Några historiska nerslag i kvarteren runt Norra Real patrick.lonnberg@gmail.com
T U L E G A T A N Tulegatan är knappt en kilometer lång och sträcker sig från Tegnérgatan i söder, till Vanadislunden i norr. På 1800-talet hette gatan Lilla Surbrunnsgatan efter en brunn och först 1885 ändrades namnet till Thulegatan. Namnet Surbrunn kommer sig av att det i området fanns en sur brunn, Norremalms Sur-brunn af Capellanen vid S:t Olof, som påstods vara hälsogifvande och nyttigt i flerehanda sjukdomar. Speciellt myrsyran i vattnet var hälsobringande för reumatiker. År 1767 skadades källan vid ett byggnadsarbete och brunnen slutade ge hälsovatttnet. Namnet Thule kommer kommer från den grekiska mytologin och betecknar ett område längst i norr. Thulegatan går ju in i det som kallas Sibirien, ett område långt från Stockholms centrum. I södra Europa var Ultima Thule en generell beteckning för Skandinavien LM Ericssons första fabrik, Tulegatan 5 1883-84 uppförde Ericsson sin första fabriksbyggnad på adressen. Det var egentligen ett ståtligt femvångshus till vilket man fogade en verkstadsdel. Lars Magnus Ericsson och hans familj bodde själv i en femrumslägenhet en trappa upp med direkt kontakt med kontoret och verkstaden. Verkstaden, även den i fem våningar, låg mot Rådmansgatan. Ett fyrtiotal anställda arbetade här, men affärerna gick bra och redan 1891 var det över 200 och och en tillbyggnad genomfördes. Ordning och reda präglade anläggningen och t.ex. var belysningen (gas-) rikligt tilltagen för att möjliggöra effektivt arbete 57 timmar i veckan. Tidigare hade Ericsson haft mindre verkstäder här och där i Stocholm. Den första låg på Drottnnggatan 15. Tillbyggnaden 1891 ritades av arkitekten Wilhelm Klemming Bilden till vänster är tagen i augusti 2011. Lönnberg, Patrick, Tulegatan 2
Tulestation, Stockholms elektricitetsverkens huvudstation, Tulegatan 7-13 Tulestationen, eller Stockholms elektricitetsverkets huvudstation, är en byggnad vid Tulegatan 7-13 i Vasastan i Stockholm. Byggnaden är en av flera liknande stationer som ritades av arkitekten Ferdinand Boberg åren 1902-1906. Anläggningen vid Tulegatan skulle bli Stockholms elektricitetsverkets huvudstation. När Värtaelverket invigdes 1903 blev Tulestationen även en av flera understationer där den i Värtaverket producerade växelströmmen omvandlades till likström, som var den vanliga distributionsformen vid denna tid. Längs Tulegatan uppfördes den gulputsade kontorsdelen samt intilliggande verkstadsbyggnader. Gavlar och entréer är utförda av röd Övedskloster-sandsten. Portalen över huvudentrén (Tulegatan13) är rikt dekorerad med elektricitetsanknytna motiv som glödlampor, batterier, kabelknippen och en mycket realistisk generator över entrén, allt är utförd i den röda sandstenen. Mellan fönstren över huvudingången står en barbröstad kvinnogestalt som håller i ledningarna till en ljuskrans av glödlampor runt sitt huvud, över henne vakar S:t Erik. Över fönsteroch portvalv sprakar elektriska flammor. Vid Tulestationen finns sedan 1960 Bobergs berömda portvalv från Brunkebergsverket vid Regeringsgatan, som var Stockholms första elektricitetsverk och som producerade elektricitet mellan åren 1892-1911. När Brunkebergsverket revs 1960 för att ge plats åt varuhuset NK:s tillbyggnad tog man hand om Bobergs skapelse och flyttade den till Tulegatan. Texten - något nerkortad - kopierad från Wikipedia Ovan: Tulestationsportal med lampkvinnan Till vänster: Portalen från Brunkebergsverket, som flyttades hit 1960. Nedan: Bilden tagen i augusti 2011 Lönnberg, Patrick, Tulegatan 3
Spårvagnshallarna, Tulegatan 2 Spårvagnshallarna uppfördes 1905 i samband med att hästspårvagnarna avvecklades och spårvägstrafiken elektrifierades. Den sista hästspårvagnen i Stockholm gick vid midnatt den 10 februari 1905, dragen av de två trotjänarna Drott och Vivi. Drott pensionerades för övrigt på Berggården i Kista. Han ligger begraven under E18 och hans gravsten finns på Spårvagnsmuseet. Han var en mycket älskad Stockholmare. Arkitekt var Adolf Emil Melander. Byggnaderna uppfördes i rött tegel och murkrönet mellan taktinnarna (kreneleringen) ger anläggningen ett borgliknande utseende. Drott och Viva 1905, sista dagen på jobbet. De eldrivna spårvagnarna klarade av backarn bättre än hästarna. De orkade inte med Söders backar och hade redan tidigare ersatts med ångdrivna spårvagnar Spårvägen avvecklades 1967 och fram till dess fungerade byggnaderna som spårvagnshallar. Sedan blev de ett spårvägsmuseum. Under 80-talet fanns en bilaffär där. 1997 flyttade Moderna