KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614. Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan l 702 11 Örebro

T^fTN/T Mål nr UM 1836-14 I STOCKHOLM \J\JNL OQJ5 "01" O 2 Avdelning 01 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Ragheb Adwani, 740614 Ombud och offentligt biträde: Advokat Dan Moberg Advokatfirman Frenander AB Kungsgatan l 702 11 Örebro MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen, dom den 17 februari 2014 i mål nr UM 4461-13 (Migrationsverkets ärende nr 9-632969) SAKEN Uppehållstillstånd m.m. efter allmän domstols beslut om utvisning MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE 1. avslår överklagandet. 2. beslutar att ersättning ska betalas till Dan Moberg som offentligt biträde med 10 368 kr, varav 8 294 kr för arbete och 2 074 kr för mervärdesskatt. Dok.Id 178728 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg 5 08-56169000 08-149889 måndag-fredag 103 17 Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 08:00-16:00

I STOCKHOLM Avdelning O l DOM Sida 2 Mål nr UM 1836-14 BAKGRUND 1. Ansökan om uppehållstillstånd Ragheb Adwani, som är medborgare i Syrien, ansökte om asyl i Sverige för första gången den 7 december 2001. Migrationsverket avslog ansökan genom ett beslut den 15 oktober 2003 och utvisade honom från Sverige. Den 24 mars 2005 dömdes Ragheb Adwani av Skövde tingsrätt för bl.a. mord till livstids fängelse samt utvisning med förbud att återvända till Sverige utan begränsning i tid. Utvisningsbeslutet fastställdes av Göta hovrätt den 31 maj 2005. Den 11 juli samma år avslog Utlänningsnämnden ett överklagande av Migrationsverkets utvisningsbeslut. Ragheb Adwani, som avtjänar det utdömda fängelsestraffet, ansökte i februari 2012 på nytt om uppehållstillstånd i Sverige och åberopade den allmänna situationen i Syrien, samt anknytning till sina i Sverige bosatta barn. 2. Migrationsverkets överlämnande Den 14 september 2012 överlämnade Migrationsverket ärendet till Migrationsdomstolen i Göteborg i enlighet med 5 kap. 20 andra stycket utlänningslagen (2005:716) och yttrade att det fick anses klarlagt att Ragheb Adwani hade ett skyddsbehov i förhållande till Syrien. Migrationsdomstolen återförvisade målet till Migrationsverket i ett beslut den 16 april 2013 och angav bl.a. att Migrationsverket inte prövat frågan om uteslutande enligt 4 kap. 2 c utlänningslagen och att det i första hand borde ankomma på Migrationsverket att pröva aktuella frågor. Migrationsverket överlämnade därefter återigen ärendet till Migrationsdomstolen i Göteborg i enlighet med 5 kap. 20 andra stycket utlänningslagen och yttrade att Ragheb Adwani i och för sig var att anse som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen men att han på grund av

I STOCKHOLM Avdelning O l DOM MålnrUM 1836-14 de brott han begått skulle uteslutas från att anses vara skyddsbehövande i enlighet med 4 kap. 2 c samma lag. Migrationsverket anförde dock vidare att Ragheb Adwani vid ett återvändande till Syrien skulle löpa risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och att han därför borde beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket yttrade även att migrationsdomstolen fick uppdra åt Migrationsverket att bevilja Ragheb Adwani ett främlingspass, eftersom han saknade annan passhandling. 3. Migrationsdomstolens dom Migrationsdomstolen, som prövade målet med utgångspunkt i bestämmelsen i 12 kap. 16 b utlänningslagen, avslog Ragheb Adwanis ansökan om uppehållstillstånd och överlämnade frågan om utvisning till Migrationsverket för erforderlig handläggning. Migrationsdomstolen anförde bl.a. följande. Det har inte framkommit att Ragheb Adwani vid ett återvändande skulle riskera att utsättas för förföljelse och därför ska betraktas som flykting. Med anledning av den rådande situationen i Syrien är dock personer därifrån i allmänhet att betrakta som alternativt skyddsbehövande. Den som gjort sig skyldig till grovt brott är dock utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Mord måste anses vara ett sådant brott. Ragheb Adwani är därför utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande och kan därför inte beviljas uppehållstillstånd på denna grund. På grund av den rådande situationen i Syrien skulle ett uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b första stycket l utlänningslagen kunna vara motiverat. Av 12 kap. 16 c samma lag framgår att endast ett tidsbegränsat tillstånd kan komma ifråga. Av praxis följer att ett tidsbegränsat tillstånd inte kan beviljas om utlänningen saknar giltigt pass. Det är inte möjligt att bevilja ett tidsbegränsat tillstånd med hänvisning till en framtida möjlighet att få ett främlingspass utfärdat. Ragheb Adwani kan inte heller beviljas tillstånd på grund av synnerliga skäl enligt 12 kap. 16 b första stycket 4

