Barnfamilj. Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionshinder samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Genom Sveriges medlemskap i EU kan du dessutom ha rätt till socialförsäkringsförmåner i andra EU-länder.

Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner du som förälder omfattas av och har rätt till från socialförsäkringen. Bland annat kan du läsa om föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg. Du kan också läsa om bostadsbidrag för barnfamiljer och om underhållstöd. Dessutom finns information om vårdbidrag, assistansersättning och bilstöd. Mer information för dig som väntar, nyligen fått eller adopterat ett barn finns i broschyren Blivande förälder. Vill du veta mer? Mer detaljerad information om specifika bidrag och förmåner finns att läsa och skriva ut som faktablad på www.forsakringskassan.se. Se hänvisning längst bak i broschyren. Har du inte tillgång till Internet kan du alltid kontakta Försäkringskassan. Det här gäller alltid För att kunna få ersättning från Försäkringskassan måste du alltid uppfylla vissa krav. När du söker förmånen får du därför lämna vissa uppgifter till Försäkringskassan som i sin tur bedömer uppgifterna och beslutar om du får ersättning eller inte.

Innehåll Att vara förälder 5 Allmänt om att vara förälder och om gemensam vårdnad 5 Om barnets boende 5 När ditt barn är fött 5 Rätt till ledighet 5 Föräldrapenning 6 Om du blir sjuk 10 Nybliven pappa 10 Nybliven adoptivförälder 10 Barnbidrag och flerbarnstillägg 11 Adoptionskostnadsbidrag 11 Bostadsbidrag 12 Pensionsrätt under småbarnsåren 12 Om du behöver vara hemma med sjukt barn 12 Tillfällig föräldrapenning 12 Om ditt barn har funktionshinder 15 Stöd och hjälp från kommunen 15 Stöd och hjälp från Försäkringskassan 16 Om ni separerar 17 Underhållsskyldighet och underhållsbidrag 17 Underhållsstöd 18 Anmälan, ansökan och utbetalning 20 Anmälan och ansökan 20 Utbetalning 21 Självbetjäning 21 Internet 21 Försäkringskassans servicetelefon 020-524 524 22 Fördjupad information 23 Faktablad 23

Att vara förälder Allmänt om att vara förälder och om gemensam vårdnad Om ni som föräldrar är gifta med varandra när barnet föds anses mannen automatiskt vara barnets far. Är ni inte gifta när barnet föds ska pappan bekräfta faderskapet skriftligen. Bekräftelsen ska godkännas av socialnämnden. Efter barnets födelse får ni automatiskt gemensam vårdnad om ni är gifta med varandra. Om ni inte är gifta kan en anmälan om gemensam vårdnad göras till socialnämnden i samband med att nämnden ska godkänna faderskapsbekräftelsen. En ensamstående förälder kan ha ensam vårdnad om sitt barn. Om du adopterar ett barn likställs du med en biologisk förälder. Att ha vårdnaden om ett barn innebär fullt ansvar för barnets person. Vårdnadsansvaret innebär både rättigheter och skyldigheter för dig som förälder. Skyldigheterna består i att ta hand om barnet på bästa sätt och rättigheterna i att bestämma i personliga och ekonomiska frågor som rör barnet. 5 Om barnets boende Om ni som föräldrar har gemensam vårdnad är utgångspunkten att ni tillsammans ska fatta beslut kring barnets boende. Är ni inte överens kan ni be en domstol besluta i boendefrågan. Barnet folkbokförs i regel hos den förälder/föräldrar som det faktiskt bor tillsammans med. Det är Skatteverket som beslutar var barnet ska vara folkbokfört. Socialtjänsten i kommunen erbjuder ibland råd och stöd i föräldrarollen och kan svara på frågor om vårdnad, boende, umgänge med mera. Kontakta din kommun för mer information. När ditt barn är fött Rätt till ledighet Har du barn som är yngre än ett och ett halvt år har du rätt att vara helt ledig från arbetet. Du har även rätt att vara ledig från arbetet när du tar ut föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Har du

