Ratta Ren Ratta Ren region mälardalen nr 3/12 region mälardalen nr 3/12 Det är trevligt att ha roligt! Opinionsbildare i tiden MOTORFÖRARNAS HELNYKTERHETSFÖRBUND
Fjärdhundra S.Ö.K Karlssons Bilservice AB 0171-915 84 Flen Leifs`s Allbilsservice 0157-145 50 Gustavsberg Värmdö Bilservice AB 08-570 317 00 Stavsnäs A Bromans Bil och Motorservice AB 070-483 39 91 Stockholm Kihlströms Bil 08-19 56 26 Stockholm Vanadis Gummi AB 08-33 70 17 Stockholm Östermalms Bilverkstad-Newmech HT 08-667 10 03 Trosa Trosa Bensin & Service AB 0156-126 61 Tumba Segersjö Bilservice 08-530 363 63 Tyresö Trygg Bil Stockholm 08-37 40 37 Täby Täby Bilremont 08-683 00 22 Uppsala Fyrislund Bilservice 073-713 19 15 Västerås Aros Allbilservice 021-18 85 88
Ratta Ren Ordföranden har ordet Mälardalen Ansvarig utgivare Stig Sagnered Regionkontor MHF Mälardalen Smedjegatan 21 632 20 Eskilstuna Tel. 016-14 91 70 Fax 016-13 74 33 Mob 0709-58 28 44 E-post: marie.andersson@mhf.se www.mhf-malardalen.org Redaktör John-Eric Ericsson Radhusvägen 17 194 46 Upplands Väsby. Tel 08-590 857 66 john-eric@brevet.nu Redaktions råd Ulf Hellgren Kilby, Vasängen 319 748 91 Österbybruk Tel 0174-361 75 Mob 070-200 97 97 hellgren-ulf@telia.com Lena Larsson Nybodavägen 28 177 61 Järfälla Tel 08-580 396 86 lena.larsson.ll@tele2.se Ulla och Lennart Stenberg Frejgatan 9D, 736 30 Kungsör Tel 0227-130 94 lennart-stenberg@swipnet.se Marie Andersson, adress se ovan, regionkontoret Utgivningsplan 2012 Nr Utg.dag Manusstopp 4 omkr. 15 dec. 1 nov. Annonser MHF Box 16, 433 21 Partille Tel./fax 031-44 41 45 Tryckeri Svärd & Söner Tryckeri AB Tryckerigatan 521 41 Falköping Tel. 0515-831 45 Fax 0515-152 55 lotta@tryckeri.info För insänt ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Omslagsbild Barn i alla åldrar gillar att köra radiostyrt. Bild från Regionupptakten. Foto: UlfH I dagsläget så jobbar jag med att ordna inför höstupptakten/familjedagen 25 augusti. Sö ren Lidén är en bra samordnare med ett brett kontaktnät, så det kommer att bli en bra dag. Min förhoppning är, ni ska få bra tips på samarbete mellan avdelningar, tips som kan vara till nytta för alla. Esaias Tegnér skrev Du, som lycklig är och glädjer alla och envar, ju mer du delar med dig desto mera har du kvar. Ursäkta att jag blir lite lyrisk. Igår hälsade jag på hos Förbundsstyrelsen och där var det andra bandage. Om vår region ska överleva så får vi vända på slantarna både en och två gånger. Lagret är uppsagt till den sista december och Marie jobbar fyra dagar i veckan. Vid regionårsmötet fanns en motion om delning av region Mälardalen. Beslutet blev att frågan skulle utredas och återkomma vid nästa årsmöte. Idag är vi c:a 3 700 medlemmar i regionen. Frågan kom upp vid mötet igår på förbundskansliet. Sten Fahlén nämn de då att Ni är ingen stor region. Jag upplyste om att en stor del av projekten genomför avdelningar utanför storstan, t. ex. Ta Paus och Alkolåsvagnen. Det genererar nya medlemmar, unga som äldre, som vi så väl behöver inom MHF. Ni ska alla ha ett stort tack för er insats under sommarens projekt. Med dessa tankar tän ker jag avsluta rutan för idag. Jag gör det med förhoppning att vi inom region Mälardalen vill lära oss samarbeta och inte motarbeta varandra för en överlevande region Mälardalen. Det bör vara en självklarhet. Ett varmt välkomnande till Höstupptakten/Familjedagen där vi kan umgås och ta del av vad region Mälardalen har att erbjuda såväl nuvarande medlemmar som nytillkomna MHF-are. Stig Sagnered Ordföranden skrev sin ruta 15 augusti. Nu har höstupptakten genomförts. Blev den lyckad? Hur var vädret? När du läser detta vet vi. Se artikel på tidningens mittuppslag. Redaktionen MHF Flen-Malmköping inbjuder till Sillsexa Lördagen den 29 september kl 15.00 Vid Norrotens hembygdsgård Flen Kostnad 125 kronor Anmälan till Bernt 0157-930 19 eller till Göran 0157-604 80 senast den 23 september. Välkomna! 1