museet in och idag är det en exklusiv kontorsbyggnad. I anslutning till hallarna finns det s.k. Spårvägspalatset. Det ritades också av Melander och byggdes redan 1885-87. Intressantast med den är att den ursprungligen kröntes av två fyrspannskulpturer, Qvadrigan, utförda av Carl Johan Dyfverman. De monterades ned efter stormskador 1891 och pryder sedan dess Cirkus på Djurgården. En totalrenovering av palatset genomfördes 1990-talet och byggnaden fick sitt ursprungliga yttre utseende. Samtidigt byggdes den nya byggnaden på gården innanför palatset. Till vänster Carl Johan Dyfvermans Qvadrigan på Cirkus. Skulpturen fanns fram till 1891 på Spårvagnspalatset Nedan: Bilden tagen i augusti 2011 Lönnberg, Patrick, Tulegatan 4
Ericsson, Tulegatan 15-19 Ericssons verksamhet på Tulegatan 5 gick utomordentligt bra. År 1896 blev det ett aktiebolag och växte snabbt till ett modernt företag i världsklass. Detta krävde utvidgning och då ville man ha något anslående. Arkitekten Johan Laurentz engagerades och i korsningen Tulegatan-Rehnsgatan intill Norra Real blev det en anläggning i sandsten och puts som direkt anslöt till det nyaste i Amerika, en mjukt formad rundbågearkitektur av ett slag som lanserats av arkitekten H H Richardson. Det var samma stil som det berömda Brunkebergverket hade. Kontorets lyxig mahognyinredning pryddes med skulpterade änglar som telefonerar med varandra. Denna inredning finns för övrigt uppställd på Tekniska museet. Till höger: På huvudkontoret har änglarna tillägnat sig den moderna it-tekniken och pratar i telefon. Ovan: En flygbild från 1927 Till höger: Den extremt lyxiga kontorsavdelningen i fem våningar. Här bottenvåningen med väggar i mahogny. Nedan: Den magnifika byggnaden från i korsningen Tulegatan - Rehnsgatan med 42 000 kvadratmets arbetsyta. Det förblev Ericssons huvudkontor fram till 1940, då verksamheten centrerades till Telefonplan. Lönnberg, Patrick, Tulegatan 5
Norra Real, Tulegatan 14 Norra Reals idrottshall byggdes samtidgt som skolan, dvs blev klar 1890. Tillbyggnaden är dock från 1928 då den dåvarande omkädningsflygeln åt fotbollsplan revs. Här kan också nämnas att bostadshusen längs Odengatan byggdes en bit in på 1900-talet och i början av seklet fanns det långtgångna planer på att bygga ett annex till Norra Real där istället. Det var en ganska stor byggnad och arktektoniskt mycket lik huvudbyggnaden. I bottenvåningen hade man tänkt sig ett badhus. Det blev dock inget av dessa planer utan istället byggdes skjutbanan på huvudbyggnadens fjärde våning om för undervisningssalar 1923. P-hus Norra Real Idrottshallen från Tulegatan, fotograferad i augusti 2011 Under Norra Reals fotbollsplan finns ett parkeringshus för 176 bilar, med en yta på 2500 kvm i två plan. Byggnationen, som invigdes i juni 1998, gör att det är förbjudet att köra tyngre fordon in på fotbollsplan. Det känsliga byggarbetet utfördes med stor försiktighet av APJ Betong & Anläggningsteknik. Arkitekt är Böving & Kinnmark Arkitektkontor. S:t Stefanskapell, Tulegatan 38 Kapellet fanns i hörnet av Frejgatn och Tulegatan. Det byggdes år 1900, men flyttades 1904 till Aspudden, Sigfridsvägen/Alvastravägen, i samband med bygget av Vanadislunden. På 1960-talet byttes namnet till Sankt Sigfrids kapell. Kapellet i nygotisk stil är i trä, med oktogonalt (åttahörnigt) kyrkorum, som ritats av arkitekt Erik Otto Ulrich. Bilden hämtad från Stockholmskällan Huvudsaklig källa för artikeln om Tulegatan är webplatsen Centrum för Näringslivshistoria Lönnberg, Patrick, Tulegatan 6
Sibirien Området norr om Odengatan mellan Sveavägen och Valhallavägen kallas Sibirien. Namnet kom sig av att området låg långt från Stockholms centrum och att kommunikationerna var dåliga. Höstspårvagnens slutstation var Roslagstorg, dagens Erikbergsplan. Clas på hörnet i korsningen på Frejgatan är ett av Stockholms äldsta värdshus med anor från 1731. Bellman ska ha varit stamgäst här... Ädsta krog i Stockholm är Den Gyldene Freden på Österlånggatan 51. Dem har funnits sedan 1722. Vanadislunden Vanadislunden är ett parkområde i Sibirien som fick sin utformning redan 1903. Den är en av Stockholms största parker och har fått sitt namn efter gudinnan Vanadis. Hon är samma person som också är känd som Freja, en av vanernas främsta gudinnor. Att den svenska fregatten Vanadis hade gjort en uppmärksammad världsomsegling åren 1883-85, had gjort namnet extra populärt. Vanadislunden är en av Stockholms största parker och ligger i stadsdelen Vasastaden i Innerstaden. Vanadislunden har fått Clas på hörnet. Bilden är tagen i