DOM 4 I STOCKHOLM Mål nr UM 1836-14 Avdelning O l utlänningslagen. Med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen överlämnas frågan om utvisning till Migrationsverket. Migrationsverket har därefter i mars 2014 beslutat att Ragheb Adwani ska utvisas till Syrien. YRKANDEN M.M. 1. Ragheb Adwani Ragheb Adwani yrkar i första hand att han ska beviljas permanent uppehållsoch arbetstillstånd och i andra hand att målet ska återförvisas till migrationsdomstolen. Han anför följande till stöd för sin talan. Av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande (RC114/2013) angående säkerhetssituationen i Syrien, framgår att det finns hinder mot att verkställa en utvisning av honom till det landet. På grund av den rådande situationen i Syrien går det inte att bedöma hur länge verkställighetshindret kommer att bestå. Han bör därför beviljas permanent uppehållstillstånd. Han har även anknytning till Sverige genom sina barn och andra släktingar. Migrationsdomstolen har inte hörsammat Migrationsverkets hemställan att uppdra åt verket att utfärda ett främlingspass. Domstolen har därför brustit i sin utredningsskyldighet enligt 8 förvaltningsprocesslagen (1971:291), varför målet i vart fall bör återförvisas till migrationsdomstolen. 2. Migrationsverket Migrationsverket anser att Ragheb Adwani kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Verket anför att det enligt 2 kap. l utlänningsförordningen (2006:97) inte krävs en giltig passhandling för att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b utlänningslagen ska kunna beviljas.

DOM 5 I STOCKHOLM Mål nr UM 1836-14 Avdelning O l SKÄLEN FÖR MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE 1. Utgångspunkter för prövningen Enligt huvudregeln i 16 kap. 11 första stycket utlänningslagen krävs prövningstillstånd vid överklagande av en migrationsdomstols beslut. Enligt andra stycket saknas dock ett sådant krav vid överklagande av en migrationsdomstols beslut i fråga om statusförklaring eller uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande efter Migrationsverkets överlämnande till domstol enligt 4 kap. 6 andra stycket eller 5 kap. 20 andra stycket utlänningslagen. Som tidigare konstaterat i MIG 2014:20 omfattar inte undantaget från kravet på prövningstillstånd t.ex. sådana beslut som avser uppehållstillstånd enligt någon av grunderna i 12 kap. 16 b första stycket utlänningslagen. Migrationsverket har överlämnat ärendet i enlighet med 5 kap. 20 utlänningslagen till migrationsdomstolen som, i den nu överklagade domen, bl.a. har tagit ställning till om Ragheb Adwani kan beviljas uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 16 b samma lag. konstaterar att fri fullföljd råder för frågan om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl enligt bestämmelsens tredje stycke. För prövningen av bestämmelsens första och andra stycke krävs prövningstillstånd, vilket beviljades den 18 juni 2014. Frågan om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b utlänningslagen ska därför prövas i sin helhet. 2. Ordningsföljden för prövningen Bestämmelsen i 12 kap. 16 b utlänningslagen trädde i kraft den l september 2013, det vill säga efter Migrationsverkets överlämnande men innan den överklagade domen meddelades. Bestämmelsen innebär att migrationsdomstolarna och tagit över prövningen av vissa frågor som tidigare legat hos regeringen. En av följderna av detta är att domstolarna numera också kan bevilja personer som är dömda till