barn under åtta år eller barn som går i första klass i skolan, har du rätt att förkorta den normala arbetstiden med upp till en fjärdedel. Du bör anmäla till arbetsgivaren att du ska vara föräldraledig senast två månader innan om inget annat har avtalats. Rätten till föräldraledighet beskrivs i Föräldraledighetslagen. 6 Föräldrapenning Föräldrapenningen ger föräldrar möjlighet att avstå från arbetet för att vårda barnet i sammanlagt 480 dagar. Om ni har gemensam vårdnad har ni rätt till hälften var av det totala antalet dagar. Vid tvillingfödsel får ni ytterligare 90 dagar var. Ni kan ta ut dagarna tills barnet har fyllt åtta år eller tills barnet har slutat första klass i skolan. En förälder kan avstå rätten till föräldrapenning till den andra föräldern med undantag för 60 dagar som ger ersättning motsvarande den sjukpenninggrundande inkomsten. (de så kallade mamma- och pappamånaderna). Om du har ensam vårdnad har du rätt till alla dagarna. För barn födda före 2002 gäller andra regler. Kontakta Försäkringskassan, så får du veta vilka regler som gäller för dig och ditt barn. Du som är förälder kan snabbt och enkelt utföra de flesta av dina ärenden på www.forsakringskassan.se. Läs mer under rubriken Självbetjäning i slutet av broschyren. Så kan föräldrapenningen tas ut Föräldrapenningen kan tas ut för en hel dag, trefjärdedels dag, halv dag, en fjärdedels dag eller en åttondels dag. Du kan bara ta ut föräldrapenning för den tid då du vårdar barnet. Du kan alltså inte samtidigt arbeta eller studera. Hel föräldrapenning enligt grundnivå eller lägstanivå kan du ta ut om du arbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid. Det kan vara bra att känna till att för att få hel föräldrapenning enligt sjukpenningnivå för dagar som normalt är arbetsfria måste du ta ut hel föräldrapenning dagen före eller efter de arbetsfria dagarna. Det gäller när den arbetsfria perioden är fyra dagar eller färre. Du kan alltid få föräldrapenning enligt grundnivån eller lägstanivån för arbetsfria dagar. Två föräldrar kan inte vara lediga med föräldrapenning samtidigt för samma barn. Däremot kan ni vara lediga samma dag med till exempel föräldrapenning för en halv dag vardera eller föräldrapenning samtidigt för två olika barn. Föräldrapenning kan heller inte betalas ut under semesterledighet.

Ersättning vid föräldraledighet Föräldrapenningen kompenserar en del av det inkomstbortfall du har när du är hemma med barnet. Föräldrapenning beskattas som andra inkomster och är pensionsgrundande. Under 390 av de 480 dagarna är ersättningen på så kallad sjukpenningnivå, det vill säga 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) efter att den har multiplicerats med faktorn 0,989. Om du inte har någon SGI eller en låg SGI kan du få ersättning enligt grundnivån. Resterande 90 dagar kallas lägstanivådagar och ger en ersättning med 180 kronor per dag för barn födda från och med 1 juli 2006. För barn födda före 1 juli 2006 är ersättningen 60 kronor per dag. De 180 första föräldrapenningdagarna som tas ut för barnet är alltid dagar på så kallad sjukpenningnivå. För att du ska få föräldrapenning enligt din SGI under dessa 180 dagar måste du uppfylla ett särskilt villkor. Villkoret gäller oavsett vem av föräldrarna som tar ut dagarna. Villkoret är att du i minst 240 dagar i följd närmast före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen har haft rätt till en SGI som ger en ersättning högre än 60 kronor per dag för tid före 1 juli 2006. Från och med 1 juli 2006 gäller att du haft rätt till en SGI som ger en ersättning högre än 180 kronor per dag. Om du inte har haft rätt till en SGI som ger en ersättning högre än lägstanivån per dag uppfyller du inte villkoret och föräldrapenning betalas ut på grundnivå. För övriga 210 dagar som kan betalas ut enligt SGI finns inte motsvarande krav på viss tids försäkring och du kan välja att ta ut av dessa eller av de så kallade lägstanivådagarna. Varje förälder har 60 dagar som kan betalas ut enligt deras SGI och som är reserverade för dem. Dessa dagar kan alltså inte avstås till den andra föräldern. Om du är föräldraledig från arbetet SGI Sjukpenninggrundande inkomst, SGI, används för att räkna ut din föräldrapenning. Din aktuella inkomst ligger i regel till grund för beräkningen av SGI. Om du är anställd beräknas årsinkomsten med hjälp av din totala lön före skatt. Förutom lön kan även andra ersättningar i pengar räknas med i årsinkomsten. Det gäller till exempel, OB-ersättning, vikariatstillägg och provision. Om du har eget företag ska du uppge företagets beräknade nettointäkt som årsinkomst. Driver du aktiebolag ska du beräkna din årsinkomst utifrån den lön som du tar ut från företaget. Det finns ett övre tak för SGI på 7,5 prisbasbelopp*. Vid beräkning av föräldrapenning är dock det

