Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv



Relevanta dokument
Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)

Berusningsdrickande unga

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Grundskolan Lycksele åk elever 53 killar 50 tjejer. Skola Kille Tjej Alla Lycksele 103 elever 51,5 48,5 100

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Lathund, procent med bråk, åk 8

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Alkohol- och narkotikautvecklingen i Kalmar februari 2004

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Alkohol & narkotika bland ungdomar

Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Hemtjänst

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Kommunikationsavdelningen

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Faktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Cannabis och unga rapport 2012

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter

ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR

Alkoholliberalism på väg att bli omodern?

Befolkningsuppföljning

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting

Stockholmsenkäten 2014

Riv 65-årsgränsen och rädda liv

Smakstart. Effektmätning. Rapport 2013

Rapport 2010:2 Kvartalsuppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

alkohol- och drogpolitiskt program

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Våld i nära relationer. Strömsholm 14 mars 2013

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa

tobak alkohol - narkotika

UNGA LÄSARE. Enkätrapportering

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2015

Befolkningsförändringar under 2013

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

85 % produkterna som annonseras. har köpt något de läst om i tidningen. ANNONSFAKTA & PRISLISTA 2016

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Ungas attityder om prevention och droger

Uppföljning ANDT 2014

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april ling.

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

Vem kan man lita på? Droger på nätet Västerås/ Eskilstuna September

Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.

Cykelhjälmsanvändning - arbetspendlare på cykel

Hälsosamtalen i skolan hur använder vi dem?

Skollagen 14 kap maj

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Genusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012

Drogvaneundersökningen 2004 Stockholmsenkäten. Resultat rörande alkoholkonsumtion, rökning, sniffning och användning av narkotika

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013

arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003

Hur mår barnen i Jönköpings län? Henrik Ahlgren, FoU-ledare, FoUrum Marit Eriksson, epidemiolog, Landstinget i Jönköpings län

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM

Antal timmar sömn per natt

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Klicka här för att ändra format

Höjd arbetsgivaravgift - hårt slag mot ungdomar och tjänstenäring En genomgång av de ekonomiska effekterna av att fördubbla arbetsgivaravgifterna för

1 Alkohol

Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning

Stockholmsenkäten 2008

Konsultation med skolan

Frågor relaterade till åtgärdsförslagen för 2009 i centralt ungdomsforum Finns det regler om hur mycket elever får pressas i skolan?

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

Kalmars resultat i september 2004: registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten. Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut

Trender i ungdomars drogvanor

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Hur ser jämställdheten ut i Skåne?

FREDA-farlighetsbedömning

Rapport från Soliditet. Allt fler villaägare fast hos kronofogden September 2009

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

facebookbarometern 2016

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2014

Narkotikakartläggning för 2010

Kontaktperson/kontaktfamilj Institutionsvård

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

Ungdomars förhållande till alkohol och droger i trafiken

Bilaga till Äldre i samhället. Tabell- och figurmaterialet har framtagits med hjälp av Mette Anthonsen, Rudolf Antoni och Christina Ribbhagen

Transkript:

Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Förekomst Konsekvenser, men - inte om risk för att bli beroende - inte om direkta fysiska effekter - inte om direkta psykiska skador - inte om sociala bakgrundsfaktorer Göran Fahlén, enhetschef Folkhälsocentrum Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), (2007), Stockholm. Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige under 2007. En preliminärskattning av registrerad och oregistrerad alkohol. Ramstedt, Mats. Riskbruk av alkohol För män 14 standardglas per vecka För kvinnor 9 standardglas per vecka eller Berusningsdrickande 5 respektive 4 standardglas Finns dock olika definitioner 1

Riskbruk av alkohol 50 40 Procent 30 20 16-29 30-44 45-64 65-84 10 0 Män Västernorrland Kvinnor Västernorrland Män riket Kvinnor riket Hälsa på lika villkor 2006 Berusningsdrickande åk 9 60 50 40 Procent 30 Pojke Flicka 20 10 0 Aldrig <1ggn/mån 1 ggn/mån >1ggn/mån CAN 2008 2