Ung i MHF Ellinore Andersson har varit med på väldigt många MHFmöten. I början ägnade hon sig åt att rita och leka men är nu en kraft som hjälper till där det behövs. Nu har hon utbildat sig till last bilschaufför och här nedan berättar hon om hur hon upplever tillvaron. Val av gymnasielinje Jag blev intresserad, imponerad och fascinerad av mina äldre bröder, som båda har gått fordonsgymnasiet. Intresset blev inte min dre när de vid flera tillfällen tog med sig lastbilen hem. Med tiden blev intresset större och större. Jag tänkte att det vore häf tigt att kunna söka till fordonsgymnasiet som tjej och så blev det. Gissa om jag blev jätteglad när jag blev antagen till utbildningen. Oj, vilken grej, men jag visste även att det är en tuff utbildning med mycket plug ga, inte bara i skolan utan även på fritiden, för att kunna få bra betyg och kun na söka jobb efter gymnasiets slut. Efter ett år var det så dags att välja inriktning. Det blev Dags för avfärd. naturligtvis transportlinjen med inriktning transport med val yrkesförare. Under tiden på gymnasiet var vi 15 elever i klassen, va rav två tjejer. Som tjej måste man kaxa upp sig och många gånger överbevisa grabbarna att även vi kan. (Ute i yrkeslivet blir man sedd på ett annat sätt, där är man uppskattad som chaufför). Sista månaderna på gymnasiet började jag ta kontakt med företag och åkerier. Jag ville ju ha ett jobb att gå till efter skolans slut. Jag hade toppentur som fick förfrågan från fem olika arbetsgivare. Nu kom det svå ra valet, att välja vilken ar betsgivare som var mest in tressant. Sagt och gjort. Jag bestämde mig efter lite Ågren, men nu känns det top penbra att jag valde Scania Transportlabratorium i Södertälje. En arbetsdag kan se ut på följande sätt Arbetsdagen börjar med kon troll av fordonet, läckage, alla vätskor och lampor, att vändskivan har fett, eftersom jag kör en dragbil. Kon troll av slangar och Personfakta Namn: Ellinore Andersson Ålder: 18 år (student 2012) Yrke: Lastbilschaufför Fritidsintressen: Förutom lastbilar, träning, bakning, matlagning och familjen. slad dar och till sist att hela eki paget sitter ihop. Under arbetspasset måste man vara mycket uppmärksam på andra trafikanter som eventuellt inte förstår el ler är uppmärksam på trafiken och trafiksituationer. Man måste vara vaksam på missljud och eventuella för ändringar under färd. Efter arbetspassets slut skall man smörja, tanka och even tuellt byte av dålig eller trasig slang eller kablar. Tvät ta ekipaget, snygga och rena bilar är en ru llande reklam för företaget och chauffören. Något trassel med vindrutetorkaren? Hålla ordning på saker och ting Körtider och vilotider mås te hållas, avgångstider, ankomsttider, tidsrapportering, fordonsrapportering, följesedlar, fraktsedlar, servicetider och vara serviceinriktad. Är det svårt att vara tjej och köra lastbil? Har man intresset och viljan, så fungerar allt. Det enda negativa med att köra lastbil är att man inte har samma kroppsbyggnad www.motorteknik.com 2
och styrka som män. Man får inte vara rädd för att ta i och bli smutsig, det ingår i jobbet, säger Ellinore och skrat tar lite grann. Är man ser viceinriktad och glad går allt mycket lättare. Finns det utmaningar eller andra tuffa uppdrag som lastbilschaufför? En utmaning kan vara att ta sig igenom smala trånga pas sager, cirkulationsplatser och vägarbeten när man kör ett ekipage som är 25 me ter långt. Ibland får man hål la tungan rätt i munnen och ta det lugnt och fint så bru kar det ordna sig. Nackdelar: kan vara monotont körande långa sträckor ensam, vintern kan vara be svärlig med halka och att det blir fukt i luftsystemet i