övre taket 10 prisbasbelopp. På vissa företag och inom vissa arbetsmarknadssektorer finns utfyllnad av föräldrapenningen även för lönedelar som är högre än taket. Denna utfyllnad regleras vanligtvis i kollektivavtal och ersättningen betalas av arbetsgivaren. Kontakta din arbetsgivare eller läs i ditt kollektivavtal för ytterligare besked. * Prisbasbeloppet är ett belopp som varje år fastställs av regeringen efter en beräkning av Statistiska centralbyrån. Före januari 2007 var taket för SGI 10 prisbasbelopp. Särskilda regler för dig som är arbetslös, studerande med flera När du inte längre har arbetsinkomst gäller som huvudregel att tidigare fastställd SGI slutar gälla. I vissa situationer finns ändå möjlighet att behålla din SGI trots att du inte arbetar. Det gäller bland annat när du: Är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen studerar och finansierar studierna med studiestöd vårdar barn som är under ett år gör ett tillfälligt avbrott i yrkeslivet (kortare än tre månader) du studerar inom det egna yrkesområdet du är gravid och avbryter/minskar förvärvsarbete inom sex månader före beräknad förlossning enligt så kallat trygghetsavtal får ekonomisk ersättning för till exempel studier, praktik och start av eget företag. I sådana situationer kan SGI fastställas på den inkomst som var aktuell före arbetsavbrottet. SGI under föräldraledighet Om din arbetsinkomst ändras när du tar ut föräldrapenning ska du anmäla det till Försäkringskassan. Fram tills barnet fyller ett år får du behålla den SGI som du hade vid barnets födelse. För adoptivbarn räknas ettårsperioden från den dag du fick barnet i din vård. Därefter får du behålla din SGI om du: Inte arbetar alls och tar ut totalt minst fem föräldrapenningdagar i veckan, eller arbetar, men i mindre omfattning än tidigare och tar ut föräldrapenning för den förkortade arbetstiden. Till exempel om du har arbetat heltid och börjar arbeta halvtid och tar ut halv föräldrapenning.

