Församlingsinstruktion Solna församling

Församlingsinstruktion Solna församling

innehåll namnet Solna Historisk snabbexposé Omvärldsanalys: närvärldsbeskrivning: Solna stad Folkmängd och ålder Invånare och förvärvsarbete Internationellt Vänorter Solna nationalparksstaden Solna utbildningsstaden Solna idrottsstaden De troendes Solna Svenska kyrkan i Solna Vad värderar medborgarna? Församlingens organisation Organisationsplan Personalstat Regler för fortbildning av personal Domkapitlets regler 4 5 8 8 8 9 9 10 11 11 12 13 13 14 14 15 16 16 församlingens grundläggande uppgift: måldokument: församlingens verksamhetsidé uppföljning undertecknat Gudstjänst Undervisning Diakoni Mission Ekumenik Religionsdialog Finskspråkigt arbete Teckenspråkigt arbete Arbete på samiska Tillgänglighet Miljöansvar Församlingsexpedition Information Gudstjänst Sjukhuskyrkan Musik/kultur Vandringar/skolverksamhet Barn och familj Konfirmand/ungdom Vuxenarbete Senior 18 20 21 22 23 23 24 25 25 25 25 26 27 28 29 30 31 32 34 35 36 37 37 37 3

INLEDNING En församlingsinstruktion är ett styrdokument som beskriver hur en specifik församling gestaltar Svenska kyrkans grundläggande uppgift. Den utarbetas av kyrkoherde och kyrkoråd var för sig och godkänns av domkapitlet som har ett tillsynsansvar för att kyrkoordningen skall följas. Solna församlingsinstruktion har försökt att ta hänsyn till historien och nutiden, våra resurser och Stockholms stifts domkapitels anvisningar, som återfinns på sidan 16. Solna 1913. 4 Namnet Solna Vattnet var större förr. Huvuddelen av Solna socken/församling omfattade ett mycket större område än idag nämligen det som i dag är Stockholms malmar, Djurgården, halva Lidingö samt Sickla i Nacka. Huvuddelen av Solna församling var alltså en skärgård. Namnet Solna hette från början Solnö eller Solö. Olov von Dalin härleder namnet som bildat av Sol eller Soln, vilket skulle betyda sjö eller strand. Om detta stämmer, så framstår Stadens vapen med sin sol som byggt på en missuppfattning. Denna missuppfattning kan enligt Solna stads hemsida ha startat med att Solna kyrkas kyrkotorn fick en ny prydnad 1723 i form av en sol.

Historisk snabbexposé Solna är en av Sveriges mest expansiva kommuner i ett av Sveriges hetaste områden, storstockholm. Under större delen av Solna församlings existens, som kan härledas till åtminstone 1180-talet då rundkyrkan byggdes, har närheten till Stockholm och kungahuset inneburit att gränser flyttats på olika sätt vilket erbjudit Solna församling både möjligheter och problem. Denna inledning vill i korthet lyfta fram några datum och händelser från historien som får utgöra en bakgrund till de överväganden och vägval angående kyrkans grundläggande uppgift och olika målsättningar som presenteras i Solna församlings församlingsinstruktion. 5

