till mer konkurrens och mer investeringar. Resultat blir ett högre mått av grön energi och energieffektivitet. Idag är många länder i EU beroende av kolkraft, vilket inte är ett bra alternativ ur miljöhänseende. Därför är det viktigt att öka andelen ren och förnybar energi på en öppen europeisk energimarknad. Kärnkraft är att föredra framför kolkraft i sammanhanget, inte minst av miljömässiga skäl. Därför får andelen kärnkraft på EU:s energimarknad gärna öka. EU kan göra stor nytta på området, inte minst genom att i internationella förhandlingar vara pådrivande för tuffa globala utsläppskrav. Vi kommer att fortsätta verka för att miljövänlig energiproduktion gynnas och inte stängs ute från energimarknaden samt att EU: s gemensamma miljöpolitik ska vara så effektiv som möjlig. För att skapa goda möjligheter för var och en av oss att göra miljöriktiga insatser, är det centralt att underlätta för att göra miljösmarta val. Som konsument ska det vara lätt att välja både miljövänliga varor och tjänster, till exempel genom att miljövänliga alternativ är tydligt märkta. Det är också viktigt att införa frihandel med miljövänliga varor mot EU:s omvärld och motarbeta kontraproduktiva strafftullar, som till exempel på lågenergilampor från Kina. Värna Östersjöns miljö I vårt närområde är Östersjön ett tydligt exempel på att EU behövs och att Sverige inte ensamt kan värna havsmiljön. Östersjön är ett speciellt hav eftersom det är ett innanhav nästan helt avskärmat från världshaven men har tillrinning ifrån flera vattendrag från flera olika länder. Det ställer höga krav på samarbete mellan de länder som ligger runt Östersjön för att lösa de specifika problem som finns. Idag är alla Östersjöländer, förutom Ryssland, medlemmar i EU. Det gör att Sverige enbart inom ramen för EU har möjlighet att skydda Östersjön och hålla havet levande. En 9

viktig del i våra ansträngningar är att genom den gemensamma jordbrukspolitiken komma tillrätta med övergödningen. Östersjön bör, inom ramen för de möjligheter EU: s regelverk ger, bli ett pilotområde för en ny gemensam förvaltningsstrategi, Östersjöstrategin. Denna strategi bör inte minst ta sikte på att sjöfarten ska vara säker och inte hota havsmiljön. Vi vill dessutom att EU låter fisket i Östersjön bli pilotprojekt för ett system med individuellt överförbara fiskekvoter. Det är viktigt att den planerade gasledningen i Östersjön uppfyller de stränga miljökrav som syftar till att värna Östersjöns känsliga miljö. All fartygstrafik ska ske på ett miljömässigt säkert sätt för att inte riskera växt- och djurlivet. Miljövänligare transporter För oss är det viktigt att varje transportslag bär sitt miljöansvar. Hur detta ska ske skiljer sig däremot åt mellan de olika transportsätten. För flyget införs från och med 2012 handel med utsläppsrätter samtidigt som sektorn inte får öka sina utsläpp. För Sveriges del är målsättningen att till år 2030 ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Från och med 2012 träder även nya krav på personbilar i kraft som innebär att de genomsnittliga utsläppen för nya bilar blir 130g CO2/km. Vi anser att utsläppen för bilar behöver sänkas ytterligare efter 2012, och vill sätta ett tak på max 95 g/co2 redan 2020 för att kunna nå EU: s utsläppsmål. Dessutom vill vi införa frihandel på sådana bilar i syfte att gynna produktionen. Det är också viktigt att avskaffa etanoltullarna mot omvärlden. Den europeiska transportmarknaden kommer med ambitiösare miljöregler få bil-, lastbils- och flygtillverkarna att bli miljövänligare. Samtidigt som kraven skärps pågår arbetet med teknikutveckling och effektivisering. För flyget spelar bland annat projektet "Single European Sky", som syftar till att samordna det europeiska luftrummet och flygledningen, stor roll. Genom att låta flygplanen följa rakare rutter sparar vi mycket i utsläpp. Vi vill att auktioneringen av rätten till utsläpp från flyg ska vara helt genomförd år 2016. När det gäller transportsektorn kommer vi även fortsättningsvis verka för att långa lastbilar tillåts inom hela unionen, inte bara i Sverige, Finland och Nederländerna. Det skulle leda till effektivare transporter och minskade utsläpp. Tågtrafiken är miljömässigt mycket positiv och ska inte hindras av nationella regleringar. Därför ska vi fortsätta att verka för en öppen, fungerande tågmarknad. Miljövänliga transporter ska uppmuntras. Historien visar gång på gång att politiker både underskattar den tekniska utvecklingen och hindrar den genom politiska beslut. Vi vill verka för en teknikneutral lagstiftning som håller öppet för alternativa lösningar på olika teknikområden. Genom 10