september 2011 sitt namn efter gudinnan Vanadis och den som dyrkades längst (som fruktbarhetsgudinna) i Norden. Brunkebergsåsen går rakt igenom parken och gör den mycket kuperad. Högsta punkten ligger 43 meter över havet. Innan området förvandlades till park, kallades det Ormträskhöjden. Ormträsket var en liten sjö på den plats där Wennergrenska Centret finns idag. Vanadislunden 1899. Längst uppe till vänster skymtar den gamla reservoaren Redan 1879 uppfördes en kvadratisk vattenresorvoar på Vanadislunden. Den var dock snart för liten och en ny byggdes 1914 ovanpå den gamla. De mörka Helsingborgsteglen längst ner är vad som syns från den ursprungliga bassängen. Den borgliknande konstruktionen, ritad av Gustaf Améen, överst är från 1914. Vattendjupet i bassängen är 6 meter En intressant byggnad i Vanadislunden är Cedersdals malmgård, en byggnad från 1700-talet, som ägdes av tobaksplanteraren Peter Cedersgren. Att det är en s.k. malmgård betyder att den byggd på Stockhoms malmar, dvs utanför Stockholms kärna, ett slags fritidshus för adels- och borgarklassen. Det finns 38 sådana här malmgårdar i Stockholm, några är närmast att likna vid palats. Intressantas med gården är dock inte de äldsta delarna utan långorna byggda 1917 under andra världskriget. Bostäderna där var nödbostäder och enormt små. Man ville med dem visa att det vara möjligt att bo drägligt i små bostäder om de bara planerades på rätt sätt. Kanske Stockholms första compact living. Vattenreservoaren från 1914. Bilden är från Wikimedia Common Lönnberg, Patrick, Tulegatan Huvudsaklig källa för artikeln om Tulegatan är webplatsen Centrum för Näringslivshistoria 7
B I R G E R J A R L S G A T A N Birger Jarlsgatan är från 1880-talet och fått sin sträckning längs den igenfyllda Rännilen, bäcken från Brunnsviken via Träsket vid nuvarande Jarlaplan till Nybroviken. En vanlig benämning på bäcken var Kattrumpan, antagligen för att den slingrade sig som en sådan. Följande beskrivning av okänd författare finns på några ställen på webben: En gång var det möjligt att ro från Katthavet (nuvarande Berzelii Park) via Rännilen, som slingrade sig fram ungefär där Birger Jarlsgatan går, genom Stora Träsket, som sträckte sig från Eriksbergsplan till Surbrunnsgatan, och fortsätta Kattrumpsbäcken ut i Brunnsviken. Det var en utmärkt vinterväg för Roslagsbönderna. Från Rännilen anlade Johan Hårleman år 1694 Stockholms första vattenledning till språng och vattenkonster i Kungsträdgården. Med tiden blev vattnet alltför illaluktande, ledningarna läckte dessutom. Från Jakobsbergsgatan gick en bro över Rännilen, det var trafikleden mellan Norrmalm och Ladugårdslandet. När Albert Lindhagen lade fram sin Esplanadplan år 1866 tänkte han sig Birger Jarlsgatan som en rak linje mellan Nybroviken och Brunnsviken. Alla var inte förtjusta och juveleraren Christian Hammer, som framsynt hade köpt upp tomter nere vid Nybroplan ( Hammerska rucklen ), ville i stället för en boulevard ha en kanal med trädplanterade körbanor på vardera sidan. Efter många kompromisser fattades besluten och den nya gatan stenlades. Rucklen revs och ståtliga hus växte upp. I Birger Jarlspassagen kunde herrarna beskåda vågade sängkammarscener i Mutoscopen och vid Stureplan, i hörnet av Biblioteksgatan slog Det Stora Varuhuset upp sina portar. Finns Norra Real i Norrrmalm eller Vasastaden? Fram till Tegnérgatan utgör Birger Jarlsgatan gräns mellan Östermalm och Norrmalm. Norröver är den gräns mellan Vasataden och Norrmalm. Norra Real tillhör alltså stadsdelsområden Norrmalm, men finns i stadsdelen Vasastan. Stadsdelsområdet Norrmalm omfattar inte bara stadsdelen Normalm utan även Vasastaden, Skeppsholmen och en liten del av Östermalm. 1700-talskarta. Norra Real finns på tomten XLVII. Här kan man se Stora Träsket och hur Rännilen följer dagens Birger Jarlsgata. Brunkebergsåsen Brunkebergsåsen går rakt igenom hela Norrmalm och är en del av den mäktiga Stockholmsåsen, en 60 km lång rullstensås som går mellan Arlanda och Jorbro. I Stockholms innerstad är den tillplattad på allehanda byggen, men t.ex. i Norra Reals närhet finns Observatoriekullen och området kring Johanneskyrkan kvar. Namnet Brunke har åsen fått av Johan von Brunkow, som var riddare, riksråd och drots i Sverige från slutet av 1314 till sommaren 1318 (drots var ett ämbete närmast kungen i rang) då han avrättades på åsen för att ha försökt bryta hertigarnas belägring av Stegeborg, ett tegeltorn i Östergötland. Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 7