6 1100-TALET Avsätts mark till kyrka och prästgård. Rundkyrkan restes förmodligen på 1180-talet och antas tillsammans med Bromma och Munsö och möjligen kastalen i Tre Kronor förutom sina kyrkliga funktioner också ha ingått i ett slags bevaknings/försvarssystem kring de viktiga vattenlederna. År 1187 påstås Stockholm ha grundats enligt ett dokument skrivet av Franciskanerna i Visby år 1420. 1200-TALET Omkring år 1250 ger Birger Jarl samhället på holmen stadsrättigheter. Därmed får Solna församling och socken en konkurrent med växtkraft och vars särskilda omständigheter med invånare, klosterstiftelser och kungahus påverkat och påverkar Solna fram till våra dagar. 1300-TALET År 1305 nämns Solna i ett brev från Sigtuna där det talas om en parochie dicte Solnö (en församling kallad Solnö). Att församlingen existerat tidigare framgår av en anteckning från 1314 som beskriver en visitation som ärkebiskop Nicolaus Allonis genomförde år 1303. Under detta århundrade byggs kyrkan ut med ett långhus i väster och kryssvalv slås i koret med en form som liknar Riddarholmskyrkans. 1400-TALET Rekonstruktion av Solna kyrka på 1200-talet. År 1446 tvistar kung Kristoffer av Bayern med ärkebiskop Nicolaus Ragvaldi om patronatsrätten till kyrkan, vilken då kallas S:t Jacobi och S:t Martini kapell. Efter reformationen är församlingen i så gott som obruten följd antingen regalt eller patronellt pastorat med kungen som patronus i egenskap av ägare till nuvarande Ulriksdals och Karlbergs slott. Albertus Pictors målningar kommer till i kyrkan och det nyanlagda vapenhuset i söder. Statyn av S:t Martin av Tours och Madonnan kommer på plats i Solna kyrka, vars långhus byggs ut och förses med en ny sakristia. 1500-TALET År 1529 läggs Solna församling av Gustav Vasa ihop med S:t Nicolai församling, dvs det som idag är Gamla stan och Storkyrkan. Sveriges reformator Olaus Petri är kyrkoherde under perioden 1539-1552. Järva och Bergshamra som tidigare tillhört Sollentuna socken införlivas med Solna. 1600-TALET Under 1600-talet flyttas Solnas gränser norrut på grund av Stockholms behov av mark. Drottning Kristina avsöndrar Solna församling inklusive Munkelägret (nuvarande Kungsholmen), från S:t Nicolai den 23 maj 1636. År 1637 byggs Karlbergs slott och 1644 Jakobsdals slott. Karl XII:s bror Ulrik dör och år 1684 byter slottet namn till Ulriksdals slott. Solnas frihet blir kort, då församlingen år 1671 kopplas ihop med Kungsholmens nybildade församling. Under 1670-talet blir Magnus Gabriel de la Gardie en viktig mecenat för Solna kyrka, som restaureras under åren 1673-74. Efter renoveringarna blir Solna kyrka en populär begravningskyrka, vilket visas av de epitafier och huvudbanér som placeras i kyrkan under detta århundrade. 1700-TALET År 1701 utvidgas kyrkogården och drottning Ulrika Eleonora låter uppföra bogårdsmur. År 1723 år drabbas Solna kyrka, prästgården och kaplansgården av brand. Bostadshusen brinner ner till grunden, tornhuv och kyrktak brinner ner till murarna. Kyrkan repareras, tornet ersätts och klockorna som tidigare hängde i ett separat torn flyttas till det nya tornet. Prästgården och kaplansgården byggs 1726 med starkt stöd av Ulrika Eleonora. Under detta århund- rade anläggs Hagaparken som engelsk park. Stor betydelse för utformningen av parken hade arkitekten Fredrik Magnus Piper. År 1772 låter Gustav III bygga Gamla Haga som sommarbostad. År 1792 blir Karlbergs slott krigsakademi. 1800-TALET År 1800 blir Solna på nytt en egen församling. Johan Olov Wallin är kyrkoherde under åren 1809-1812. Prästgården byggs till. Befolkning från Stockholm börjar etablera sig i Hagalund och Huvudsta. År 1899 blir Hagalund municipalsamhälle. 1900-TALET År 1903 blir Huvudsta municipalsamhälle. År 1906 färdigställs Hagalunds kyrka efter stora frivilliga insatser. År 1907 börjar exploateringen av Råsunda. År 1943 får Solna stadsrättigheter. Befolkningen ökar kraftigt under 1950-talet och uppgår 1 januari 1962 till 52.140 personer. Efter beslut av Kunglig Majt den 27 april 1962 delas församlingen den 1 januari 1963 i två delar Råsunda och Solna, samtidigt som en ekonomisk samfällighet bildas. Administrationen flyttar in i det nybyggda stadshuset år 1963. Löftets kyrka byggs år 1961. Bergshamra kyrka byggs år 1962 och Råsunda kyrka byggs som ny församlingskyrka i Råsunda församling år 1968. 2000-TALET I och med kyrka-stat-reformen år 2000 sjunker andelen kyrkotillhöriga av befolkningen på ett påtagligt sätt. Antalet kyrkliga handlingar är dock fortsatt högt och efterfrågan på församlingens förskolor är stor. Efter flera års utredande beslutar Stockholms stiftstyrelse att fr o m 1 januari 2008 återbilda Solna församling. Råsunda församling och den kyrkliga samfälligheten upphör och den demokratiska beslutsorganisationen förenklas. År 2007 flyttar såväl administration som stora delar av församlingsverksamheten in i Kyrkans Hus det tidigare tingshuset på Skytteholmsvägen 14 och ny kyrkoherde anställs.