gemensamma regler och klassificering av hållbara bränslen är vi övertygade om att utvecklingen av miljöbilar kan ta fart inom EU. En bättre politik för jordbruk och djurhushållning EU:s gemensamma jordbrukspolitik står för nästan hälften av EU:s budget. Andelen har minskat något men är fortfarande är alldeles för hög. Det är positivt att EU:s jordbrukspolitik fått en allt tydligare marknadsorientering och ett tydligare miljöfokus. Det är inte minst viktigt med tanke på de ökande livsmedelspriserna och den i övrigt ambitiösa miljöagendan som finns i EU. Vi ska alltid vara en tydlig röst för marknadsvänliga reformer på området. För oss är det viktigt att EU tar ansvar för sin jordbrukspolitiska påverkan på vår omvärld. Varken dumpade priser genom överproduktion på världsmarknaden eller underproduktion till följd av inlåsningseffekter är acceptabla. Även exportstöd och tullar vid import måste avskaffas. En fortsatt reformering av jordbrukspolitiken är därför nödvändig både för EU:s och världens bönder och konsumenter. Vi är av uppfattningen att de reformer som sker ska gå snabbare och vara än mer omfattande. Vi vill avskaffa subventionerna i EU:s gemensamma jordbrukspolitik och ersätta jordbrukspolitiken med gemensamma minimikrav på matens kvalitet och säkerhet. Konsumenter ska kunna veta och förvissa sig om till exempel att djuren haft det drägligt och att maten är fri skadliga tillsatser, oavsett från vilket land den kommer. Sådana regler får dock inte hindra småskalig produktion eller fri och öppen handel, som båda är viktiga för mångfalden på tallriken. Att djurhälsan i Sverige och EU är god är viktigt både av ekonomiska, hälsomässiga och etiska skäl. Med ökande rörlighet även för livsmedel är det viktigt att man som konsument känner sig trygg med att det kött man köper i affären kommer från djur som behandlats väl och på ett sätt som inte riskerar människors eller djurs hälsa. Vi har tyvärr dåliga erfarenheter av smittsamma sjukdomar som spridits mellan djur och människor och EU spelar en viktig roll för att undvika detta i framtiden. Bra och prisvärd mat Genom det svenska medlemskapet i EU har Sveriges medborgare fått ett ökat utbud i mataffärerna. Detta tack vare att det på den gemensamma marknaden råder fri rörlighet även för matvaror vilket ökat konkurrensen och pressat priserna. EU ska inte bestämma eller styra vilka vad vi som enskilda medborgare äter. Det berör inte EU om våra gurkorna är krokiga eller om biffen kommer från Brasilien. Däremot har EU en viktig roll att spela som lagstiftare när det gäller att garantera att det vi äter eller dricker är säkert och att konsumenten får information om innehållet. 11

Då livsmedel handlas fritt i Europa måste vi ha gemensamma och höga krav för livsmedelssäkerhet. Vi moderater arbetar därför kontinuerligt med att uppdatera och stärka EU:s normer för livsmedelssäkerhet och livsmedelsproduktion vilka redan idag är ambitiösa. Vi strävar alltid efter att EU baserar sina beslut om regler för produktion, tillsatser och innehåll i livsmedel på vetenskapliga rön. De ska inte styras av politiska uppfattningar om vad medborgarna bör och inte bör äta. Allt för att vi som konsumenter ska kunna vara trygga i att den mat vi äter inte är farlig. Det är också viktigt att de livsmedel som importeras till EU är säkra och tillförlitliga. Vi värnar därför effektiva och pålitliga livsmedelskontroller i hela unionen. Men import av mat från andra länder får inte hindras av påstådda eller grundlösa säkerhetskrav, som snarare har politisk grund. Som konsumenter har vi även en självklar rätt att veta vad det vi äter innehåller. Till största del ligger det på producenternas ansvar, och i dessas intresse, att se till att ge god och tydlig produktinformationen till konsumenterna. EU är dock en viktig garant för allt alla livsmedel, även de som importeras, har tydliga och rättvisande innehållsförteckningar. Reglerna kring EU:s livsmedelsinformation och livsmedelssäkerhet måste präglas av enkelhet och tydlighet. Överdrivet byråkratiska och dyra regler hotar inte bara små och lokala producenter utan gör även maten dyrare. Skog, jakt och fiske En av Sveriges största naturtillgångar är vår skog som spelar en stor roll i många dimensioner av vår ekonomi och miljö. Skogarna ser olika ut i olika delar av Europa och synen på skogen kanske skiljer sig åt än mer. Därför vill vi inte att skogen ska bli en fråga på EU-nivå utan anser att det är ett politikområde som hanteras bättre av respektive medlemsland. Skogen är en näring och ska behandlas som en sådan. Att den utöver ekonomisk nytta dessutom ger andra mervärden för vår miljö motiverar inte att frågan ska bli överstatlig och hanteras på EU-nivå. Jakt är en annan fråga som inte bör detaljstyras på EU-nivå. Vi vill ha en ändring av de regelverk som idag styr jakten i EU. Dels eftersom frågan enligt vår mening inte hör hemma på EU-nivå men också för att regelverken antogs då EU fortfarande hade relativt få medlemsländer. Reglerna är därför dåligt anpassade till våra förhållanden och skulle med stor sannolikhet se väldigt annorlunda ut idag om alla medlemsländer hade haft möjligheten att påverka utformningen av dem. Bestånden av fisk har uppvisat en oroväckande utveckling. Ett tydligt exempel är tillgången på torsk i Östersjön som trots minskade fiskekvoter, är nära den biologiskt kritiska gränsen. Därför är det viktigt att ta krafttag mot det utbredda svartfiske som 12

