Inledning om kommunen och översiktsplanen

Inledning om kommunen och översiktsplanen

SKURUPS KOMMUN LANDSBYGDSKOMMUNEN Skurups kommun ligger mellan ås och hav utmed kusten i södra delen av Skåne. Kommunen är känd för att vara Nils Holgerssons hembygd och en stor del ingår i det bördiga åkermarksbälte som sträcker sig längs Skånes syd- och västkust. Det innebär att jordbruket Odlingslandskapet fortfarande sätter sin tydliga prägel på landskapet och ger kommunen dess speciella landsbygdskaraktär. Trakterna genomgick övergripande förändringar i samband med Rutger Mackleans skiftesreformer i slutet av 1700-talet och det var då odlingslandskapet fick det utseende det har än idag. Det har bidragit till att landskapsbilden kännetecknas av framför allt böljande åkrar, pilalléer och utspridda gårdar. BOENDEKOMMUNEN Beb yggelse i Skurup Skurups kommun har idag omkring 15000 invånare och befolkningen ökar med ca 100-150 personer/år. Centralort är Skurup där det bor ca 6 700 personer. Övriga större tätorter i kommunen är Rydsgård och Skivarp som båda har omkring 1200 invånare. Skurup och Rydsgård ligger utmed järnvägen mellan Malmö och Ystad och i anslutning till väg E65. Orterna har kvar bebyggelsestruktur och tegelarkitektur från mitten av 1800-talet då samhällena expanderade i samband med järnvägsutbyggnaden. Denna bebyggelse ger orterna mycket av deras identitet och i Skurup har den klassats som riksintresse. Längre söderut ligger Skivarp med sin pittoreska bymiljö och längst i söder ligger kustsamhället Abbekås, med knappt 700 invånare, som är ett populärt turistmål sommartid. Runt om i kommunen ligger många småorter kvar. De utgör resterna av äldre jordbrukssamhällen och är idag viktiga för att hålla landsbygden levande. UPPLEVELSE- OCH REKREATIONSKOMMUNEN Kusten utmed Östersjön och dess vidsträckta sandstränder attraherar både boende och besökare. I inlandet finns det några mindre sjöar och flera åar och vattendrag som sträcker sig från Romeleåsens sluttningar i norr ner till sydkusten. Det finns få större skogsområden i Skurups kommun. De som finns ligger i norr på Romeleåsens sydsluttning och kring Svaneholms slott. Svaneholms slott Eftersom skogsmiljöerna är få är de väldigt betydelsefulla både ur naturvårds- och rekreationssynpunkt. Sammantaget har Skurups kommun en väldigt varierad landskapsbild med stora natur- och kulturvärden som erbjuder goda möjligheter för boende, rekreation och friluftsliv.

NÄRINGSLIVSKOMMUNEN Skurups kommun har ett rikt näringsliv. Skurup innehar för närvarande 40:e plats i Svenskt Näringslivs (2007) ranking av företagsklimatet i 290 kommuner och kommunens företag har även goda placeringar på Företagarnas och UC:s (Sveriges ledande affärsoch kreditupplysningsföretag) ranking. Kommunens fördelaktiga läge i Öresundsregionen, den höga servicenivån och låga kommunalskatten ger företagen bra förutsättningar för lyckade etableringar i Skurups kommun. Janstorp Slimminge Skurup Dalaled Torsjö Villie Rydsgård Lindby Skivarp Tånebro Abbekås