Brunkebergstunneln Tunneln, som går genom Brunkebergsåsen, byggdes 1884-86 och var på sin tid ett stort projekt och en teknologisk utmaning. Den är 231 meter lång och 4 meter i diameter. Man hade liknande problem som man idag har med tunneln genom Hallandsåsen. Lös sand och sten rasade in och det löste man med hjälp av en inhyrd engelsk frysmaskin. Jorden frystes till -20 grader och därefter kunde grusmassorna schaktas bort från tunneln utan större rasrisk. En liknande metod har blivit lösningen för problemen med Hallandsåsen. Arbetet leddes av Knut Lindmark som också byggt Katarinahissen. Den 9 juni 1886 invigde kung Oscar II tunneln, men någon ekonomisk framgång blev den inte. Det kostade två öre att promenera genom den och det var mer än folk ansåg det värt. Erikbergs plan Tunneln grävdes från två håll, dels från David Bagares gata och del från dagens Tunnelgatan I den södra delen av Stora Träsket anlades 1790 Träsktorget Det var till en början en handelsplats och det var här bönderna i Roslagen sålde sina produkter. År 1810 flyttades avrättningsplatsen på Packartorget (nuvarande Norrmalmstorg) till Träsktorget, Spö- och skampålemed Kopparmatte fanns också här vid det som idag är Karl Staaffs park, liksom trähästen med sin vassa rygg. Djurplågare fick sitta på denna häst med tyngder på fötterna. En och annan avrättning förhöjde också platsens underhållningsvärde. Karl Staaff var partiledare för Liberala samlingspartiet 1907-1915 och statsminister 1905-1906 och 1911-1914. Kopparmatte är en skulptur i brons som placerades överst på skampålen. Den var tillverkad i början på 1600-talet och finns idag placerad i Rådhuset. År 1950 ändrades namnet till Eriksbergsplan och Erikbergsparken anlades framför Timmermansordens byggnad. År 1973 restes Karl Göte Bejemarks konstverk Fordon nedanför parken. Kopparmatte Timmermansorden byggnad Timmermansordens byggnad I Erikplansparken finns en magnifik byggnad, som tillhör Timmermansorden. Den är ritad av Isak Gustaf Clason och färdigställdes 1927. Timmermansorden är ett mycket hemligt och slutet brödrasällskap, som står på kristen protestantisk grund. Den har sina rötter i i 1700-talet, men lite är känt om vad de 1300 inflytelserika bröderna egentligen sysslar med. Utåt har de bidragit med många lovvärda sociala projekt, men hemlighetsmakeriet gör att de illasinnade ryktenena är många. Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan Erikbergsparken med Timmermansordens palats Bilden kopierad från Wikimedia Commons 8
Sankt Johannes kyrka Samma år som Norra Reals byggnad blev färdig, invigdes Sankt Johannes kyrka högst upp på Brunkebergsåsen. Det var inte första kyrkan på platsen utan redan 1651 fanns ett begravningskapell här. Klockstapeln, byggd 1692, finns kvar. Kyrkan är byggd i nygotisk stil, ritad av Carl Möller. Han har också ritat en del andra kyrkor, bl.a. Gustaf Adolfskyrkan på Östermalm. Kykklockorna är orginellt nog gjutna i stål. Normalt är de av brons. Klangen i stålklockor är lite mera dämpad. Till höger en teckning av Carl Hedelin. I Förgrunden finns den gamla Johanneskyrkan, ett kyffel, och i bakgrunden den domkyrkliknande nya byggnaden. Biografen Zita Zita ligger vid Birger Jarlsgatan 37 och det har den gjort sedan 1913, men till en början under namnet Vinter-palatset. Den är den äldsta biografen i Stockholm och drivs numera av Folkets Bio. Den är känd för att lyfta fram kvalitetsfilmer i stark kontrast till vad som gällden på 80-talet då utbudets tyngdpunkt låg på porr. Korskyrkan Bilden tagen 110913 På Birger Jarlsgatan 66 finns en ganska anonym kyrka, Korskyrkan. Den har funnits här sedan 1962 och är inrymd i en gammal biograf, ritad av stockholmsarkitekten Josef Östlihn och byggd 1927. Kyrkan var tidigare i Örebromissionens regi, ett kyrkosamfund som för övrigt stod för Norra Reals cafeteria under några år i början av 2000-talet. Numera är det Evangeliska frikyrkan som driver verksamhet där. Samfundet är en sammanslagning av en rad marginaliserade frikyrkor, däroibland Örebromissionen. Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 9