Berusningsdrickande åk 2 gymnasiet 60 50 40 Procent 30 Pojke Flicka 20 10 0 Aldrig <1ggn/mån 1 ggn/mån >1ggn/mån CAN 2008 Narkotika Illegalt Svårt att få fram rättvisande statistik Tillgång och missbruk varierar -orter - droger (ex nätdroger ) - problematik Narkotika hard facts Rättsmedicinalverket 2008 3

Provat hasch senaste året 10 8 6 4 16-29 30-44 2 0 Män Västernorrland Kvinnor Västernorrland Män riket Kvinnor riket Procent Hälsa på lika villkor 2006 DALY Förlust av liv genom tidig död (YLL= Yearsof Life Lost) + Förlust av funktion (Years of life Lost due to Disability) 4

Alkohol inte ett så stort folkhälsoproblem Effekterna även andra än direkta fysiska och psykiska Effekterna drabbar i hög grad även andra Några exempel följer 5

Alkohol och våld Lördagsöppet 2001 Stockholm Skåne Nordsverige Kvinnomisshandel -2,4 (NS) 2,6 (NS) 11,6 (NS) Misshandel utomhus -3,6 (NS) -0,6 (NS) 4,8 (NS) Misshandel inomhus -3,9 (NS) 5,9(NS) 12,2 Totalt -3,9 (NS) 1,6 (NS)1 11.0 Norström & Skog 2001, s 31 Hämtat från rapport 2010:12 Länsstyrelsen Västernorrland Alkohol, brott och våld Risken att använda våld var mer än 13 gånger större om personen druckit alkohol under dygnet före brottet. Alkohol är den drog som triggar våldshandlingar mest The role of alcohol and drugs in triggering criminal violence: a case-crossover study Haggård-Grann U, Hallqvist J, Långström N, Möller J. Addiction (2006) 101:100-108. Kronobergsmodellen Alkoholens roll vid partnervåld Partnervåld ~ mäns våld mot kvinnor Inget enkelt samband, men. Alkohol större betydelse vid situationsbetingat våld än vid systematiskt våld Större risk i förhållanden där mannen har alkohol-eller drogproblem (Social utsatthet) Risken för våld ökar dåmannen druckit, risk för allvarligare våld Folkhälsorapport 2009, SoS 6

Våldets konsekvenser Utsatt för våld senaste 12 månaderna Läkemedelsförbrukning senaste 2 veckorna 29-faldig ökning av ängslan oro och ångest bland kvinnor 30-44 år 4-faldig ökning av sömnproblem bland kvinnor 18-29 år 7-faldig ökning av värk i magen bland kvinnor 30-44 år 4-faldig ökning av trötthet bland män 18-29 år Våldets följder en fråga om folkhälsa. Danielsson I, Olofsson N, Gillander Gådin K. Läkartidningen (2005) 12-13 (102): 938-942 Alkohol och självmord Själmord ett folkhälsoproblem, c:a 1100 (2003) Näst vanligaste dödsorsaken bland män 25-44 år Minskat, dock inte i yngsta gruppen Alkohol minskar hämning mot suicidala impulser Bakrus kan ge kortvariga, livsfarliga depressioner Missbruk kan leda till suicidala kriser Förslag till nationellt program för suicidprevention, SOS och FHI (2006) Hälften av alla självmord i Sverige är alkoholrelaterade, såtillvida att alkohol har förekommit före självmordet Region Skåne: Folkhälsa Hälften av självmorden beror påalkohol URL läst 2007-02-12 Alkohol och trafik I mer än var femte dödsolycka har fordonsföraren varit alkoholpåverkad I drygt hälften av singelolyckorna med dödlig utgång har fordonsföraren varit alkoholpåverkad Ca 90% är män Genomsnittlig promille: ca 1,7 Vägverkets djupstudier av alkoholpåverkade personbilsförare inblandade i dödsolyckor, 2002 7

Slutsatser Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol (och droger) ett stort folkhälsoproblem Effekterna även andra än direkta fysiska och psykiska Effekterna drabbar i hög grad även andra Ert arbete är viktigt! 8