PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET NUMMER 2, MAJ 2007 Kongressen 2007 står för dörren Prospect skapar utrymme för viktiga samtal Vi tycker till om Nationella Psykiatrisamordnarens betänkande 20 års arbete med Schizofreniförbundet bär frukt SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 1
inledare Tidningen Phrenicus ges ut av Schizofreniförbundet. Tidningen ska spegla förbundets själ.vi vill skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom och dess följder. Phren är det grekiska ordet för själ. Phrenicus är också namnet på den nerv som sitter i mellangärdet. Phrenicus utkommer fyra gånger om året och skickas till förbundets medlemmar. Nästa nummer kommer i oktober 2007. Redaktionen ansvarar inte för, och tar sig friheten att redigera i, insänt material. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan. ANSVARIG UTGIVARE Rakel Lundgren, tel 0278-410 30 REDAKTIONSKOMMITTÉ Birgitta Andersson, IFS Norrköping Barbro Benjaminsson, IFS Göteborg Per Torell, IFS Lund Kristina Kleinert, förbundskansliet REDAKTÖR Annica Holmberg, Burson-Marsteller ADRESS Schizofreniförbundet Hantverkarg. 3G, 112 21 Stockholm Tel 08-545 559 80 Fax 08-545 559 81 office@schizofreniforbundet.se www.schizofreniforbundet.se OMSLAG Foto: Fotoakuten UPPLAGA 5000 exemplar MANUSSTOPP Nr 3/2007: 16 september 2007 TRYCK Mediaproduktion i Västerås AB Välkommen till kongressen 2007 och Schizofreniförbundets 20-års jubileum. Lika som för två år sedan håller vi till på norra Lidingö utanför Stockholm. Som vanligt är det ett digert program båda dagarna. Lördagen som naturligtvis mycket handlar om jubileum och seminarier, men naturligtvis också om den allt överskuggande nationella psykiatrisamordningen Ambition och Ansvar. Det skall nu bli intressant att få se vad som händer efter Milton. Vart tar psykiatrin vägen? Hur kommer politiker att reagera? Vi i Schizofreniförbundet är milt sagt luttrade vid det här laget. Under väldigt många år har vi hört att psykiatrin står mycket högt på prioriteringslistan. Väldigt högt i tal, skrift och debatt. Överbjudningar och fullständig enighet var ledstjärnan när beslutet om psykiatrireformen togs 1994. Men uppföljning efter uppföljning har visat att dessa löften långt ifrån blivit uppfyllda. Redan verkar överbjudningar komma igång. Vad vi i Schizofreniförbundet tycker är väldigt viktigt är att personer med svår, långvarig, allvarlig psykiatrisk sjukdom behandlas som vanliga människor. Ingen särbehandling med särskilda lagar och vi kräver samma vårdgaranti som alla andra har. Det handlar om människor inga mystiska varelser från en annan planet. Vart tar psykiatrin vägen? En återgång till inlåsning? Sängar eller sängplatser botar ingen. Det är vårdens innehåll som är avgörande. En aktiv psykiatrisk öppen vård med möjlighet till tillfällig inläggning när det sviktar. Men då måste man tänka nytt och även arbeta på obekväma tider som passar den enskilde. Även personer med svåra somatiska sjukdomar vårdas idag i hemmiljö. Skriet efter flera vårdplatser är som den ropandes röst i öknen. Det är innehållet i behandlingen och omhändertagandet som läker och lindrar och ibland botar. Vården och omsorgen måste förbättras och en av de viktigaste områdena är kvalitetsförbättring och kvalitetssäkring. Äntligen har det kommit ett förslag till ett kvalitativt mål för behandling av schizofreni och liknande psykoser. Trots att det funnits läkemedel för behandling av schizofreni och liknande psykoser sedan 50-talet och skattningsskalor för att bestämma sjukdomens svårighetsgrad sen 60-talet har det tills helt nyligen saknats ett kvalitativt mål för behandlingen. Men för några år sedan kom ett par internationella expertgrupper med ett gemensamt förslag - Remission. Det är vårdens skyldighet att ta till sig internationella rön och anpassa dem till svenska förhållanden. Förbi är den tid när psykiatrin kunde gömma sig bakom mystiska fördomar och hemlighetsmakeri. Men det finns också starka krafter inom vårdsfären som arbetar på förändring. Må deras arbete välsignas. Nog känns det spännande och visst tror vi på att en förändring är på väg Välkommen till kongressen 2007 - börja förändringen här! Rakel Lundgren, förbundsordförande 2 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007
När Schizofreniförbu Sn Schizofreniförbundet tycker till om den nationella psykiatrisamordnarens betänkanden Vi stödjer Nationell psykiatrisamordnings förslag och bedömningar i Ambition och Ansvar till största delen. På vissa punkter instämmer vi inte och ibland vässar vi till förslagen. Det här är en sammanfattning av våra synpunkter. Yttrandet finns i helhet på vår hemsida. SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 TEXT: Ullabritt Zoannos Utredningssekreterare Nationell Psykiatrisamordnings förslag ska vara genomförda 2015. Startpunkten är 2009. Mycket borde i ärlighetens namn ha varit på plats för länge sedan i kommuner och landsting. Mycket måste man börja med redan nu. Bara 20 procent av kommunerna hade strategier för kompetensutveckling 2002. Hur ser det ut idag? Rekryteringar och kompetensutveckling måste vara på plats innan de stora pensionsavgångarna är ett faktum. Utan välutbildad och kompetent personal är inte förändringsarbete möjligt. Vi stödjer psykiatrisamordningens förslag om ett nationellt handlingsprogram för personalförsörjning. Det finns inte tid till att vänta på pengar! Det krävs kraftsamling och rivstart nu. Vad anser vi om boendestöd? Nationell psykiatrisamordning beskriver hur bristfällig kunskapen är om boende och boendestöd. Yrket kräver spetskompetens. En del av boendena är stora och institutionslika. De för tanken till mentalsjukhusen. Boendet ska ligga i individens hemkommun och vara hemlika. Boendestöd i ordinärt boende främjar återhämtning och anhöriga avlastas. Vi anser att boendestöd är en kärninsats för personer med allvarlig och långvarig psykiatrisk sjukdom och psykiska funktionshinder. Psykiatrisamordningen föreslår att boendestödet ska uttryckas i socialtjänstlagen (SoL) och vara avgiftsfritt. Vi vill däremot att det ska vara en insats i LSS. Vad anser vi om slutenvårdsplatser? Nationell psykiatrisamordning drar slutsatsen att tillgången till slutenvårdsplatser är för låg. Vi anser i och för sig att man inte får reducera antalet slutenvårdsplatser så att personer som behöver vård