Skytteholmsvägen i början av förra seklet. Skytteholmsvägen 1970-tal. Korsningen Solnavägen/Solna kyrkväg. Bandy på Rudsjön 1918. Falkenerarbostället cirka 1900. Filmstaden i mitten av förra seklet. 7

Omvärldsinventering med vissa slutsatser Solna stad Solna församlings gränser är identiska med Solna stad som utgör en egen kommun i Stockholms län. Till ytan är Solna kommun den tredje minsta i landet med sina drygt 19 kvadratkilometer. På den lilla ytan bor 66 909 personer (31/12 2009), vilket innebär att befolkningsmässigt intar Solna stad plats nummer 30 bland Sveriges 290 kommuner och invånarantalet ökar stadigt. I planerna de närmaste åren ingår byggandet av cirka 15 000 bostäder, främst i de nya områdena Frösunda, Västerjärva och Ulriksdal. År 2016 beräknas det finnas drygt 80 000 boende i Solna stad. Antalet arbetstillfällen i Solna är i stort identiskt med invånarantalet och pendlingen såväl in till som ut från Solna är stor, vilket möjliggörs av mycket goda kommunikationer. Solna stad präglas av tillväxt och framtidstro. De tio största arbetsgivarna är Stockholms läns landsting (Karolinska sjukhuset och nio vårdcentraler), NCC AB, Skanska Sverige AB, Karolinska institutet, Solna stad, PEAB Sverige AB, Pressens morgontjänst, EDB Business Partner AB, Hewlett Packard Sverige AB och IF Skadeförsäkringar AB. Medelinkomsten och utbildningsnivån i Solna ligger högre än riksgenomsnittet. Folkmängd och ålder 31/12 2009 Ålder Antal Andel av befolkningen Solna Andel av befolkningen Riket 0-6 5 568 8 % 8 % 7-17 5 027 8 % 13 % 18-24 5 848 9 % 9 % 25-44 24 795 37 % 26% 45-64 14 954 22 % 26 % 65-79 7 082 11% 13% 80 + 3 635 5 % 5 % Totalt: 66 909 100 % 100 % Invånare och förvärvsarbete 31/12 2009 Invånare och förvärvsarbete, cirka Antal Invånare 31/12 2009 66 909 Förvärvsarbetande Solnabor 34 876 Bor och förvärvsarbetar i Solna 9 000 Antal arbetstillfällen 70 774 Antal arbetsställen 8 500 Pendlar till Solna dagligen 61 705 Pendlar ut från Solna dagligen 25 807 Slutsatser Solna församling bör finnas närvarande där stora delar av befolkningen bor och ska därför skyndsamt undersöka möjligheter att etablera kyrkliga lokaler i de norra delarna av staden, Frösunda, Västerjärva/ Ulriksdal. Utrikes födda år 2009 Andel (%) av de boende i Män Kvinnor Totalt Solna I samband med detta arbete 24 Solna 25 församling 24 ska förutom Riket bör en översyn av Solna 14 en fortsatt 15 satsning 14 på barn församlings lokalbehov i och senioråldrarna försöka framtiden göras. uppmärksamma de behov och bredda kontakterna med den Solna församling ska finnas del av befolkningen som är med i olika nätverk för att yrkesverksam. kunna ta ansvar för den dagbefolkning som finns inom församlingens gränser. 8

