Rapport Inkomstliggaren 2008
ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från www.esv.se. Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: 2008-02-22 Dnr: 52-1390/2007 ESV-nr: 2008:5 Copyright: ESV Rapportansvarig: Sofia Nilsson
FÖRORD Förord På regeringens uppdrag sammanställer ESV årligen den så kallade Inkomstliggaren, en dokumentation över de bestämmelser som gäller för varje inkomsttitel. Denna inkomstliggare gäller för budgetåret 2008 och avser förhållandena per den 1 januari 2008. Årets utgåva har tagits fram av avdelningarna Analys och prognoser och Statsredovisning på Ekonomistyrningsverket under ledning av Sofia Nilsson. Underlag till Inkomstliggaren har huvudsakligen samlats in från de myndigheter som redovisar inkomsterna. ESV vill därför framföra ett varmt tack till alla myndigheter som lämnat underlag till denna publikation. Förslag och synpunkter på Inkomstliggarens innehåll och utformning samt information om eventuella upptäckta fel tas tacksamt emot via e-post till prognos@esv.se. I detta ärende har generaldirektör Yvonne Gustafsson beslutat. Utredare Sofia Nilsson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också avdelningscheferna Kristina Lundqvist och Ingemar Härneskog deltagit. Vid beredningen av detta ärende har även utredare Jörgen Hansson, Niklas Halén, Helene Diyabanza, Ann-Sofie Andersson, Bengt Lewin, Alexandra Lenander, Robert Boström, Marijana Carlsten, Krister Jensevik, Tina Granath och Patrik Andreasson medverkat. 3
INNEHÅLL Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Ny struktur på statsbudgetens inkomstsida 2006 och 2007... 9 Skattekontosystemet... 9 1000 Skatter m.m... 13 1100 Direkta skatter på arbete... 13 1110 Inkomstskatter... 13 1120 Allmän pensionsavgift... 15 1130 Artistskatt... 16 1140 Skattereduktioner... 17 1200 Indirekta skatter på arbete... 20 1210 Arbetsgivaravgifter... 21 1240 Egenavgifter... 25 1260 Avgifter till pensionssystemet... 29 1270 Särskild löneskatt... 30 1280 Nedsättningar... 32 1290 Tjänstegruppliv... 35 1300 Skatt på kapital... 36 1310 Skatt på kapital, hushåll... 36 1320 Skatt på företagsvinster... 38 1330 Kupongskatt... 40 1340 Avkastningsskatt... 41 1350 Fastighetsskatt... 43 1360 Stämpelskatt... 45 1380 Arvs- och gåvoskatt... 46 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror... 47 1410 Mervärdesskatt... 47 1420 Skatt på alkohol och tobak... 50 1440 Koldioxidskatt... 59 1450 Övriga skatter på energi och miljö... 61 1470 Skatt på vägtrafik... 68 1480 Övriga skatter... 74 1500 Skatt på import... 82 1600 Restförda och övriga skatter... 85 1620 Övriga skatter, hushåll... 86 1630 Övriga skatter företag... 89 1700 Avgående poster, skatter till EU... 97 1710 EU-skatter... 97 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer... 97 1810 Skatter till andra sektorer... 97 4
INNEHÅLL 1900 Periodiseringar... 98 1910 Uppbördsförskjutningar... 98 1930 Anstånd... 100 2000 Inkomster av statens verksamhet... 101 2100 Rörelseöverskott... 101 2110 Affärsverkens inlevererade överskott... 101 2130 Riksbankens inlevererade överskott... 102 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning... 103 2210 Överskott av fastighetsförvaltning... 103 2300 Ränteinkomster... 104 2310, 2320 Räntor på näringslån... 104 2340 Räntor på studielån... 105 2390 Övriga ränteinkomster... 106 2400 Inkomster av statens aktier... 110 2410 Inkomster av statens aktier... 110 2500 Offentligrättsliga avgifter... 111 2600 Försäljningsinkomster... 141 2700 Böter m.m.... 142 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet... 152 3000 Inkomster av försåld egendom... 153 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner... 153 3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner... 153 3200 Övriga inkomster av markförsäljning... 153 3300 Övriga inkomster av försåld egendom... 153 4000 Återbetalning av lån... 155 4100 Återbetalning av näringslån... 155 4120 Återbetalning av jordbrukslån... 