bromsarna. Slangar och Det är ett stort fordon som lotsas efter vägarna. spänn band blir stela och hala, samt gods kan vara svårt att lastsäkra. Förhoppningsvis blir kommande vinter inte hal och besvärlig. Vad är tjusningen med att köra lastbil? När man har ett snyggt och fräscht ekipage, man sit ter högt, man ser mycket bätt re i stora och flera speglar än i en vanlig personbil, det är en tjusning. Att kun na köra långa, tunga och breda fordon, har sin egen lilla tjusning. Man får även lära sig lösa eventuella problem som dyker upp. Stora som små, sommar som vinter, det är ett måste, att försöka lösa dem själv. Men den största poängen är nog när många står med mun nen som en fågelholk och bara tittar när man kom mer körande eller stannar och kliver ur lastbilen. Det är jätteroligt när äldre erfarna chaufförer, även an dra, gör tummen upp och ger hurrarop när man klarar sitt uppdrag, då blir man extra glad. Att träffa många oli ka människor, både inom och utanför yrket har en extra poäng. Favoritfordon Scania R 730, R = storlek på hytten = den största Scania har. 730 = 730 hästkrafter. Framtidsplaner Att skaffa mig erfarenhet och kunskap av yrket under en tid framöver. Har funderingar på att starta eget företag, men det får framtiden ge besked om. TURKISKA DELIKATESSER Hötorgshallen STOCKHOLM Telefon 21 29 94 Specialitet: Turkiska burgare endast här 3
KE Golv AB Pilgränd 11, GNESTA 070-778 66 33 Vi stöder MHF för en drogfri trafi kmiljö ytterhälla Transport AB Kyl- och frystransporter Mobiltfn Jan Thunberg 070-550 90 92 Mobiltfn Mattias Thunberg 070-248 02 50 info@ytterhalla.se Stålverksgatan 66, 724 75 Västerås www.lasolarm.se www.koplas.se En fantastisk fordonshistoria samlad i Motala hamn! Sveriges största motormuseum - Vi har öppet hela året! En unik samling med bilar, MC, mopeder och mycket, mycket mer som t ex Sveriges största Rolls-Royce utställning. Gör ett besök, här finns ett fotomuseum som visar kamerans utveckling under många år. Vi har kameror, projektorer, gamla telefoner, radio, TV apparater och andra prylar! I anslutning till entrén finns även café, restaurang och souvenirbutik! Motormuseum Hotell Restaurang Bar Café VI HAR ÖPPET HELA ÅRET www.hotellnostalgi.se www.motormuseum.se i Motala hamn Tel: 0141-564 00 Hans Wallin Gräv & Schakt AB Tället 205, 815 91 Tierp tel. 0293-501 53 mobil: 070-342 90 15 4
SLUTFÖRSÄLJNING CR-V 2012 Vår bästa CR-V hittills, till priser du aldrig kommer se igen! 2,0 COMFORT MT Alcantara/tyg, 17 aluminiumfälgar, parkeringssensorer fram + bak, farthållare, 1CD audio, fyrhjulsdrift. KAMPANJPRIS 224.900 kr Månadskostnad 2.249 kr * ord. pris 249.900 kr 2,0 ELEGANCE MT Utöver Comfort: Alcantara/läder, 18 aluminiumfälgar, regnsensorer, USB, lasthylla. KAMPANJPRIS 234.900 kr Månadskostnad 2.349 kr * ord. pris 269.900 kr Honda har Sveriges bästa återförsäljare! Enligt Vi Bilägare nr 11, 2012 Upp till 50.000 kr i rabatt** 2,0 EXECUTIVE AT Utöver Elegance: Automatväxellåda, 18 aluminiumfälgar HACE, Xenonljus HID, panoramaglastak, nedlackerad kaross, elmanövrerad förarstol, läderklädsel, 6CD premium med subwoofer. KAMPANJPRIS 267.900 kr Månadskostnad 2.679 kr * ord. pris 307.900 kr 2,0 EXECUTIVE AT NAV Utöver Executive AT: Navigationssystem, handsfree (ej 6CD), backkamera KAMPANJPRIS 289.900 kr Månadskostnad 2.899 kr * ord. pris 334.900 kr Dieseltillägg 30.000 kr Motor: 2.0 i-vtec, 150 hk/2.2 i-dtec, 150 hk. Bränsleförbrukning: 6,5-8,4 l/100 km. Koldioxidvärde: 171-195 g/km. Nybilsgaranti: 3 år/10 000 mil. Miljöklass: Euro 5. Bilen på bilden är 2.2 Executive AT, kan vara extrautrustad. *Honda Finans: ränta 6,36%, effektiv ränta 7,06-7,21%. 