Naturvårdsverket Enheten för produkter och avfall 106 48 Stockholm Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter om behandling av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter Allmänt Återvinningsindustrierna har fått förslag till föreskrifter om behandling av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, dnr 104-3127-04 Rp Den tidigare föreskriften föreskrev att allt el-avfall omfattas av kravet på förbehandling. Detta framkom emellertid på ett otydligt sätt, vilket har skapat förvirring hos kunder och myndigheter. Det bör därför tydliggöras att föreskriften omfattar allt el-avfall, dvs. även sådant som inte omfattas av producentansvar. Det är viktigt att avfallsinnehavare som skall lämna sitt el-avfall för återvinning, på ett enkelt sätt ska kunna se vilka krav som ställs på återvinningen. Vi anser att det är till nackdel för vår bransch om reglerna för avfallslämnaren blir otydliga och risken blir då uppenbar att mindre seriösa aktörer kommer att hantera avfallet. Det är också betydelsefullt att klargöra hur denna föreskrift förhåller sig till producentansvarslagstiftningen som omfattar bilar. Otydliga definitioner och begrepp Vi anser att föreskriften är otydlig och svårläst, eftersom det förekommer termer som inte är definierade. I förslaget används begreppet behandling i rubriken och då anser vi att det måste klart framgå på vilket sätt detta skiljer sig i jämförelse med nuvarande föreskrift. Vi skulle också få det klargjort när en produkt anses vara helt färdigbehandlad. Detta är speciellt betydelsefullt när det gäller den detaljerade texten i bilaga 2. Det är viktigt att terminologin överensstämmer med termerna i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, avfallsförordningen (2001:1063) samt den nya förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Vidare att elavfall och avfall från elektriska eller elektroniska produkter är synonymt. Den som yrkesmässigt sorterar el-avfall måste också omfattas av kunskapskrav, certifiering samt anmälningsplikt Vi anser att den som yrkesmässigt sorterar avfall ska omfattas av samma krav som anges i 6 och 8. Vidare anser vi att kravet på anmälningsplikt och certifiering är motiverat för den som yrkesmässigt sorterar avfall, eftersom ett seriöst sorteringsarbete underlättar den efterkommande återvinningen. (Som vi tolkar förslaget får man sortera obegränsade mängder el-avfall utan några specifika krav på hur avfallet ska lagras.). Dvs. alla steg i kedjan bör iaktta angivna försiktighetsmått för att se till att avfallet inte förstörs. Syftet med försiktighetsmåtten är att avfallet ska kunna återanvändas eller återvinnas på ändamålsenligt sätt, i enlighet direktivets intentioner. Det underlättar också för avfallslämnaren om det tydligt framgår vilka krav som kan ställas på den som tar emot el-avfallet, oavsett om det enbart är sortering eller annat.