155 4130 Återbetalning av övriga näringslån... 155 4300 Återbetalning av studielån... 158 4500 Återbetalning av övriga lån... 159 5000 Kalkylmässiga inkomster... 161 5100 Avskrivningar och amorteringar... 161 5120 Avskrivningar på fastigheter... 161 5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader... 161 5200 Statliga pensionsavgifter... 162 6000 Bidrag m.m. från EU... 164 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond... 164 6110 Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion... 164 6120 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion... 169 6200 Bidrag från EG:s fiskefond... 170 6300 Bidrag från EG:s regionalfond... 171 6400 Bidrag från EG:s socialfond... 173 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk... 176 6900 Övriga bidrag från EG... 177 5
INNEHÅLL 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet... 179 7100 Tillkommande inkomster... 179 7110 EU-skatter... 179 7120 Kommunala utjämningsavgifter... 180 7200 Avräkningar... 181 7210 Intäkter som förs till fonder... 181 7220 Kompensation för mervärdesskatt... 182 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto... 184 9000 Löpande redovisade skatter m.m... 186 9100 Skatt på inkomst... 186 9110 Fysiska personers inkomstskatt... 192 9120 Juridiska personers inkomstskatt... 195 9130 Ofördelbara inkomstskatter... 198 9140 Övriga inkomstskatter... 199 9200 Socialavgifter och löneskatter... 202 9300 Skatt på egendom... 214 9310 Skatt på fast egendom... 214 9320 Förmögenhetsskatt... 214 9330 Arvsskatt och gåvoskatt... 215 9340 Övrig skatt på egendom... 217 9400 Skatt på varor och tjänster... 219 9410 Allmänna försäljningsskatter... 219 9420, 9430 Skatt på specifika varor... 223 9450 Skatt på tjänster... 229 9460 Skatt på vägtrafik... 233 9470 Skatt på import m.m.... 240 9480 Övriga skatter på varor och tjänster... 243 9500 Kompensation för mervärdesskatt... 243 9600 Betalningsdifferenser, skattekonto... 245 9610 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto... 245 9620 Betalningsdifferenser på grund av restföring... 246 9630 Betalningsdifferenser, övriga... 246 9690 Betalningsdifferenser, ofördelade, månatliga betalningsdifferenser... 247 9700 Nedsättning av skatter... 248 9800 Skattetillägg och förseningsavgifter... 252 9810 Skattetillägg... 252 9820 Förseningsavgifter... 253 Specikation av statsbudgetens inkomster för 2008... 254 Förändringar av inkomsttitlar... 263 Förändringar av inkomsttitlar från och med budgetåret 2008... 263 Förändringar av inkomsttitlar mellan budgetåren 1980/81 till 2005... 274 6
SAMMANFATTNING Sammanfattning Inkomstliggaren inleds med en kort beskrivning av den nya inkomststrukturen som i två steg införts 2006 och 2007, följt av en beskrivning av skattekontosystemet. Därefter presenteras inkomsttitlar och undertitlar i ordningsföljd. I slutet av publikationen finns en förteckning över samtliga inkomsttitlar med datum när de infördes eller eventuellt upphörde. 7
INLEDNING Inledning På regeringens uppdrag gör ESV årligen den så kallade Inkomstliggaren, en dokumentation över de bestämmelser som gäller för varje inkomsttitel. Inkomstliggaren har getts ut sedan 1948. För varje inkomsttitel anges vilka myndigheter som uppbär och redovisar inkomsterna och vad dessa avser. Om en inkomsttitel har undertitlar anges vilka myndigheter som redovisar inkomster på dessa. Vidare anges de författningar och övriga bestämmelser som gäller för respektive inkomsttitel. För större inkomsttitlar beskrivs även uppbördsförfarandet. Underlag till inkomstliggaren har huvudsakligen samlats in från de myndigheter som redovisar inkomsterna. Inkomstliggaren uppdateras i början av respektive år. I informationssystemet Hermes under Statsredovisning, Konverteringstabeller, Anslag/inkomsttitlar uppdateras behörighet att redovisa på inkomsttitel/undertitel löpande. 8
