Statistik om barn och unga. Bästa möjliga hälsa. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad 2016-03-23

Statistik om barn och unga Bästa möjliga hälsa 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23

Innehållsförteckning Bästa möjliga hälsa... 3 Andel barn med övervikt eller fetma... 4 Spädbarnsdödlighet... 6 Andel barn med låg födelsevikt... 8 Andel kariesfria barn... 10 Andel barn som tycker att de har bra hälsa... 12 Andel barn med psykiska besvär... 14 Andel barn med psykosomatiska besvär... 16 Andel barn som dricker alkohol varje månad... 18 Andel barn som röker eller snusar... 20 Andel elever som någon gång använt narkotika... 22 Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna... 24 Sammanfattande analys... 25 Källor... 26 Läs mer... 26 Begreppsförklaring... 26 Översikt bakgrundsvariabler och geografiska områden per indikator... 27 2

Bästa möjliga hälsa Varje barn har rätt till liv och utveckling. Det innefattar bästa uppnåeliga hälsa, rätt till sjukvård och rehabilitering, och rätt till en säker och utvecklande fysisk miljö. Rättigheterna finns framförallt uttryckta i artiklarna 24 och 31 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Indikatorerna på målområde 2, bästa möjliga hälsa, innefattar barns och ungas fysiska och psykiska hälsa, tandhälsa och barns användning av alkohol, narkotika och tobak. 3

Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal frågor till vuxna och barn, bland annat om vikt och längd. Indikatorn visar andelen barn mellan 16 och 17 år med övervikt eller fetma. 1 Andel barn med övervikt eller fetma 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Flickor Pojkar Riket Källa: Max18, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB År 2013/14 hade 11 procent av 16 17-åringarna övervikt eller fetma. Det är inga större skillnader mellan pojkar och flickor. Under den senaste femårsperioden har det inte skett några större förändringar i andelen med övervikt eller fetma. På längre sikt har det däremot förekommit en ökning av andelen barn med övervikt eller fetma. År 1980/81 var andelen med övervikt eller fetma 4 procent. 1 Gränserna för övervikt och fetma är baserade på BMI (Body Mass Index) och har definierats av forskaren Cole med kollegor (Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;32(7244): 1240-3). 4

Andel barn med övervikt eller fetma 2013/14 Felmarginal Alla 11 4 Kön Flickor 9 5 Pojkar 13 6 Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB (±) 5

Spädbarnsdödlighet SCB har genom Registret över totalbefolkningen (RTB) uppgifter om födda och avlidna individer. Indikatorn visar hur många barn under 1 år per 1 000 levande födda som dör under ett kalenderår. Omkring hälften av alla barn som dör varje år är yngre än ett år gamla. De första levnadsdagarna är mest riskfyllda i ett barns liv, ungefär en fjärdedel av alla barn som avlider dör under de fem första dagarna efter födseln. 2 Spädbarnsdödligheten har minskat under hela 1900-talet men planade ut under slutet av 1990-talet. Under de senaste tio åren har spädbarnsdödligheten varierat mellan 2,1 och 3,1 barn per 1 000 födda. År 2011 var spädbarnsdödligheten som lägst (2,1 barn per 1 000). I ett historiskt perspektiv har spädbarnsdödligheten varit högre bland pojkar än bland flickor, men skillnaderna har minskat. År 2015 dog 2,1 av 1 000 flickor och 2,8 av 1 000 pojkar. Spädbarnsdödlighet Antal per 1000 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1900 1920 1940 1960 1980 2000 Flickor Pojkar Riket Källa: Max18, Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB 2 Barnombudsmannen. Upp till 18, 2010. 6

Spädbarnsdödlighet 2014 Antal per 1000 Alla 2,5 Kön Flickor 2,1 Pojkar 2,8 Källa: Max18, Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB 7