Farligt avfall Det bör tydligare framgå av föreskrifterna att allt farligt avfall skall tas bort från elavfallet. I den gällande föreskriften är skrivningen i 9-11 mycket tydlig på denna punkt. Vi anser att en liknande skrivning bör införas i den nya föreskriften. Förslaget med våra specifika kommentarer Definitioner 1 Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken, avfallsförordningen (2001:1063) och förordningen (2004:xxx) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. I övrigt avses i dessa föreskrifter med el-avfall: avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter, innefattande alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som utgör en del av produkten när den blir avfall, sortering: uppdelning av el-avfall i olika fraktioner, utan att något ingrepp görs i de olika produkterna eller avfallet beträffande de elektriska eller elektroniska delarna. Förslag; Vi anser att både yrkesmässig förbehandling och annan yrkesmässig behandling av el-avfall måste definieras under 1, detta för att förstå skillnaderna. Tillämpningsområde 2 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om yrkesmässig förbehandling och annan yrkesmässig behandling av el-avfall. 3 Bestämmelserna i 6-8 gäller inte för förbehandling som endast omfattar sortering och där sorteringen föregår annan förbehandling. Bestämmelserna i 9-14 gäller endast sådan verksamhet som sker efter det att el-avfall har överlämnats till en anläggning för rening, demontering, fragmentering, återvinning, eller förberedelse för bortskaffande. Förslag: I 2 ska även yrkesmässig sortering ingå, och den 3 ska ändras till; Bestämmelserna i 7 gäller inte för den som yrkesmässigt sorterar el-avfall. Motiveringen till detta har vi angivit under de allmänna synpunkterna. (Notering; i 3 hänvisas till 14 och någon sådan paragraf finns inte i föreskriften.) 4 Om det vid tillståndsprövning enligt miljöbalken eller äldre föreskrifter har meddelats villkor om skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som är strängare än vad som följer av dessa föreskrifter, skall de strängare kraven gälla. Bestämmelser om farligt avfall och batterier finns i avfallsförordningen (2001:1063) och i förordningen (1997:645) om batterier. 5 Certifiering enligt x avfallsförordningen (2001:1063) krävs inte för ny verksamhet under de första två verksamhetsåren. Sådan certifiering krävs inte heller för förbehandling som endast omfattar sortering och där sorteringen föregår annan förbehandling. Förslag: Den som yrkesmässigt sorterar el-avfall ska omfattas av certifiering vilket innebär en ändring krävs i avfallsförordningen. Kunskap och dokumentation 6 Personer sysselsatta i yrkesmässig förbehandlingsverksamhet skall ha för arbetsuppgifterna anpassade kunskaper om 1. hur el-avfallet bäst förbehandlas enligt 7, 2. el-avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen samt
3. skyddsåtgärder för att minska risker vid förbehandling av el-avfallet. För varje person sysselsatt i förbehandlingsverksamhet skall relevant utbildning och erfarenhet dokumenteras samt en plan för vidareutbildning utarbetas. Förslag: Kunskapskravet ska även omfatta yrkesmässig sortering vilket innebär att texten i paragrafen måste ändras. 7 I yrkesmässig förbehandlingsverksamhet skall anteckningar föras om följande: 1. inkommande mängd el-avfall uppdelat på avfallsslag enligt avsnitt A i bilaga 1, 2. den typ av förbehandling som förekommer i verksamheten avseende olika avfallsslag enligt avsnitt B i bilaga 1, 3. i verksamheten uppkomna mängder avfall uppdelat på avfallsslag enligt avsnitt B i bilaga 1, 4. de anläggningar till vilka olika avfallsslag enligt avsnitt B i bilaga 1 transporteras samt i vilka mängder, 5. mängd av lagrat icke förbehandlat el-avfall, behandlat avfall samt farligt avfall vid kalenderårets slut. Anteckningarna skall för varje kalenderår sammanställas senast den 31 mars påföljande år och sparas till den 31 mars nästföljande år. 8 Förbehandlare