I STOCKHOLM Avdelning 01 DOM Sida 6 Mål nr UM 1836-14 utvisning på grund av brott uppehållstillstånd på grund av att det finns hinder mot verkställigheten eller annars finns synnerliga skäl. Enligt 12 kap. 16 b första stycket utlänningslagen far en migrationsdomstol eller bevilja den som dömts till utvisning på grund av brott uppehålls- och arbetstillstånd om det 1) finns hinder enligt 12 kap. l, 2 eller 3 mot att utvisningen verkställs, 2) finns anledning att anta att mottagarlandet inte kommer att ta emot utlänningen, 3) finns medicinska hinder eller 4) annars finns synnerliga skäl. I paragrafens andra stycke anges vissa omständigheter som särskilt ska beaktas vid prövningen om det finns synnerliga skäl enligt första stycket 4.1 tredje stycket anges bl.a. att om domstolen finner att utlänningen är flykting enligt 4 kap. l eller annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a gäller även det som anges i 5 kap. l. Ragheb Adwani, som har dömts till utvisning på grund av brott, kan endast beviljas uppehållstillstånd i Sverige om någon av ovan nämnda förutsättningar föreligger. Frågan är då i vilken ordning denna prövning bör göras. Bestämmelsens utformning talar för att prövningen först bör avse frågan om det finns verkställighetshinder eller synnerliga skäl för uppehållstillstånd enligt bestämmelsens första stycke. Enligt s mening finns det dock starka skäl som talar för att frågan om utlänningen är flykting eller annan skyddsbehövande ändå bör prövas före frågan om verkställighetshinder m.m. En sådan ordning stämmer bättre överens med migrationsprocessen i övrigt där det generellt sett inte finns anledning att ta ställning i frågor om verkställighet innan det gjorts någon bedömning av om uppehållstillstånd kan beviljas på grund av skyddsskäl eller på någon annan grund. I det svenska förslaget till genomförande av asylprocedurdirektivet (Rådets direktiv 2005/85/EG av den l december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för

I STOCKHOLM Avdelning O l DOM Sida? Mål nr UM 1836-14 beviljande eller återkallande av flyktingstatus) anförs vidare bl.a. att det inte kan anses förenligt med direktivet att uppställa ett krav på prövningstillstånd då migrationsdomstolen som första instans prövar en asylansökan rörande en utlänning som har utvisats på grund av brott, varför ett undantag från kravet på prövningstillstånd ska göras i dessa fall (prop. 2009/10:31 s. 231). Den omständigheten att en utlänning som utvisats på grund av brott har rätt att få sina skyddsskäl enligt 12 kap. 16 b tredje stycket utlänningslagen prövade i två instanser, till skillnad från vad som gäller i fråga om uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder enligt första stycket samma bestämmelse, utgör ett tungt vägande skäl till varför prövningen enligt 12 kap. 16 b utlänningslagen bör göras med en bedömning av de åberopade skyddsskälen först. Till det anförda kan även läggas att uppehållstillstånd som beviljas med stöd av 12 kap. 16 b tredje stycket utlänningslagen kan ge utlänningen rätt till statusförklaring enligt 4 kap. utlänningslagen. anser därför att övervägande skäl talar för att domstolen först ska ta ställning till om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a utlänningslagen. 3. Uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b tredje stycket ska alltså först pröva om Ragheb Adwani kan anses vara flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 1-2 a utlänningslagen och att det inte finns grund för uteslutning enligt 4 kap. 2 b eller 2 c samma lag. 3.1. Flyktingskap Personer som tvingas lämna sitt hemland på grund av internationella eller nationella väpnade konflikter är som regel inte att anse som flyktingar. Sådana konflikter kan emellertid resultera i förföljelse av en eller flera av de anledningar som räknas upp i 4 kap. l utlänningslagen. Om en sökande i

I STOCKHOLM Avdelning O l DOM Sida 8 Mål nr UM 1836-14 ett sådant fall kan göra sannolikt att han eller hon hyser en välgrundad fruktan för förföljelse i hemlandet och saknar möjlighet att begagna sig av hemlandets skydd kan han eller hon ha ställning som flykting (jfr UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, p. 164 och 165). Ragheb Adwani åberopar inte längre några individuella skyddsskäl i förhållande till Syrien. Eftersom det inte heller på annat sätt framkommit att han vid ett återvändande till Syrien skulle riskera att utsättas för skyddsgrundande behandling på grund av sådana omständigheter som kan ligga till grund för flyktingskap enligt 4 kap. l utlänningslagen, kan han inte beviljas uppehållstillstånd på den grunden. 3.2. Alternativt skyddsbehov och frågan om uteslutning En utlänning som befinner sig utanför sitt hemland därför att det finns grundad anledning att anta att denne vid ett återvändande skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt är alternativt skyddsbehövande (4 kap. 2 första stycket l utlänningslagen). Ragheb Adwanis ansökan om uppehållstillstånd grundar sig på den rådande situationen i Syrien och Migrationsverket har också gjort bedömningen att han vid ett återvändande till Syrien skulle löpa risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning., som nyligen har tagit ställning till säkerhetssituationen i Syrien (se MIG 2014:20), anser inte att det nu finns anledning att göra någon annan bedömning av läget i landet. Ragheb Adwani är därför i och för sig är att anse som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 första stycket l utlänningslagen.