Spårvagnspalatset Spårvägspalatset arkitekt är Melander och byggnaden uppfördes 1885-87. Här fanns - förutom kontor - även bostäder, ett sadelmakeri samt verkstad. Från börja fanns en fyrspannskulpturer, Qvadrigan av Carl Johan Dyfverman på taket, men i samband med reparationerna av stormskador 1891, flyttades skulpturen till Cirkus på Djurgården. Byggnaden totalrenoverade i början av 1990-talet och fasade återfick då sitt ursprungliga utseende. De helt nya byggnaden på gården innanför palatset är från den renoveringen. Spårvagnspalatset med Tegnérgatan till höger. Bilden är tagen i september 2011 Karl Staaffs park En okänd park mittemot Erikbergsplan. Karl Staff var partiledare för Liberala samlingspartiet 1907-1915 och statsminister 1905-1906 och 1911-1914. Hans eftermäle är en modernisering och demokratisering av svensk politik. Statyn är gjord av Carl Eldh 1927. Det finns långtframskridna planer att exploatera parken för en modern byggnad. Stockholms äldsta bensinmack Av de bensinmackar som idag finns i bruk torde den som finns är från 1927. Den drevs av Krook s Petroleum & Olje AB, som 1951 bytte namnet till Svenska Esso AB. 1985 köptes företagaet av norska Statoil. Till vänster Karl Staaffs park, som kanske ersätts med en arktektoniskt spännande skapelse. Ovan bensinstationen som troligen är den äldsta av Stockholms existerande bensinstationer Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 10
Shellhuset År 1927 byggde Svensk-engelska Mineralaktiebolaget sitt huvudkontor på Birger Jarlsgatan 64 i hörnet av Rådmansgatan. På 30-talet bytte man namnet till AB Svenska Shell. byggnaden ritades av Fredrik Lidvall (född i Sankt Petersburg) i Albin Starks arkitektkontor. Den rundade formen fick den för att ge plats åt en pumpstation med skärmtak framför byggnaden. Som en del av dekorationerna kring fönstren på våningen med ett smidesräcke, finns Shellsnäckan. Shellhuset vid Birger Jarlsgatan/ Rådmansgatan. Immanuelskyrkan Missionsförbundets nationalhelgedom. Missionsförbundet är en frikyrka med rötterna i 1800-talets folkrörelser. Kyrkobyggnaden finns på birger Jarlsgatan 65 i korsningen med Kungstensgatan. Den är ritad av Sture Fröléns arkitektkontor och byggdes 1970-74. Fasaden är i holländsk tegel och klocktornet framför kyrkan är i rå betong och pryds med ett kors. Även den stora vita byggnaden med butiker på bottenvåningen, tillhör församlingen, men är uthyrd. De äldsta spårvagnshallarna fanns på tomten, men revs när samfundet byggde sitt nya flaggskepp. Hela kvarteret revs och ägs idag av Missionskyrkan. Tidigare hade samfundet en kyrka byggd 1886 alldeles intill på Tulegatan 3, men den revs 1977. Svenska Missionskyrkan grundades 1883 av Paul Peter Waldenström efter bråk med Svenska kyrkan om försoningsläran. samfundet har idag c 60 000 medlemmar men trenden är att medlemstalet är snabbt sjunkande och den tidigare ekonomiskt så välmående Immanuelkyrkan har idag ekonomiska problem. Församlingen har 1500 medlemmar. Den rivna Immanuelkyrkan (ritad av Erik Gustaf Sjöberg) på Tulegatan 3 Immanuelkyrkan vid Birger Jarlsgatan. Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 11
Ellen Keys park Parken anlades på 1930-talet, samtidigt som Borgarskolan byggdes. I parken står en Ellen Key-staty av Sigrid Fridman, rest 1953 Ellen Key (1849-19 26) engagerade sig starkt i frågor kring barnuppfostran, social problematik, feminism och fred mellan nationer. Henns mest kända bok blev Barnets århundrade som hon gav ut vid sekelskiftet 1900. Den översattes till 26 olika språk. Grundsynen i boken är att barnet är som en växt som behöver frihet och näring att utveckla sina anlag. Undervisningen skulle inte få ingripa störande mer än nödvändigt. Aga och betyg var av ondo. Sådant gör barn osjälvständiga. Filosofiskt var hon påverkad Goethe och hennes religon var skönheten i lagom och måtta. Ellen Keys starka feministiska åsikter och radikala tänkande kring relion och yttrandefrihet mottogs med sympati på många håll, men också motsatsen. August Strindberg låter henne komma till tals som Hanna Paj i Svarta fanor och det är förvisso ingen sympatsik person utan en besvärligt integrerande käring. Borgarskolan och Balettakademin Statyn Ellen Key av Sigrid Fridman restes 1953 Vid Kungstensgatan 2-8, Karlavägen 8-10, Birger Jarlsgatan 70-76 finns Knut Nordenskjölds klassicistiska byggnad från 1930-talet, den s.k. Borgarskolan, som idag används av Viktor Rydbergs gymnasieskola med estetisk inriktning. Tidigare har där varit biograf och teater. En tillbyggnad ut mot Birger Jarlsgatan byggdes 1996 och var avsedd för Balettakademin, som utbildar dansare, musikalartister och koreografer. Borgarskolan bilden tagen i september 2011 Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 12