inte får det. Å andra sidan får inte slutenvård ersätta aktiv vård i hemmiljön. Inläggningar i slutenvård ska ske när det är absolut nödvändigt. Vi betonar att god vård och omsorg ska ha individens återhämtning som mål. Tidig intervention ska tillämpas både vid nyoch återinsjuknande. Detta är oerhört viktigt. Personer med allvarlig långvarig psykiatrisk sjukdom och psykiska funktionshinder måste prioriteras först. De ska inte heller prioriteras ner när organisationen utsätts för ekonomiskt tryck eller förändringar. Vad anser vi om rehabilitering? Vi stödjer Nationell psykiatrisamordnings förslag om rehabilitering till aktivitet i stort. Vi vill att man ska kunna påbörja studier, inte bara avsluta dem, inom ramen för stödet. Vi föreslår också att utbudet av skyddat arbete breddas med fler aktörer på området. Stöd till fontänhusens och intresseorganisationernas verksamheter är mycket viktig. Den generella översynen av tidsgränserna i insatser och ersättningar för rehabilitering är angelägna så att inte bidragsberoendet permanentas. Vad anser vi om brukar- och anhöriginflytande? Vi vill arbeta för att föra fram, stödja och utbilda personer med allvarlig långvarig psykiatrisk sjukdom och psykiska funktionshinder till ambassadörer och förespråkare för brukarinflytande. Det stödet vill vi arbeta med i våra föreningar på lokal nivå så att personer med allvarlig, långvarig psykiatrisk sjukdom och psykiska funktionshinder kan framträda som utbildare och konsulter i vården. Anhörigas stöd ska leda till att personer med egen erfarenhet av allvarlig, långvarig psykiatrisk sjukdom får en central roll vid revisioner och utvärderingar av vårdens kvalitet och innehåll. Vad anser vi om anhörigstöd? Vi välkomnar särskilt förslaget om att anhörigas/närståendes situation förbättras genom att rutiner för information, stöd, samarbete och familjeintervention utarbetas. Barn, syskon och makar till personer med psykiatrisk sjukdom får inte glömmas bort. Vad anser vi om personligt ombud? Psykiatrisamordningens förtydligande av målgruppen innebär en vidgning av målgruppen. Det leder till att personkretsarna i LSS blir motsägelsefulla. De ekonomiska konsekvenserna av för bland annat LSS-insatser och verksamheten med personligt ombud måste också utredas. LSS-kommitténs översyn av LSS som ska vara klar i början av 2008 är angelägen. Personligt ombuds fristående roll är mycket viktig. Vi instämmer i psykiatrisamordningens bedömning att staten ska finansiera verksamheten. Vi sträcker oss en bit till och föreslår att staten finansierar verksamheten fullt ut. Det finns viktiga frågor kring verksamheten som måste redas ut. Vi instämmer med psykiatri- 3
Två flugor i en smäll Det är hög tid för kraftsamling och rivstart menar Schizofreniförbundet. Foto: www.fotoakuten.se samordningens uppfattning att lagstiftning på området kan äventyra ombudens fristående ställning. Vi anser att verksamheter med personligt ombud gärna kan organiseras av anhörig- och brukarorganisationerna. Vi är övertygade om att starka anhörig- och brukarstyrda ledningsgrupper skapas på flera håll i landet om de får stöd och utbildning. Vad anser vi om tvångsvården? Om behov av tvångsvård finns efter att alla möjligheter till vård på frivillig väg är uttömda ska den utföras på ett humanitärt och rättssäkert sätt. Vi vill att tvångsvården ska bli föremål för en grundlig nationell översyn i samverkan med patient-, brukar- och anhörigorganisationerna. Vi instämmer i att en översyn av LPT behövs. Vi föreslår också att man på sikt inför en samlad lagstiftning som omfattar alla grupper med nedsatt beslutsförmåga. Vad anser vi om samverkanslösningar? Huvudmännen löser sina samverkansproblem och stuprörsorganisation genom att inrätta en rad samordningsinsatser. Det blir allt svårare att navigera bland PAL, personligt ombud, case manager, god man och förvaltare för att nämna några. Vi kräver större helhetsgrepp så att individen sätts i centrum i stället för organisationen. Vad anser vi om vård-, omsorgsoch politikområdet? Vi vill ha en skarpare tillsyn av vårdoch omsorgsområdet än den som psykiatrisamordningen föreslår. Det ska finnas system för sanktioner och varningar som leder till att verksamheter tvingas till förändring när det inte fungerar. Det ska kosta att inte sköta sitt uppdrag. Förslaget om ett gemensamt politikområde för insatser för psykisk hälsa sätter efterlängtat nationellt fokus på området. Att kommuner och landsting får statsbidrag om de genomför det de lovar bådar gott för att ett förändringsarbete kommer igång. Vad anser vi om rättspsykiatrin? Vi ser positivt på psykiatrisamordningens förslag om rättspsykiatrin i stort. Utvecklingen inom området präglas av stor osäkerhet. Det är risk för felsatsningar. Därför är det viktigt att regeringen tar ställning till Psykansvarskommitténs förslag om rättspsykiatrin från 2002. Vi anser, liksom psykiatrisamordningen, att staten ska finansiera den rättspsykiatriska vården. Vad anser vi om Psykiatrireformen? Nationell Psykiatrisamordning pekar på stora brister i samhällets insatser inom vård, stöd och service till personer med långvarig, allvarlig psykiatrisk sjukdom och psykiska funktionshinder. Slutbetänkandet väcker många frågor. Det måste sägas - vi är luttrade vid det här laget. Psykiatrireformen kom av sig. Resurser som har tillförts området tidigare genom reformer, handlingsplaner och strategier har inte lämnat några större avtryck. Psykiatrisamordningen kräver ansvar och ambitionshöjning. Stafettpinnen är överlämnad till regering och riksdag, kommuner och landsting samt till de politiska partierna. Sist men icke minst är det personal av alla kategorier som skall göra t. Bokbord ger nya medlemmar och gör förbundet mer känt TEXT: Jan Lidén Två dagar per månad finns IPS Sundsvall/Timrå representerat vid ett bok- och informationsbord i Sundsvalls sjukhus entréhall samt vid vårdcentralen i grannkommunen Timrå. På bokbordet finns Schizofreniförbundets informationsbroschyrer och aktuella böcker samt omfattande information som delas ut i samverkan med bland annat RSMH, SBU, SKL, Socialstyrelsen och Kyrkans diakoni. Socialstyrelsens regionenhet i Umeå samt Psykiatrisamordningens Ingmarie Wieselgren är några av alla dem som har gjort studiebesök och konstaterat att vi är ett viktigt komplement till vården och att vi är effektiva och når många människor med våra bokbord. Vårdlärare, vårdelever och vårdpersonal besöker regelbundet bokbordet. Dessutom når vi också en hel del patienter, före detta patienter samt anhöriga, oftast då de är på väg till och från mottagningar, vårdavdelningar eller vårdcentraler. IPF- Sundsvall/Timrå ger också ut Länsbulletinen fyra gånger per år. Den når vårdpolitikere, vårdpersonal och intresseorganisationer i hela västernorrlands län samt Socialstyrelsen i Umeå. 4 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007