KOMMUNFAKTA

SKURUPS KOMMUN I REGIONEN Skåne är en tätbefolkad region med en flerkärnig tätortsstruktur som ligger i ett attraktivt geografiskt läge med närhet till Köpenhamn och de stora marknaderna i norra Tyskland och Polen. Detta har bidragit till att Skåne på senare år utvecklats i snabb takt och befolkningen har ökat med mer än 50 000 personer de senaste tio åren. Därigenom har Skåne blivit en integrerad region där invånarna utnyttjar gemensamma tillgångar oberoende av kommungränserna. Skurups kommun i regionen Ökad rörlighet på arbetsmarknaden, hårt tryck på bostadsmarknaden samt utbyggnaden av kollektivtrafik och infrastruktur har inneburit att efterfrågan på bostäder och verksamheter inte längre bara riktas mot Malmö och de största tätorterna utan har även spridits till de omgivande kommunerna. En effektiv kollektivtrafik, framför allt spårbunden, bidrar till att människor i större utsträckning väljer att pendla till arbete och olika typer av aktiviteter. Utvecklingen innebär stora fördelar för Skurups kommun. Från att ha haft en negativ befolkningsutveckling under 1990-talet har nu trenden börjat vända och allt fler söker sig till kommunen. En viktig anledning är att det är lätt att ta sig till omgivande målpunkter i regionen bl.a. genom de upprustningar som skett av E65 de senaste åren samt via Pågatågsförbindelserna till Malmö och Ystad. Dessutom är det nära till hamnarna i Trelleborg och Ystad och till Malmö Airport vilket ger möjligheter till internationella resor och transporter. Det är dock inte så att Skurups kommun enbart drar nytta av utvecklingen i Skåneregionen utan tillför även en hel del. I kommunen finns natur- och kulturmiljöer som är betydelsefulla i ett regionalt perspektiv, bl.a. Romeleåsen, sandstränderna utmed kusten och Rutger Mackleans skifteslandskap. Dessutom är odlingsmarken i kommunen av väldigt hög kvalitet och jordbruket bidrar till livsmedelsförsörjningen i regionen. Det som möjligen skulle kunna hota Skurup kommuns utvecklingsmöjligheter är den ökande regionala konkurrensen. Detta beroende på att efterhand som infrastrukturen och pendlingsmöjligheterna förbättras i hela Skåne ökar möjligheterna för dem som flyttar till Skåne eller från de större tätorterna att välja andra kommuner än Skurup. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att profilera och lyfta fram kommunen som ett attraktivt boende- och verksamhetsalternativ.

För att skapa samverkan kring regionala frågor har Region Skåne tagit fram ett utvecklingsprogram. Där har kommuner, myndigheter, näringslivet, universitet och högskolor samt organisationer och individer deltagit för att formulera gemensamma visioner, mål och handlingsplaner för den regionala utvecklingen i Skåne. Ett annat regionalt projekt är Destination Söderslätt, som är ett samarbete mellan fyra av Sveriges sydligaste kommuner; Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge, som syftar till att marknadsföra och sprida information om det gemensamma geografiska och kulturella området. Exempelvis så är Gåsamärkt ett projekt kommunerna emellan, för att finna gemensam kvalitetsmärkning av lokala produkter. Stortorget Båtar i Abbekås hamn

ÖVERSIKTSPLANEN EN NY ÖVERSIKTSPLAN För att skapa beredskap inför den framtida utvecklingen och kunna hantera de idéer, krav, möjligheter och hot som dyker upp behöver Skurups kommun en ny översiktsplan. Den gällande översiktsplanen är från 1992 och har fyllt en viktig funktion under de gångna åren men behöver nu en översyn och revidering. En hel del av innehållet är fortfarande aktuellt och den nya översiktsplanen kommer till viss del att baseras på den gamla. I vissa avseenden har 1992 års översiktsplan brister och behöver uppdateras. Dessutom har lagstiftningen förändrats, bl.a. har Plan- och bygglagen (PBL) reviderats och Miljöbalken (MB) tillkommit och det har naturligtvis betydelse för översiktsplanens innehåll och utformning. Redovisningstekniken har också utvecklats och kartor och bilder kan idag presenteras på ett mer lättläst och tydligt sätt, något som också bidrar till att en ny översiktsplan för Skurups kommun ska tas fram. Syfte Alla kommuner ska, enligt PBL, ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Syftet med översiktsplanen är att redovisa kommunens ställningstagande för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den fysiska miljön ska utvecklas och bevaras. Innehåll I översiktsplanen presenteras grunddragen i kommunens syn på användningen av mark- och vattenområden. Kommunen ska förespråka en användning som i första hand beaktar allmänna intressen och därmed inte enskilda personers önskemål. Likaså ska det framgå vilken användning kommunen prioriterar vid avvägning mellan olika allmänna intressen. I översiktsplanen redovisas de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas i planeringen samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Det ska tydliggöras hur den byggda miljön i kommunen ska utvecklas och bevaras. Avslutningsvis ska planens konsekvenser gå att utläsa. Funktion Översiktsplanen har flera funktioner både teoretiskt och praktiskt. På en övergripande nivå är planen och planprocessen ett verktyg för att främja demokrati och medborgarinflytande. Intentionerna är att skapa medvetenhet om de processer som har betydelse för samhällsutvecklingen och ge invånarna möjlighet att påverka kommunens framtid. För detta har översiktsplanen en viktig funktion genom att formulera och redovisa gemensamma visioner och övergripande mål för hur kommunen avser att utvecklas på lång sikt. Mer konkreta användningsområden för planen är att skapa beredskap för framtida förändringar samt att säkerställa olika typer av bevarandevärden inom kommunen. Likaså har planen en betydelsefull uppgift vid helhetsbedömningar eftersom den gör det möjligt att betrakta olika typer av lokaliserings- och markanvändningsförslag och dess konsekvenser i ett större sammanhang.