leder till att bestånden utarmas. Den gemensamma fiskepolitiken måste upprätthålla de ambitiösa återhämtningsplaner som finns för fiskbestånden i våra hav. Moderat europapolitik verkar för att: 1. EU ska ha en tuffare klimatpolitik. Vi vill minska EU:s koldioxidutsläpp med 30 procent till 2020. 2. Öka användningen av flexibla mekanismer. På så sätt kan vi minska hela världens påverkan på klimatet. 3. Avskaffa alla tullar på etanol. Därigenom kan vi underlätta för klimatomställningen. 4. Vi ska få fler miljövänliga bilar i Europa. Vi vill sänka den maximala utsläppsnivån för nya personbilar till 95 gram/km. 5. Riva hinder för en miljövänligare bilpark. Därför vill vi avskaffa alla tullar och övriga handelshinder för bilar som når EU:s miljökrav. 6. Modernisera EU:s jordbrukspolitik. Vi vill avskaffa alla EU: s jordbrukssubventioner och lägga ökat fokus på en tuffare klimatpolitik, bättre djurhållning och bra märkning av mat. 7. Reformera EU s jaktregler. Sveriges jaktregler ska inte bestämmas i Bryssel. 13

Ett Europa i arbete Faktorer som demografi och globalisering kommer att innebära nya utmaningar för EU: s medlemsstater. Just nu är vi inne i en djup finansiell kris, läget på marknaden riskerar att bli allvarligt och vi kan förvänta oss en lång internationell ekonomisk kris. Det ställer krav på att både göra Europa mer konkurrenskraftigt och låta fler människor komma in på arbetsmarknaden. Vi vill att Europa ska vara en ekonomisk stormakt i världen, även i svåra tider och även när konkurrensen från andra regioner hårdnar. EU saknade redan tidigare miljontals jobb för att leva upp till Lissabonprocessens målsättningar om ett konkurrenskraftigt Europa. Det är en oacceptabelt hög siffra som innebär svåra påfrestningar för många människor. Därför är det nu viktigare än någonsin att både säkra finansiell stabilitet och öka den långsiktiga sysselsättningen. Sverige ska driva på för att EU har en gemensam politik för öppna marknader, ta bort handelshinder inom och utanför unionen och för att minska regelbördan för företagen. På samma sätt som vi vill driva på för att minska utanförskapet i Sverige vill vi driva på för att minska utanförskapet i hela EU. EU:s framtida konkurrenskraft kan varken bygga på gamla meriter eller låga löner. Istället ska den globala konkurrensen från länder som Kina, Indien och USA mötas med hög kunskapsnivå, fri rörlighet och välutvecklade företag i konkurrenskraftiga branscher. Vi ska göra saker bättre än vad andra länder klarar av. Vi försvarar den svenska modellen Arbetsmarknadspolitiken ska vara en nationell angelägenhet som bygger på de olika traditioner och modeller som vuxit fram under årtionden. Den inre marknaden ger goda förutsättningar för uthållig tillväxt och högt välstånd. Samtidigt är nästan alla de faktorer som bestämmer arbetslösheten föremål för nationella beslut. Ansvaret för arbetsmarknaden, skatter på arbete och företagande ligger hos de enskilda länderna. Därför vill vi inte reglera arbetsmarknaden på EU-nivå. Vi moderater värnar den svenska modell som tjänat oss väl och skapat grund för trygghet och förutsägbarhet i omställningen. Dessutom har den inneburit lägre konfliktnivåer än i andra motsvarande ekonomier. Men tryggheten måste också komma genom ett rikt utbud av anställningsmöjligheter av olika slag. Varje människa ska kunna finna något som passar hans eller hennes förutsättningar. Vi moderater ser positivt på att företag och människor rör sig över gränserna. Det ska inte behöva stå i konflikt med den svenska modellen på arbetsmarknaden. Sverige ska behålla en egen arbetsmarknadsmodell och vi vill inte ändra i det så kallade utstationeringsdirektivet. Då skulle vi riskera mer lagreglering och mindre utrymme för den svenska modellen med förhandlande parter på arbetsmarknaden. 14