NY STRUKTUR PÅ STATSBUDGETENS INKOMSTSIDA 2006 OCH 2007 Ny struktur på statsbudgetens inkomstsida 2006 och 2007 I den nya strukturen för statsbudgetens inkomstsida, som infördes 2006, tillämpas periodiserad redovisning av skatterna. Det innebär att skatterna redovisas under det inkomstår de avser, dvs. det inkomstår den skattepliktiga händelsen ägde rum. Skillnaderna mellan statens kassamässiga och periodiserade skatter är ofta stora. Av naturliga skäl är periodiseringseffekterna störst för skatter som uppbärs preliminärt och fastställs vid den årliga taxeringen. För skatter där uppbörden sker varje månad är skillnaderna mellan de olika redovisningssätten däremot små. Genom att tillämpa periodiserad redovisning av skatter erhålls en direkt koppling mellan intäkterna, den makroekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller under ett givet år. En konsekvens av förändringen är att statsbudgetens utfall på inkomsttitelnivå, dvs. de till det aktuella året slutligt hänförbara skatterna, inte blir definitivt förrän ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda skatterna för fysiska och juridiska personer. Årsutfallet för de månatligt uppburna skatterna (arbetsgivaravgifter, moms och punktskatter) blir i princip kända en månad senare än med nuvarande redovisning. På total nivå kan dock statsbudgetens inkomster fastställas kassamässigt vid samma tidpunkt som före förändringen. Den nya strukturen från 2006 innebär bl. a. att inkomsttyp 1000 Skatter m.m. används för redovisning av intäktsmässiga, det vill säga periodiserade, skatter. Den löpande redovisningen av skatter görs mot inkomsttitlar inom inkomsttyp 9000 Löpande redovisade skatter. Efter det att årets löpande transaktioner avslutas, nollställs hela inkomsttypen 9000 varefter summa skatter överförs till inkomsttyp 1000 Skatter m.m. där skatterna redovisas hänförda till det inkomstår den skattepliktiga händelsen ägde rum dvs. i periodiserade termer. 2007 gjordes ytterligare förändring för att tydliggöra skillnaden mellan inkomster och intäkter och för att klargöra redovisningen av de utgifter som redovisas på budgetens inkomstsida. Två nya inkomsttyper infördes; 7000 och 8000. Under inkomsttypen 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet redovisas tillkommande inkomster och vissa avräkningar. Under 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonton redovisas stöd som ges som skattekrediteringar på skattekonto. Skattekontosystemet Från och med inkomståret 1998 gäller skattebetalningslagen (SFS 1997:483). Syftet med införandet av skattekontosystemet var att göra det enklare och enhetligare framför allt för arbetsgivare och företagare att betala skatter och avgifter samt att också underlätta hanteringen inom skatteförvaltningen. 9
NY STRUKTUR PÅ STATSBUDGETENS INKOMSTSIDA 2006 OCH 2007 Lagen omfattade från början inkomstskatt, socialavgifter och mervärdesskatt. Punktskatter inkluderades från och med 2003. Varje skattskyldig får ett så kallat skattekonto, hos Skatteverket. På skattekontot registreras debiterade skatter och avgifter samt de betalningar den skattskyldige gör. Skattekontot stäms av varje månad som det har registrerats något på kontot. De som har transaktioner på kontot varje månad, till exempel arbetsgivare eller enskilda näringsidkare kan kontinuerligt följa ställningen via kontoutdrag. På skattekontot bokförs löpande debiterad F-skatt, innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatter som den skattskyldige redovisat. För fysiska personer som endast har anställningsinkomster avstäms skattekontot i regel endast en gång per år, nämligen i samband med att den slutliga skatten bokförs på skattekontot. Då bokförs skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt enligt kontrolluppgift. De skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet betalas utan inbördes avräkningsordning, det vill säga de krediteras skattekontot utan att hänföras till en viss skatt eller avgift. Före 1998 avsåg varje inbetalning en viss skatt eller avgift. I skattekontosystemet går det inte att se vilken skatt