I annat fall beräknas din SGI utifrån den arbetsinkomst som du har vid barnets ettårsdag. Är du arbetslös vid barnets ettårsdag måste du vara anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Obs! Anmälan ska ske direkt den dagen då du gör uppehåll i ditt uttag av föräldrapenning. Det kan vara bra att veta att om din inkomst har sänkts vid tiden för barnets ettårsdag och din sjukpenning är lägre, betalas ändå din föräldrapenning ut fram tills barnets tvåårsdag efter lägst den SGI-nivå som gällde innan sänkningen. Om en ny graviditet börjar innan det tidigare barnet är ett år och nio månader, kan föräldrapenningen fortsättningsvis beräknas lägst efter den inkomst som gällde vid det första barnets födelse. Det innebär att föräldrapenningen kan baseras på den SGI du eller den andra föräldern hade vid det första barnets födelse även om den sjukpenninggrundande inkomsten har sänkts. 10 Om du blir sjuk Blir du sjuk under tiden du uppbär föräldrapenning och inte kan ta hand om ditt barn ska du anmäla det till Försäkringskassan. Istället för föräldrapenning kan du då få sjukpenning. Nybliven pappa Du som är nybliven pappa kan utöver föräldrapenningen få tio extra dagar med ersättning i form av tillfällig föräldrapenning i samband med ditt barns födelse. Dagarna kan tas ut till och med 60:e dagen efter den dag barnet kommer hem från sjukhuset och du måste avstå från ditt arbete när du tar ut dem. Dagarna kan tas ut samtidigt som mamman till barnet är hemma med föräldrapenning. Vid tvillingfödsel har du som pappa rätt till 20 dagars ersättning. Under vissa omständigheter kan en annan person som avstår från förvärvsarbete få ersättningen. Ersättningens storlek baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten. Nybliven adoptivförälder Är du ensamstående adoptivförälder kan du få tio dagar med ersättning i form av tillfällig föräldrapenning i samband med adoptionen, om du avstår från arbete. Är ni två adoptivföräldrar som tillsammans adopterar fördelas de tio dagarna med hälften till er var, om ni inte kommit överens om annat. Ersättningens storlek baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten.

Barnbidrag och flerbarnstillägg Barnbidrag kan betalas ut för alla barn från och med månaden efter den då barnet föds eller efter den månad då rätten uppkommer, till exempel vid inflyttning till Sverige. Som förälder behöver du inte ansöka om barnbidrag. Barnbidraget betalas ut till den förälder som ni anmäler till Försäkringskassan. Har ni barnet ungefär halva tiden var kan barnbidraget delas. Om barnet bor varaktigt hos endast en av er kan barnbidraget efter anmälan till Försäkringskassan betalas till den föräldern. Om du har ensam vårdnad om ditt barn får du barnbidraget utbetalt till dig. Barnbidraget betalas ut till och med det kvartal då barnet fyller 16 år, eller till och med den månad då rätten upphör av någon annan anledning (till exempel bosättning i ett annat land). Barn som, när de fyllt 16 år, fortfarande går i grundskolan har rätt till förlängt barnbidrag. Flerbarnstillägg betalas automatiskt ut till den som får barnbidrag för två eller flera barn. Barn över 16 år som studerar får i allmänhet räknas med för flerbarnstillägg om du anmäler det till Försäkringsassan. Barnbidrag och flerbarnstillägg är skattefritt. Adoptionskostnadsbidrag När du har adopterat ett utländskt barn kan du ansöka om bidrag hos Försäkringskassan. Adoptionskostnadsbidrag kan ges vid adoption av barn som är utländsk medborgare och som inte är bosatt i Sverige. Adoptionskostnadsbidrag beviljas endast när adoptionen förmedlats av en sammanslutning som är auktoriserad. Bidraget kan alltså inte betalas ut för barn som adopterats genom enskild adoption. Barnet som adopteras får inte ha fyllt tio år för att ni ska ha rätt till bidrag. Bidraget ska bidra till de extra kostnader för resor och andra omkostnader som uppstår vid adoption av utländska barn. Bidraget är 40 000 kronor för varje barn och skattefritt. Som adoptivförälder ska du vara bosatt i Sverige både när du får barnet i din vård och när adoptionen blir giltig i Sverige. Observera att bidraget inte kan beviljas om adoptionen gäller ett biologiskt barn eller ett tidigare adopterat barn. Ansökan om bidraget ska göras inom ett år räknat från den tidpunkt då adoptionen blev giltig i Sverige. 11