Ansvar I Sverige är det kommunerna som ansvarar för den fysiska planeringen genom det så kallade kommunala planmonopolet. Det innebär att kommunen har självständig rätt att bestämma över hur marken och vattnet skall användas i den egna kommunen och avgör därmed om, när och för vilka ändamål planering ska ske. Planmonopolet ger kommunen möjligheter att styra samhällsutvecklingen samtidigt som det ger skyldigheter att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen samt att ta ansvar för kvaliteten i bebyggelse och miljö. Översiktsplanarbetet bedrivs av kommunens planeringsansvariga på uppdrag av kommunfullmäktige. Minst en gång under varje mandatperiod ska fullmäktige ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Program Förslag till översiktsplan Rättslig verkan Översiktsplanens innehåll och förfarande regleras i 4:e kapitlet PBL samt i MB. Själva planen är inte juridiskt bindande men ger betydelsefull vägledning gällande mark- och vattenanvändningen och ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Dessutom är den ett viktigt underlag för andra rättsverkande planer som detaljplaner och områdesbestämmelser samt i vissa fall för bygglovsprövning och annan tillståndsgivning. Eftersom en översiktsplan inte är juridiskt bindande, utan snarare en politisk viljeinriktning, kan innehållet inte överklagas. För den som vill påverka planens innehåll gäller det därför att utnyttja de möjligheter till inflytande som ges under planprocessens gång. Översiktsplanprocessen Processen ska präglas av öppenhet och insyn. Det ska finnas möjlighet för myndigheter, kommuninvånare och andra berörda att lämna synpunkter under arbetets gång. Översiktsplanprocessen brukar delas in i olika skeden: Sammanställning av Sammanställning av Samråd Utställning Antagande synpunkter och revidering synpunkter och revidering IIIIIIIIII IIIIIIIiiiii IIIIIIIIIIIIII Detta dokument 2 månader Fullmäktige

Programskedet Inledningsvis upprättar kommunens planerare ett program som beskriver de ämnen och frågor som bör tas upp i översiktsplanen. Innehållet kan revideras eller kompletteras efter diskussioner mellan kommunens politiker, tjänstemän och invånare. Programarbetet mynnar sedan ut i ett planförslag som utgör den första versionen av den nya översiktsplanen. Denna process genomfördes under 2005 i Skurups kommun. Samrådsskedet När ett förslag till översiktsplan har tagits fram ska samråd hållas. Syftet är att kommunen ska presentera planförslaget och dess motiv och innebörd samt inhämta synpunkter gällande planen. Alla berörda så som myndigheter, organisationer, grannkommuner, intresseföreningar och allmänhet får möjlighet att ta del av planhandlingarna genom utskick eller via kommunens hemsida. De inkomna synpunkterna sammanställs och kommenteras sedan av kommunen i en så kallad samrådsredogörelse. Utställningsskedet Det reviderade översiktsplanförslaget ställs sedan ut för offentlig granskning under minst två månaders tid. Då kan alla intresserade titta på förslaget och tycka till om det. Länsstyrelsens (statens) synpunkter framförs i ett granskningsyttrande. Antagande Efter att planen eventuellt arbetats om ytterligare en gång antas den av kommunfullmäktige. Fördjupningar av översiktsplanen Översiktsplanen ska utformas så att den ger tydlig vägledning och information till kommuninvånare, myndigheter och enskilda. Om det krävs en ökad detaljeringsgrad kan fördjupningar av översiktsplanen göras antingen för en del av kommunen eller för ett tematiskt område. De baseras naturligtvis på översiktsplanen och dess intentioner men innehåller mer information och blir mer detaljerade. Plan- och prövningssystemet i övrigt Det svenska plan- och bygglovssystemet regleras i PBL. Det finns möjlighet att upprätta ett antal olika planer på skilda nivåer för att styra bland annat bebyggelseutveckling och tillståndsgivning i kommunen. Här presenteras de vanligaste planerna och några av de begrepp som berör lov- och anmälningsplikt. REGIONPLAN (eventuellt) ÖVERSIKTSPLAN (och fördjupningar) OMRÅDESBESTÄMMELSER DETALJPLANER FASTIGHETSPLANER LOV enligt Plan och bygglagen