eller avgift som är betald respektive obetald. Om inbetalda belopp inte täcker summan av de debiterade beloppen uppkommer underskott på kontot. Innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt redovisas i en skattedeklaration. F-skatt redovisas inte i skattedeklarationen. Skattedeklarationen ska lämnas till Skatteverket och betalningen ska finnas på Skatteverkets konto senast på förfallodagen. Det finns två förfallodagar: den 12 och den 26 i månaden utom i januari och augusti då förfallodagen är den 17 i stället för den 12 för de flesta. Skattskyldiga som endast redovisar innehållen preliminär A- skatt och arbetsgivaravgifter samt de med en mervärdesskattepliktig årsomsättning på högst 40 miljoner kronor har förfallodag den 12. För redovisning av mervärdesskatt är redovisningsperioden dock tre månader och momsen redovisas därför var tredje månad den 12. Detta görs två månader efter redovisningsperiodens slut. Den 12 betalas även F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter avseende närmast föregående månad. För skattskyldiga med en skattepliktig årsomsättning på lägst 40 miljoner kronor gäller den 12 och den 26 i månaden efter redovisningsperioden som förfallodagar. F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter ska betalas den 12. Däremot ska mervärdesskatt betalas den 26 avseende föregående månad. 10
NY STRUKTUR PÅ STATSBUDGETENS INKOMSTSIDA 2006 OCH 2007 Förfallodagar i skattekontosystemet (Vissa undantag gäller i januari och augusti) Underlag mervärdesskatt Mindre än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Betalning av: F-skatt Innehållen A-skatt Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad Underlag mervärdsskatt Större än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Betalning av: F-skatt Innehållen A-skatt Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad den 26 i månaden Mervärdesskatt avser kvartalet två månader före redovisningsmånad Betalning av: Mervärdesskatt avser månaden före redovisningsmånad Skattedeklaration Skattedeklaration Varje gång skattekontot stäms av får den skattskyldige ett besked om ställningen. Ett överskott återbetalas automatiskt i fråga om överskjutande ingående mervärdesskatt, överskott vid avstämning av slutlig skatt och på grund av omprövningsbeslut samt från och med 2003 också överskott vid återbetalning av punktskatter. Övriga överskott står kvar på kontot och återbetalas efter begäran av kontoinnehavaren. Visar kontot underskott får kontohavaren möjlighet att betala skulden, innan den lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. På överskott respektive underskott beräknas intäktsränta på en nivå och kostnadsränta på tre nivåer. Redovisningen på statsbudgeten Skattekontosystemet påverkar redovisningen av fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, socialavgifter och allmän pensionsavgift, mervärdesskatt och punktskatter. I skattekontosystemet är det inte möjligt att se vilken skatt eller avgift en viss betalning avser. Det medför att det inte är möjligt att redovisa skatterna kassamässigt på respektive inkomsttitel. I stället redovisas debiterade belopp på de aktuella inkomsttitlarna, det vill säga den preliminärt debiterade F-skatten samt innehållen A- skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatter enligt skattedeklarationen. Eftersom alla betalningar avseende skattekontouppbörden löpande redovisas eftersom man inte kan avgöra vad de avser preliminärt ofördelade mot statsbudgeten mot en speciell inkomsthuvudgrupp 9600 kallad Betalningsdifferenser, skattekonto och omföring till de riktiga titlarna görs med debiterade belopp, kommer summan av betalningsdifferenserna att visa skillnaden mellan betalda och debiterade skatter under året. Från och med taxeringsåret 2004 11