1987-2007 20 år med Schizofreniförbundet Våren 1985 bjöd Socialstyrelsen in 17 myndigheter och organisationer till en stor konferens i Stockholm rörande överläggningar om den framtida psykiatrin. Jag läste om det i dagstidningen och ringde upp Socialstyrelsen, eftersom jag för en gångs skull hade blivit arg då jag såg att de inte nämnde ett ord om anhöriga. KÄLLA: Margarethe Weckman Jag frågade om de som blivit inbjudna någonsin träffat en psykiskt sjuk eller dennes anhöriga? Svaret var nej, det kunde damen på Socialstyrelsen inte påstå med gott samvete. Och dessa personer ska nu bestämma över framtiden för våra sjuka, svarade jag då ilsket. Det blev ett långt samtal som tydligen inte behagade damen från Socialstyrelsen. Slutligen fick jag veta att det fanns någon anhöriggrupp i Göteborg och som kontaktperson nämndes Åke Williams och jag fick hans telefonnummer. Göteborg visade vägen Jag ringde upp honom och åkte sedan till Göteborg och för att delta på ett av deras anhörigmöten. Några månader senare ringde Lennart Lundin från Göteborg och undrade om jag hade lyckats få ihop en anhöriggrupp i Stockholm. Det hade tyvärr inte hänt mycket på det området och jag hade bara fyra adresser till anhöriga. Lyckligtvis fanns telefonkatalogen med alla adresser till psykiatriska kliniker och öppenvårdsenheter inom Stockholmsregionen. Så jag skickade en inbjudan till dem och en extra kallelse bifogades riktad till de sjukas anhöriga om bildandet av en förening. Solnas bibliotek ställde gratis ett rum till förfogande. När jag och Lennart Lundin kom till mötet på biblioteket den 8 februari 1986 stod över tjugo personer framför dörren. Så bildades IFS i Stockholm och Stockholms län med samma stadgar som Göteborgsföreningen redan hade. ORDFÖRANDENA... Det nyinstiftade Riksförbundets första styrelse bestod av ordförande Lennart Lundin och Ragnar Malm, Göteborg, Sven Sörensen, Lund, Urban Ösby och Margarethe Weckman, Stockholm. 1989 flyttade Rikskansliet från Göteborg till Jönköping och i oktober 1990 blev Gösta Granqvist från Malmö ordförande. 1992 lämnade Gösta Granqvist över ordförandeklubban till Ove S. Ohlsson. I maj 1998 efterträdes han av Rolf Lundqvist från Skellefteå. I oktober 2000 flyttade Förbundet till Hantverkargatan 3 G. I maj 2001 valdes Rakel Lundgren från Arbrå som ordförande. RIKS-IFS BILDAS... Den 13 juni träffades jag och Lennart igen för att tala om samarbete. Under tiden hade även anhörigföreningar i Lund och Linköping bildats. Den 19 september ägde ett möte rum i Stockholm med Lennart Lundin, Göteborg, Sven Sörensen, Lund, Birgitta Andersson och Stina Hultgren, Linköping och Ulla Löfstedt, Eivor Saxborn, Ingrid Weström, Margarethe Weckman, Stockholm. Syftet var att bilda ett Riksförbund, vilket skedde den 22 oktober 1987 i Göteborg. LOKALFÖRENINGARNA... Ryktet om att ett Riksförbund hade bildats spred sig snabbt. Fler och fler städer startade anhörigföreningar. 1988 var tio föreningar anslutna; Alingsås, Bollnäs, Göteborg, Jönköping, Linköping, Lund, Malmö, Stockholm, Värnamo och Örebro. 1989 anslöt sig fem till; Gävle, Umeå, Uppsala, Vadstena och Västervik. Även kontaktpersoner från Kalmar, Luleå, Norrköping och Strömsund anmälde intresse att ansluta sig till Riks-IFS. Alla dessa eldsjälar bidrog mycket till att anhöriga fick ett ansikte i samhället och mera råg i ryggen för att kunna kämpa för sina sjuka och även blev bättre bemöta. I många städer startades även olika verksamheter för de drabbade. SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 5
1987-2007 20 år med Schizofreniförbundet JAKTEN PÅ BIDRAG... 1988, 1989 och 1990 uppvaktade vi Handikapprådet och vädjade om bidrag till Riks-IFS. Svaret var Ni är ju bara en anhörigorganisation. Fast vi företrädde ju den tysta gruppen psykiskt sjuka som inte kunde föra sin talan och inte kände till sina rättigheter. 1991 fick vi äntligen 200 000 kronor i bidrag. 1993 höjdes beloppet för oss till 547.000 kronor. Den ena kontakten skapade den nästa och vår ideella rörelse blev mer och mer känd. Det resulterade även i att många studerande ville träffa oss eller ringde för att få mer information om sjukdomen för att kunna skriva till exempel sina tentamensarbeten eller få material för sin utbildning. Så gick det till när Riks-IFS existens blev väl känd och förankrad som förening. ETT FRÖ KAN LANDA VAR SOM HELST OCH BLI EN VACKER BLOMMA, EN GOD IDÉ KAN SPRIDA SIG OCH BLI TILL MÄNNISKORNAS FROMMA. INFORMATIONSTRÄFFARNA... I november 1987 hade vi kontakt med psykolog Ann-Sofie Hansson- Pourturaheri och kurator Göran Lindberg från Norrtulls sjukhus för att presentera en behandlingsmodell Familjeintervention vid schizofreni som Lennart Lundin hade skrivit. Men sjukhusledningen ville inte gå med på det, tills Olle Lönnerberg som var psykiater där, blev den förmedlande länken så att informationsträffar kunde starta i mars 1988. Det började gå som en trend över hela Stor-Stockholm, så att fler och fler mottagningar började erbjuda dessa informationsträffar för anhöriga och antalet IFS medlemmar ökade. ARTIKLARNA... Den tidigare skuldbeläggningen av familjen, och framför allt att mammorna var orsak till insjuknandet, började blekna. Nu började det även publiceras insändare och artiklar om schizofreni och IFS i dagspressen. 1987 blev jag inbjuden av redaktör Mari-Ann Karupää från förlaget Primärvårdsservice AB till en intervju som blev en lång artikel i tidningen Vi i hemtjänst. 1988 skrev Göteborgsposten om Politikernas svek i samband med avvecklingen av mentalsjukhus - som var mera bekymrade om vad som skulle hända med fastigheten än vad som hände med patienterna. 1989 publicerade DN en halvsides-artikel där Ingrid Weström och jag intervjuats. Var man bjuden till städer t ex Gävle, Bollnäs mm så skrev den lokala tidningen om den händelsen. 1989 trycktes IFS idag en tidning från Riks IFS med anledningen av en demonstration och årsmötet i Jönköping. 1990 intervjuade Anders Nystrand från tidningen Apoteket Lennart Lundin och det blev en åtta sidor lång artikel om schizofreni. En snöboll hade börjat rulla... 6 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007