Internationellt Sverige har under de senaste åren på många sätt kommit närmare världen och världen har kommit till oss! Detta har dels skett genom planerade beslut, som vårt medlemskap i EU, men också genom att människor sökt sig till vårt land på grund av krig, politisk oro och miljökatastrofer. I Solna stads integrationspolicy är arbete ett av de prioriterade områdena, både privata och offentliga. Enligt Länsarbetsnämnden har Solna låg arbetslöshet bland gruppen utomnordiska medborgare, men Solna stads ambitionsnivå är högre än så. Nämligen att arbetskraftsdeltagandet ska vara lika oavsett etnisk bakgrund. Flyktingmottagandet förväntas öka under de närmaste åren. Av den del av befolkningen i Solna som inte tillhör Svenska kyrkan, finns det skäl att anta att en större del tillhör gruppen utrikes födda. I Solna och i grannkommunen Sundbyberg bor ett relativt stort antal finländare. Slutsatser Solna församling bör bidra till integrationen genom att dels ha goda kontakter med kristna med annan etnisk bakgrund och andra kyrkofamiljer, dels ha goda kontakter med bekännare av annan tro. Det borde vara möjligt för Solna församling att i samarbete med Solna stad erbjuda introduktion på arbetsmarknaden, inspiration och kunskap kring detta kan hämtas från ett intressant projekt i Märsta kyrkliga samfällighet Integration i praktik. Solna församling bör samarbeta med Sundbybergs församling för att ta ansvar för den befolkning med finländskt ursprung som söker gudstjänstgemenskap, social stimulans och stöd vid livets vändpunkter. Vänorter Efter andra världskriget öppnades möjligheter för internationellt utbyte och Solna stad ingick sitt första vänortsavtal med Gladsaxe i Danmark år 1952. Andra orter som Solna stad har organiserat samarbete med är Ski, Norge, vänort sedan år 1955, Pirkkala, Finland, vänort sedan år 1980, Valmiera, Lettland, vänort sedan år 1991, Kalamaria, Grekland, samarbetsort sedan år 1997, Warszawa- Bemowo, Polen, samarbetsort sedan år 2001, Burbank, Kalifornien, USA, systerstadsförbund sedan år 1960. Såväl ur religionssociologisk som från geografisk-politisk synpunkt uppvisar orterna en intressant spännvidd. Här finns våra nordiska grannländer med sina stadiga demokratier och sina evangelisk-lutherska kyrkor. I vår geografiska närhet finns Lettland som ofta inte haft sitt öde i sina egna händer och som för inte så länge sedan var inlåsta i den sovjetiska intressesfären med sina olika kyrkotraditioner, där den evangelisk-lutherska kyrkan inte är oviktig. Den vackra Maria, Kalamaria präglas av sin grekiskt ortodoxa kyrkotradition. Vid ett första påseende kan den östliga kyrkotraditionen verka exotisk och långt borta från såväl den evangeliskt-lutherska som romerskt-katolska kyrkotraditionen som är mer västligt orienterad. En viktig sak att komma i håg är att såväl Svenska kyrkan och den ortodoxa kyrkan i Grekland är nationalkyrkor, det vill säga dominerande folkkyrkor som folkflertalet tillhör. Till sist har vi smältdegeln Burbank i Kalifornien i USA. Ett USA dit miljoner vände sig från förtryck och fattigdom i Europa. I dag är kyrkolivet lika omväxlande, rörligt och mångfacetterat som andra samhällssektorer. Vilken roll kyrkor och andra trossamfund kommer att spela i framtiden beror dels på om de är villiga att ta samhällsansvar och visa ödmjukhet mot människor av annan Gudstro eller ingen tro alls och dels på om beslutshavare låter kyrkor och trossamfund verka öppet och ansvarsfullt i det offentliga rummet. Slutsats Solna församling bör undersöka möjligheterna att på olika sätt bidra till och ta del av det utbyte som sker med Solna stads vänorter, samarbetsorter och systerstadsförbund. Av särskilt intresse är de nordiska städerna och Lettland. 9

Slutsatser Solna nationalparksstaden En tredjedel av Solnas yta upptas av nationalparken, som med sina stora parker och vackra byggnader är ett uppskattat område för fler än Solnas invånare. Solna församling har historiskt goda kontakter med hovet och Ulriksdals slott. Varje år firas Hagadagarna med Solna stad som huvudarrangör. I anslutning till Nationalparken ligger några av Solnas viktigaste turistmå Ulriksdals slott, Confidencen, Haga Brunnsviken vid Polska udden. slott och Stallmästargården. Som närmaste grannar med parken ligger Norra begravningsplatsen, Ulriksdals begravningsplats och Solna kyrkogård med Solna kyrka och den kringliggande kyrkbyn som idag är relativt glest besökt av turister. Det som sker i dag är dels kyrkogårdsvandringar och kyrkvisningar vid några tillfällen per år, till exempel på Stadens dag i september. FOTO: CHRISTER JOELSSON Solna församling bör synas mer också i denna miljö, dels genom att samarbeta med slottsförvaltningen när det gäller det utåtriktade programmet på Uriksdals slottskapell, dels med medverkan på Hagadagarna. Solna församling bör verka för att stärka Solna kyrka och kyrkogård som besöksmål genom ett närmare samarbete med Solnadals värdshus och genom att utnyttja marken mer effektivt än i dag, så att vi dels möjliggör fler besökare och dels säkrar Solna kyrkas underhåll genom intäkter från markförsäljning.