25 20 Andel barn med låg födelsevikt 15 Flickor Socialstyrelsen har genom medicinska födelseregistret uppgifter om barn med låg födelsevikt. 10 Indikatorn visar hur många barn som föds med låg födelsevikt efter Pojkar fullgången graviditet. 3 Definitionen på låg födelsevikt är mindre än 2 500 gram. Andelen Riket 5 barn som föds med låg vikt har minskat sedan 1970-talet då som mest 17,2 barn per 1 000 0 föddes med låg vikt. Sedan 1990-talet har andelen varit relativt oförändrad då mellan 10 och 13 barn per 1 000 har fötts med låg vikt. Andel barn med låg födelsevikt Antal per 1000 25 20 15 10 5 Flickor Pojkar Riket 0 Källa: Max18, Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen Det är en högre andel flickor än pojkar som har låg födelsevikt. Det finns även skillnader när det gäller moderns födelseland. Andelen barn med låg födelsevikt är högre när modern är född i ett land utanför Norden. 3 Fullgången graviditet definieras som 37 veckor eller mer. Enbart enkelbörder inkluderas. 8

Andel barn med låg födelsevikt 2015 Antal per 1000 Alla 12,7 Kön Flickor 14,9 Pojkar 10,5 Moderns födelseland Sverige 11 Övriga Norden 11,4 Andra länder 16,5 Källa: Max18, Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen 9

Andel kariesfria barn Indikatorn visar hur stor andel barn som är kariesfria i åldrarna 3, 6 och 12 år. Uppgifterna samlas in av Socialstyrelsen genom en enkät till de olika huvudmannaområdena. 4 Andel kariesfria barn (6 år) 90 80 70 60 50 40 30 Flickor 6 år Pojkar 6 år Riket 6 år 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Max18, Socialstyrelsen Barns tandhälsa utvecklades positivt under många år fram till omkring år 2000 då den förblev oförändrad under några år för att sedan förbättras ytterligare under åren 2005 2011. Vid det senaste mätåret, 2014, var 76 procent av 6-åringarna kariesfria. Sverige närmar sig därmed Världshälsoorganisationens (WHO) mål att 80 procent av sexåringarna ska vara kariesfria år 2020. 5 Flickorna ligger något närmare målbilden än pojkarna, 77 procent jämfört med 76 procent var kariesfria under 2014. I den äldsta åldersgruppen är förhållandet omvänt och pojkarna är i något högre utsträckning än flickorna kariesfria. Bland treåringarna är 96 procent av både flickor och pojkar kariesfria. Ju yngre barn, desto friskare tänder. 4 Landstingen är huvudmän. Sverige har 20 landsting. Skåne, Halland och Västra Götaland är formellt landsting men betecknas som regioner då de har ett utvidgat ansvar för regional utveckling. Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar med rätt att kalla sig region. Tillsammans med Gotland blir det 21 enheter. 5 Barnombudsmannen. Upp till 18, 2010. 10

Andel kariesfria barn 2014 Alla 76 Flickor, 3 år 96 Pojkar, 3 år 95 Flickor, 6 år 77 Pojkar, 6 år 76 Flickor, 12 år 66 Pojkar, 12 år 69 Källa: Max18, Socialstyrelsen 11

Andel barn som tycker att de har bra hälsa Folkhälsomyndigheten frågar barn om hur de upplever sin egen hälsa i undersökningen Skolbarns hälsovanor. De barn som svarat bra eller mycket bra på frågan Hur tycker du att din hälsa är? har klassificerats som att de upplever sin hälsa som bra. Undersökningen genomförs i årskurs 5, 7 och 9 vart fjärde år. Indikatorn speglar både barns faktiska hälsa, och vilka förväntningar de har på sin hälsa. Hur barn upplever sin egen hälsa omfattar mer än den fysiska hälsan, så som socialt välmående och psykisk hälsa. Indikatorn är därmed direkt relaterad till Världshälsoorganisationens definition av hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. 6 Andel barn som tycker att de har bra hälsa år 2013/2014 100 90 80 70 60 50 40 30 Flickor Pojkar Riket 20 10 0 Åk 5 Åk 7 Åk 9 Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten Drygt nio av tio barn tycker att deras hälsa är bra. Det är vanligare att yngre barn och pojkar tycker att de har bra hälsa. Det finns inga nämnvärda skillnader mellan barn som är utrikes födda eller födda i Sverige. Däremot upplever barn till ensamstående föräldrar och barn med funktionsnedsättning sin hälsa som sämre. 6 Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10. Statens folkhälsoinstitut (FHI). 2011 12