Regionplan En regionplan kan upprättas när frågor som rör mark- och vattenanvändningen behöver lösas i ett större sammanhang. Ofta ingår flera kommuner med liknande förutsättningar. En regionplan ger riktlinjer för beslut om både översiktsplaner och mer detaljerade planer. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser kan upprättas för områden utan detaljplan för att säkerställa översiktsplanens syften. De kan vara ett alternativ till detaljplan för att bevara värdefulla miljöer men också för att ge handlingsberedskap inför önskvärda framtida förändringar i markanvändningen. Områdesbestämmelser behöver bara reglera någon eller några frågor ur översiktsplanen. Bestämmelserna är bindande för bygglovsprövning men ger ingen garanterad byggrätt. Detaljplan En detaljplan är en juridiskt bindande plan som fungerar som ett kontrakt mellan kommunen och markägarna eftersom den anger vilken mark- och vattenanvändning som är tillåten i det aktuella området. Planen ligger till grund för bygglovsprövning och styr förutom markanvändningen även bebyggelseutformning och i vissa fall exploateringsgrad. Kommunen ska, enligt PBL, upprätta detaljplaner vid större bebyggelseförändringar, vid ny sammanhängande bebyggelse och för enstaka nya byggnader som har stor påverkan på sin omgivning. En detaljplan kan också upprättas för att reglera bevarandet av historiskt värdefulla bebyggelsemiljöer. En detaljplan har alltid en angiven genomförandetid som ger markägaren garanterad byggrätt men om planen inte ändras eller ersätts fortsätter den att gälla tills vidare. Fastighetsplan Vid behov kan en fastighetsplan upprättas i ett område med detaljplan. Fastighetsplanen innehåller bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut, ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt bestämmelser om gemensamhetsanläggningar. Eftersom fastighetsplanen reglerar fastighetsrättsliga frågor biträder lantmäteriet vid upprättandet av en sådan plan. Bygglov, Rivningslov och marklov Tillstånd för att bygga, riva eller göra vissa markåtgärder lämnas av kommunens myndighetsnämnd för miljö och byggnad i form av bygglov, rivningslov eller marklov. Bygglov behövs för att bygga nytt, bygga till eller för att ändra en byggnads funktion eller dess yttre utseende på ett väsentligt sätt. Kommunen kan besluta om minskad eller utökad bygglovsplikt för okänsliga respektive känsliga områden. Rivningslov krävs för att riva byggnader inom område med detaljplan eller i vissa fall med områdesbestämmelser. Rivningen kan omfatta hela byggnaden eller delar av den. Marklov behövs för schaktning eller fyllning för att avsevärt ändra markens höjdläge inom område med detaljplan. Det kan även behövas marklov för trädfällning eller skogsplantering i ett sådant område. Motsvarande krav kan gälla platser som omfattas av områdesbestämmelser. Lov för tillfällig åtgärd kan ges om åtgärden är tillfällig och permanent lov inte kan ges.