Match mellan kyrkan och kommunen, på gamla fotbollsstadion i Råsunda, den 4 oktober 1931. Solna utbildningsstaden Inom Solna stads gränser finns utbildningar på olika nivåer, från förskola, över grundskola, gymnasieutbildningar till eftergymnasial utbildning i form av Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Karolinska Institutet, Polishögskolan och Militärhögskolan Karlberg. Församlingen är närvarande med personal bland annat genom sjukhuskyrkan och universitetskyrkan. Slutsats Solna församling ska utveckla möjligheterna att bidra till utbildningsväsendet genom att dels själv bedriva utbildning och dels genom att på olika sätt närvara på och samverka med skolor och utbildningsinstitutioner. Solna idrottsstaden I Solna är idrott viktigt. Intresset för AIK tar sig ibland närmast fantastiska uttryck. Men här finns också mycket annat på både breddidrottens som toppidrottens arenor. I föreningslivet dominerar idrottsföreningarna när det gäller antal medlemmar. Detta gäller också yngre tonåringar. Slutsats Solna församling bör undersöka möjligheterna till närmare samarbete med idrottsrörelsen t.ex. när det gäller konfirmationsundervisningen. 11

Vy från Hagalund, över Rudviken och Skytteholm, med Stadshuset till höger. 12 De troendes Solna I Solna finns fler kyrkor och samfund representerade. Förutom mer traditionella frikyrkor som Missionskyrkan och Pingstkyrkan så finns här olika etniska grupper representerade från exempelvis Rumänien, Grekland, Etiopien och Eritrea. I Solna finns också många människor som representerar andra religioner. Den största gruppen är med all säkerhet den muslimska gemenskapen. Slutsatser Solna församling bör ta ett initiativ så att ett lokalt kristet råd bildas, gärna i samverkan med Sundbyberg. Ett namn på detta råd skulle exempelvis kunna vara Solna-Sundbybergs kristna råd. Solna församling bör hitta en praktisk struktur för att befrämja samtalet kring gemensamma angelägenheter som exempelvis begravningsfrågor och äktenskap. Av vikt under kommande år är att anpassa Ulriksdals begravningsplats så att det passar olika religioner och även de som saknar religiös identitet. Solna församling bör också främja möjligheter för boende i Solna av olika kulturell och religiös bakgrund att mötas under vänskapliga former.

Svenska kyrkan i Solna Drygt 60 % av befolkningen har sin kyrkotillhörighet knuten till Svenska kyrkan. Andelen förväntas sjunka inför den period av inflyttning som väntar de närmaste tio åren. Efterfrågan på dop, vigslar och begravningsgudstjänster är ökande och innebär att väntetiderna kan bli långa trots att exempelvis Solna kyrka har öppet sju dagar i veckan. I dagsläget har församlingen tre heltidsförskolor, två öppna förskolor och en deltidsförskola. Församlingen har flera fastigheter i attraktiva delar av Solna stad. I en del av dessa fastigheter bedriver vi ingen eller en mycket liten egen verksamhet. Sedan många år har Solna församling goda kontakter och ett gott samarbete med Solna stad. Detta samarbete underlättades då Råsunda församling och Solna församling hade sina administrativa lokaler inhysta i Stadshuset. Solna församling är demokratiskt styrd. De beslutande församlingarna utses i allmänna val. Detta innebär att Solna församling har företrädare från de partier som är aktiva i kommunpolitiken. Slutsatser Hösten 2007 flyttade Solna församling in i gamla tingshuset på Skytteholmsvägen 14. KYRKANS HUS För att hålla uppe medlemsantalet så mycket som möjligt är det viktigt att prioritera de kyrkliga handlingarna och vårt utbud till barn, ungdomar och deras familjer. För att kunna ha några resursstarka verksamhetscentra och framför allt för att kunna starta nytt i norra delarna av staden bör en utredning ske om vilka lokaler som ska behållas i framtiden. Solna församling vill vara en aktiv och ansvarstagande aktör i Solna stad också i framtiden. Därför bör vi fortsätta att på olika nivåer odla samråd och goda kontakter med företrädare för Solna stad. Ett bra samarbete är viktigt för att upprätthålla de stora partiernas vilja till helhetsansvar för Svenska kyrkan genom att besluta om kyrkopolitiska program och ställa kompetenta beslutsfattare till tjänst. Vad värderar medborgarna? Nedanstående uppgifter är hämtade från en värderingsjämförelse utförd av Nordic Scan som återfinns i SEB:s rapport från 2008: En titt i plånboken hos 60-talisterna. Slutsats Innan Solna församling gör stora satsningar inom olika åldrar och för olika behov så är det viktigt att ta del av medborgarnas faktiska värderingar och behov genom att ta del av olika undersökningar och mätningar. 13