NY STRUKTUR PÅ STATSBUDGETENS INKOMSTSIDA 2006 OCH 2007 förs debiteringen av slutlig skatt att betala upp på skattekontot först den dag då skatten förfaller till betalning. Detta får till följd att det inte längre redovisas några kontounderskott avseende slutlig skatt under tiden från slutavräkningen till förfallodagen. Under denna huvudgrupp finns ett antal inkomsttitlar för redovisning av olika betalningsdifferenser. Det kassamässiga utfallet för de inkomsttitlar som redovisas enligt skattekontoprincipen blir lika med debiterade belopp plus saldot på inkomsttitelgruppen betalningsdifferenser. Det är emellertid inte detsamma som det kassamässiga utfallet per inkomsttitel enligt det tidigare systemet, vilket beror på att en betalning inte kan knytas till en viss skatt eller avgift. Per inkomsttitel är det således i princip inte möjligt att jämföra utfall för år före skattekontosystemets införande med utfall för år efter skattekontosystemets införande. Däremot är det möjligt att göra motsvarande jämförelse för hela inkomsttypen 9000 löpande redovisade skatter m.m. Under inkomsthuvudgruppen 9600 finns ett antal inkomsttitlar för fördelning av betalningsdifferenserna på olika slag av differenser. Löpande under året redovisas differenserna under gruppen 9690 varifrån de sedan i samband med räkenskapsårets avslutning fördelas på följande tre rubriker: Anstånd gällande anstånd på bokslutsdagen. Uppbördsförlust restförda belopp minskat med redovisade betalningar genom kronofogdemyndigheten (KFM). Uppbördsförluster beräknas per skattskyldig och fördelas proportionellt i förhållande till debiterade belopp per skatteslag fördelade på följande undertitlar: fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och räntor m.m. Övriga betalningsdifferenser består dels av kontoöverskott, antingen på grund av att belopp att återfå inte hunnit betalas ut eller på grund av så kallade kompletteringsbetalningar, dels av ännu ej restförda kontounderskott. Under första halvåret och fram till de tidpunkter då slutlig skatt avräknas i augusti och september överväger vanligen kontoöverskotten på grund av kompletteringsinbetalningar. Efter den sista avräkningen av slutlig skatt i december månad kan kontounderskotten överväga eftersom förfallodagen för slutlig skatt att betala infaller först kommande år. 12
1000 SKATTER M.M. 1000 Skatter m.m. Inkomsterna under denna inkomsttyp avser för respektive titel periodiserade skatteinkomster, dvs. skatter hänförda till det år de avser. Genom justeringsposterna i inkomstgruppen 1900 erhålls för hela inkomsttypen 1000 betalda skatter i enlighet med budgetlagens bestämmelser om att skatteinkomsterna ska avräknas mot inkomsttitlar det år då betalningen erhålls. Inkomsterna under inkomsttyp 1000 redovisas på statsbudgeten endast i samband med budgetårets avslutning. Löpande redovisas skatterna under inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m. Under varje inkomsttitel eller grupp av titlar har beskrivningar strukturerats huvudsakligen med rubrikerna Skattebas, Skattesats och Periodisering. Under rubriken Skattebas beskrivs vad som beskattas och vem som är skattskyldig. Under rubriken Skattesats beskrivs översiktligt hur skatten beräknas. Under rubriken Periodisering redovisas till vilken tidsrymd skatten är hänförlig samt hur den redovisas löpande. I de fall prognoser redovisas på inkomsttitlar, dvs. innan det slutliga utfallet för ett visst år finns tillgängligt, beskrivs kortfattat hur dessa görs och vilket underlag de bygger på. För mer detaljerad information om ESV:s prognosmetoder, se www.esv.se. 1100 Direkta skatter på arbete Inkomsterna i denna inkomsthuvudgrupp redovisas av Ekonomistyrningsverket genom omföring från inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m., och avser de direkta skatter på arbete som är hänförliga till det aktuella inkomståret. Inkomsthuvudgruppen kopplas till inkomsthuvudgruppen 9100 där motsvarande skatter redovisas löpande, men beloppen skiljer sig åt p.g.a. periodiseringar i form av betalningsförskjutningar, uppbördsförskjutningar och uppbördsförluster. Direkta skatter på arbete består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, artistskatt och skattereduktioner. 1110 Inkomstskatter Skattebas Underlaget för inkomstskatterna är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den består av summan av inkomst av tjänst (lön och socialförsäkringsersättningar inklusive pension) och inkomst av näringsverksamhet, minskad med allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. För inkomståret 2008 är grundavdraget 17 400 kronor för taxerade förvärvsinkomster upp till 40 800 kronor. För inkomster mellan 40 800 kronor och 13