26% kontantinsats, 50% restvärde, ordinarie avgifter. Löptid 36 mån. Räntan kan komma att justeras beroende på Honda Finans upplåningskostnad. **Gäller 2.2 Executive AT NAV. Reservation för slutförsäljning. Läs mer på honda.se Försäljning & Service Autopunkten Stockholm Sandsborgsvägen 45, Enskede, tel. 08-448 04 40 Honda City Råbäcksvägen 1, Upplands Väsby, tel. 08-590 788 80 Rosenholtz Bil Leveransvägen 7-9, Gustavsberg, tel. 08-654 61 00 Ove Andersson Bil Elledningsgatan 3, Västerås, tel. 021-81 60 60 Service Rosenholtz Verkstad Gävlegatan 21, Stockholm, tel. 08-31 00 10 Spånga Bil & Motor Krossgatan 23, Vällingby, tel. 08-89 56 00 Hos oss hittar Ni Drägeralkolås, g Billarm och Dieselvärmare Vi släcker 2:or Botkyrka Motor AB Kumla Gårdsväg 13, Norsborg 08-531 885 03 Öppet vardagar 8-17 lördag 9-13 Vi stödjer MHF för en drogfri trafikmiljö. Nordlund & Savander Motorsport Tel. 0735-122 850 5
Anders Sandbom är en kille, som försöker få igång MHF-verksamhet för ungdomar i Kungsör. Men han har också provat Vansbrosimningen. Här nedan återger han sina upplevelser. Man ska inte vara ute i sista minuten! På väg till Vansbrosimmet Jag tittade ut genom bil fönstret. En cyklist åkte förbi! Jag log och tänk te på hur det måste se ut. Jag sitter fast i en bilkö i bara underkläder. Till slut har jag lyckats få på mig den väldigt tighta våtdräkten. I bilen konstaterar vi att takten i bilkön är för seg och att jag måste springa för att hinna till starten. Stres sen börjar byggas upp då jag kliver ur bilen och bör jar röra på mig. Jaha, nu var det ett sånt där roligt ögonblick igen. En per son (jag) springer förbi alla bilar i kön iklädd en våt dräkt, som inte döljer val karna särskilt väl. Måste sett snyggt ut. Stressen ökar och jag måste öka takten. När jag väl kommer fram till målet, där man hämtar ut sitt startpaket, får jag skyn da mej. Jag har endast nå gon minut att ta mej till star ten, som ligger drygt en ki lometer bort. Ge upp eller sprin ga var mina alternativ. Jag sprang som en galning. Iklädd våtdräkt och sandaler löpte jag mot starten och även om jag inte hann så skic kades jag igenom och fick starta. Uppvärmd? check! startat? check! Så nu jävlar kör vi, tänkte jag, när jag slängde mej i och bör jade simma. Chocken var enorm. Det var snorkallt! Men jag simmade på och våtdräkten gjorde det snart varmt och jag kämpade mig vidare. Det gick TILLSAMMANS SKAPAR VI TRAFIKSÄKERHET En trött men lycklig simmare i mitten tillsamman med morfar Lennart och kompisen, som han delade pizzan med. jät tebra. Men sen kom man till svängen där man möter ström men. Det gick segt och kroppen började säga ifrån. Men jag kämpade på. När jag klev upp på podiet och hade gått i mål kände jag hur kroppen la av. Jag var helt slut men hade gjort den bästa tiden jag någonsin gjort. På hemvägen blev det käk. Min polare och jag de lade på en familjepizza. Bäs ta avslutning någonsin enligt mig. Anders Sandbom Stöder med denna annons MHF & MHF Ungdom Migges Bil & Plåt AB Plåtskador Glasskador Försäkringsskador Biev. 17, 641 46 KATRINEHOLM Tel. 0150-391 09 6
Semestern är slut. Men Du vill ta ledigt en dag från jobbet! Vet du egentligen vad du begär? Året har 365 dagar, men du jobbar ju inte varje dag. Un der årets 52 veckor har du ledigt två dagar i veckan. Då återstår det 261 dagar. Du är ledig 16 timmar var je dag det blir sammanlagt 170 dagar. Då återstår 91 dagar som du kan arbeta. Varje dag tar du en timmes lunch, det blir sam manlagt 48 dagar. Nu åter står 43 dagar. Du behöver inte arbeta sex röda da gar om året. Då är det 37 dagar kvar. Varje dag tar du 10 min kaf ferast, totalt 11 dagar. Kvar finns 26 dagar. Sedan har du ju 25 dagars semester. Då återstår en enda dag och du förstår väl att du inte kan ta ledigt från den!!! DIESEL och ELSERVICE Utbytes startmotorer Generatorer Hjälp oss göra Ratta Ren bättre! Vad ska vår tidning Ratta Ren