Bostadsbidrag Du som har barn kan ha rätt till bostadsbidrag för barnfamiljer. En förutsättning för att kunna få bostadsbidrag är att du bor och är folkbokförd i Sverige. I regel ska du också vara folkbokförd i den bostad du söker bidrag för. Hur stort bidrag du får beror bland annat på hur många ni är i familjen, hur mycket du tjänar, hur mycket du betalar för bostaden och hur stor bostaden är. Bostadsbidraget består av bidrag för bostadskostnader, ett särskilt bidrag för de barn som bor hemma och ett umgängesbidrag för de barn som bor hemma ibland. Det särskilda bidraget för barn som bor hemma, kan du få om du har den rättsliga vårdnaden om barnet. Vid gemensam vårdnad kan du få det särskilda bidraget om barnet är folkbokfört hos dig. Du kan beräkna ditt eventuella bostadsbidrag och läsa mer på www.forsakringskassan.se. 12 Pensionsrätt under småbarnsåren Pensionsrätt för barnår är ett sätt att kompensera föräldrar ekonomiskt. Du får pensionsrätt för de fyra första åren i ditt barns liv, oavsett om eller hur länge du varit föräldraledig. Är ditt barn adopterat kan du få barnårsrätt för de första fyra åren som du har haft barnet i din vård, som längst till det år barnet fyller 10 år. Bara en av föräldrarna får barnår och bara för ett barn i taget. Den förälder som har lägst pensionsunderlag får automatiskt rätten till barnår. Om ni vill att barnårsrätten ska tillgodoräknas den andra föräldern ska det anmälas till Försäkringskassan. Anmälan måste ha kommit in senast den 31 januari året efter det år anmälan gäller. Om du behöver vara hemma med sjukt barn Tillfällig föräldrapenning Barns sjukdom Om du måste stanna hemma från arbetet för att ta hand om ett sjukt barn som inte fyllt tolv år, kan du ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Det gäller också om den som brukar ha hand om barnet blir sjuk till exempel dagbarnvårdaren. Vid besök hos läkare eller bar-

13

14 navårdscentral med ditt barn kan du också få tillfällig föräldrapenning. Du kan ta ut ersättning för hel, trefjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. Om barnet är sjukt eller smittat längre än sju dagar krävs intyg från läkare eller sjuksköterska från och med den åttonde vårddagen. Även den ordinarie vårdarens sjukdom ska styrkas med intyg/utlåtande från läkare från och med den åttonde vårddagen. Du har rätt att vara ledig från ditt arbete under den tid som du får tillfällig föräldrapenning. Som förälder kan du få ersättning för 60 dagar per barn och år. När de 60 dagarna är uttagna kan kan ersättning betalas ut under ytterligare högst 60 dagar per barn och år. De ytterligare 60 dagarna kan inte tas ut vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta. Med vår självbetjäning kan du snabbt och enkelt både anmäla och begära ersättning om du måste vara hemma och vårda ditt sjuka barn. Läs mer under rubriken Självbetjäning i slutet av broschyren. Byte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning Om ditt barn vårdas på sjukhus kan föräldrapenning bytas ut mot tillfällig föräldrapenning. Det gäller såväl det barn som föräldern är föräldraledig för som äldre syskon. Vid sjukdom hos ordinarie vårdare (den som är föräldraledig) krävs att barnet är äldre än 240 dagar för att den andra föräldern ska få tillfällig föräldrapenning, annars kan bara föräldrapenning betalas ut. Ersättning till någon annan Din rätt till tillfällig föräldrapenning kan du överlåta till en annan person som stannar hemma från sitt arbete för att vårda ditt barn. Det innebär att du fortsätter att arbeta och någon annan avstår från arbete för att vårda ditt barn i ditt ställe. Om du skulle bli sjuk och få sjuklön/sjukpenning kan Försäkringskassan besluta att en annan person som avstår från sitt arbete för att vårda ditt barn kan få ersättning. Barn mellan 12 16 år Du kan även få tillfällig föräldrapenning för barn som fyllt 12 men inte 16 år. En förutsättning är att ditt barns behov av vård eller tillsyn är större än vad som i allmänhet är fallet för barn i motsvarande ålder. Behovet av vård eller tillsyn ska styrkas med läkarutlåtande. Det finns i vissa fall även en möjlighet att få ersättning i samband med läkarbesök om förälderns närvaro anses nödvändig.