1000 SKATTER M.M. 111 400 kronor trappas grundavdraget upp med 20 procent av inkomstökningen. För inkomster mellan 111 400 och 128 300 kronor är grundavdraget 31 500 kronor. För inkomster däröver trappas grundavdraget ned med 10 procent av inkomstökningen. För taxerade förvärvsinkomster som överstiger 322 300 kronor är grundavdraget 12 100 kronor. Periodisering På inkomsttitlarna redovisas den statliga respektive kommunala inkomstskatten som avser ett visst inkomstår. Inkomstskatten uppbärs preliminärt tillsammans med bland annat fastighetsskatt och allmän pensionsavgift och redovisas löpande på inkomsttitel 9111. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat. Analysen bygger på Konjunkturinstitutets prognoser om ekonomins utveckling. För en mer detaljerad beskrivning av ESV:s prognosmetoder, se www.esv.se. 1111 Statlig inkomstskatt Skattesatser Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2008 uppgår till 328 800 kronor samt ytterligare 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2008 uppgår till 495 000 kronor. Statlig inkomstskatt Inkomstskattelag (1999:1229; senast ändrad 2007:1449). Förordning (2007:939) om skiktgränser vid statlig inkomstskatt vid 2009 års taxering i vissa fall. Lag (1999:1230; senast ändrad 2005:1134) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2001:1227;senast ändrad 2007:1450) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Förordning (2001:1244; senast ändrad 2006:1412) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2003:490; senast ändrad 2003:744) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m. Lag (1991:586, senast ändrad 2007:765) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Förordning (2007:699) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2008. Förordning (2007:1023) om inkomstbasbelopp för 2008. 14
1000 SKATTER M.M. 1115 Kommunal inkomstskatt Skattesatser Kommunal inkomstskatt beräknas på beskattningsbara förvärvsinkomster som uppgår till 100 kronor eller högre och utgår efter en skattesats som varierar mellan olika kommuner. Inkomståret 2008 uppgår skattesatsen (exklusive kyrkoavgiften) till i genomsnitt 31,44 procent. Kommunala skatter Lag (1965:269; senast ändrad 2007:1414) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Lag (2001:1227; senast ändrad 2007:1450) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Lag (2007:68) om ändring i kommunallagen (1991:900). Förordning (2001:1244; senast ändrad 2007:1424) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2007:1405). Lag (2001:181; senast ändrad 2007:1281) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2007:1423). Lag (1999:1230; senast ändrad 2005:1134) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Förordning (2001:588; senast ändrad 2007:1427) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. 1120 Allmän pensionsavgift 1121 Allmän pensionsavgift Skattebas Underlaget för den allmänna pensionsavgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar dvs. löneersättningar, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning samt inkomst av näringsverksamhet. Avgift ska inte beräknas på inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet. Den allmänna pensionsavgiften delfinansierar ålderspensionen. Skattesats Avgiften uppgår till 7,00 procent av underlaget för inkomståret 2008. Periodisering På inkomsttiteln redovisas den allmänna pensionsavgift som avser ett visst inkomstår. Pensionsavgiften uppbärs preliminärt tillsammans med inkomstskatten och redovisas löpande på inkomsttitel 9111. Den slutliga taxeringen är klar i 15