innehålla? Redaktionskommittén vill veta vad du tycker. Bläddra igenom tidningen och fundera över följande: Vad saknar jag i tidningen? Vad tycker jag kan tas bort? Vad ska det vara mera av? Hur ska vi få fl er bidrag från medlemmar och avdelningar? Om du inte själv vill skriva: Ge oss bara tipset, så kan vi ordna resten. Du kanske vill skriva om något som ligger dig varmt om hjärtat. Du kanske har något trevligt att berätta. Du kanske känner någon, som du tycker vi bör skriva om i tidningen. Tveka inte. Ring eller skriv. Det är viktigt för oss att få veta vad just Du tycker och vad du vill läsa om i Ratta Ren. Hör av dig till redaktionskommittén. Adressen är: John-Eric Ericsson, Radhusvägen 17, 194 46 Upplands Väsby, tel. 08-590 857 66, e-post: johnerice@gmail.com Välkomna med synpunkter! LARSSONS MOTOR AB Tel. 016-13 60 04, 13 14 24 Mobiltel. 010-288 71 82 Telefax 016-13 01 41 Nystrandsgatan 10, ESKILSTUNA Först när man försöker glömma något upptäcker man vilket gott minne man har. 7
Hör av dig till tidningsredaktionen! Hittar du någon skojig grej i tidningen så skicka in den till Rat ta Ren, c/o John-Eric Ericsson, Radhusvägen 17, 194 46 Upplands Väsby eller med e-post: john-eric@brevet.nu Börje Jämtbäck, Järfälla, besökte busstationen i Borgholm och fann denna stegvisa utportionering av information om öppettider. Man kan undra vem skulle annars göra det? Fred Kudrén, Malmköping, hittade skylten på en OKQ8-mack. Högt kilopris på blåbär i år! I varje fall i Simrishamn där Hans Marnby, Stockholm, tog bilden. 15-års jubileum 1997-2012 FÖNSTERKAMPANJ! Byt fönster innan vintern kommer! Vid beställning av fönster ingår persienner utan extra kostnad. Se våra fönster på www.spfonster.se Ring eller maila för kostnadsfri offert. 0155-21 50 90, 0708-48 90 99 gronqvist@allt2.se 8
HD lättar straffen för de som initierar nya missbrukare HD raserar narkotikapolitiken Den senaste tidens domar i Högsta domstolen in nebär ett grundskott mot hela den svenska narkotikalagstiftningen och visar på en bristande kunskap om att missbruk inte startar ge nom kontakter med professionella langare, skriver An ders Annell och Rolf Bromme i följande debattartikel. Redaktionen Kunskapen om hur initieringen går till vid begynnelsen av ett narkotikamissbruk är grundläggande för den svenska narkotikalagstiftningen. I 99 procent av initieringsfallen är det en nyligen etablerad missbrukare som svarar för initieringen vid narkotikadebuten, nästan alltid en nära vän, som står i en kompisrelation till debutanten en vän som debutanten har til lit till. Den professionella langningen kommer in på ett mycket senare stadium, när beroendet redan har etab lerats och den nyfrälste missbrukaren måste för lita sig på ett professionellt nätverk som alltid kan le verera det missbrukaren mest av allt önskar sig, d. v. s. jämn tillgång till narkotika. Det är under initieringsprocessen som beroendet grund läggs och det är därför den svenska narkotikalagstiftningen fokuserar på det helt ansvarslösa beteendet att initiera en vän och kam rat till ett beteende som snabbt blir ett beroende, vil ket senare blir mycket svårt att behandla eller häva. Dessa människor dömer sina nära vänner till ett lång varigt missbruk under so cialt omänskliga förhållanden. Det är den oacceptabla handlingen svensk nar kotikalagstiftning vill för hindra och bestraffa. Sverige har världens bäs ta narkotikalagstiftning. Det beror på att vi fick narkotikaproblem tidigt problem som under två årsperioden 1965 67 ökade mycket snabbt under ett anmärkningsvärt ex periment som godkänts av dåvarande medicinalstyrelsen. Narkotika, främst cen tralstimulerande medel och opiater, var då legalt att skri vas ut av läkare. Både for skare och allmänhet för stod vad som hade gått snett. Trycket på