Närvärldsbeskrivning Församlingens organisation Solna församling har från den 1 januari 2008 en ny organisation. Organisationen speglar återgången till ett enförsamlingspastorat, efter drygt fyrtio års samverkan med Råsunda församling i en kyrklig samfällighet. Solna kyrkofullmäktige är beslutande organ och avgör frågorna om mål och ekonomi för församlingens verksamhet. Kyrkofullmäktige utser kyrkorådet, församlingens verkställande organ, som tillsammans med kyrkoherden styr och leder församlingens arbete. Kyrkofullmäktige utser också valnämnden, som ansvarar för att kyrkoval genomförs på lokalplanet vart fjärde år, och kyrkogårdsnämnden som har ansvar för begravningsverksamheten och kyrkogårdsförvaltningens serviceverksamhet. Revisorerna granskar på fullmäktiges uppdrag räkenskaper, verkställande organ och förvaltning. Valberedningen nominerar ledamöter till de organ som kyrkofullmäktige utser. Kyrkorådet utser kyrkoherden efter samråd med domkapitlet. Man utser också kanslichef och kyrkogårdschef. Kyrkoherden leder församlingens arbete. Kanslichefen ansvarar för administration/ekonomi och fastighetsförvaltning. Kyrkogårdschefen leder och ansvarar för kyrkogårdsförvaltningens arbete. Samtliga tre chefstjänstemän är direkt underställda kyrkoråd/kyrkogårdsnämnd och samverkar i en ledningsgrupp. Respektive chef anställer och lönesätter underställd personal. Gruppen ansvarar gemensamt och individuellt för beredning av ärenden till kyrkoråd och kyrkogårdsnämnd och är arbetsgivarrepresentanter i församlingens arbetsmiljökommitté. Församlingens verksamhet är indelad i olika team, en del är verksamhetsdrivande, andra har stödjande karaktär. Teamorganisationen ansluter till traditionell verksamhetsindelning i en verksamhet som inte baseras på distrikt. I ett föränderligt samhälle behövs en flexibel arbetsorganisation. Teamen och deras arbetsuppgifter förändras över tiden och erbjuder en möjlighet till variation för medarbetarna. Teamorganisationen är en platt organisation, med kyrkoherde och övrig ledningsgrupp nära de olika teamen och med få mellanchefer. I varje team finns en teamledare. Samtliga teamledare har samordnande funktion, en del har dessutom budget- och personalansvar. Organisationsplan 14

Personalstat I församlingens personalstat för år 2009 finns vidstående befattningar inrättade. Beroende på förändringar i behov och andra omständigheter kan tidvis olika befattningar hållas obemannade. Antalet befattningar är omräknat till heltidsanställningar. Assistent, ekonomiassistent, löneassistent 8,40 Barnskötare 8,50 Fastighetsförvaltare 1,00 Förman, kyrkogårdsarbetare, inkl säsongsanställda 17,70 Församlingsassistent 6,00 Församlingshemsvärd, ekonomibiträde 3,50 Förskolechef 2,00 Förskollärare 11,00 Förste vaktmästare, vaktmästare 6,00 Informationssekreterare -assistent 3,00 Kamrer 1,00 Kanslichef 1,00 Komminister 14,00 Kyrkogårdschef 1,00 Kyrkoherde 1,00 Lokalvårdare 1,00 Organist, församlingsmusiker 6,51 Sjukhusassistent, diakon 7,00 Utredningssekreterare 2,00 Omräknat till antal heltidsbefattningar 101,61 En övergripande fördelning av befattningarna på de olika teamen/ verksamhetsområdena kan göras enligt vidstående. 15