skall kontrollera att mottagare av förbehandlat avfall har erforderliga tillstånd för att återvinna, bortskaffa eller ytterligare förbehandla avfallet. Förslag: Även den som sorterar avfall ska kontrollera att mottagaren har erforderliga tillstånd att ta emot el-avfallet. Försiktighetsmått vid förbehandling av el-avfall 9 Åtminstone de ämnen, beredningar och komponenter som nämns i bilaga 2 skall avlägsnas från el-avfallet och hanteras i separata fraktioner. Vi tycker att det är oklart hur reglerna skall tillämpas vad gäller kylmöbler som innehåller gaser med global uppvärmningspotential (GWP) som understiger 15. Skall allt avlägsnas såsom det anges i 9 eller gäller 15 GWP som gräns såsom det anges i 10? Läser man i direktivet skall man enligt bilaga II punkten 1 avlägsna allt CFC, HCFC, HFC och HC från separat insamlat elavfall, t ex kylmöbler. I samma bilaga under punkten två talar man om komponenter av elavfall som har samlats in separat. Enligt denna punkt står det sedan vidare att produkter som innehåller ozonnedbrytande gaser eller som har en GWP som överstiger 15, t ex i skum eller kylslingan skall omhändertas på ett sådant sätt att gaserna avlägsnas och omhändertas på ett korrekt sätt. ÅI anser att Sverige bör göra en tolkning vid implementeringen av direktivet så att det tydligt framgår hur reglerna skall tillämpas. Om det är 9 i de föreslagna föreskrifterna som skall tillämpas för kylskåpshantering innebär det investeringskostnader för återvinningsbranschen. Om dessa investeringar skall kunna göras får det inte föreligga några oklarheter om hur lagstiftningen skall tillämpas. Förslag: Det vore även önskvärt att de svenska representanterna tar upp frågan i den TACkommitté som bildats med anledning av WEEE-direktivet. Det måste till en harmonisering så att kraven inte tolkas olika i medlemsstaterna. Olika tolkning kan innebära utförsel av kylskåp till medlemsstater som väljer de lägsta miljökraven. 10 Utöver vad som framgår av 9 skall följande åtgärder vidtas. 1. Den flourescerande ytbeläggningen skall avlägsnas från katodstrålerör. 2. Gaser som bryter ned ozon eller har en global uppvärmningspotential (GWP) som överstiger 15 skall avlägsnas från t.ex. skum och kylslingor.
3. Kvicksilvret skall avlägsnas från gasurladdningslampor. Förslag; Naturvårdsverket måste göra en tolkning av 9-10 inbördes förhållande eftersom dessa detaljföreskrifter i jämförelse med 9 förvirrar. 11 Förbehandlingen enligt 9 och 10 skall ske på ett sådant sätt att den inte hindrar miljövänlig återanvändning och materialåtervinning av produkter och komponenter. Vi anser att det idag lagras mängder av el-avfall på ett sådant sätt att återanvändning och materialåtervinning inte kan ske på ett optimalt sätt. Förslag: Texten bör ändras till Förbehandling enligt 9 och 10 samt sortering och hantering före förbehandling skall ske på sådant sätt att de inte hindrar miljöanpassad återanvändning och materialåtervinning. D.v.s. alla steg i kedjan bör iaktta angivna försiktighetsmått. Vidare måste paragrafen kompletteras med Med beaktande av miljöaspekterna och önskvärdheten av återanvändning och materialåtervinning, skall punkterna 1 och 2 i bilaga 2 tillämpas på ett sådant sätt att miljöanpassad återanvändning och materialåtervinning av komponenter eller hela apparater inte hindras. Ordet miljövänlig bör omformuleras till miljöanpassad återanvändning eller materialåtervinning, då allt har en miljöpåverkan. Försiktighetsmått vid behandling av el-avfall 12 Den som bedriver verksamhet med behandling av el-avfall skall före behandling lagra el-avfallet på en lämplig plats som - har väderbeständigt tak, - har tät ytbeläggning, - är försedd med anordning för uppsamling av spill, och vid behov är försedd med spilloljekärl med oljeavskiljare. 