Allvarligt sjukt barn som inte har fyllt 18 år Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under ett obegränsat antal dagar till dig som har ett allvarligt sjukt barn som är under 18 år. Ett barn anses allvarligt sjukt när: det är stor fara för barnets liv, eller barnet får behandling mot sin sjukdom och att det utan behandlingen är fara för barnets liv. Rätten till tillfällig föräldrapenning ska styrkas med ett särskilt läkarutlåtande som styrker barnets allvarliga sjukdomstillstånd. Ersättning med tillfällig föräldrapenning Den tillfälliga föräldrapenningen är 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter att den har multiplicerats med faktorn 0,989. Vid heltidsarbete kan årsarbetstiden exempelvis vara 260 dagar och ersättningen per dag blir då 80 procent av den multiplicerade SGI:n delat med 260. Om du är föräldraledig, egenföretagare eller arbetslös på hel eller deltid kalenderdagsberäknas den tillfälliga föräldrapenningen. Det innebär att ersättningen blir 80 procent av den multiplicerade SGI:n delat med 365. Om du är arbetslös kan du bara få ersättning för de dagar du går miste om arbetslöshetsersättning. Det finns en övre gräns för SGI på 7,5 prisbasbelopp.* * Prisbasbeloppet är ett belopp som varje år fastställs av regeringen efter en beräkning av Statistiska centralbyrån. Före den 1 januari 2007 var taket för SGI 10 prisbasbelopp. 15 Om ditt barn har funktionshinder Stöd och hjälp från kommunen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) består av olika insatser som gäller bland annat boende och olika sorters personligt stöd. Kommunen har ansvaret för en del av dessa insatser. De barn som har rätt till insatser enligt lagen är till exempel personer med utvecklingsstörning, autism eller annat varaktigt

fysiskt eller psykiskt funktionshinder. Fullständig information om vilka som omfattas av LSS kan du få på www.sos.se. Det finns ett delat ansvar för en av insatserna: personlig assistans. Är behovet av hjälp 20 timmar i veckan eller mindre är det kommunen som har ansvaret. Försäkringskassan ansvarar för resterande timmar. Stöd och hjälp från Försäkringskassan 16 Assistansersättning Om ditt barn har svåra funktionshinder och behöver personlig hjälp för de grundläggande behoven i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka kan du ansöka om assistansersättning hos Försäkringskassan. Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Personlig assistans med de grundläggande behoven innebär hjälp med personlig hygien, att klä av och på sig, att äta, att meddela sig med andra personer eller annan hjälp som kräver ingående kunskaper om funktionshinder. Vårdbidrag Du kan få vårdbidrag om du vårdar ditt sjuka eller funktionshindrade barn. Vårdbidrag är en ersättning för ditt merarbete för särskild tillsyn och vård och/eller för de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionshinder ger upphov till. Du kan få vårdbidrag redan när ditt barn är nyfött och längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Ersättningen är skattepliktig och ger pensionsrätt men räknas inte som sjukpenninggrundande inkomst. Merkostnader är utgifter för sådant som behövs extra på grund av barnets funktionshinder eller sjukdom. Det kan till exempel vara slitage på kläder, extra tvättkostnader eller bilkostnader. Ett krav för att få vårdbidrag är att barnet behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader eller att du har särskilda merkostnader på grund av barnets funktionshinder. Kontaktdagar Har du ett barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan du få ersättning för kontaktdagar. Kontaktdagarna kan till exempel användas vid föräldrautbildning där du lär dig vårda ett funktionshindrat eller sjukt barn eller vid