regering och riksdag var starkt och lagarna ändrades flera gån ger i restriktiv riktning i syf te att stoppa spridningen av denna epidemiska form av narkomani. Men för drygt ett år sedan star tade justitierådet Martin Bor geke sitt arbete med att få till stånd en radikal omläggning av domstolspraxis i Sverige vad avser olaglig han tering av narkotika utan att veta någonting om initieringsprocessen. Denna om läggning innebär inte bara ett grundskott på den sven ska narkotikalagstiftningen som sådan utan ock så på den av FN-organ pri sade svenska narkotikapolitiken. Omläggningen av domstolspraxis börjar nu synas i form av kraftigt sänk ta påföljder för narkotikabrott. Och detta har dessutom skett i strid med vad den lagstiftande församlingen har avsett nämligen att stoppa nyrekryteringen till missbruket. Man kan fråga sig om Sverige därmed har fått HD utan något riksdagsbeslut som en ny författningsdomstol med uppgift att bestämma vilken politik Sverige ska ha. Emellertid är det inte narkotikahandelns profitörer som avgör vilka som ska bli nar komaner. De kommer in på ett senare stadium. I stäl let är det den nyfrälste narkotikamissbrukaren som svarar för initieringen av sina nära vänner och kompisar och därmed väl jer ut vilka som ska bli nar kotikamissbrukare och narkomaner. Narkotikaprofitörerna ska inte gå straffria för att de underhåller ett redan etablerat narkotikaberoende. Men det är ett misstag att tro att det är de professionella langarna som väljer ut vilka som ska bli narkotikamissbrukare och narkomaner. Den processen har de nyfrälsta nar kotikamissbrukarna redan klarat av, när den organiserade langningen kommer in i bilden. Den som tror att det går att vårda bort narkotikaproblemen genom medicinsk el ler social behandling av nar kotikamissbrukare har inte förstått att en narkotikaberoende människa inte upp söker någon form av vård i tidigt skede. Flera un dersökningar pekar på att det sällan sker förrän 3 5 år efter initieringen och att den initierade nyfrälste miss brukaren initierar nya miss brukare i sin bekantskapskrets till missbruk och beroende huvudsakligen under det första året efter initieringen. Med andra ord har hela spridningen av missbruket till nya individer skett långt innan en missbrukare söker upp nå gon form av vård. Det be tyder inte att man ska upp höra med vård och behandling. Den behövs och är viktig för den enskilde missbrukaren. Men spridningsutvecklingen har sprungit förbi vården, in nan den hinner börja sitt arbete. Ser vi till hela denna utveckling måste vi konstatera att Högsta Domstolen och justitierådet Martin Bor gekes märkliga omläggning av domstolspraxis i narkotikadomar inte har nå got att lära ut till den lag stiftande församlingen i Sve rige. Vad Borgeke och HD i stället har skapat är ett jätteintressant läge för den organiserade legaliseringsrörelsen ute i världen. Sve rige har som enda land lyc kats motstå legaliseringsrörelsens attacker. Mar tin Borgeke och HD har nu öppnat dörren för dessa välorganiserade rörelser. Det är mycket oroande. Anders Annell, socialläkare Rolf Bromme, journalist www.synsam.se Med rätt glasögon ser du bekvämt KONTAKTLINSER är ett bra alternativ Beställ tid för synundersökning Järntorget 2, Fagersta Tel. 0223-153 00 9