Grekisk-ortodoxa kyrkan Den grekisk-ortodoxa kyrkan på Birger Jarlsgatan 92 heter Sankt Georgios kyrka. Den är inrymd i en byggnad i gotisk stil, ritad av Anders Gustaf Forsberg och färdigställd 1890 för den katolsk apostoliska kyrkan, som var ett samfund med sekteristiska drag. Den grundades av den engelske prästen Edward Irwing på 1800-talet och uppfattade sig som som en sista väckelse som skulle återskapa den ursprungliga kristna kyrkan inför Kristi återkomst, en händelse som förväntades ske mycket snart. Den hade som mest c. 900 medlemmar, men då inga tecken på krist återkomst kunde skönjas, minskade antalet medlemmar och samfundets sista präst docg i England 1971. Sedan 1970-talet har det grekisk-ortodoxa metropolitdömet sin kyrkliga verksamhet här, men ger för närvarande intryck av att den mycket lite.. Samfundet står under den ekumeniske patriarken av Konstantinopel. Rysk-ortodoxa kyrkan Rysk-ortodoxa kyrkan på Birger Jarlsgatan 98, heter Kristi Förklarings ortodoxa kyrka och lyder under Konstantinopel-patriarkatet. Den är inrymd i ett sexvåningsbostadshus och exteriört vittnar inget annat om kyrklig verklsamhet än ett förgyllt kors ovanför portalen. Ryska kyrkan har funnits i Sverige sedan början av 1600-talet och varit lokaliserad på en rad olika platser i Stockholm. Den första verksamheten bedrevs i ett magasin på Rysstorget vid Södra Stadshuset, nuvarande Stadsmuseet och alltså på samma ställe som Norra Real började sin verksamhet 1876. På birger Jarlsgatan har kyrkan funnits sedan 1907. Kristi Förklarings ortodoxa kyrka är den äldsta av de ryska kyrkorna utanför Ryssland och församlingen är Sveriges första icke-lutherska församling efter reformationen. På grund av sin långa historia och därför att kyrkan, som är unik i sitt slag för Sverige, utgör ett gott exempel på en rysk huskyrka som de såg ut i det gamla Ryssland, förklarades Kristi Förklarings ortodoxa kyrka 1999 för byggnadsminne. Detta innebär att den inte får rivas och inte heller förändras utan skall bevaras för framtiden. Källa: Församlingens websida. Ingången till kyrkan. Till vänster en rysk-ortodox bokahandel. Bilden kopierad från Wikimedia Common. Ikonostasen Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 13
Humlegårdsparken Parken anlades som kunglig trädgård av Johan III. Bl.a. odlades humle och det är det som givit parken dess namn. allmänheten fick tillgång till trädgården 1764 och allmän park blev den 1869. Parken har en rad statyer och den mest kända är nog Per Hasselbergs Farfadern (1896). Det nakna gossebarnet i Farfaderns knä framkallade stor indignation och mycket rabalder i början av 1900-talet Kungliga biblioeket I parken finns Kungliga Biblioeket, som är sveriges nationalbiblioek med uppgift att samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla svenskt tryckt och audiovisuellt material, att främja infrastrukturen i det svenska forskarsamhället och att vara ett forskningsbibliotek, främst inom humaniora och samhällsvetenskap. Gustav Vasa anskaffade på 1520-talet böcker i historia, naturvetenskap och teologi samt musikalier och kartor till slottet Tre Kronor i Stockholm. Sönerna Erik XIV, Johan III och Karl IX utökade boksamlingarna. 1587, under Johan III:s tid, inreddes en nära 80 meter lång vindsvåning, kallad Gröna Gången, med öppna bokhyllor. Vasakungarna köpte i allmänhet sina böcker från utlandet, men när den lutherska läran införts tog de för egen räkning hand om böcker ur de samlingar som beslagtogs i landets katolska kloster. 1620 donerade Gustav II Adolf böckerna från de svenska medeltida klosterbiblioteken till Uppsala universitet. Därmed lades grunden till universitetsbiblioteket. Under stormaktstiden flödade böcker in i landet genom de krigsbyten som svenskarna tog under fälttågen utomlands. På order från högsta ort beslagtogs böcker och handskrifter i kloster, domkyrkor och slott i de baltiska länderna, Polen, Tyskland, Böhmen, Mähren och Danmark. Böckerna hamnade främst på Uppsala universitetsbibliotek och på KB. Från Prag hämtades 1648 KB:s mest spektakulära handskrift, den s.k. Djävulsbibeln (en bibel med en djävulsteckning) från 1200-talet, ett krigsbyte från Prag 1648 (det trettioåriga kriget). Då svenskarna skickade rapporter från fälttågen, bifogade de ibland lokala tidningar eller flygblad. Genom dessa sällsynta tryckalster har KB kommit att få en särställning i Europas äldsta tidningshistoria. Biblioeket fanns i det kungliga slottet, tre Kronor, och när det brann 1697 brann gick stora delar av samlingarna förlorade. 17 386 böcker och 1 103 handskrifter brann upp. Kvar fanns 6 826 böcker och 283 handskrifter, däribland Djävulsbibeln. Inte förrän 1768 kunde KB äntligen flytta in i det nya Tessinska slottets nordöstra flygel. Bibliotekets inredning blev dock inte färdig förrän 1796. 1877 blev byggnaden i Humlegården klar och biblioeket kunde flytta till sin nuvarande plats Den nyaste delen är från 1990-talet. Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 14