invänjning eller besök i förskoleverksamhet, skola, skolbarnomsorg. Det finns tio kontaktdagar per barn och år att använda. Dagarna kan tas ut från barnets födelse fram tills barnet fyller 16 år. Tillfällig föräldrapenning för vård av barn över 16 år Om ditt barn omfattas av LSS kan du få ersättning för vård av barnet om det fyllt 16 men inte 21 år, om du behöver avstå från arbete på grund av barnets sjukdom. Du kan få ersättning när ett barn med långvarig sjukdom eller funktionshinder blir akut sjukt i en annan sjukdom eller om grundsjukdomen förvärras. Om ditt barn har fyllt 21 år och går i särskolans gymnasieutbildning eller annan särskild gymnasieskola för rörelsehindrade barn, kan tillfällig föräldrapenning betalas ut till och med vårterminens slut det år barnet fyller 23 år. Bilstöd Som förälder till ett barn med funktionshinder kan du få bilstöd om du bor tillsammans med barnet och om barnet på grund av ett varaktigt funktionshinder har stora svårigheter att förflytta sig på egen hand eller använda allmänna kommunikationer. 17 Om ni separerar Underhållsskyldighet och underhållsbidrag Som föräldrar är ni underhållsskyldiga för ert barn fram tills att barnet fyller 18 år, eller om barnet fortfarande går i skolan längst tills det fyller 21 år. Om barnet bara bor hos en av er, ska den av er som barnet inte bor hos bidra till barnets försörjning genom att betala underhållsbidrag. Storleken på underhållsbidraget räknas ut med hänsyn till barnets behov och er sammanlagda ekonomi. Ni kan själva komma överens om underhållsbidrag för barnen genom att upprätta ett avtal. Om ni inte kan komma överens kan underhållsbidraget fastställas av domstol. Om barnet bor lika mycket hos er båda (så kallat växelvis boende) behöver inget underhållsbidrag betalas. Underhållsskyldigheten sköts genom att ni har barnet boende hos er lika mycket.

Samarbetssamtal Har ni svårt att komma överens i frågor som rör vårdnaden om ert barn; barnets boende eller umgänge med barnet kan ni vända er till kommunen. Kommunens socialförvaltning kan då hjälpa till med samarbetssamtal som hjälper er att hitta överenskommelser. Samtalen är kostnadsfria. 18 Underhållsstöd Om den av er som inte bor med barnet inte betalar underhållsbidrag eller betalar ett underhåll som är lägre än 1 273 kronor per månad kan Försäkringskassan betala ut underhållsstöd till den andra föräldern som bor med barnet. Den föräldern måste också vara folkbokförd med barnet och vara vårdnadshavare. Underhållsstöd kan även betalas ut när ett barn är adopterat av endast en person. Underhållsstöd betalas ut i förskott varje månad med högst 1 273 kronor per barn. Underhållsstödet är skattefritt. När Försäkringskassan betalar underhållsstöd ska den av er som inte bor med barnet betala tillbaka samhällets kostnader för underhållsstödet. Hur mycket som ska betalas tillbaka beror bland annat på inkomsten. Det belopp som Försäkringskassan har räknat fram att den som inte bor tillsammans med barnet ska betala, kan betalas direkt till den förälder som barnet bor hos. Om det framräknade beloppet är under 1 273 kronor betalar Försäkringskassan i så fall ut underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag. Blir det framräknade beloppet 1 273 kronor och det betalas direkt till den förälder barnet bor hos så betalas inte något underhållsstöd ut alls. Om ert barn bor växelvis lika mycket hos er båda kan ni få ett inkomstprövat underhållsstöd (underhållstöd vid växelvis boende). Det kan betalas ut till er båda. Som mest kan ni få ett halvt underhållsstödsbelopp var. Underhållsstöd kan betalas ut tills barnet fyller 18 år. Förlängt underhållsstöd kan betalas ut till och med juni månad det år barnet fyller 20 år. Ett krav för förlängt underhållsstöd är att barnet fortfarande går i gymnasie- eller grundskola. Barnet måste också bo och vara folkbokfört hos någon av sina föräldrar eller hos någon annan som hade vårdnaden innan barnet fyllde 18 år.

