Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken 51 kap. Assistansersättning..... 138 Rätten till assistansersättning... 139 Förmånstiden... 149 Beräkning av assistansersättning... 150 Omprövning vid ändrade förhållanden... 152 Utbetalning av assistansersättning... 153 Utbetalning till den försäkrade... 153 Utbetalning till kommunen... 155 Utbetalning till annan..... 155 Återbetalning av assistansersättning... 157 Samverkan med kommunen... 158 Uppgiftsskyldighet... 159 LSS 2015 Överklagande av beslut... 160 Förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade 161 Litteraturförteckning... 167 Stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Till läsaren 5 Till läsaren Denna bok behandlar lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och 51 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB, som har ersatt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS. LSS utgjorde tillsammans med LASS kärnan i den omfattande reformeringen av handikappolitiken som ägde rum i mitten av 1990-talet. Genom dessa lagar ökade valfriheten för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Härvidlag spelar utformningen av den personliga assistansen en central roll. Den enskilde kan välja mellan att anlita kommunen, någon annan anordnare av personlig assistans eller själv anställa sina personliga assistenter. LSS är en rättighetslag. Den som uppfyller kraven för att tillhöra lagens personkrets har rätt att få vissa i lagen angivna insatser, förutsatt att han eller hon har ett behov av insatsen i sin livsföring och att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Det låter väldigt enkelt, men i praktiken är LSS en ganska svårhanterlig lag som inrymmer många besvärliga överväganden. Boken innehåller den lagtext som gäller 1 januari 2015. Varje paragraf kommenteras med syftet att underlätta förståelsen av lagen. I samma syfte refereras viktiga rättsfall. Förhoppningen är att många ska få nytta av boken: personal och förtroendevalda som har att utreda och besluta i ärenden enligt LSS, men även studerande på utbildningar inom vård och omsorg. Anhöriga till människor med funktionsnedsättning kan också ha nytta av boken. I mars 2014 beslutade Socialstyrelsen om nya allmänna råd (SOSFS 2014:2) för personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. Dessa råd utgår från bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och 6 LSS. De allmänna råden är utformade med utgångspunkt i de övergripande målen i SoL och LSS samt FN:s konvention om rättigheter för personer
6 LSS 2014 med funktionsnedsättning och FN:s konvention om barnets rättigheter. Personalen bör därför ha kunskaper om de grundläggande värden som uttrycks i dessa lagar och konventioner för att förstå vad som i grunden styr arbetet med att ge stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning. I februari 2014 slutförde Assistansersättningsutredningen sitt uppdrag. Se SOU 2014:9 Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet. Uppdraget var att se över ersättningen för personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken och att föreslå en mer ändamålsenlig utformning av ersättningen (SOU 2014:9). Utredningen har under 2014 varit på remiss. 1 juni 2013 inrättades en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Inspektionen har tagit över bl.a. tillsyns- och tillståndsverksamheter från Socialstyrelsen. Prop. 2012/13:20 Inspektionen för vård och omsorg - en ny tillsynsmyndighet för hälsooch sjukvård och socialtjänst finns tillgänglig på regeringens hemsida (www.regeringen.se). 1 juli 2013 trädde nya regler i LSS och i 51 kap. SFB i kraft. Dessa nya regler har betydelse inte minst för de som bedriver eller har för avsikt att bedriva verksamhet inom området personlig assistans. Reglerna syftar till att motverka fusk och överutnyttjande av assistansersättningen samt till att förbättra rutiner och kontroll hos Försäkringskassan. I förarbetena beskrivs hur reglerna anses nödvändiga för att säkerställa assistansersättningens långsiktiga hållbarhet (Prop. 2012/13:1 Utgiftsområde 9). Den 1 januari 2011 bytte Regeringsrätten namn till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Under Högsta förvaltningsdomstolen återfinns kammarrätterna och förvaltningsrätterna. 1 januari 2011 bytte länsrätterna namn till förvaltningsrätterna. 2007 beslutade Socialstyrelsens Terminologiråd att definiera begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning. Begreppet funktionsnedsättning beskriver en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder beskriver
LSS Till läsaren 7 en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i förhållande till omgivningen. Den förändrade terminologin innebär enligt Terminologirådet att det inte är logiskt att tala om människor med funktionshinder. Den främsta anledningen är att uttrycket indikerar att funktionshindret är en individuell egenskap. En person har inte ett funktionshinder utan hindret uppstår i förhållande till omgivningen. Frasen människor med funktionsnedsättning bör användas som benämning av personer eller grupper. Ambitionen i denna bok är att förhålla sig till den användning av begreppen som förespråkas av Terminologirådet. I förarbetena till LSS används dock begreppen funktionshinder och handikapp. När dessa texter refereras kommer de ålderdomliga begreppen i vissa fall att användas. Malmö i november 2014 Monica Larsson