I STOCKHOLM Avdelning O l DOM Sida 9 Mål nr UM 1836-14 Av 4 kap. 2 fjärde stycket utlänningslagen framgår dock att en utlänning som omfattas av bestämmelsen i vissa fall enligt 2 c samma kapitel är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Enligt första stycket punkten 2 i sistnämnda bestämmelse gäller detta om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon gjort sig skyldig till ett grovt brott. Ragheb Adwani har dömts till livstids fängelse för bl.a. mord. Med hänsyn till framför allt handlingens art och det straff som utdömts anser, i likhet med migrationsdomstolen, att detta brott måste anses som grovt i den mening som avses i 4 kap. 2 c utlänningslagen. Ragheb Adwani är därför utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande och kan därför inte beviljas uppehållstillstånd på den grunden. 4. Uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b första stycket 1-4 Det härefter måste ta ställning till är om Ragheb Adwani kan beviljas uppehållstillstånd på någon av grunderna i 12 kap. 16 b första stycket utlänningslagen. Punkterna 1-3 i bestämmelsen avser politiska, praktiska respektive medicinska verkställighetshinder och punkten 4 avser synnerliga skäl. 4.1. Uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder Av 12 kap. 9 utlänningslagen följer bl.a. att ett beslut om att avvisa eller utvisa en utlänning inte får verkställas förrän utlänningen har avtjänat ett fängelsestraff som han eller hon har dömts till. Som framgått ovan avtjänar Ragheb Adwani ett fängelsestraff och utvisningsbeslutet av honom får därför inte verkställas för närvarande. Fråga uppkommer därför om en prövning av verkställighetshinder ska ske för hans del, trots att utvisningsbeslutet inte får verkställas.

I STOCKHOLM Avdelning 01 DOM Sida 10 Mål nr UM 1836-14 har tidigare uttalat att den omständigheten att ett utvisningsbeslut tillfälligtvis inte far verkställas enligt 12 kap. 9 utlänningslagen inte innebär att verkställighetsärendet förfallit och att utlänningen alltså har en möjlighet att, även under en period av tillfälligt avbruten verkställighet, få en ny prövning av om det finns verkställighetshinder (MIG 2009:15). Ragheb Adwani dömdes 2005 till livstids fängelse. Ett beslut om att omvandla straffet till fängelse på viss tid kan ske tidigast när den dömde avtjänat tio år av livstidsstraffet (se 3 lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid). Det är för närvarande inte känt om fängelsestraffet kommer att omvandlas till ett tidsbestämt straff eller hur långt ett sådant straff eventuellt kan bli. Förbudet mot att verkställa utvisningsbeslutet av honom enligt 12 kap. 9 utlänningslagen kan därför inte sägas gälla endast tillfälligt. Då det, som i detta fall, är fråga om ett längre avbrott i verkställigheten utan begränsning i tid finns i stället en överhängande risk för att en bedömning av om det finns verkställighetshinder hinner bli helt inaktuell under tiden som utvisningsbeslutet inte får verkställas. Enligt s mening är det därför för närvarande inte meningsfullt att pröva om det finns verkställighetshinder enligt 12 kap. 16 b första stycket 1-3 utlänningslagen. Ragheb Adwani kan alltså inte beviljas uppehållstillstånd på någon av dessa grunder. 4.2. Uppehållstillstånd på grund av synnerliga skäl Återstår så frågan om Ragheb Adwani kan beviljas uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b första stycket 4 utlänningslagen på grund av den åberopade anknytningen till Sverige och till hans släktingar. Av förarbetena till denna bestämmelse framgår bl.a. följande. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd är avsedd att tillämpas restriktivt. Kravet på