Apropå Jag skulle betala på mataffären nyligen och den unga kassörskan föreslog att jag skulle ta med mina egna kassar eftersom plastpåsar inte är bra för miljön. Jag bad om ursäkt och för klarade att vi inte hade det här miljötänket när jag var ung. Kassörskan svarade att det är problemet. Er generation brydde sig inte tillräckligt för att bevara miljön till kommande generationer. Hon hade förstås rätt i sak vår generation hade inte mil jötänket på vår tid. Men vad hade vi i vår tid? Ef ter långt funderande och sö kande djupt i min egen själ insåg jag vad vi hade. Då hade vi mjölkflaskor, som vi lämnade tillbaka, läskflaskor, som vi pantade. Bu tiken skickade tillbaka dem till tillverkaren, som tvät tade dem och återanvände. Så de var verkligen återanvända flera gånger. Men vi hade inget miljötänk. Vi gick i trappor, för vi hade inte hiss eller rulltrappor i alla affärer, skolor och företagsbyggnader. Vi gick el ler cyklade till affären för att handla och vi tog inte bi len varje gång vi skulle förflytta oss några hundra meter. Men kassörskan hade rätt vi hade inget miljötänk. Då tvättade vi blöjor för att det inte fanns engångsblöjor. Vi torkade våra kläder på linor, inte i ener gislu kande monster. Sol och vind kraft torkade våra kläder på vår tid. Barnen ärvde kläder från sina syskon, inte alltid senaste märket. Men kassörskan hade rätt. Vi hade inte miljötänket då. På den tiden hade vi en enda TV eller radio i hemmet, inte en i varje rum. TV-n hade en liten skärm Auktoriserad serviceverkstad för Mercedes Benz, Chrysler, Jeep, Dodge och Mazda SERVICE - REPARATIONER DÄCK - PLÅT - LACK Svarvarvägen 6-8, Länna 08-709 47 00, www.bernatsbil.se SANGJUTGODS KOPPAR- och ALUMINIUMLEGERINGAR Specialitet: Aluminiumbrons Box 86, 732 22 ARBOGA Tel. 0589-123 35 Fax 0589-171 10 mail@fridmetall.se www.fridmetall.se 10
miljötänket un gefär som en näsduk inte en som halva Gotland. I köket blandade och vispade vi alltid för hand. Vi hade inte maskiner, som gjor de allt åt oss. När vi pac kade sköra saker i paket an vände vi gamla tidningar för att skydda dem. Vi hade inte bubbelplast eller styrénkuddar. På den tiden startade vi aldrig en bensinslukande motor bara för att klippa gräset. Vi sköt gräsklipparen för hand. Vi motionerade ge nom att arbeta, så vi behövde inte gå till ett gym, som använder elmaskiner som löpband, trampmaskiner m. m. Vi drack vatten från kranen i stället för att använda en plastmugg eller flaska var je gång. Vi fyllde våra bläck pennor med bläck när de tog slut i stället för att köpa nytt. Vi ersatte rakblad i rakhyveln i stället för att kasta hy veln bara för att bladet var slött. På den tiden åkte folk buss, barnen gick eller cyk lade till skolan i stället för att göra föräldrarna till en taxirörelse (öppen 24 tim mar/dygn). Vi hade ett el uttag i varje rum i stället för ett dussintal uttag i en för grening. Vi behövde inte ha en datoriserad pryl som skic kar datasignaler 2 000 mil ut i rymden för att hitta närmsta pizzeria. Även om vi inte hade miljötänket så mådde kanske mil jön ganska bra? JB Biltrim AB Bilreparationer Malmgårdsv. 63. Tel. 08-640 44 79 116 38 STOCKHOLM Tallmätargatan 1C 721 34 Västerås Tel. 021-14 88 10 Fax 021-14 88 17 11
Fler återkallade körkort efter ändrade regler Antalet körkort som Tran sportstyrelsen åter kallar av medicinska skäl har ökat kraftigt. Under första halvåret 2012 återkallades över 50 procent fler körkort på grund av medicinska skäl jäm fört med motsvarande period förra året. Skärpta krav på läkarkåren att anmäla olämpliga bilförare och en effektivare handläggning står bakom ökningen. Den 1 februari 2012 utökades skyldigheten för lä kare att anmäla patienter som av medicinska skäl kan vara olämpliga att ha körkort. Idag ska läkare anmäla en körkortshavare som bedöms vara olämplig som förare till Transportstyrelsen. Tidigare skulle föraren vara uppenbart olämplig. Samtidigt lättades på kravet att läkaren måste träffa sin patient för en anmälan. Numera kan läkare anmäla en patient enbart utifrån att läsa journalanteckningar. De skärpta kraven på lä karna och den ändrade hand läggningen har medfört att 3 821 körkort återkallades på grund av medicinska skäl under det första halvåret 2012. Detta kan jämföras med 2 544 återkallelser samma pe riod under 