Andel barn som tycker att de har bra hälsa 2013/14 Felmarginal Alla 91-0 +1 Kön Flickor 89-1 +1 Pojkar 93-1 +1 Årskurs Åk 5 96-1 +1 Åk 7 90-2 +1 Åk 9 88-1 +1 Familjetyp Ensamstående föräldrar 88-3 +3 Båda ursprungliga föräldrar 93-1 +1 Växelvis boende 90-3 +2 Mest med ena föräldern 84-2+3 Födelseland Utrikes född 92-2 +2 Född i Sverige 91-0 +1 Funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning 86-2+1 Övriga barn 93-1 +0 Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Till skillnad från de intervall som används i de övriga indikatorerna är detta intervall assymmetriskt, det vill säga den övre och undre gränsen kan ligga olika långt från andelen. Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten 13

Andel barn med psykiska besvär SCB har genom sina årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden frågat barn mellan 10 och 18 år om de har psykiska besvär. Frågorna som ställs är (från och med år 2013) Hur ofta är du spänd och nervös?, Hur ofta känner du dig ledsen eller nere? och Hur ofta känner du dig sur och irriterad? De barn som svarat För det mesta eller Ganska ofta på minst två av frågorna anses ha psykiska besvär. År 2013/14 hade vart tionde barn psykiska besvär (15 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna). Psykiska besvär är vanligare bland flickor än bland pojkar i alla åldersgrupper och hos äldre barn. Psykiska besvär är vanligast hos de äldsta flickorna, där andelen är 19 procent. Skillnader i psykisk hälsa utifrån antal syskon och föräldrarnas utbildningsnivå är däremot mycket små.. Andel barn med psykiska besvär 2013/14 40 35 30 25 20 15 Flickor Pojkar Riket 10 5 0 10-12 år 13-15 år 16-18 år Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB 14

Andel barn med psykiska besvär 2013/14 Felmarginal Alla 10 2 Kön Flickor 15 3 Pojkar 7 2 Ålder 10-12 år 7 2 13-15 år 11 3 16-18 år 13 4 Årskurs Åk 4-6 6 2 Åk 7-9 13 4 Gymnasiet 12 4 Familjetyp Ensamstående föräldrar 16 6 Sammanboende föräldrar 9 2 Antal syskon Inga hemmaboende syskon 10 4 Ett hemmaboende syskon 9 3 Två eller flera hemmaboende syskon 12 3 Föräldrarnas utbildningsnivå Högst gymnasial 11 3 Eftergymnasial 10 2 Utländsk/svensk bakgrund Utländsk bakgrund 13 5 Svensk bakgrund 10 2 Källa: Max18, Undersökningarna av Barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB. = Uppgift finns ej på grund av sekretess Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av Barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB (±) 15

Andel barn med psykosomatiska besvär SCB har genom sina årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden frågat barn mellan 10 och 18 år om de upplever olika psykosomatiska besvär. Definitionen av att ha psykosomatiska besvär är här att minst en gång i veckan ha minst två av följande besvär: huvudvärk, ont i magen och svårt att somna. Andel barn med psykosomatiska besvär 2013/2014 40 35 30 25 20 15 Flickor Pojkar Riket 10 5 0 10-12 år 13-15 år 16-18 år Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB Vart femte barn mellan 10 och 18 år hade psykosomatiska besvär 2013/14 (27 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna). Andelen är ungefär densamma som tidigare mätår. I alla åldersgrupper har fler flickor än pojkar psykosomatiska besvär. Psykosomatiska besvär är vanligast bland flickor i åldern 16-18 år, där andelen är 33 procent (jämfört med 19 procent av pojkarna i samma ålder). 16