I STOCKHOLM Avdelning 01 DOM Sida 11 Mål nr UM 1836-14 synnerliga skäl ger uttryck för den återhållsamhet i tillämpningen som är avsedd. Skäl för att bevilja uppehållstillstånd kan även, enligt tidigare förarbeten (prop. 1988/89:86 s. 193), vara att den dömde har en stark familjeanknytning. Utgångspunkten i nu aktuella fall är dock att familjeanknytning som har prövats av domstolen i brottmålet inte ska omprövas. Den som efter utvisningsbeslutet har skaffat sig anknytning till Sverige genom äktenskap och barn har gjort detta med kännedom om att den nya familjen inte kan bo samlad här i landet under den tid som utvisningsbeslutet gäller. Detta innebär att sådan familjeanknytning inte i sig utgör synnerliga skäl. I fall som rör barn kan det undantagsvis finnas mycket ömmande omständigheter som talar särskilt för att uppehållstillstånd ska beviljas. Den utvisades barn kan t.ex. lida av svår sjukdom och vara särskilt beroende av den utvisningsdömde föräldern. I andra fall kan den andra föräldern vara allvarligt sjuk och situationen sådan att det varken är rimligt att barnet lämnas med denne eller att det ska följa med den utvisningsdömde föräldern vid verkställighet av utvisningsbeslutet. (Se prop. 2012/13:151 s. 85 f.) Den familj eanknytning som Ragheb Adwani åberopat har visserligen uppkommit redan i hemlandet men denna anknytning har redan beaktats vid prövningen av brottmålet. Det har inte framkommit att Ragheb Adwanis barn eller deras mor lider av någon allvarlig sjukdom eller att de av något annat skäl har ett sådant beroende av honom som kan utgöra synnerliga skäl för uppehållstillstånd. Det saknas därför förutsättningar för att bevilja Ragheb Adwani uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning. Det har inte heller i övrigt framkommit att han har en sådan anknytning till Sverige eller några andra skäl som medför att han kan beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerliga skäl.

I STOCKHOLM Avdelning O l DOM Sida 12 Mål nr UM 1836-14 Ragheb Adwani kan sammanfattningsvis inte beviljas uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 16 b utlänningslagen. Överklagandet ska därför avslås. Domen far inte överklagas (16 kap. 9 tredje stycket utlänningslagen). Anita Linder lagman ordförande Johan Axelsson kammarrättsråd ictte Briheim Fällman kammarrättsråd referent Fredrik Axling föredragande

Sida l (7) FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I GÖTEBORG 2014-02-17 UM 4461-13 Migrationsdomstolen Meddelad i Avdelning 2 Enhet 23 Göteborg SÖKANDE Ragheb Adwani, 740614-3133 Offentligt biträde: Advokat Olof Swedjemark Almnäsgatan 12 702 83 Örebro MOTPART Mlgrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Göteborg 428 80 Kållered SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL DOMSLUT Migrationsdomstolen avslår Ragheb Adwanis ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd. Migrationsdomstolen överlämnar frågan om utvisning till Migrationsverket för erforderlig handläggning. Migrationsdomstolen beslutar att ersättning ska betalas till Olof Swedjemark med 3 987 kr, varav 3 190 kr avser arbete och 797 kr mervärdesskatt. Dok.Idlll453 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 53197 Sten Sturegatan 14 031-7327000 031-7117859 måndag - fredag 400 15 Göteborg E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se 08:00-16:00

Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 4461-13 I GÖTEBORG Migrationsdomstolen BAKGRUND OCH YRKANDEN Migrationsverket beslutade den 15 oktober 2003 att avslå Ragheb Adwanis ansökan om uppehållstillstånd m.m. och att avvisa honom till Syrien. Beslutet fick laga kraft den 11 juli 2005 när dåvarande Utlänningsnämnden avslog Ragheb Adwanis överklagande. Den 24 mars 2005 dömdes Ragheb Adwani av Skövde tingsrätt till livstids fängelse för mord, misshandel och brott mot griftefrid. Tingsrätten beslutade samtidigt att han ska utvisas ur riket med förbud om att återvända hit. Utvisningsbeslutet överklagades av Ragheb Adwani men fastställdes av Göta hovrätt den 31 maj 2005. I februari 2012 ansökte Ragheb Adwani hos Migrationsverket på nytt om uppehållstillstånd i Sverige. Som grund för ansökan åberopade han den allmänna situationen i Syrien och att han riskerar att straffas för brotten han begått i Sverige. Han åberopade även anknytning till sina barn, som är svenska medborgare. Migrationsverket överlämnade dock Ragheb Adwanis ärende till migrationsdomstolen med ett yttrande, vari anges i huvudsak följande. Ragheb Adwani är dömd till utvisning av allmän domstol. Prövningen ska därför endast omfatta asylskälen. På grund av den allmänna situationen i Syrien bör uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande beviljas. Ragheb Adwani är dock dömd för grovt brott, varför det förordas att han med stöd av 4 kap. 2 c första stycket 2 UtlL ska uteslutas från att anses som alternativt skyddsbehövande. På grund av rådande situation i Syrien förordas att Ragheb Adwani ska beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 11 UtlL och att tiden för tillståndet begränsas till ett år från beslutsdatum. Då Ragheb Adwani saknar passhandling far migrationsdomstolen uppdra åt Migrationsverket att bevilja honom ett