En ansökan om bygglov, rivningslov eller marklov görs normalt skriftligen och ställs till Miljö- och byggnadsnämnden eller byggnadsinspektören i den kommun där fastigheten ligger. Förhandsbesked Förhandsbesked innebär att Miljö- och byggnadsnämnden i ett tidigt skede prövar om det är lämpligt att bygga på den tilltänkta platsen (lokaliseringsprövning). Syftet är att byggherren ska få ett första besked för att kunna fortsätta planeringen av bygget. Nämnden är då bunden av sitt ställningstagande om bygglovsansökan inkommer inom två år. Frågor om den yttre utformningen prövas i samband med bygglovet. Bygganmälan och rivningsanmälan Byggherren ska göra en anmälan till Miljö- och byggnadsnämnden innan vissa byggnads- eller ändringsarbeten påbörjas. Detta ska ske minst tre veckor innan arbetena startar. Till anmälan skall fogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Nämnden får på detta sätt möjlighet att bl.a. ta ställning till om byggsamråd behövs och kan förbereda sin tillsyn av byggprojektet. Rivningsanmälan krävs generellt för rivning av byggnad eller delar av byggnad. Det är byggherren som ska göra anmälan till Miljö- och byggnadsnämnden minst tre veckor innan rivningen påbörjas. Samtidigt ska en rivningsplan lämnas in om nämnden inte bestämmer annorlunda. Nämnden kan på detta sätt förbereda sin tillsyn av projektet och bilda sig en uppfattning om hur byggherren tänker ta hand om rivningsmaterialet. Nybygge, Kv Dammen

Övergripande planeringsstrategier

INTERNATIONELLA MÅL Nedan redovisas en sammanfattning av några av de mål och handlingsplaner som tagits fram genom samarbete på olika nivåer och som är relevanta för planeringen i Skurups kommun. HÅLLBAR UTVECKLING På en övergripande nivå syftar all planering av den fysiska miljön till att försöka skapa en långsiktigt god och hållbar livsmiljö. Begreppet hållbar utveckling formulerades 1987 i den så kallade Brundtlandrapporten och betyder att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För att detta ska vara möjligt krävs ett helhetstänkande som ekologisk ekonomisk social kulturell omfattar tre inbördes beroende aspekter; ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. På senare tid har även kulturell hållbarhet lyfts fram ur den sociala som en fjärde aspekt. Att begreppet fogar ihop dessa fyra områden, spänner över hela samhället och har ett långsiktigt tidsperspektiv, är dess utmärkande kännetecken. Tanken är att det hållbara tänkandet ska integreras i all verksamhet och på alla nivåer, från global till lokal. Om en av de fyra dimensionerna faller bort går hållbar utveckling inte att uppnå. Därmed handlar det inte enbart om miljö- och naturskydd utan även om andra viktiga faktorer för samhällsutveckling så som demokrati, folkhälsa, bostadsbyggande osv. Det finns inte någon klart definierad samhällsstruktur som är hållbar utan hållbarhet är snarare ett mål att sträva mot och en process som myndigheter, kommuner och enskilda individer väljer att delta i. Begreppet pekar ut riktningen och ger energi till förändringsprocessen, men den talar inte om exakt vad som ska göras. Fysisk planering och strävan mot en hållbar utveckling HÅLLBAR UTVECKLING Strategier Praktisk tillämpning INTERNATIONELLA MÅL NATIONELLA MÅL REGIONALA MÅL LOKALA / KOMMUNALA MÅL ÖVERSIKTSPLAN (och fördjupningar) DETALJPLANER OMRÅDESBESTÄMMELSER RIKTLINJER OCH REGLERING (T ex bevarandebestämmelser och tillståndsgivning)