Arkitekturskolan vid Kungliga Tekniska Högskolan Skolan har funnits sedan 1876 och är en fortsättning på Konstakademiens Byggnadsskola som grundades 1735. Institutionen fanns då i Kongliga Teknologiska Institutet på Drottnnggatan, en byggnad som finns kvar. På 1950-talet flyttade den till Teknikringen 76 och 1970 till nuvarande adress Östermalmsgatan 26. L Ä R K S T A D E N Lärkstaden kallas området öster om Birger Jarlsgatan (egentligen öster Karlavägen). Det bebyggdes 1907-17 och har fått sitt namn av kvarteret Lärkan, som var det första som exploaterades. Alla kvarter i området har fågelnamn. Området karakteriseras av de många fina villorna. Några av dem tjänstgör som ambassader. Byggnaden är ritad av främst Gunnar Henriksson och den har av många stockholmare utnämnts till stadens fulaste hus. Den är byggd i brutalistisk stil med råbetong och omålade tegelväggar. Utseendemässigt går associationerna till någon nerlagd fabrik i det gamla Sovjetunionen. Delar av skolan brann upp våren 2011. Aulan samt verkstäder förstördes helt.. Ingen tycktes bli riktigt upprörd över det. En ny arkitekturskola är planerad och Tham Videgård Hansson Arkitekter arbetar på att utforma anläggningen som är tänkt att bli vid Östra Station. Inflyttningsdatum är för närvarande satt till 2013. Tidigare fanns ett fängelse på platsen för arkitekturskolan. Det var en vacker tegelborg från 1897, ritad av Gustaf Lindgren. Ursprungligen var det ett kvinnofängelse med 115 celler, men efter ett tag togs även manliga interner in här. Fängelset upphörde 1925 och istället flyttade Riksarkivet in. Orsaken till att man stängde fängelset lär ha varit att den icke-önskvärda insynen från allt fler närboende blev för stor. 1968 revs byggnaden för att ge rum åt arkitekturskolans betongkloss Lönnberg, Patrick, Lärkstaden 15
Engelbrektskyrkan På det gamla kvarnberget reser sig sedan 1914 Lars Israel Wahlmans mäktiga skapelse i jugend och nationalromantisk stil. Kyrktornet är 65 meter högt och eftersom den står på en kulle blir höjden enastående. Det är en stor kyrka som rymmer 1400 personer och valvet är det högsta i Skandinavien, 32 meter. Engelbrekts församling är en avknoppning från Hedvig Eleonora församling 1906. Orgeln i kyrkan med 86 stämmor är också en av landets största kyrkorglar. Det nuvarande instrumentet är tillverkat av Grönlunds 1964. Orgeln har byggts om ett antal gånger och som mest hade den 101 stämmor och var då - tillsammans med Lunds domkyrkas orgel - Sveriges största. Columbarium Kyrkan har sedan 1961 ett columbarium med adressen Karlavägen 13. Ett kolumbarium är en lokal där urnorna med kremerades aska förvaras. I Engelbrekts columbarium finns plats för 6000 urnor. Sveriges första och Nordens största columbarium finns för övrigt i Gustaf Vasa kyrka vid Odenplan. Det invigdes 1924 och har idag plats för 35 000 urnor I Engelbrekts columbarium finns bl.a. nobellpristagaren i fysik, Karl Manne Georg Siegbahns stoft. Han gick gymnasiet på Norra Real, fick Nobelpriset för sina röngenspektroskopisa upptäckter 1924. Han dog 1978 92 år gammal. Lärkstaden före Engelbrektskyrkan var byggd. Gissningsvis är bilden tagen kring sekelskiftet 1900. Eftersom vann arkitekttävlingen 1906 och kyrkan invigdes 1914, är bilden antagligen från kring 1910. Till höger finns byggnadsställningar för tornet och i bakgrunden syns Norra Real. Engelbrekt Engelbrektsson ledde upproret mot Eriks trupper. Framgångarna uppmuntrade adelsmän och prästerskapet ansluta sig till upproret och det utvecklades till något av ett frihetskrig. Efter en vapenvila lovade den danska kungen Erik respektera Sveriges konstitutionella rättigheter, men de löftena höll han inte och kriget återupptas. 1436 intar Engelbrekt Stockholm, men nu kom han i konflikt med adeln istället och fick bl.a. Magnus Bengtsson som fiende. Han lyckades också ta livet av Engelbrekt och därmed var Engelbrekts karriär som martyr och helgon beseglad och svenskarna fick moralisk styrka avsätta Erik 1439. I början av 1900-talet var han alttså nationalhjälte och hyllades med gatunamn, skolor och kyrkor. Lönnberg, Patrick, Lärkstaden 16