Regler för fortbildning av personal Församlingen följer de riktlinjer för personalutbildning och personalutveckling som träffats mellan Församlingsförbundet och personalorganisationerna. Som ett riktvärde gäller en anslagstilldelning motsvarande minst fem utbildningsdagar per anställd och kalenderår. Inför församlingssammanläggningen 080101 genomfördes en omfattande kartläggning av samtliga anställdas utbildningsnivå och behov av kompetensutveckling. Kartläggningen har bl.a. resulterat i en planering av riktade utbildningsinsatser de närmaste åren bl.a. inom området för datakunskap där en första etapp kommer att genomföras under 2009. Vidare planeras insatser för höjande av den allmänna kunskapsnivån bland anställda och även förtroendevalda för vår kyrka och dess historia. De individuella utbildningsbehoven fastställs i huvudsak i samråd mellan den anställde och närmaste chef vid årliga PU-samtal. Prioriteringar sker efter samråd i bl.a. kollegier och ledningsgrupp. Domkapitlets regler Här följer en kort sammanfattning av de regler som domkapitlet i Stockholms stift har utfärdat och som Solna församling följer: 1) Domkapitlet erinrar om Kyrkoordningens bestämmelser att huvudgudstjänst skall firas i varje församling alla söndagar och kyrkliga helgdagar. 2) Domkapitlet har kommenterat Kyrkoordningens bestämmelse av annan gudstjänstordning. I huvudgudstjänst får vid ett visst tillfälle eller under en viss tid användas någon annan gudstjänstordning eller musik än den som ingår i Den svenska kyrkohandboken och andra psalmer och församlingssånger än de som ingår i Den svenska psalmboken, jämte tillägg. Domkapitlet framhåller att detta endast får ske undantagsvis och med tydlig motivering. 3) Domkapitlet har beslutat att huvudgudstjänst med nattvard skall firas minst 24 gånger under ett kyrkoår. 4) I Kyrkoordningen finns bestämmelsen om att en gudstjänst tillsammans med annan församling i ett annat kristet samfund får firas som huvudgudstjänst om kyrkorådet medger det. Innan kyrkorådet fattar sådant beslut skall samråd ske med församlingens präster och musiker. Tillstånd skall inhämtas från domkapitlet. 5) Domkapitlet påminner om bestämmelserna i Kyrkoordningen om samråd angående huvudgudstjänstens uppbyggnad och utformning samt gudstjänstplan. Det framhålls att beslutet om gudstjänstplan skall FOTO: CAROLINE HEDIN fattas av kyrkoherden, men det är samtidigt nödvändigt att det finns ett väl fungerande samråd. Vid oenighet mellan kyrkorådet och kyrkoherden om gudstjänstplanen får ärendet föras till domkapitlet för beslut. 6) Domkapitlet har kommenterat Kyrkoordningens bestämmelser om vem som får leda församlingens gudstjänst. För Solna församlings del så har detta endast betydelse därigenom att det krävs tillstånd för gästpredikanter som inte är präster. Sådant tillstånd kan ges av stiftets biskop eller församlingens kyrkoherde. 7) Domkapitlet har beslutat att riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, fastställda av biskopsmötet skall gälla i Stockholms stift. Endast präst eller församlingspedagog i Svenska kyrkan eller person med minst motsvarande formell teologisk och/eller pedagogisk utbildning och som tillhör Svenska kyrkan kan vara konfirmandlärare med ansvar för egen grupp inom Stockholms stift. Avsteg från riktlinjerna t ex när det gäller konfirmandålder kan medges av domkapitlet, om särskilda skäl föreligger. 16 Biskop Eva Brunne är ordförande i domkapitlet. 8) Domkapitlet påminner om Kyrkoordningens bestämmelse om att det i varje församling skall finnas anställd minst en kyrkomusiker med behörighet som organist eller kantor.