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 4461-l 3 I GÖTEBORG Migrationsdomstolen främlingspass. Eftersom Migrationsverket är förhindrat att bevilja uppehållstillstånd enligt 5 kap. 20 andra stycket UtlL överlämnas ärendet till migrationsdomstolen för att avgöra frågorna om uppehållstillstånd, statusförklaring, exklusion, verkställighet och utvisning. Ragheb Adwani anför genom sitt offentliga biträde i huvudsak följande. Han delar Migrationsverkets resonemang avseende frågan om uteslutning och verkställighet. Verkställighetshindret måste dock anses vara bestående. Därtill har han ett stort antal nära anhöriga och släktingar i Sverige. Han ska därför beviljas uppehållstillstånd utan tidsbegränsning. SKÄLEN FÖR MIGRATIONSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Uppehållstillstånd Tillämpliga bestämmelser Bestämmelserna som reglerar möjligheterna att bevilja uppehållstillstånd för personer som av allmän domstol har dömts till utvisning på grund av brott har ändrats efter det att Migrationsverket överlämnade Ragheb Adwanis ärende till migrationsdomstolen. Ändringarna trädde i kraft den l september 2013. I 5 kap. 20 andra stycket UtlL anges numera att Migrationsverket får inte bevilja uppehållstillstånd för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om Migrationsverket finner att en sådan utlänning bör beviljas uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b, ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas.

Sida 4 ' FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 4461-13 I GÖTEBORG Migrationsdomstolen I fråga om den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott far en migrationsdomstol, efter Migrationsverkets ställningstagande i ärendet, bevilja uppehållstillstånd och arbetstillstånd om det 1. finns hinder enligt 12 kap. l, 2 eller 3 mot att utvisningsbeslutet verkställs, 2. finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, 3. finns medicinska hinder, eller 4. annars finns synnerliga skäl. Vid bedömningen enligt första stycket 4 ska följande särskilt beaktas: - brottslighetens art och omfattning, - den tid som har förflutit sedan utvisningsbeslutet meddelades, - utlänningens skötsamhet och risken för fortsatt brottslighet, och - utlänningens hälsotillstånd och levnadsförhållanden i övrigt. Om migrationsdomstolen finner att utlänningen är flykting enligt 4 kap. l eller annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a gäller även det som anges i 5 kap. l (12 kap. 16 b UtlL). Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 12 kap. 16 b ska vara tidsbegränsat (12 kap. 16 c första stycket UtlL). Migrationsdomstolens bedömning I målet har inte framkommit att Ragheb Adwani vid ett återvändande till Syrien skulle riskera att utsättas för sådan förföljelse att han skulle kunna betraktas som flykting enligt 4 kap. l UtlL. Med anledning av den rådande situationen i Syrien är personer därifrån i allmänhet dock att betrakta som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 UtlL. Även 4 kap. 2 a UtlL, som avser övriga skyddsbehövande, aktualiseras.

Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 4461-13 I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Av 4 kap. 2 c första stycket 2 UtlL framgår att en utlänning dock är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till ett grovt brott. Lagstiftaren har inte närmare uttalat sig om vilka brott som avses (prop. 2009/10:31 s. 108). Enligt migrationsdomstolens mening måste dock mord anses vara ett sådant brott som omfattas av nämnda bestämmelse. Ragheb Adwani är därför utesluten från att anses som alternativt och övrig skyddsbehövande och kan därför inte beviljas uppehållstillstånd på denna grund. På grund av rådande situation i Syrien finns det för närvarande hinder mot att verkställa utvisningsbeslut dit, vilket skulle kunna motivera att ett uppehållstillstånd beviljas enligt 12 kap. 16 b första stycket l UtlL. Av 12 kap. 16 c UtlL framgår att endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd då kan komma ifråga. Av praxis följer att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd inte kan beviljas om utlänningen saknar giltigt pass (MIG 2007:30). I målet är upplyst att Ragheb Adwani saknar giltig passhandling. Migrationsverket har förordat att migrationsdomstolen ska ge verket i uppdrag att utfärda ett främlingspass åt honom. Passkravet beträffande tidsbegränsat uppehållstillstånd innebär dock att utlänningen ska ha en giltig passhandling vid tidpunkten för beviljandet av tillståndet. Det är således inte möjligt för migrationsdomstolen att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med hänvisning till en framtida möjlighet att få ett främlingspass utfärdat (MIG 2009:35). Avslutningsvis noterar migrationsdomstolen att Migrationsverket i sitt yttrande angett att det endast är asylskälen som ska prövas. Av 12 kap.

Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 4461-l 3 I GÖTEBORG Migrationsdomstolen 16 b UtlL framgår dock att det numera finns ett visst, dock mycket begränsat, utrymme för att beakta även andra skäl och omständigheter. Ragheb Adwani har som grund för sin ansökan även åberopat anknytning till sina barn och andra anhöriga. I målet finns ett e-postmeddelande från hans före detta hustru gällande hennes och barnens önskan om att han ska fa stanna i Sverige. Det finns även ett intyg från Kriminalvården avseende hur Ragheb Adwani skött sig under sin tid i fängelset. Både tingsrätten och hovrätten har vid sina prövningar av utvisningsbeslutet dock beaktat den anknytning som Ragheb Adwani har genom sina barn, sin före detta hustru och sin syster. Av förarbetena framgår att familj eanknytning som prövats av domstolen i brottmålet inte ska omprövas (prop. 2012/13:151 s. 86). Mot denna bakgrund, och med beaktande av ovan redovisad problematik kring passkravet, är utredningen i målet enligt migrationsdomstolens mening, trots att Migrationsverket inte yttrat sig i denna del, därför tillräcklig för att konstatera att Ragheb Adwani inte kan beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerliga skäl enligt 12 kap. 16 b första stycket 4 UtlL. Vid ovan angivna förhållanden kan migrationsdomstolen inte bevilja Ragheb Adwani uppehållstillstånd i Sverige. Hans ansökan ska därför avslås. Utvisning Tillämpliga bestämmelser m. m. Avslås en ansökan om uppehållstillstånd och befinner sig utlänningen i Sverige, ska det samtidigt meddelas beslut om avvisning eller utvisning, om inte särskilda skäl talar mot det (8 kap. 16 UtlL).

Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 4461-13 I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Även om en allmän domstol beslutat om utvisning, ska normalt ett sådant beslut även meddelas i den administrativa processen (MIG 2007:22). En utlänning som inte avvisas enligt 8 kap. l l eller 2 UtlL får utvisas ur Sverige om han eller hon uppehåller sig här men saknar pass eller de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet. Migrationsverket prövar sådana ärenden om utvisning (8 kap. 7 UtlL). Migrationsdomstolens bedömning Migrationsdomstolen har enligt ovan kommit fram till att det saknas grund för att bevilja Ragheb Adwani uppehållstillstånd i Sverige. Av 8 kap. 7 UtlL framgår att det är Migrationsverket som har att pröva frågan om utvisning. Målet ska i denna del därför lämnas över till Migrationsverket för erforderlig handläggning. CRKLAGAR, se bilaga (DV 3110) )omen får enligt; Ijö^kap. l^hfändsa stycket UtlL överklagas utan krav på prövningstillst RickartTfählste: Rådman I avgörandet har även nämndemännen Göran Hesselgren, Frese Nielsen och Jan Peterson deltagit. Föredragande i målet har varit förvaltningsrättsfiskalen Tommy Fraenkel.

Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL Den som vill överklaga migtationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, MJgrationsöverdornstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mal där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. É a 3 O Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domeh/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska.kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens personnummer, postadress, e- postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran örn prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. D Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvars frågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. www.domstol.se