1000 SKATTER M.M. december året efter inkomståret och redovisas då i taxeringsutfallet. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat. Analysen bygger på Konjunkturinstitutets prognoser om ekonomins utveckling. För en mer detaljerad beskrivning av ESV:s prognosmetoder, se www.esv.se. Lag (1994:1744; senast ändrad 2007:968) om allmän pensionsavgift. Förordning (1994:1966; senast ändrad 2004:938) om omföring av allmän pensionsavgift. Förordning (2007:699) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2008. 1130 Artistskatt 1131 Artistskatt Skattebas På denna inkomsttitel redovisas både Artistskatt och pendlarskatt. Från den 1 januari 1993 ska utomlands bosatta artister och idrottsmän samt artistföretag och arrangör hemmahörande eller bosatt i utlandet erlägga särskild inkomstskatt i Sverige. Skatt ska utgå för skattepliktiga inkomster av artistisk eller idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. Sverige har ingått avtal med Danmark för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst mellan de båda länderna. Avtalets beskattningsregler ska tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Nettot av inkomstskatt från och till Danmark redovisas på denna inkomsttitel. Skattesats Artistskatten är 15 procent av den skattepliktiga inkomsten. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas dels inkomsterna från artistskatt som redovisas från januari till december på inkomsttitel 9131 Ofördelbara inkomstskatter. Dessutom redovisas på denna inkomsttitel nettot av den inkomstskatt som betalas till eller från Danmark (pendlarskatt) och som redovisas på inkomsttitel 9131, Ofördelbara inkomstskatter mellan januari och december. Lag (1991:591; senast ändrat 2007:766) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 16
1000 SKATTER M.M. Lag (1996:1512; senast ändrat 2007:767) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. 1140 Skattereduktioner Samtliga skattereduktioner avser ett visst inkomstår. De beslutas i samband med taxeringen och utfall finns därför först i taxeringsutfallet i december året efter inkomståret. Fram till dess redovisas prognoser på inkomsttitlarna. För en beskrivning av ESV:s prognosmetoder, se www.esv.se. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften ingår i uppbörden och redovisas löpande tillsammans med inkomstskatten på inkomsttitel 9111. 1141 Allmän pensionsavgift Skattebas Den som betalar allmän pensionsavgift är berättigad till skattereduktion för avgiften. Skattesats Skattereduktion medges för hela avgiften. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat. Analysen bygger på Konjunkturinstitutets prognoser om ekonomins utveckling. För en mer detaljerad beskrivning av ESV:s prognosmetoder, se www.esv.se. Inkomstskattelag (1999:1229, senast ändrad 2007:1449). 1149 Bredband Skattebas Skattereduktion medges fastighetsägare och näringsidkare (fysiska personer) för installation av bredband i småhus eller hyreshus. Underlaget omfattar utgifter för material och arbete som utförts av någon som innehar F-skattsedel. Installationen ska ha tagits i bruk under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2008 för att skattereduktion ska medges. 17
1000 SKATTER M.M. Skattesats För den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor medges skattereduktion om 50 procent. Skattereduktionen får uppgå till högst 5 000 kronor. I fråga om hyreshus gäller beloppen per bostad eller lokal som anslutits. Lag (2000:1380; senast ändrat 2006:1347) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation. 