Grunden för en hållbar samhällsutveckling utgörs av att planer tas fram i en demokratisk process där olika gruppers intressen beaktas och där medborgarna har möjlighet att påverka innehåll och slutresultat. För övrigt är det viktigt att formulera gemensamma mål och strategier som utgår från hållbarhetsaspekterna och fungerar som utgångspunkt för utformningen av den fysiska miljön. Planeringen sätter ramarna för människors vardagsliv genom att organisera bebyggelse, infrastruktur och service. I samband med det följer även ansvaret att finna balans mellan utvecklings- och bevarandeintressen och se till att olika miljövärden beaktas i planerna. Likaså gäller det att i planeringssammanhang göra helhetsbedömningar av föreslagna åtgärder samt att beskriva konsekvenserna av olika val. AGENDA 21 Den kanske mest kända handlingsplanen för att främja hållbar utveckling är Agenda 21 från 1992 som står för Dagordning för det 21:a århundradet. Det är inriktat på att människor och organisationer på alla nivåer i samhället ändrar vanor och beteenden så att det blir möjligt att få bukt med miljöproblemen och fattigdomen i världen. Det var i samband med Agenda 21 som det ännu aktuella begreppet Tänk globalt och handla lokalt myntades. Handlingsplanen innebär ett moraliskt åtagande för alla de länder som undertecknat överenskommelsen. HABITAT AGENDAN Habitat agendan togs fram i samband med FN:s konferens om boende, bebyggelse och stadsutveckling i Istanbul 1996. I den betonas att ekonomisk- och social utveckling samt skyddet av miljön är ömsesidigt beroende för att uppnå hållbar utveckling. Huvudtanken är att människor måste kunna utveckla kultur och civilisation samt leva och arbeta tillsammans samtidigt som kretsloppen sluts och miljöproblemen bemästras. I agendan redovisas mål, principer och åtagande samt ett globalt handlingsprogram för hur arbetet ska bedrivas. Fortfarande är den lokala nivån betydelsefull och kommunerna får en nyckelroll i genomförandet genom att förankra strategierna på en lokal nivå. Ländernas och FN:s åtaganden genom Habitat agendan ger ökad tyngd åt den lokala samhällsplaneringen.

NATIONELLA MÅL För att applicera de internationella målen och strategierna på en nationell nivå har olika beslut och handlingsprogram tagits fram av Sveriges riksdag och regering. Syftet är naturligtvis att stärka en långsiktigt hållbar utveckling av städer och samhällen och besluten ska beaktas i all planering. Nedan följer några av de nationella mål som ska uppmärksammas i planeringsarbetet i Skurups kommun. DEMOKRATI Det har gjorts en omfattande demokratiutredning med inriktning på hur politiken för folkstyre ska se ut på 2000-talet. Där noteras det hur den svenska demokratin tas för given och att folkbildningen i frågan är eftersatt. I utredningen konstateras att en väl fungerande demokrati varken utmärks av vare sig en stark stat eller stora kommuner utan av en stark medborgaranda som ger förutsättningar för autonomi och självstyrelse. Det är viktigt att lita på medborgarnas egen förmåga och förtydliga att varje människa är lika mycket värd. JÄMSTÄLLDHET Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bl.a. en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. BARN OCH UNGDOMAR FN:s barnkonvention är ett viktigt instrument för regeringens nationella arbete. Målet är att barnkonventionen ska genomsyra alla beslut som rör barn. Konventionen ger alla barn och ungdomar rätt att själva uttrycka sina åsikter och dessa ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barns önskningar och synpunkter är viktiga beslutsunderlag i frågor som rör närmiljö- och samhällsfrågor. I propositionen, På ungdomars villkor, lägger regeringen dessutom fram mål för en nationell ungdomspolitik som ska utgå från ett helhetsperspektiv på ungdomars situation och levnadsvillkor. Syftet är att ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva självständiga liv, ha möjlighet till inflytande och delaktighet samt att ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas tillvara som en resurs. ÄLDRE I Nationell handlingsplan för äldrepolitik, redovisar regeringen mål för de äldres situation i samhället. De ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Med utgångspunkt från dessa mål kan kommuner och landsting formulera lokala och mer konkreta mål, exempelvis kvalitetsmål för äldreomsorgen.