1987-2007 20 år med Schizofreniförbundet RESORNA... Under mina drygt sju och ett halvt år som ledamot och viceordförande i Riksförbundet fick jag många inbjudningar till olika enheter för att berätta om anhörigas och de sjukas vardag, behov och brister. Det blev många resor, vilka i sin tur skapade nya kontakter. Jag träffade kända och okända personer, som till exempel Barbro Sandin på en konferens i Göteborg och sedan fick jag en inbjudan från henne till Säter. I januari 1990 bjöds jag till Åland av anhöriggruppen Förgätmigej som startats av den svensktalande befolkningen i Mariehamn på Åland. Samma år deltog jag som enda person från Sverige i en European Congress for Relatives of Mentally Ill i De Haan, Belgien. Den nya rörelsen kallades senare för EUFAMI. Det kom även inbjudan från Oslo som ville bilda en anhörigförening och dit åkte jag två gånger under 1994. I december 1994 fick jag organisera ett nordiskt möte i Stockholm. Följande deltog - Kaja Neumann och Ida Lucas från Danmark, Eija Hintsanen från Finland, Leif Berg, Gunvor Hagen och Grethe Aase från Norge samt Ove S. Ohlsson och jag från Sverige. I juni 1994 deltog jag på en konferens i Hamburg Babels hus och i november 1996 i Rom i Vatikanen, den 11 internationella konferensen, In the Image and Likeness of God: Always?. Till Rom fick jag sällskap av Ingrid Weström som talade italienska. TIDNINGEN EMPATI... 1991 startade IFS i Stockholm och Stockholms län som sitt projekt tidskriften Empati genom sin Stiftelse Sympatikus. Tidskriften skulle nå alla anhöriga över hela landet i IFS rörelsen. Hälften av alla prenumeranter var från olika psykiatriska enheter, sociala myndigheter, vårdgymnasier och andra intressenter. I och med att vi hade organiserat stora tvådagars konferenser fick vi lite överskott och kunde därmed avlöna den tidigare redaktören och därefter en skrivhjälp. 2005 var vi tvungna att lägga ner tidskriften. Många beklagande brev och telefonsamtal vittnade om att tidningen var väldigt omtyckt, när vi av ekonomiska skäl var tvungna att lägga ner den. KONFERENSERNA... Under åren har vi deltagit i många konferenser. Den första konferensen ägde rum den 27-28 oktober 1988 i Jönköping Familjen i schizofrenivården. Den 13-14 april 1989 upprepades samma konferens i Stockholm. Den 29-30 mars 1990 hölls konferensen Rehabilitering vid schizofreni Nya vägar i Stockholm. Den 9 mars 1992 arrangerardes konferensen Verklighet och visioner och den 4 november en studiedag De psykiskt handikappades framtid. Den 10-11 oktober 1994 arrangerades konferensen Schizofrena sjukdomar orsaker och behandling. Den 18 november 1994 hölls Riksseminariedagen Den psykiskt sjuke och lagen med en mängd kända talare. 1996, den 24 oktober, var det ett seminarium om Barn till psykiskt sjuka föräldrar. 1997, den 1 december hölls konferensen om Anhörigas verklighet idag blir den bättre i morgon?. Där presenterade vi utvärderingen av en enkät om anhörigas psykosomatiska sjukdomar med många frågor och svar om anhörigas situation. För detta projekt hade vi fått bidrag från Socialstyrelsen. Den 9 november 1998 handlade det om Stressens olika ansikten och den 20 januari 2000 var det dags för Hubinprojektet och genetik. SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 7
1987-2007 20 år med Schizofreniförbundet MYNDIGHETERNA... Ganska tidigt inleddes ett samarbete med RSMH om t ex uppvaktningar på högsta nivå, bland annat beträffande psykoterapier hos statsråd Gertrud Sigurdsen. Vi hade även många träffar med SPES. I oktober 1988 arrangerade Folkpartiets kvinnoförbund en seminariedag där jag berättde om vår rörelse. 1988 och 1991 bjöd vi in landstingspolitiker till offentliga debatter, där samtliga partier var representerade. Vi hade också många sammankomster med Socialstyrelsen beträffande olika frågor och utredningar. I oktober 1989 talade Lennart på Folkpartiets seminariedag på Riksdagshuset och två år senare blev vi båda kallade till hearing i Riksdagshuset om Psykiatriutredningen. Samma år gav Socialstyrelsen ut en skrift Mot patientens vilja och Hälso- och sjukvårdsnämnden tryckte broschyren Patienten har rätt. Det var också detta år som departementsekreteraren Svante Pettersson från Socialdepartementet skrev ett förslag till kommitédirektiv för en utredning om service, stöd och vård till psykiskt störda. Det fanns vissa regler för förståndshandikappade som professor Karl Grunewald hade engagerat sig i, och dessa skulle nu anpassas och utökas till övriga målgrupper. Jag satt med i en referensgrupp som fick framföra synpunkter och behov, som ledde fram till en lag för stöd och service, LSS. Vid en sammankomst råkade jag sitta bredvid en representant från Försäkringskassan som under förhandlingarna viskande frågade mig Hur yttrar sig schizofreni? Detta resulterade i att jag lämnade en hel del material till Peter Bursén som sedan gjorde en utmärkt sammanfattning om psykiskt sjuka. GRUPPERNA... Vi startade även en syskongrupp 1989 och gruppen barn till sjuka föräldrar 1993, vilket gav impulser till andra föreningar inom Riksförbundet. Källan startades som Riks-IFS projekt 1996, samtidigt som vi hade den första konferensen med åhörare från hela landet om denna mest utsatta grupp av anhöriga. Vad vi märkte redan i början av vår verksamhet var att anhöriga oftast hade mycket lite kunskap om sjukdomen med undantag om det redan tidigare fanns någon i släkten med samma symptom. Det är stor skillnad i dag när man kan man hitta massvis med all sorts information i datorn. INFORMATIONSSKRIFTERNA... Ulf Malm och Lennart Lundin hade tidigt gjort små informationsskrifter för föreningen i Göteborg Vad är schizofreni och IFS. Efter detta trycktes en liten mycket informativ folder Schizofreni finns det ett svar? i Göteborg med Dick Lindberg som författare. Skriften Vår son är schizofren? Familjeröster, framställt av Marie Andersson, Ingrid Rosén och Lennart Lundin, kunde Lennart i sällskap med dessa damer samt I. Ljung, I von Otter från Göteborg och mig presentera i ett eget seminarierum på den IV Internationella Kongressen, den 2-6 maj 1988 i Örebro. 1989 trycktes en IFS publikation Klarspråk om schizofreni som återgav Riksradions radioprogram där psykiatern Ing-Marie Wieselgren från Ulleråker sjukhus i Uppsala har varit initiativtagare och förste talare. Därefter följde; * överläkare Olle Lönnerberg, Norrtulls sjukhus * Lars-Arvid Frithiof, byråchef Psykiatriska fackbyrå, Socialstyrelsen * Margarethe Weckman, ordförande i Intresseförening för schizofreni i Stockholm och Stockholms län * Lennart Lundin, klinikchef psykiatriska rehab kliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, ordförande i Riks-IFS * Ingrid Weström, ledamot av styrelsen för IFS i Stockholm och Stockholms län * Sven Sörensen, ordförande i Intresseföreningen för Schizofreni (IFS) i Lund * Kerstin Kellgren, mamma, Stockholm * Anders Göransson, v. ordf. i RSMH i Lund * Lennart Ydén, socialforskare. 8 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007