LSS Särskilda uppgifter för kommunen 73 Särskilda uppgifter för kommunen 14 Kommunen skall verka för att insatser som skall tas upp i planer som avses i 10 samordnas. Kommunens samordningsansvar kommenteras också under 10. Samordningsansvaret omfattar alla insatser till den enskilde, även sådana som lämnas av andra organ. Kommunen ska verka för att de totala insatserna får en optimal effekt för den enskilde. Detta innebär att nämnden måste söka kunskaper om andra organs åtgärder. OSL:s bestämmelser måste förvisso tillämpas. Den enskildes samtycke måste föreligga innan sökandet efter kunskaper påbörjas. 15 Till kommunens uppgifter hör att 1. fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är, 2. verka för att personer som anges i 1 får sina behov tillgodosedda, 3. informera om mål och medel för verksamheten enligt denna lag, 4. medverka till att personer som anges i 1 får tillgång till arbete eller studier, 5. verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer som anges i 1, 6. anmäla till överförmyndaren dels när en person som omfattas av 1 kan antas behöva förmyndare, förvaltare eller god man, dels när ett förmyndarskap, förvaltarskap eller godmanskap bör kunna upphöra, 7. samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder, 8. anmäla till Försäkringskassan när någon som har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt 9 2 kan antas ha rätt till assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, 9. underrätta Försäkringskassan när någon som får assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken beviljas boende med särskild service, daglig verksamhet, barnomsorg eller någon annan insats som kan påverka behov av personlig assistans, 10. anmäla till Försäkringskassan när det finns anledning
74 LSS 2014 att anta att assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter, och 11. anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om det finns anledning att anta att en tillståndshavares lämplighet för att bedriva verksamhet med personlig assistans kan ifrågasättas. Lag (2012:961). Bestämmelsen redogör i 11 punkter för kommunens övergripande ansvar och utgör till viss del preciseringar i förhållande till socialtjänstlagen. Första punkten. Till socialnämndens uppgifter enligt socialtjänstlagen hör bland annat att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och genom uppsökande verksamhet främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden (3 kap. 1 SoL). I 15 första punkten LSS preciseras kommunens ansvar vad gäller den här lagens personkrets. Andra punkten. Den som tillhör personkretsen enligt 1 har ofta ett sammansatt behov av stöd som kräver insatser av flera olika samhällsorgan. Kommunens uppgift är att verka för att personkretsen får sina olika behov tillgodosedda. Tredje punkten. Att få information om verksamheten är av central betydelse för den enskilde. Kommunens skyldighet att ge information är därför viktig. Informationsskyldigheten riktar sig i första hand till dem som tillhör personkretsen, deras anhöriga samt till anställda inom annan viktig verksamhet för människor med funktionsnedsättning. Det kan även finnas behov av information till allmänheten om problem och behov för människor med funktionsnedsättning. Fjärde punkten. I kommunens uppgift att verka för att människor med funktionsnedsättning får ett arbete ingår dels förberedelse för arbete via dagcenter för den som har nytta av sådan verksamhet, dels att verka för att personer med funktionsnedsättning som vill
LSS Särskilda uppgifter för kommunen 75 få möjlighet till arbete anmäls till Arbetsförmedlingen. Här ingår också att medverka till att praktikplatser skapas. Alternativt ska kommunen verka för att den enskilde får tillgång till studier. Femte punkten. Personer med stora funktionsnedsättningar är i många fall utestängda från deltagande i det allmänna utbudet av fritids- och kulturaktiviteter. Kommunen har en skyldighet att verka för att sådana aktiviteter blir tillgängliga för alla, även i de fall där det är fråga om privata arrangörer. Sjätte punkten. Genom denna bestämmelse har kommunen en skyldighet att anmäla till överförmyndaren om någon som tillhör personkretsen kan antas behöva förmyndare, förvaltare eller god man, eller när sådana förordnanden bör kunna upphöra. Förmyndarskap avser personer under 18 år. Föräldrarna är normalt både vårdnadshavare och förmyndare. Om dessa avlider ska tingsrätten förordna ny förmyndare. Förvaltare kan av tingsrätten utses för en person som på grund av sjukdom eller andra liknande förhållanden behöver hjälp med att bevaka sin rätt/förvalta sin egendom eller sörja för sin person. God man kan förordnas om den åtgärden är tillräcklig. Ett förordnande av god man kräver den enskildes samtycke eller ett läkarintyg som styrker behovet. En god man kan företräda sin huvudman i olika rättsliga angelägenheter. Sjunde punkten. Genom samverkan med handikapporganisationerna kan de erfarenheter som personer med funktionsnedsättning själva besitter tillföras verksamheten. Hur denna samverkan ska utformas bestämmer kommunen och organisationerna själva. Åttonde punkten. Denna bestämmelse handlar om kommunens skyldighet att anmäla till Försäkringskassan när en person kan antas har rätt till assistansersättning.