Församlingens grundläggande uppgift Inledningen till kyrkoordningens andra avdelning beskriver församlingens uppgift på följande sätt: Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift. (KO s.48) 17

Gudstjänst KÄNNETECKEN: CENTRUM VARIATION MÖTESPLATS TRADITION FÖRNYELSE Gudstjänst i Hagalunds kyrka.

Biskop emerita Caroline Krook och Solnas kyrkoherde Johan Engvall efter mottagningsgudstjänsten i Solna kyrka. Gudstjänsten är centrum i församlingens liv och verklighet. I gudstjänsten uttrycks svenska kyrkans tro, lära och liv. Tillsammans och i obruten följd med tidigare generationer får vi ta del av Ordet och sakramenten, men också uttrycka vår tids glädje och oro genom förkunnelse, psalmsång, förbön och andra uttryckssätt. Huvudgudstjänst firas som regel i fyra av församlingens kyrkor varje söndag. I dessa kyrkor förekommer också veckomässor och musikgudstjänster under veckans andra dagar. I Kyrkans Hus firas olika gudstjänster varje veckodag, såsom morgonbön, veckomässa och andakter. Meditation och dans erbjuds också. Med våra förskolor firas vardagsgudstjänster med föräldrar och barn. Församlingen har fem kyrkor; Solna, Råsunda, Bergshamra, Hagalund och Löftets kyrka. Den sistnämnda hyrs för närvarande ut till två gudstjänstfirande församlingar och till Hela människan RIA Solna-Sundbyberg. Dessa olika rum ger olika förutsättningar och möjligheter till gestaltning och liturgisk utformning, vilket är en rikedom att glädjas över och ta till vara i framtiden. I Solna församling vill vi vårda och utveckla en god förkunnelse genom textstudier och teologiska samtal inom prästkollegiet varje vecka. I Solna församling utförs cirka tusen kyrkliga handlingar per år. Vi prioriterar det personliga samtalet och den goda förberedelsen för att genomföra dem så att de både blir en församlingsgudstjänst och en familjehögtid. Musiken och sången bidrar med sina klanger och toner till djup och relevans åt våra gudstjänster. Genom sin rikedom ger den möjlighet att gå från det enkla och lågmälda till det högtidliga och starka. Musiken tydliggör sambandet med tidigare generationers gudstjänstfirande och riktar sig samtidigt framåt mot den himmelska lovsången. Därför är det nödvändigt att både vårda traditionen och utveckla nya musikaliska uttryck sida vid sida. Församlingen vill genom att använda både egenproducerad och externt nyskriven musik öka såväl variation som tillgänglighet för människor i olika åldrar som söker sig till våra kyrkor. För församlingens vidare beskrivning hänvisas till måldokumentet, punkt 3 gudstjänstliv. 19

Undervisning 20 KÄNNETECKEN: Heltidsförskolan i Huvudsta gamla slott. INNEHÅLL MÖTE INSIKT RESPEKT DIALOG Församlingen vill utifrån en kristen människosyn och en medveten pedagogisk grundhållning gå livsvägen tillsammans med människor och under vandringen peka på Jesus Kristus. Församlingen vill erbjuda mötesplatser, utbildning och stimulans som syftar till såväl andlig som mänsklig växt. I mötet med barn och ungdomar vill församlingen erbjuda såväl trygga grupper som öppna verksamheter för barn, ungdomar, vuxna och seniorer. Församlingen har för närvarande tre heltidsförskolor med åttio platser; Glädjen, Huvudsta gamla slott och Näckrosgården. Dessutom finns en deltidsförskola; Hannebergsgården och två öppna förskolor; Kyrkans Hus och Ulriksdalsgården. I församlingen finns en rullande tvåårig ledarutbildning där rekryteringen sker från ungdomsgrupp och konfirmandgrupper. Församlingens skolarbete sker framför allt i form av vandringar med olika temata som anpassats till skolans undervisningsplan. Församlingen erbjuder ett spektrum av samtals- och studiegrupper utifrån olika livssituationer. Vid behov erbjuds också enskilda stödsamtal, själavård, korttidsterapier och rådgivning. För församlingens vidare beskrivning hänvisas till måldokumentet, punkt 6 barn och familj, punkt 7 vandringar och skolverksamhet, samt punkt 8 konfirmand/ungdom.