FÖR JÄMT TIO ÅR SEDAN firades förbundets tioårs jubileum i Göteborg. Samtidigt startade vi Schizofrenikampanjen, som finansierades av stimulansmedel. Den stora tavelutställningen, som var en del i kampanjen och ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, premiärvisades. Schizofrenikampanjen var en stor annonskampanj på närmare 15 miljoner kronor, varav hälften erhölls i rabatter. Temat var Vi vill ge schizofreni ett ansikte. Sveriges Reklamförbund, med sin prestigefyllda tävling om årets bästa annonsör gav Riks-IFS andra priset, Silverägget, bland 687 tävlande. Tidningen KommunAktuellts årliga tävling om bästa annonskampanj gav första priset Columbi Ägg till vårt förbund. VID KONGRESSEN 1998 avgick Ove S Ohlsson som förbundsordförande och efterträddes av Rolf Lundqvist. Detta år avvecklades verksamheten med de fem regionkonsulenterna som anställdes i samband med Psykiatrireformen 1995. 1998 kom också den första hemsidan. 1999 VAR RIKS-IFS värd för EUFAMI:s tredje kongress, som hålls vart fjärde år. Det huvudsakliga temat var Barn till psykiskt sjuka. Samtidigt pågick den stora Psykekampanjen. Ett samarbete mellan Handikappombudsmannen (HO), RSMH och RIKS-IFS. Den invigdes i samband med Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. År 2000 ersattes det enkla medlemsbladet RIKS- IFS informerar, som utkommit med 1987-2007 20 år med Schizofreniförbundet Till förbundets födelsedag den 22 oktober planeras en fylligare skrift om förbundets historia. Här följer en sammanfattning av några viktiga händelser under de senaste tio åren. TEXT: Rakel Lundgren fyra nummer per år sedan 1995 med en riktig medlemstidning. Tidningen bekostades av några läkemedelsföretag och fick namnet Phrenicus VID KONGRESSEN 2001 i Norrköping överlämnade förbundsordförande Rolf Lundqvist stafettpinnen till Rakel Lundgren. Den kongressens häftigaste fråga var förbundets namn. 20 motioner var inlämnade angående namnbytet, som förbundsstyrelsen föreslagit. Men efter mer än två timmars förhandling kunde det nya namnet Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser. Schizofreniförbundet klubbas med acklamation. Inga reservationer lämnades. På samma kongress togs också beslut om att inte bedriva operativ verksamhet på förbundsnivå. Detta innebar i princip att projektet Källan, som drevs med anslag från Stockholms kommun, övertogs av Stockholmsdistriktet. Verksamheten med referensgruppen av själverfarna knöts närmare förbundsstyrelsen genom att dess åtta representanter har eget möte eller konferens när förbundsstyrelsen sammanträder. VID KONGRESSEN 2003 fastställdes Schizofreniförbundets policyprogram. Det utgår från FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet. Samma år beslutades Designprogrammet förbundets profil på trycksaker etc. Samma dag som ombuden reste hem efter fullgjord kongress, inträffade en tagisk händelse. Det var en person som hörde röster, som körde in på Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm och mejade ner flera människor, varav ett par stycken dog. Denna händelse överträffades dock av mordet på Anna Lind, utrikesministern, samma höst. Nu följde en mörk tid med mediadrev och schavottering. Kort därefter tillsattes Nationella Psykiatrisamordningen. VID 2005-ÅRS KONGRESS var åter namnfrågan på tapeten. Förbundsstyrelsens svar på motionerna utgick för första gången från policyprogrammets 22 standardregler. Strax efter kongressen kom Socialstyrelsen med en propå om medlemsantal ute i föreningarna och huruvida dessa existerade. Hela handikapprörelsen granskades. Statsbidraget grundar sig nämligen på antal medlemmar och antal föreningar. 2006 SKALL SENT GLÖMMAS med fokus på Nationella psykiatrisamordningen och dess verksamhet med möten, konferenser och stor luntor att läsa. Dessutom ett valår med vad detta innebär med uppföljning i media om vad som händer och utlovas. SÅ SKRIVER VI ÅR 2007 med jubileumsår, kongress och remissvarande på en mycket viktig utredning som berör vårt förbund oerhört det 740 sidor tjocka delbetänkandet Ambition och ansvar och de sju rapporterna och delbetänkanden som utredningen också lämnat. SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 9
Viktiga samtal om livet och psykiatrisk sjukdom På introduktion oduktionsträff träffen för Prospect i Studieförb udieförbundet Vux uxen ensk skolan ans lokaler i Lund blev det nästan fullt. Jag trodde att det skulle komma högst fem personer soner.. Jag hade visserlig serligen en skriv rivit it lite om progr ogrammet i vår förenings ordinarie informationsbrev och det fanns en annons på sista sid idan i Studieförb udieförbundet Vux uxen ensk skolan ans termin erminspr progr ogram, som skickats ut till alla hushåll i de drygt fem närmsta kommunerna. TEXT: Per Torell, Lund Annonsen vände sig till anhöriga till personer med psykiatrisk sjukdom och berättade att ett stort europeiskt projekt nu skulle introduceras i Sverige, och särskilt hos oss i Lund. Själv hade jag tänkt skicka information om detta till PRE (Psykiatriska rehabiliteringskliniken). De har god kontakt med anhöriga. Jag hade också tänkt skicka till kuratorer inom psykiatrin och till öppenvården och kanske till ytterligare personer och kliniker. Genom Lasarettsbiblioteket trodde jag att jag kunde hitta kanaler ut till alla. Och ingenting av detta hade jag hunnit med. Och ändå var där 17 personer närvarande. Vad glad jag var! Två grupper Vi bestämde att det skulle bli