2011. Tidigare år har det kommit kritik mot att för få körkort blivit återkallade. Det kun de betyda att olämpliga fö rare har varit ute på vägarna. De ökade siffrorna tyder på att fler fall blir anmälda och utredda, vilket är positivt för trafiksäkerheten. Det är mycket glädjande att vi nu ser en ökning. Det är ett steg i rätt riktning men siffrorna borde rimligtvis fortsätta att öka. I Sve rige drabbas årligen 25 000 personer av demenssjuk domar och 30 000 av stro ke. Båda dessa diagnoser innebär risker i trafiken lik som synnedsättningar, hjärt sjukdom och alkoholberoende, säger Lars Englund, chefsläkare på Transportstyrelsen. Din bildelsleverantör! öppet lörd. 9 13, vard. 8 18 Ålberga Åkeri AB Specialité: Skogstransporter Ålbergavägen 7 B, Ålberga 0155-721 44 Kenneth 070-330 68 58 Leif 070-607 57 70 Service Omtanke Kvalité Vassmogatan 6, Katrineholm Tel. 0150-165 85 12
Smarta telefoner kan orsaka kaos i trafiken Idag kan man inte bara sms:a och e-posta i mo bilen. Du kan se på film också. I Sverige är det fortfarande inte förbju det, men nu kan EU in föra krav på förbud. Helt rätt, ingen i Sverige tycks ha vågat ta i det, säger Sten-Åke Andersson på polisens länstrafikavdelning. Redan för 20 år sedan väckte poliskåren frågan om mobilförbud vid bilkörning. Svaret vi fick då var lite ar rogant att det inte var farligare att äta banan än att pra ta i telefonen när man kör bil, men så är det ju för stås inte, säger länspolischef Sten-Olof Hellberg. Tjugo år senare är telefonerna mer avancerade och möj liga att inte bara prata i utan också sms:a, se e-post och se på film. EU kommer nu att skärpa kra ven på trafiksäkerhet och kräva att medlemsländerna inför förbud mot att sms:a, e-posta och surfa på in ternet samtidigt som man kör bil, enligt R&D (tidningen Riksdag & Departement). Det är bra om EU kan göra någonting åt det här, säger Sten-Olov Hellberg. Det framgår av en resolution som Europaparlamentet antog under senhösten 2011. Ett av de bakomliggande skälen till resolutionen är att det till exempel bara i Sverige omkommer mel lan 10 till 20 personer var je år till följd av mobiltelefonanvändning i samband med bilkörning. Ett prejudicerande fall hös ten 2009 har gjort att det varit i stort sett fritt fram att prata, sms:a och sur fa. Fallet gällde en busschaufför som först dömdes i Svea hovrätt till böter för vårds löshet i trafik sedan han bland annat mobilsurfat medan han körde, men sedan friades i HD (Högsta Domstolen). Lennart Kjellin på Motormännens Riksförbund i Da larna tycker nu att det är på tiden att ett förbud införs i Sverige. Det har ju visat sig att det inte är själva mobiltelefonen som är farlig att hålla i, utan själva samtalet som gör att man blir helt okoncentrerad, påpekar Kjellin. Ett gott exempel på att det blir bättre med förbud är att man i Kalifornien i USA lyckats nära nog halvera antalet mobiltelefonrelaterade dödsolyckor sedan del staten 2008 införde förbud mot att använda handhållen mobiltelefon vid bilkörning. Det visar en studie från Berkeleyuniversitet. Ett jättebra exempel, tycker Kjellin. Vad effekten skulle bli av ett förbud är förstås svårt att säga. De laglydiga skulle nog lyss na, medan de som mest be höver lyssna nog inte gör det, tror Sten-Åke Andersson på polisens länstrafikavdelning. Undersökningen i USA vi sade att närmare hälften av bilisterna i stater med mo biltelefonlagar inte an vänder mobiltelefon, hands free eller handhållen, när de kör bil. I delstater utan förbud pratar 70 procent av förarna i mobiltelefon samtidigt som de kör. Kom till oss för perfekt DÄCK-service Låga priser Stort sortiment. Specialfälgar Nya och beg. däck Vulkanisering Hjulbalansering Hjulinställning Arboga Däck & Gummiservice AB i Arboga. Tel. 0589-146 75 (Dyens väg 2) 13