Andel barn med psykosomatiska besvär 2013/14 Felmarginal Alla 21 2 Kön Flickor 27 4 Pojkar 16 3 Ålder 10-12 år 16 3 13-15 år 23 4 16-18 år 25 4 Årskurs Åk 4-6 14 3 Åk 7-9 26 4 Gymnasiet 24 5 Familjetyp Ensamstående föräldrar 26 7 Sammanboende föräldrar 20 2 Antal syskon Inga hemmaboende syskon 24 6 Ett hemmaboende syskon 22 4 Två eller flera hemmaboende syskon 19 4 Föräldrarnas utbildningsnivå Högst gymnasial 21 4 Eftergymnasial 21 3 Socioekonomisk grupp 7 Arbetarhushåll 19 5 Tjänstemannahushåll 17 3 Företagarhushåll 23 6 Utländsk/svensk bakgrund Utländsk bakgrund 23 6 Svensk bakgrund 21 3. = Uppgift finns ej på av grund sekretess eller för få observationer i gruppen. Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB (±) 7 Uppgifter från 2011/12 17

Andel barn som dricker alkohol varje månad Folkhälsomyndigheten har genom sin undersökning Skolbarns hälsovanor frågat elever i årskurs 7 och 9 om deras alkoholvanor. Indikatorn visar andelen ungdomar som svarat Varje månad eller oftare på frågan Hur ofta dricker du alkohol nuförtiden, som t.ex. vin, sprit, öl, cider eller alkoläsk?. Andel barn som anger att de dricker alkohol varje månad har minskat sedan frågan ställdes för första gången 1989/90. Då var det dessutom en högre andel pojkar än flickor som drack alkohol i denna omfattning, medan det i 2013/14 års undersökning inte råder några nämnvärda skillnader mellan könen. Andelen barn som dricker alkohol varje månad är högre bland de äldre barnen än de yngre, (16 procent i årkurs 9 jämfört med sex procent i årskurs 7). Det är något vanligare att dricka alkohol bland barn med en funktionsnedsättning i förhållande till övriga barn (14 procent respektive 10 procent). Det råder inga faktiska skillnader i alkoholkonsumtion när man jämför barn utifrån svensk eller utländsk bakgrund eller familjetyp. Andel barn som dricker alkohol varje månad 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Pojkar åk 7 Flickor åk 7 Pojkar åk 9 Flickor åk 9 Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten 18

Andel barn som dricker alkohol varje månad 2013/14 Felmarginal Alla 11-1 +1 Kön Flickor 11-1 +2 Pojkar 11-1 +1 Årskurs Åk 7 6-1 +1 Åk 9 16-2 +1 Familjetyp Ensamstående föräldrar 12-2 +4 Båda ursprungliga föräldrar 10-1 +1 Växelvis boende 13-3 +3 Mest med ena föräldern 15-3 +3 Födelseland Född i Sverige 11-1 +1 Utrikes född 12-2 +3 Funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning 14-2 +2 Övriga barn 10-1 +1 Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Till skillnad från de intervall som används i de övriga indikatorerna är detta intervall assymmetriskt, det vill säga den övre och undre gränsen kan ligga olika långt från andelen. Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten 19

Andel barn som röker eller snusar Folkhälsomyndigheten har i sin undersökning Skolbarns hälsovanor frågat elever i årskurs 7 och 9 hur ofta de röker och snusar. De som har svarat att de röker eller snusar varje dag, minst en gång i veckan men mindre än varje dag eller mindre än en gång i veckan har klassificerats som rökare respektive snusare. Det är vanligare att röka än att snusa. Pojkarna snusar i större utsträckning än flickorna. Det är också något vanligare att röka och snusa bland de äldre barnen i årskurs 9 samt bland barn med en funktionsnedsättning. Andelen är också högre bland barn till ensamstående föräldrar. Andelen barn som röker har varit relativt oförändrad över tid, men med en viss nedgång sedan 1997/98. Andelen som röker och/eller snusar har minskat sedan 2001/02. Andel barn som röker eller snusar 50 45 40 35 30 25 20 15 10 Pojkar röker Flickor röker Pojkar snusar Flickor snusar 5 0 Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten. 20