två grupper. En på eftermiddagen mellan klockan 15.30 18.00 och en på kvällstid klockan 18.00 20.30. Vi skulle träffas var fjortonde dag udda veckor. Kvällsgruppen på måndagar och eftermiddagsgruppen på tisdagar. De flesta av deltagarna ville komma på kvällstid, så där blev elva personer i den gruppen och sex i den andra. Man brukar säga att den ideala gruppstorleken för denna typ av cirklar är åtta personer. Nu blev det betydligt fler i den ena gruppen. Jag tycker ändå att det var riktigt att starta med båda grupperna. Vi beslutade att träffas fem gånger denna termin och fem gånger nästa termin. Då har vi också reservtid, så att vi kan fördjupa något avsnitt ytterligare om vi vill det. I den lilla gruppen har vi nu träffats fem gånger och vi behöver inte utnyttja vår reservtid. I den stora gruppen ska vi träffas ytterligare en gång denna termin för att samla ihop det som terminen givit. Stress Ett av avsnitten i vår kurs handlar om stress. När jag gick in på google.com och sökte på ordet stress fick jag 230 miljoner träffar. Det finns med andra ord en oändlig massa möjligheter att dela med sig av sin kunskap till andra och att inhämta information. På Sjukvårdsrådgivningens hemsida fanns några matnyttiga synpunkter. Ett exempel var detta textstycke; Det som vi vanligen menar när vi pratar om stress i dagens samhälle är inte unikt för just vår tid. Under slutet av 1800-talet och i början på 1900-talet talades det och skrevs mycket om den stress det moderna samhället förde med sig. Sverige gick från att ha varit ett jordbrukarsamhälle till att bli en industrination. Den nya tekniken som telefoni, elektricitet och järnvägskommunikation ställde nya krav som människor måste anpassa sig till. Sorg och förlust Ett annat avsnitt i Prospect-kursen tar upp sorg och förlust. Det är ett väldigt stort ämne, som kan beröra mycket djupt. Det handlar inte bara om reaktioner i dödens närhet. Det rör förhållanden och händelser vid många tillfällen i livet. Och det handlar inte bara om personer det handlar även om saker, anställningar, byte av bostad och mycket annat. För många är poesi en hjälp att formulera det som nästan är omöjligt att uttrycka med egna ord. Andra tycker att poesi inte passar alls. Vi är olika i vårt sätt att tolka. Här finns inte rätt eller fel. Vi får acceptera våra olika uttryckssätt. Smaka nu på följande citat. Kanske berör det dig. Varje djup sorg har en förlorad glädje till föremål. Tappa inte bort denna riktning. Låt inte sorgen glömma sitt ärende. Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få. (Harry Martinsson) Viktiga frågor Dem av er som har kontakt med Svenska Kyrkan eller någon annan församling har kanske haft glädje av all den erfarenhet som finns hos dem som samlas till Sorgegrupper eller Leva-Vidare-Grupper. Ofta handlar det om att komma igenom erfarenhet i samband med dödsfall. I våra grupper är ju perspektivet ett helt annat. Alla lever fortfarande, men mycket är förändrat. Var blev alla drömmarna av? Kan jag leva ett rimligt liv, när alla förutsättningar inte 10 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007
Mina drömmar och tankar om livet har förändrats ganska radikalt sedan jag gifte mig och fick barn. Så fick jag dessutom en son med psykiskt funktionshinder. Mitt tidsperspektiv har förskjutits. Jag är mer fokuserad på nutid. Det är bra. Jag uppmärksammar små tecken på framsteg och säger något om det. Det är bra. Jag förstår mig bättre på vikten att sätta gränser både för mig själv och för andra. Det är bra. Mitt liv har blivit mer komplicerat, men mycket roligare. Sagt av en av deltagarna i Prospect är som jag trodde att de skulle vara. Hur mycket måste jag acceptera? Hur mycket måste jag kämpa? Kan jag acceptera att vi sörjer olika, även inom samma familj? Det är många svåra, men väldigt viktiga, frågor. Förtroendefulla samtal Att kunna samtala på ett förtroendefullt sätt tillsammans med dem som har liknande erfarenheter ger inga svar, men styrka och en känsla av att inte alltid vara ensam i det som är svårast. Det finns i själva Prospectmaterialet stimulerande vinklingar och samtidigt kan man föra till helt nytt material enligt den pedagogik som gäller för studiecirklar. Och genom det öppna och förtroendefulla samtalet i grupperna kan mycket hända med oss själva. Det är ju självklart att det råder sekretess om det som sägs inom gruppen Nya vänner Många upplever att de får nya vänner och att gammal vänskap stärks genom att vara med i grupp och samtala om det som alla har gemensam erfarenhet av. Och ändå är det inte helt samma. Vi påminns om att det finns nytt att upptäcka och att psykisk ohälsa tar sig så olika uttryck, även om diagnosen kan vara samma. Nu har vi fem gånger kvar till hösten i våra två grupper. Jag hoppas att det ska fortsätta lika bra som det har börjat. Prospect skapar möjligheter till stärkande samtal när livet är skört som ett korthus. Foto: www.fotoakuten.se SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 11
Kongress 2007 De viktigaste händelserna under 2006 Som vanligt startade året med förberedelser och planering för ordförandemötet, i maj, som stadgeenligt skall hållas året mellan två kongresser. TEXT: Rakel Lundgren Den Nationella psykiatrisamordningen, med Anders Milton i spetsen, gick in på sitt sista år. Det betydde att alla projekt som startats tidigare nu måste slutföras senast under förhösten. Ett tjugotal projekt och flera delrapporter på riksnivå har genomförts. Schizofreniförbundet har varit representerat i flera av dessa. En av våra medarbetare har till exempel varit utlånad för att skriva en rapport. Mycken tid har också ägnats åt Nationella nätverket omfattande ett femtontal anhörig-, patient- och brukarorganisationer. Genomläsning av material och medverkan i sammanträden har präglat året som gått. I slutet av november kom så slutrapporten och arbetet med remissvaret startade. Valkampanjen Höstens allmänna val satte även sin prägel på arbetet. Valkampanjen startade på Ordförandemötet i maj med att i grupparbeten dra upp riktlinjerna och strategin. En viktig del i kampanjen var också att följa upp frågorna från förra valet 2002. En kampanjbok togs fram under sommaren och var underlag vid mediaträningen i augusti. Flera föreningar hade insändare och artiklar i sina ortstidningar och media. Många aktiviteter Även om det interna arbetet har fått