13 Den som bedriver verksamhet med behandling av el-avfall skall behandla el-avfallet i en anläggning där det finns för verksamheten lämpliga områden med - tät ytbeläggning, - väderbeständigt tak, - anordningar för uppsamling av spill, och - vid behov spilloljekärl försedda med oljeavskiljare. På anläggningen skall det också finnas - vågar för att väga det behandlade avfallet, - lämpliga lagerutrymmen för nedmonterade, lösa delar, och lämpliga behållare för lagring av batterier, kondensatorer som innehåller polyklorerade bifenyler (PCB) eller polyklorerade terfenyler (PCT), radioaktivt avfall och annat farligt avfall som förekommer i verksamheten. Vi anser att riskbedömning bör göras vid varje anläggning vad gäller bedömningen om vilka försiktighetsmått som skall vidtas. Vi anser att försiktighetsmått ska iakttas hos alla inblandade parter i el-avfallsledet, från insamling, sortering, hantering, förbehandling fram till slutligt omhändertagande av el-avfallet. Denna riskbedömning bör göras i samband med tillsynsbesök och anmälan/ prövning av verksamheten. Den 11 blir uddlös om inte alla ingående parter vidtar försiktighetsmått. Enligt direktivet ställs krav på Wetherproof covering som i det förslaget översatts till väderbeständiga tak, Det är viktigt att notera att kraven i 12 och 13 omfattar således i Sverige allt el-avfall, även sådant som inte omfattas av producentansvar. I den nu gällande föreskrifterna finns krav på riskbedömning om man
lagrar bromerad plast som vid något tillfälle överstiger 1 ton. Innebörden av denna paragraf har tagits bort i de nya föreskrifterna. Förslag: Rubriken bör ändras till Försiktighetsmått vid hantering av el-avfall och texten i 12 och 13 bör anpassas efter detta istället. Vi anser också att avfallet ska förvaras på ett sådant sätt att det skyddas av väder och vind, vilket kan innebära att det inte alltid måste vara under ett tak. Syftet måste vara att avfallet förvaras på ett sådant sätt så att det inte förstörs, att återanvändning och återvinning främjas samt att omgivningen skyddas från eventuellt läckage. Vidare anser vi att innebörden av kravet på att en riskbedömning ska göras, bör finnas med i föreskriften om man lagrar bromerad plast som vid något tillfälle överstiger 1 ton. Övergångsbestämmelser Det vore önskvärt om föreskrifter om behandling av avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter harmoniserar med förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter så att föreskriften antingen träder i kraft eller tillämpas från och med den 13 augusti 2005. Kontrakt som har tecknats för återvinning löper i många fall fram till och med den tidpunkt då bestämmelserna i förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter skall börja tillämpas, och flera paragrafer och tillämpningar av denna föreskrift kommer att leda till bland annat högre kostnader för återvinning av el-avfall. Det blir därför olyckligt för marknadens aktörer att ikraftträdandet av förordningen och dess tillämpningsföreskrifter går i otakt. Bilaga 1 A. Till förbehandlingsverksamhet inkommande slag av el-avfall Mängder skall anges som vikt. 1. Stora hushållsapparater 2. Små hushållsapparater 3. IT- och telekommunikationsutrustning 4. Hemutrustning 5. Belysningsutrustning 6. Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag för storskaliga, fasta industriverktyg) 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning 8. Medicintekniska produkter (med undantag för alla implantat och infekterade produkter) 9. Övervaknings- och kontrollinstrument 10. Varuautomater Vid behov av mer detaljerad redovisning i undergrupper skall redovisningen följa den funktionsinriktade underindelning som återfinns i förordningen (2004:xxx) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. B. Från förbehandlingsverksamhet utgående avfallsslag Mängder skall anges som vikt 1. Komponenter och el-produkter avsedda för återanvändning 2. Avfall avsett för materialåtervinning 3. Avfall avsett för energiåtervinning 4. Avfall avsett för bortskaffande För punkterna 2-4 ovan skall anges mängd av avfallsslagen i bilaga 2 samt mängd av övrigt farligt avfall som inte specificeras i bilaga 2.