Andel barn som röker eller snusar 2013/14 Felmarginal Alla 9-1 +0 Kön Flickor 9-1 +1 Pojkar 8-1 +2 Årskurs Åk 7 4-1 +0 Åk 9 13-1 +1 Familjetyp Ensamstående föräldrar 12-3 +4 Båda ursprungliga föräldrar 7-1 +1 Växelvis boende 7-2 +3 Mest med ena föräldern 13-3 +3 Födelseland Född i Sverige 9-1 +0 Utrikes född 8-2 +3 Funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning 12-2 +2 Övriga barn 8-1 +1 Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Till skillnad från de intervall som används i de övriga indikatorerna är detta intervall assymmetriskt, det vill säga den övre och undre gränsen kan ligga olika långt från andelen. Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten. 21

Andel elever som någon gång använt narkotika Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har i sin undersökning Skolelevers drogvanor frågat elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 om de någon gång använt narkotika. Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin, kokain, heroin, GHB och andra narkotikaklassade preparat. Andel elever som någon gång använt narkotika 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Pojkar åk 9 Flickor åk 9 Pojkar gymnasiet år 2 Flickor gymnasiet år 2 Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN Andelen elever som någon gång använt narkotika har inte ändrats nämnvärt den senaste femårsperioden. Det är vanligare att äldre ungdomar har använt narkotika och andelen är högre bland pojkar. År 2015 angav 17 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna i gymnasiets årskurs 2 att de använt narkotika. I årskurs nio hade 8 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna använt narkotika. Eftersom frågorna bara ställts till ett urval av eleverna i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 är det, när skillnaderna i resultaten är små, osäkert om skillnader mellan grupperna beror på slumpen eller om det finns faktiska skillnader mellan grupperna. Detta är viktigt att ha i åtanke när resultaten ovan tolkas. 22

Andel barn som någon gång använt narkotika 2015 Flickor årskurs 9 5 Pojkar årskurs 9 8 Flickor gymnasiet år 2 14 Pojkar gymnasiet år 2 17 Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN 23

Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har i sin undersökning Skolelevers drogvanor frågat elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 om de använt narkotika de senaste 30 dagarna. Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin, kokain, heroin, GHB och andra narkotikaklassade preparat. Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna 14 12 10 8 6 4 Pojkar åk 9 Flickor åk 9 Pojkar gymnasiet år 2 Flickor gymnasiet år 2 2 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN Den senaste femårsperioden har andelen som använt narkotika den senaste månaden varit relativt oförändrad. År 2015 hade 1 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i årskurs 9 använt narkotika den senaste månaden. I gymnasiets årskurs 2 var andelen 5 procent bland pojkarna och 3 procent av flickorna. Eftersom man bara undersökt ett urval av eleverna i årskurs 9 och gymnasiet så är det, när skillnaderna i resultaten är små, osäkert om skillnader mellan grupper beror på slumpen eller om det finns faktiska skillnader mellan grupperna. Detta är viktigt att ha i åtanke när resultaten ovan tolkas. Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna 2015 Flickor årskurs 9 1 Pojkar årskurs 9 3 Flickor gymnasiet år 2 3 Pojkar gymnasiet år 2 5 Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN 24