TILLGÄNGLIGHET Det behövs kraftfulla insatser för att personer med funktionshinder ska få rätt till full delaktighet, ett värdigt bemötande och möjligheter att själva bestämma över sina liv. En viktig del i detta är att planera och utforma samhällets fysiska miljöer så att de är tillgängliga för funktionshindrade Det är en stor och angelägen uppgift, och i framtiden kommer den att bli än mer angelägen. Människor blir allt äldre och överlever svåra sjukdomar och skador i allt större utsträckning. Det handlar därmed om att utforma den yttre fysiska miljön på ett sätt som gör den tillgänglig och användbar för personer med olika typer av funktionshinder. Sammanfattningsvis kan det konstateras att en miljö som är bra för personer med fysiska nedsättningar är bra för alla. ARKITEKTUR På nationell nivå läggs stor vikt vid att arkitektur ska vara ett instrument för att människor ska kunna bygga upp en identitet och känna tillhörighet till den plats de bor på, men också för hur de ska känna delaktighet i vården av det gemensamma kulturarvet. Några av målen för det fortsatta arbetet är att kvalitet och skönhet inte bör underställas kortsiktiga ekonomiska lösningar, att arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för utveckling, att kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas, samt att intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas. BOSTÄDER Redan i den bostadspolitiska utredningen 1995-96 formulerades målen för svensk bostadspolitik på följande sätt: Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Eftersom bostadspolitiken är en väsentlig del av välfärdspolitiken framhöll regeringen uttryckligen att den ska skapa förutsättningar för en ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbar utveckling. Detta gör att svensk bostadspolitik väl överensstämmer med Habitat agendan. MILJÖKVALITETSMÅL Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål med syftet att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Målen tydliggör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling och ska vara riktmärken för allt svenskt miljöarbete oavsett var och av vem det bedrivs. De beskriver det tillstånd för miljön som arbetet ska sikta mot och utgör därmed en form av vision för den framtida utvecklingen. För att kunna förverkliga denna vision har Länsstyrelserna på uppdrag av regeringen konkretiserat och anpassat de nationella målen till den regionala nivån. Resultatet är Skånes miljömål, som redovisar 15 av de 16 målen (Miljömål 14, Storslagen fjällmiljö, ingår inte) och viktiga åtgärder som ska bidra till att de nås. På både nationell och regional nivå utgår målen från fem grundläggande värden om att

främja människors hälsa, värna biologisk mångfald, ta tillvara kulturhistoriska värden, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt att trygga en god hushållning med naturresurser. De 15 målen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Skurups kommun antog 2008-06-16 lokalt miljöhandlingsprogram, som närmare förklarar innebörden i de olika målen och visar hur kommunen avser att arbeta för att nå dem. FOLKHÄLSOARBETET I SKURUPS KOMMUN BAKGRUND Både inom och utanför Sveriges gränser har olika instanser lyft fram att befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. Det råder en internationell samsyn om att ett förebyggande folkhälsoarbete är ett väsentligt bidrag till ett hållbart välfärdssamhälle. Det var den parlamentariskt sammansatta statliga utredningen, Nationella Folkhälsokommittén, som lade grunden till de nationella folkhälsomålen som riksdagen antog 2003 och som vidare inspirerat folkhälsoarbetet i regioner, landsting och kommuner. Människors hälsa påverkas av en rad bestämningsfaktorer. Vissa kan man inte göra något åt, exempelvis det biologiska arvet. Strukturella faktorer som sammanhänger med hur samhället är organiserat kan påverkas av politiska beslut så som bostadsplanering, trafikmiljö, utbudet av alkohol och tobak, arbetsmiljöer och arbetets organisation. Andra bestämningsfaktorer kan hänföras till människors levnadsvanor som kost, motion, rökning, alkohol och andra droger. Det övergripande målet i de nationella fastställda målområden för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Speciellt angeläget är att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa.