Engelbrektsskolan På Valhallavägen 76 finns en av Stockholms största grundskolor, Engelbrektsskolan ritad av arkitekterna Ernst Haegglund och Konrad Elméus. Den invigdes 1902 och hette då Hedvig Eleonora Norra Folkskola och var dimensionerad för 2400 elever. Så många har det dock aldrig varit där. Idag är det knappt tusen elever i skolan. 1906 fick den namnet Engelbrekts folkskola. En originell sak med skolan var att man 1915 byggde en takterrass där tuberkolossjuka barn undervisades. Som mest var det femti barn som satt där och huttrade. Den friska luften skulle göra dem gott, trodde man. Tjocka överdragskläder och halmskor skyddade mot kylan, och varmvattenkrus i trälådor användes för att värma fötterna. Undervisningsformen pågick fram till 1950-talet. Källa: Wikipedia Nedan som Engelbrektsskolan ser ut idag Engelbrektsskolan som den nybyggd såg ut 1901. År 1942 bygdes skolan om. Fasaden och taket fick då dagens fortfarande pampiga men enklare utfomning. Bilden kopierad från Wikimedia,men retuscherad och restaurerad av P. Lönnberg Tyska skolan Tyska skolan Stockholm även kallad DSS (Deutsche Schule Stockholm), belägen på gården till Karlavägen 25, grundades 1612. Den är också den näst äldsta tyska skola utanför Tyskland. Tyska skolan grundades 1612 av den tyska församlingen i Stockholm, men det tog några decennier innan den tagit form. Stockholm International School, SIS Finns sedan 1976 på Johannesgatan 18. SIS är en engelskspråkig skola med undervisning från förskoleklass till gymnasiet. Skolan grundades 1951 för att erbjuda utbildning för barn till utländska diplomater och svenskar som söker en internationell utbildning. Skolan har c. 500 elever från totalt ett 50-tal lände. All undervisning sker på engelska. Skolans årsavgift är över 100 000 kr per år. Källa: Wikipedia Intill Sankt Johanneskyrkan finns Stockholm Internatinal School finns i den gamla Brummerska skolan som var fram till 1929 en kristen flickskola grundad 1862. Byggnaden uppfördes 1896-97 (arkitekt Sam Kjellberg), men byggdes om 1948. Från början fanns skolan i Gamla Stan, men flyttades 1953 till Karlavägen efter att ha varit stängd sedan andra världskrigets slut. Idag har skolan såväl grundskole- som gymnasiekurser. Lönnberg, Patrick, Lärkstaden Tyska skolan på Karlavägen 17
V A S A S T A N Vasastan kallas området mellan Birger Jarlsgatan och Karlsbergs sjön. Astrid Lindgren bodde 70 år av sitt liv i området (Dalagatan 46) och flera filmer förknippas med stadsdelen, t.ex. Karlsson på taket, Mannen på taket och En kärlekshistoria. Filmen Sista ring, 1955, är väl ingen större succe, men intressant för Norra Real genom att stora delar av den spelades in där. Museeisalen byggdes upp för den inspelningen. Odengatan 31, 33 Fsatigheterna längs Odengatan i det kvarter, Roslagen, som Norra Real finns i, är dels från 1930 (Odengatan 33) och 1992 (Odengatan 31). På Odengatan 31 fanns tidigare ett tvåvåningshus, som också var byggt 1930. PÅ Odengatan 31 fanns redan 1941 en Konsumbutik som var först i Sverige med självbetjäning. Detta nya amerikanska sätt att handla slog då inte riktigt igenom och under krigsåren upphörde butiken p.g.a. varubrist. År 1947 öppnades den dock igen och nu gick det bra. En reklamfilm från 1947 finns på Konsums webplats http://www.coop.se/globala-sidor/omkf/kooperativ-samverkan/var-historia1/tidslinjen/1930-1960/1947/genombrott-for-snabbkop/ Sveriges första snabbköp på Odengatan 31 Närmast Odengatan 31, byggt 1992. Här fanns tidigare en tvåvåningsbyggnad. Konsum kan stoltsera med att vara Sveriges första Självbetjäningsbutik. Till höger Odengatan 33, byggt 1930. Lönnberg, Patrick, Vasastan 16
Sveabron - bron som finns men inte syns Sveabron blev klar1897. På 1800-talet var Sveavägen en smal gata och gick ned i en sänka under Odengatan.. Man hade tänkt sig en enkel träbro, men Skånska Cement erbjöd sig att bygga en bågbro av betong med en spännvidd på 8 meter för endast 1800 kr och tog hem kontraktet. I början av 1920-talet höjde man Sveavägen upp till Odengatans nivå, men den gamla bron fick ligga kvar som fyllning. Sveabron finns alltså fortfarande kvar under asfalten i korsningen Sveavägen/Odengatan. På 1950-talet konstaterades genom provborrningar att massorna hade satt sig och att det uppstått ett cirka en meter högt hålrum under brovalvet. Med tanke på den tunga trafiken över korsningen beslöt man att fylla håligheten med betong. Nedan: Den stora bilden visar Sveabron när den byggs 1897. Tulegatan 16. Idag finns Norra Reals omkädningsrum där de här rucklet står. När bilden är tagen, finns ingen uppgift om, men en gissning är vid sekelskiftet. Till vänster: Den smala Sveavägen, eller Badstugatan som den hette när bilden togs 1903. Ovan: Bilden är tagen 1906. Vi ser spårvagnsspåren över bron, Observatoriekullen och att arbetena med Observatorieparken påbörjats. Lönnberg, Patrick, Vasastan 17