Sammanfattande analys Indikator Barn med övervikt eller fetma Spädbarnsdödlighet Barn med låg födelsevikt Kariesfria barn Barn som tycker att de har bra hälsa Utveckling över tid senaste 5 åren Oförändrad 2009/10 2013/14 Oförändrad 2010 2015 Oförändrad 2009 2014 Oförändrad 2009 2014 Oförändrad 2005/06-2013/14 Barn med psykiska besvär - 2013/14 Barn med psykosomatiska besvär Barn som dricker alkohol varje månad Oförändrad 2009/10 2013/14 Gynnsam 2001/02-2013/14 Grupper av barn med mindre god hälsa Pojkar Flickor Barn vars mamma är född utanför Norden Äldre barn Flickor Äldre ungdomar Barn till ensamstående föräldrar Barn med funktionsnedsättning Flickor Flickor Äldre ungdomar Barn med funktionsnedsättning Barn som röker eller snusar Barn som någon gång använt narkotika Barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna Gynnsam 2001/02-2013/14 Oförändrad 2010 2015 Oförändrad 2010 2015 Äldre ungdomar Barn till ensamstående föräldrar Barn med funktionsnedsättning Pojkar Äldre ungdomar Merparten av indikatorerna på bästa möjliga hälsa visar inte på någon förändring under den senaste femårsperioden. Ingen av indikatorerna visar på en ogynnsam utveckling och tre av indikatorerna visar på en gynnsam utveckling. Både andelen barn som röker eller snusar och andelen som dricker alkohol har minskat. Andelen barn som är kariesfria har ökat under perioden och Sverige har nästan uppfyllt målet som satts av WHO om att 80 procent av sexåringarna ska vara kariesfria. Det finns flera könsskillnader när det gäller hälsa. Flickor har i större utsträckning än pojkar psykiska och psykosomatiska besvär, och de anser i mindre utsträckning än pojkar att deras hälsa är bra. Det är också en högre andel flickor som föds med låg födelsevikt. Däremot är spädbarnsdödligheten något högre bland pojkar. Narkotikaanvändning är vanligare bland pojkar än bland flickor och det är också vanligare bland pojkar att snusa. Det finns också åldersskillnader där äldre barn generellt har en sämre hälsa än yngre. Äldre barn har i större utsträckning karies, skattar sin hälsa sämre och använder oftare alkohol, tobak och narkotika. 25

Barn med funktionsnedsättningar uppger oftare än andra barn att de inte har bra hälsa. Det är också något vanligare att barn med funktionsnedsättning dricker alkohol och röker. Källor Statistiska centralbyrån. Barns hälsa. Levnadsförhållanden rapport 115, 2007. Statens folkhälsoinstitut (FHI). Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10, 2011. Läs mer Gripe, Isabella (red). Skolelevers drogvanor 2013. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Rapport nr 139. Begreppsförklaring Statistisk signifikans Statistisk signifikans innebär här att skillnaderna mellan olika grupper i urvalsundersökningarna är tillräckligt stora och tillförlitliga för att sannolikt inte ha uppstått av en slump. Vi har här signifikanstestat skillnaderna genom att kontrollera att skattningarnas 95-procentiga konfidensintervall inte överlappar varandra. Svensk bakgrund Barn som är inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder eller två inrikes födda föräldrar. Utländsk bakgrund Barn som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 26

Översikt bakgrundsvariabler och geografiska områden per indikator Indikator 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Kön x x x x x x x x x x x Ålder x x x Årskurs x x x x x x x Familjetyp x x x x x Antal syskon x x Funktionsnedsättning x x x Födelseland x x x Föräldrarnas inkomstnivå* x x Föräldrarnas utbildningsnivå x x Socioekonomisk grupp x x Utländsk/svensk bakgrund x x Vistelsetid i Sverige Moderns födelseland Typ av kommun x x x Län x x^ Kommun * Finns fram till och med år 2009/10 ^ Redovisas efter landsting 1 Barn med övervikt eller fetma 2 Spädbarnsdödlighet 3 Barn med låg födelsevikt 4 Kariesfria barn 5 Barn som tycker att de har bra hälsa 6 Barn med psykiska besvär 7 Barn med psykosomatiska besvär 8 Barn som dricker alkohol varje månad 9 Barn som röker eller snusar 10 Barn som någon gång använt narkotika 11 Barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna x 27