Påverkbart SKÅNE Det regionala uppdraget och målen, Folkhälsan i Skåne regional strategi 2006-2009, är att i Skåne öka förutsättningarna för en förbättrad, mer jämlik och jämställd hälsa och att öka förutsättningarna för medborgarnas hälsosamma val. Utifrån de nationella målen och ohälsosituationen i Skåne koncentreras det regionala folkhälsoarbetet till fem fokusområden med målsättningar. Inom samtliga fokusområden ska delaktighet, inflytande, ekonomisk och social trygghet samt trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar genomsyra arbetet. Fritt efter Haglund, Svanström m fl. Ej påverkbart Nationella målområden för folkhälsan; 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtförhållanden 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande SKURUP Skurups kommun arbetar för tillfället (2008) med att ta fram lokala folkhälsomål som tar utgångspunkt i de nationella och regionala målen. För att uppnå ett framgångsrikt folkhälsoarbete krävs ett tvärsektoriellt, gränsöverskridande arbetssätt samt ett långsiktigt perspektiv. Viktiga lokala samarbetspartners är föreningar, organisationer, samfund, näringsliv och andra myndigheter. I Skurup liksom övriga Sverige har folkhälsoarbetet lång tradition. Skillnaden nu mot då är att sedan 2003 och i, Den Nya Folkhälsopolitiken, finns klart uttalade mål för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik framtid för hela befolkningen. Delaktighet och inflytande i samhället är ett av de viktigaste folkhälsomålen och en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för en god folkhälsa. I Skurup finns en stark viljeyttring att demokratin skall vara levande för att medborgarna aktivt skall delta i demokratiska arbetsformer på olika nivåer. Exempel på detta är Barn- och ungdomsfullmäktige där

de unga ges möjlighet att aktivt påverka utvecklingen i skolan och samtidigt få inblick och kunskap om demokratiska processer. Det finns ytterligare kanaler för invånare i Skurup att göra sin stämma hörd, för att medverka och påverka i beslutsprocesser. Alla som är folkbokförda i kommunen har rätt att lägga fram sk. medborgarförslag direkt till kommunfullmäktige. För att vidareutveckla det pågående kvalitetsarbetet har invånarna även möjligheter att fylla i ett synpunktsblad med åsikter. Genom olika råd som bl.a. Byalags-, Pensionärs- och Föreningsråd finns ytterligare påverkansmöjligheter. Dessutom har kommunfullmäktige antagit att antal policy och handlingsprogram med målsättningar om delaktighet och inflytande. Därtill kan läggas ytterligare ett antal antagna dokument med ett tydligt folkhälsoperspektiv som styrker kommunens vilja om att invånarna ska må bra, som bl.a. policy mot våld och droger, policy mot mobbing eller annan kränkande behandling m.m. För att hålla dokumentens intentioner, mål och syften levande finns det inom kommunen anställda som arbetar som bl.a. drogsamordnare, informationsansvarig, miljö- och folkhälsostrateg och utvecklingsledare för kultur. Nuläge Enligt rapporten Folkhälsoprofiler i Skåne 2006, som är en översikt av indikatorer relaterade till de nationella folkhälsomålen för Skånes kommuner och sjukvårdsdistrikt, ligger antalet anmälda brott, låginkomsttagare, inrapporterade arbetsskador och buller från trafik under eller till och med långt under genomsnittet i Skåne. Det är också färre i kommunen än genomsnittet som känner osäkerhet i bostadsområdet. Hälsoproblemen i Skurup är likartade med övriga Skåne, förutom inom vissa områden där viss data tyder på att läget är sämre ställt i Skurup än genomsnittet i Skåne. För till exempel kvinnor/flickor är det rökning, övervikt, obehörighet till gymnasieskolan/inte har eftergymnasial utbildning samt skador från olycksfall och våld samt självtillfogad skada (gäller åldrarna 0-17 år) som märks tydligt. Över genomsnittet för männen är bland annat antalet överviktiga, som säger sig ha spänt arbete med höga krav och liten möjlighet att styra sitt eget arbete, har svagt stöd från överordnade, har låg tillit (anser att man inte kan lita på de flesta människor), har skador (0-17 år) och inte har eftergymnasial utbildning. Framtid För att uppnå målet i Strategi för hållbar utveckling i Skurups kommun arbetar man med att integrera folkhälsoarbetet med miljömålsarbetet. Lokala miljömål antogs 2008-06-16 och ligger nu som grund för det fortsatta arbetet. Ett rådgivande organ, Miljö- och folkhälsoråd, ska inrättas med delegater som innehar centrala befattningar i sin organisation. Genom tillsättandet ges en god följsamhet till att tagna beslut uppnås. Miljö- och folkhälsorådet ska representeras av ledamöter från politiska partier, kommunens förvaltningar, annan offentlig verksamhet, samfund, organisationer och föreningar.