76 LSS 2014 Nionde punkten. Sedan 1 juli 2013 gäller att en kommun är skyldig att underrätta Försäkringskassan när någon som får assistansersättning beviljas boende med särskild service, daglig verksamhet, barnomsorg eller någon annan insats som påverkar behovet av personlig assistans. Enligt 106 kap. 24 SFB lämnas inte assistansersättning för tid när den försäkrade vårdas på en offentligt finansierad institution, bor i en gruppbostad eller deltar i skola, barnomsorg eller daglig verksamhet. Den försäkrade är enligt 110 kap. 46 SFB skyldig att anmäla till Försäkringskassan när sådana insatser beslutas. För att säkerställa att Försäkringskassan får kännedom om dessa omständigheter och att assistansersättning inte betalas ut på felaktig grund innebär nionde punkten en skyldighet för kommunen att informera Försäkringskassan om dessa förhållanden. Tionde punkten. Sedan 1 juli 2013 gäller också att en kommun är skyldig att anmäla till Försäkringskassan om det finns anledning att anta att assistansersättning används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter. I förarbetena beskrivs hur tionde punkten omfattar situationer där omständigheterna tyder på att assistansersättningen används felaktigt. Anmälningar bör inte göras slentrianmässigt från kommunens sida utan när det rent faktiskt finns anledning att anta att assistansersättning används för annat än vad det är avsett för. Så kan exempelvis vara fallet när kommunen genom sin övriga verksamhet får vetskap om att en assistansberättigad klarar betydligt mer än vad som borde vara fallet för den som har assistansersättning. Avsikten är inte att kommunen ska göra någon utredning av förhållandena, utan den närmare undersökningen får istället vidtas av Försäkringskassan. Anmälningsskyldigheten avseende omständigheter som tyder på en felaktig användning av assistansersättningen innebär att kommunen kan lämna ut uppgifterna till Försäkringskassan utan hinder av eventuell sekretess. Uppgifter som kan komma att lämnas ut är uppgifter om personer som av någon anledning misstänks för att använda assistansersättning på ett felaktigt sätt.
LSS Särskilda uppgifter för kommunen 77 Elfte punkten. Ytterligare en förändring sedan 1 juli 2013 är att kommunen är skyldig att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om det finns anledning att anta att en tillståndshavares lämplighet att bedriva verksamhet med personlig assistans kan ifrågasättas. Anmälningsskyldigheten ska ses som ett led i arbetet med att effektivisera IVO:s tillsyn över tillståndshavarna. För en effektiv tillsyn krävs att myndigheten får kännedom om omständigheter som gör att tillståndet skulle kunna ifrågasättas. En anmälan innebär att IVO kan inleda en utredning eller en inspektion av den aktuella anordnaren. Kommunen kan lämna uppgifter till IVO utan hinder av sekretess. 15 a Kommunen skall lämna ut vissa personuppgifter beträffande enskilda som beviljas insatser enligt 9 till Socialstyrelsen för framställning av officiell statistik. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas ut. Lag (2003:885) Paragrafen trädde i kraft den 1 mars 2004. Personuppgifter, som regeringen meddelar, kan med detta lagstöd lämnas ut till Socialstyrelsen utan hinder av sekretess.