1151 Sjöinkomst Skattebas Skattereduktion medges för sjöinkomst, dvs. inkomst ombord på svenskt handelsfartyg som av Skatteverket klassificerats till närfart eller fjärrfart. Skattesats Den skattskyldige haft sjöinkomst under hela inkomståret medges reduktion med 14 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i fjärrfart och med 9 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i inre fart och närfart. Sjöinkomst under en del av ett år berättigar till skattereduktion med 1/365 av angivna belopp för varje dag sjöinkomst uppburits. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som främst grundar sig på tidigare års utfall. Inkomstskattelag (1999:1229, senast ändrad 2007:1449). 1152 Stormskador Skattebas Den som äger en lantbruksenhet med stormskog kan få skattereduktion för stormfällt virke. Underlaget för skattereduktionen är den mängd stormvirke som under perioden 8 januari 2005 till och med 31 december 2006 avyttras, forslas ut ur stormskog på lantbruksenheten och mäts vid virkesmätning. 18
1000 SKATTER M.M. Skattesats Skattereduktionen på tillåtet underlag uppgår till 50 kronor per kubikmeter fast mått under bark. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som främst grundar sig på tidigare års utfall. Lag (2005:1137; senast ändrat 2005:1140) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar. 1153 Jobbavdrag Den 1 januari 2007 infördes jobbavdraget för fysiska personer som lämnas för skattepliktiga arbetsinkomster av anställning och aktiv näringsverksamhet. Det har förstärkts från den 1 januari 2008. Avdraget behandlas som en skattereduktion, vilket innebär en minskning av den inkomstskatt som den skattskyldige ska betala. Reduktionen minskar statens skatteinkomster men påverkar inte de kommunala skatteunderlagen. Skattebas Skattereduktion för arbetsinkomst medges om den skattskyldige har skattepliktiga arbetsinkomster av anställning eller av aktiv näringsverksamhet. Skattereduktion för arbetsinkomster justeras med hänsyn till eventuella avdrag. Skattesats Skattereduktionen för arbetsinkomster, det så kallade jobbskatteavdraget, uppgår till skillnaden mellan 1,413 prisbasbelopp och grundavdraget multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt för inkomster som överstiger 7,00 prisbasbelopp. För inkomster mellan 2,72 och 7,00 prisbasbelopp är skattereduktionen skillnaden mellan 1,272 prisbasbelopp plus 3,3 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,72 och 7,00 prisbasbelopp och grundavdraget multiplicerat med den kommunala skattesatsen. För inkomster mellan 0,91 och 2,72 prisbasbelopp beräknas reduktionen som skillnaden mellan 0,91 prisbasbelopp plus 20 procent av arbetsinkomsten mellan 0,91 och 2,72 prisbasbelopp och grundavdraget multiplicerat med den kommunala skattesatsen. För inkomster under 0,91 prisbasbelopp är skattereduktionen skillnaden mellan arbetsinkomsten och grundavdraget multiplicerat med den kommunala skattesatsen. 19
1000 SKATTER M.M. De som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 får dock en högre skattereduktion. Gränser för underlagen är samma som ovan. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. Inkomstskattelag (1999:1229, senast ändrad 2007:1449). 1154 Hemtjänster Skattebas För fysiska personer som under kalenderåret har fyllt 18 år medges en reduktion på utgifter för hemtjänster som sker efter den 1 juli 2007. Skattesats Om den skattskyldige haft utgifter för hemtjänster som överstiger 1 000 kronor medges en reduktion om 50 procent. Reduktionen får inte överstiga 50 000 kronor per person och beskattningsår. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. Lag (2007:1411) om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. 1200 Indirekta skatter på arbete Inkomsterna i denna inkomsthuvudgrupp redovisas av Ekonomistyrningsverket genom omföring från inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m., och avser de indirekta skatter på arbete som är hänförliga till det aktuella inkomståret. Inkomsthuvudgruppen kopplas till inkomsthuvudgruppen 9200 där motsvarande skatter och avgifter redovisas löpande, men beloppen skiljer sig åt p.g.a. periodiseringar i form av betalningsförskjutningar och uppbördsförskjutningar. 20