Förslag: Naturvårdsverket måste tydliggöra att föreskriften omfattar allt el-avfall samt göra en komplettering av bilaga 1. Som en följd av detta bör även bilaga 1 till föreskriften kompletteras med ytterligare en rubrik, t ex övrigt el-avfall, som faller utanför rubrikerna 1-10. Bilaga 2 Ämnen, beredningar och komponenter som skall avlägsnas - Kondensatorer som är PCB-varor i enlighet med förordningen (1998:122) om bortskaffande av PCB m.m. - Komponenter som innehåller kvicksilver, t.ex. strömbrytare och bakgrundsbelysning - Batterier - Kretskort i mobiltelefoner, oavsett storlek, samt i andra produkter om kretskortets yta är större än 10 kvadratcentimeter - Bläckpatroner, flytande och i krämform samt färgbläck - Plast som innehåller bromerade flamskyddsmedel - Asbestavfall och komponenter som innehåller asbest - Katodstrålerör - Freoner (CFC), halogenerade kolväten (HCFC), vätefluorkolföreningar (HFC) och kolväten (HC) - Gasurladdningslampor - Bildskärmar med flytande kristaller (om lämpligt tillsammans med höljet) som är större än 100 kvadratcentimeter och alla sådana bildskärmar som belyses bakifrån med gasurladdningslampor - Utvändiga elektriska kablar - Komponenter som innehåller mineralull enligt beskrivningen i bilaga 5 till Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1994:12) om klassificering och märkning av kemiska produkter - Komponenter som innehåller radioaktiva ämnen med undantag för komponenter under den tröskel för undantag som fastställs i 2 strålskyddsförordningen (1988:293) och bilagan till den förordningen. - Elektrolytiska kondensatorer som innehåller potentiellt skadliga ämnen (höjd > 25 mm, diameter > 25 mm eller ungefär samma volym). Vi får inte glömma bort att ett av målen med WEEE-direktivet är att producenterna stimuleras till produktutveckling Vi anser att en otydlig lagstiftning hindrar miljöanpassad produktutveckling. I en produktutvecklingsprocess börjar arbetet alltid med en kravspecifikation där aspekter som egenskaper, funktion, pris, marknad, lagstiftning, materialval och kundgrupp m m styr utvecklingen. Beträffande utvändiga elektriska kablar är vi osäkra på vad som menas. Innefattar detta endast kablar som ansluter den elektriska eller elektroniska produkten till elnätet? Vidare är vi osäkra på vad som menas med kravet är att kolväten skall avlägsnas från el-avfallet. Detta måste förtydligas eftersom så gott som allt organiskt material är uppbyggt av kolväten inklusive trä, plast, papper, organismer m.m. I den gällande föreskriften anges en nedre viktgräns när plastkomponenter innehållande PBB och PBDE ska avlägsnas, men i direktivet finns ingen sådan gräns. Förslag: ÅI anser att bilagan bör kompletteras med samma text som finns i bilagan i direktivet; Med beaktande av miljöaspekterna och önskvärdheten av återanvändning och materialåtervinning, skall punkterna 1 och 2 tillämpas på ett sådant sätt att miljöanpassad återanvändning och materialåtervinning av komponenter eller hela apparater inte hindras. Texten bör kompletteras med en generell skrivning att kraven på att allt ska avlägsnas gäller för de produkter som inte är miljöanpassade och inte heller lämpar sig direkt för
materialåtervinning. Bevisbördan vid en sådan tolkning ligger hos avfallshanteraren gentemot tillsynsmyndigheten. Vidare föreslår vi att de svenska representanterna i TACkommittén, bör ta upp frågan om inte en nedre viktgräns när plastkomponenter innehållande PBB och PBDE bör införas. Övrigt Konsekvensanalysen I konsekvensanalysen anges att fler arbetstillfällen kan komma att genereras inom återvinningsindustrin till följd av de ökade kraven på avlägsnanden av ämnen, beredningar och komponenter ökade kraven innebär ökat manuellt arbete och vi vill därför understryka risken att den svenska återvinningsindustrin kan komma att påverkas negativt eftersom materialet kan komma att exporteras österut. Konsekvensutredningen nämner som positiv effekt att avfallsströmmarna förutses öka och att detta troligen leder till stordriftsfördelar och teknikutveckling så att pris per förbehandlat kg avfall minskar. Denna slutsats torde vara felaktig eftersom om förbehandlingen måste bli manuell med fler anställda och dessutom mer omfattande än vad som är fallet idag blir pris per förbehandlat kg avfall högre. Stockholm 17 augusti 2004 Viveke Darpö Ihd Återvinningsindustrierna