stå tillbaka det gångna året, på grund av omvärldens agerande med psykiatrisamordning och allmänna val, har ändå en hel del gjorts. Förbundets medlemstidning Phrenicus har utretts både ur ekonomisk och innehållsmässigt perspektiv. Den första handledarutbildningen för Prospect har genomförts. Trettiotalet handledare för Familj och Vänner finns nu i Sverige och flera har påbörjat studiecirklar i sin förening. Fortsättningen på Novelltävlingen att samla en del av novellerna i en antologi har gjorts och lanseringen skedde i början på nästa år 2007. Samarbetet med de sex läkemedelsföretag,som Schizofreniförbundet har samarbete med, och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har påverkats av LIF.s Etiska Regler. Dessa har arbetats fram under ett par år och partnerna behöver diskutera igenom dem för att komma överens om deras tillämpning. En arvsfråga, som avgjorts efter förhandlingar med hjälp av advokat, blev väldigt långdragen och har tagit sin tid. In på det nuvarande verksamhetsåret har den lösts till Schizofreniförbundets fördel Vissa förbättringar på förbundskansliets förhyrda lokaler har förhandlats fram med fastighetsägaren. Personalköket har fått ny utrustning, dusch har installerats, ventilationen har förbättrats och nya dataledningar har dragits. Arbetet med remisser av olika slag har varit betydande. Handikappförbunden är en viktig remissinstans och som medlemsförbund inbjuds Schizofreniförbundet att yttra sig. Det är ofta ett lagarbete och korta svarstider. Alla dessa aktiviteter kräver mycket utredningsarbete och inte minst genomläsning och korrigering av tjocka luntor. Men det är ett viktigt arbete för att kungöra våra ställningstaganden. Policyprogrammet är ett mycket bra instrument i dessa sammanhang och liksom alla de uttalanden som gjorts tidigare. Ett projekt som varit lyckosamt är Själverfarna på kansliet. Arbetet med erfarenhetsgruppen har utvecklats positivt. En person är deltidsanställd och två personer arbetar på distans med vissa uppgifter. Sysselsättning har också varit ett framträdande tema vid flera konferenser, som anordnats externt. Ordförandemötet Under två dagar, den 6 och 7 maj 2006, träffades ett 50-tal föreningsordförande till Ordförandemöte på Sånga-Säby. Första dagen talade Anders Bylund och Annica Holmberg från Burson-Marsteller om påverkansarbete med sikte på kommande höstens allmänna val. Riktlinjer för en valkampanj drogs upp. Information om pågående utbildningsverksamhet gjordes EUFAMI:s utbildningsprogram, Prospect, handboken för själverfarna och anhöriga Upptäck vägen framåt, framtagen av Bristol-Myer- Squibb och Schizofreniförbundets egen ekonomihandbok för själverfarna Mer pengar över presenterades. De fem frågor som ställts till föreningarna, av en föreningsordförande, diskuterades. De finns dokumenterade i Phrenicus nr 2/2006 På söndag genomfördes mötets formella del med redogörelser för året 2005 och riktlinjer för det kommande året fastställdes. 12 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007
Kongress 2007 Förbundsstyrelsen har upprättat årsredovisningen för år 2006, som skall läggas fram på kongressen den 13 maj. Revisorerna har avslutat sin granskning och upprättat en revisionsberättelse. Den innehåller inte några anmärkningar mot årsredovisningen eller förbundsstyrelsens förvaltning. Fullständig årsredovisning och revisionsberättelsen finns tillgänglig på kongressen och på kansliet. TEXT: Sture Andreasson Bokslutet 2006 Några kommentarer till bokslutet Det är ett underskottet på nära 824 000 kronor som behöver förklaras. Vid budgeteringen fanns vetskap om två kommande arv och donationer, som rimligen borde inkomma till förbundet under året. Det rörde sig om minst 900 000 kronor. Tyvärr uppstod förseningar under bouppteckning och försäljning av egendom. Arvet har dock i början av innevarande år inkommit till förbundets konto. Vidare beräknades vid budgeteringen, att flera läkemedelsföretag skulle vara intresserade av att ge bidrag till utbildningssatsningen Prospect med 700 000 Det blev tyvärr inte så. Utbildningen genomfördes då med egna medel, eftersom EUFAMIprojektet Prospect anses som mycket viktigt och som ett utmärkt utbildningsprojekt. Foto: www.fotoakuten.se Foto: www.fotoakuten.se SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 13
Kongress 2007 Färre motioner i år Motionsfloden har sinat betydligt i förhållande till förra kongressen. Då inkom 20-talet motioner. I år är det elva. Motionerna sorteras in efter policyprogrammets standardregler. Eller rättare sagt FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet. TEXT: Rakel Lundgren Ökad jämlikhet och delaktighet Under den första regeln Ökad jämlikhet och delaktighet insorteras en motion från IFS Stockholm och Stockholms län. Margit Tiberg yrkar att förbundet aktivt skall verka för adekvat upplysning om psykisk ohälsa genom kontakter med alla slag av media för att på så sätt mildra eller undanröja den stigmatisering, de som är drabbade och deras anhöriga får känna av. I motionen berättas det om grannar som inte törs gå ut och rasta hunden om de vet att i närheten finns en person som lider av svår psykiatrisk sjukdom. Förbundsstyrelsen svarar att man hela tiden arbetar med upplysning och information till både allmänhet och myndigheter. Det är märkligt att denna rädsla fortfarande har så stor makt över människorna. Det är tydligen mycket viktigt att förbundet inte förtröttas i sin ständigt pågående information och upplysning. Flest motioner, fyra stycken, samlas under regel 18 som har rubriken Handikapporganisationer Medicinsk vård och behandling Regel 2 Medicinsk vård och behandling är den regel som brukar samla de flesta motionerna. Men i år finns bara tre motioner under denna regel. IFS Småländska Höglandet har ingivit två motioner. I den ena motionen efterfrågar man mer av kognitiv beteendeterapi och att det utbildas fler terapeuter. I den andra Färre motioner har lämnats in till årets kongress. Foto: www.fotoakuten.se motionen vill man ha omprövning av diagnos och i den tredje motionen yrkar man på att förbundet verkar för ett systemskifte där biologi och psykologi tillmäts samma värde i behandlingsarbetet. I sitt svar hänvisar förbundsstyrelsen till Socialstyrelsens Kunskapsöversikt Vård och stöd till patienter med schizofreni. Där konstateras att de bästa behandlings-resultaten uppnås genom kombinerade behandlingsprogram som kan tillgodose behoven av antipsykosmedicinering, familjeintervention, kognitiva behandlingsinsatser och social träningsprogram. Ekonomisk och social trygghet Nästa motion faller under regel 8 Ekonomisk och social trygghet. Motionären Khai Chau, IFSAP Eskilstuna yrkar på att personer med psykiska funktionshinder och handikapp skall ha samma rätt till Handikappersättning som 14 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007