19

Anmälan, ansökan och utbetalning Anmälan och ansökan Beroende på vilken förmån det är du ansöker om kan anmälan till Försäkringskassan ske på olika sätt. Adoptionskostnadsbidrag Ansökan ska ske inom ett år från det att adoptionen blev giltig. Bostadsbidrag Du ansöker om bostadsbidrag genom att fylla i en särskild blankett som finns hos Försäkringskassan. Det är viktigt att du fyller i ansökan korrekt och bifogar de handlingar som behövs. Makar och sambor ska lämna in gemensam ansökan som båda har skrivit under. 20 Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning För att få föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning måste du först göra en anmälan. Den måste vi ha senast samma dag som du vill ha ersättning för. Först när anmälan är gjord kan du begära ersättning. Du anmäler enklast på servicetelefon 020-524 524 eller på www.forsakringskassan.se. Det snabbaste och enklaste sättet att begära ersättning på är via vår webbplats med e-legitimation. Underhållsstöd Om du ska ansöka om underhållsstöd är det bra om du tar kontakt med Försäkringskassan. Ansökan om underhållsstöd ska göras av boföräldern på en särskild blankett. Vid växelvis boende ansöker varje förälder var för sig. Vid förlängt underhållsstöd ansöker barnet själv om underhållsstöd. Underhållsstöd kan aldrig beviljas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningstillfället. De flesta ansökningsblanketter finns att skriva ut på www.forsakringskassan.se.

Utbetalning Ersättningen betalas alltid ut till ditt bank- eller plusgirokonto. Vid följande tillfällen kommer dina pengar: Tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning betalas i regel ut en gång i månaden eller vid ersättningsperiodens slut Bostadsbidraget betalas vanligen ut den 27:e varje månad. Barnbidraget den 20:e. Underhållsstödet den 25:e. Assistansersättning och vårdbidrag betalas ut varje månad. Självbetjäning Internet Du kan snabbt och enkelt sköta flera av dina ärenden hos Försäkringskassan med hjälp av våra självbetjäningstjänster på www.forsakringskassan.se. 21 Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning Du kan anmäla föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning direkt på vår webbplats. När du gjort det skickar vi hem en blankett till dig. Istället för att fylla i och skicka in blanketten till oss kan du begära ersättningen direkt på www.forsakringskassan.se. Det är både enklare och snabbare än med blanketten. För att göra det behöver du en e-legitimation som du laddar ner från din bank på Internet eller hämtar på Nordea. Den använder du för att identifiera dig och för att signera elektroniskt. Med vår självbetjäning på Internet kan du: Planera din föräldrapenning och se hur mycket pengar du kan få, anmäla och begära föräldrapenning, anmäla och begära ersättning för vård av sjukt barn (tillfällig föräldra penning) och anmäla och begära ersättning för tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse.

Försäkringskassans servicetelefon 020-524 524 Genom att ringa Försäkringskassans servicetelefon kan du anmäla vård av barn, pappadagar och föräldrapenning. Du kan beställa intyg, blanketter och broschyrer. Servicetelefonen är öppen dygnet runt och samtalet är gratis. När du anmäler via vår servicetelefon skickar vi hem en blankett till dig. Istället för att fylla i och skicka in den till oss kan du snabbt och enkelt begära ersättningen på www.forsakringskassan.se. Läs mer om hur det går till i stycket ovan. Mer information Läs mer om självbetjäningstjänster i broschyren Självbetjäning som du kan hämta hos Försäkringskassan eller beställa på www.forsakringskassan.se eller via servicetelefon 020 524 524. 22