Kongress 2007 personer med fysiska handikapp. I sitt svar hänvisar förbundsstyrelsen till Nationella Psykiatrisamordningen, som bland annat föreslår att personer med kognitiva funktionsnedsättningar ska ingå i de grupper som har rätt till handikappersättning. Lagstiftning Regel 15 handlar om Lagstiftning. Två motioner, en från Margit Tiberg IFS Sollentuna och en från Doris Wårdell IFS Småländska höglandet tar upp sekretesslagen. I sitt svar pläderar förbundsstyrelsen för att förebygga att sekretesslagen står i vägen när någon insjuknar och inte har sjukdomsinsikt. Man föreslår att man upprättar ett nätverkskontrakt mellan olika parter som kan vara inblandade. uppdateras och anpassas för ökad tillgänglighet oavsett funktionshinder och att det skall finnas ett diskussionsforum för medlemmar och besökare. I en motion från Torbjörn Zadig med flera yrkas att Schizofreniförbundet utökar hemsidan med en virtuell mötesplats dels med ett medlemsforum och dels med sidor som följer forsknings- och Val alber berednin edningen ens förslag till kon ongr gressen sen 2007 Valberedningen föreslår omval av samtliga ordinarie ledamöter i styrelsen. Alla vill f ortsätta förbundets arbete för att förbättra tillvaron för personer med schizofreni och liknande psykoser. På ersättarplatserna föreslås nyval av två kvinnor och en man. De representerar de stora medlemsregionerna i Skåne, Stockholms län och Norrland. FÖRBUNDSSTYRELSEN utvecklingsarbete. Man föreslår också en tjänst som redaktör för hemsidan. Förbundsstyrelsen är medveten om att hemsidan behöver en rejäl ansiktslyftning och arbetar för fullt med att planera innehåll och att lösa finansieringen. Offerter har tagits in från flera leverantörer. Handikapporganisationer Inte mindre än fyra motioner samlas under regel 18 Handikapporganisationer. Den första, som kommer från IFS/Centrala Stockholm, vill att förbundet skall undersöka möjligheterna att söka pengar från Svenska Spel. I en del andra länder får handikapprörelsen bidrag från spelverksamhet. Förbundsstyrelsen föreslår också att man skall arbeta för att staten skall avsätta medel till handikapporganisationer. De tre återstående motionerna handlar om medlemstidningen Phrenicus och hemsidan. Birgitta Sjögren Öhlund yrkar att Phrenicus skall ha en debatt och insändarsida och att artiklar skall spegla erfarenheterna i föreningarna. Förbundsstyrelsen svarar att i princip allt material, som inkommit från föreningar och enskilda medlemmar har publicerats. Trots uppmaningar genom åren har inte speciellt mycket kommit in till redaktionen. I varje utgåva finns minst ett repotage från någon verksamhet med anknytning till någon förening. Birgitta Sjögren Öhlund motionerar också om förbundets hemsida att den skall Ordinarie ledamöter Förbundsordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande Ledamöter Ersättare REVISORER Förste ordinarie Andre ordinarie Förste ersättare Andre ersättare Rakel Lundgren, Arbrå, omval Barbro Benjaminsson, Göteborg, omval Birgitta Andersson, Norrköping, omval Sture Andreasson, Kungsbacka, omval Bo Ekelund, Göteborg, omval Ulla Elfving-Ekström, Stockholm, omval Per Lidwall, Falun, omval Inger Nilsson, Karlstad, omval Per Torell, Lund, omval Göta Malm, Södertälje, nyval Lise-Lotte Nilsson, Malmö, nyval Kurt Kjell, Piteå/Luleå, nyval BDO Feinstein Revision AB, Tomas Näsfeldt, omval Klas Cederwall, Vallentuna, nyval BDO Feinstein Revision AB Jan Nyström, omval Anna-Brita Lövgren, Lund, nyval SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 15
ADRESS ADRESS ADRESS Kongressprogram lördagen den 12 maj 2007 9.00 REGISTRERING Kongressprogram söndagen den 13 maj 2007 08.30 MORGONSAMLING (FRIVILLIG) 10.00 KONGRESSEN ÖPPNAS Förbundsordförande Rakel Lundgren 10.15 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 20 ÅR Gästernas hälsningar Rakel Lundgren, förbundsordförande Lennart Lundin, psykolog, hedersordförande Barbro Benjaminsson, vice ordförande Margarethe Weckman, ordförande, IFS Stockholm och Stockholms län 09.00 FÖRHANDLINGAR 10.30 AJOURNERING FÖR KAFFEPAUS 11.00 FÖRHANDLINGAR ÅTERUPPTAS Schizofreniförbundets verksamhetsberättelse Rakel Lundgren, förbundsordförande introducerar 12.00 AJOURNERING FÖR LUNCH 11.00 KAFFE 13.00 FÖRHANDLINGAR ÅTERUPPTAS 11.30 ARVET EFTER NATIONELL PSYKIATRISAMORDNING Anders Printz, Socialstyrelsens NU-projekt Rakel Lundgren, förbundsordförande 14.00 ORDFÖRANDE HAR ORDET 15.00 AVSLUTNING 12.30 LUNCH 14.00 AMBITION OCH ANSVAR ENLIGT SCHIZOFRENIFÖRBUNDET Schizofreniförbundet om Nationell Psykiatrisamordnings slutbetänkande Rakel Lundgren, förbundsordförande 15.00 FRISK OCH SEN DÅ? Inledning: Kristoffer Järbel, Erfarenhetsgruppen Föredrag: Beatrice Carleson, Nirmalie Carlsson, Anita Fröland, Olle Lundgren 15.30 SEMINARIER, FÖRSTA SERIEN SEMINIARIE I Om schizofreni, remission och kognitiva funktionshinder, Lennart Lundin, leg. psykolog SEMINARIE II o o o o Målinriktade aktiviteter. Ulla Elfving Ekström, IFS Centrala Stockholm berättar om verksamheten Steg för Steg. Hemma och hemlikt. Barbro Benjaminsson, IFS Göteborg berättar om Kombo och boendets betydelse för personer med psykiska funktionshinder Värmen kommer inifrån. Birgitta Andersson, IFS Norrköping berättar om Tullhusets verksamhet Mest av allt vill vi ha ett arbete. Kurt Kjell, IFS Piteå om enkätundersökning bland själverfarna i Piteå SEMINARIE III Rehabilitering, livssituation och livsvillkor för personer med psykisk sjukdom Seminarie IV Vad händer i kroppen? Vad säger forskningen om viktökning och somatiska sjukdomar hos personer med allvarlig och långvarig psykisk sjukdom? Urban Ösby, med.dr. 16.45 KAFFE & FRUKT 17.15 SEMINARIER ANDRA SERIEN, lika som den första omgången 18.30 AVSLUTNING, Förbundsordförande Rakel Lundgren 20.00 BANKETT, 20-ÅRS JUBILEUM Ove S. Ohlssons stipendium delas ut 16 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007