MÄNNISKANS TEXTER LITTERATUREN

Anders Lindqvist Karl Lindqvist MÄNNISKANS TEXTER LITTERATUREN Smakprov ur läromedlet

Studentlitteratur Skola och vuxenutbildning Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se KO P I E R I N G S F Ö R B U D Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Artnr 33713 ISBN 978-91-44-05982-2 AB 2011 Upplaga 1:1 Redaktörer: Malin Kågerman Hansén, Henric Arfwidsson, Tommy Lundahl

3 Innehållsförteckning Forntiden DE FÖRSTA KULTURERNA SAMHÄLLE OCH KULTUR Grekland 3600 323 f.kr. Athen demokratins födelse Greklands gudar Filosoferna Hellenistisk tid 323 31 f.kr. Alexandria Romarriket ca 750 f.kr. 476 e.kr. Den romerska republiken 509 31 f.kr. Det romerska kejsardömet 31 f.kr. 117 e.kr. Mellan hedendom och kristendom (117 476) Kristendomen tar över Utanför Europa Kina en orolig tid Indien kontakterna med väst Afrika ANTIKENS EPIK Grekland Trojanska kriget Homeros och hans epos Vad kännetecknar ett epos? Historieskrivning I fablernas värld Rom Vergilius Historieskrivning och biografi Kristendomens texter Utomeuropeisk epik Kina filosofins tröst Indien filosofi och kärlek ANTIKENS LYRIK Grekland den personliga lyrikens födelse Den antika lyrikens versmått Kärlek och hat, sexualitet, fest och glädje Sapfo antikens främsta lyriker Rom imitation och nyskapande Den personliga lyriken Den objektiva lyriken Utomeuropeisk lyrik Afrika Kina Indien ANTIKENS DRAMATIK Grekland regler och improvisation De dionysiska festspelen Tragedi Den grekiska teaterplatsen Spelstilen Aischylos, Sofokles och Euripides den grekiska tragedin utvecklas Den grekiska komedin Den romerska teatern Komedin Plautus och Terentius Sex och våld: mimarna tar över Det antika dramats undergång Utomeuropeisk dramatik Afrika Indien Östasien Medeltiden (476-1453) Medeltidens världsbild Kulturella världar MEDELTIDENS EPIK Kristen epik- att leva i två världar Hövisk epik äventyr och kärlek Folklig epik Arabisk epik helighet och fantasi Den isländska sagan Svensk epik Utomeuropeisk epik

4 MEDELTIDENS LYRIK Medeltiden kämparnas och våldets tid Den höviska kärlekens tid Smutsens och snuskets tid Utomeuropeisk lyrik MEDELTIDENS DRAMATIK Kyrklig dramatik återuppståndelsen Dramatik utanför kyrkan Utomeuropeisk dramatik Renässansen (1453-1600) Förändrade samhällen, förändrad kultur Utanför Europa RENÄSSANSENS EPIK Utomeuropeisk epik RENÄSSANSENS LYRIK Sonetter av många slag 1500-talets Sverige: psalmer och knittel Utomeuropeisk lyrik RENÄSSANSENS DRAMATIK Italien perspektivscener och pajaskonster Spanien dramats guldålder England Shakespeares tid Utomeuropeisk dramatik BAROCK OCH KLASSICISM Överdåd, fasa och tuktade former BAROCKENS OCH KLASSICISMENS EPIK Utanför Europa BAROCKENS OCH KLASSICISMENS LYRIK BAROCKENS OCH KLASSICISMENS DRAMATIK UPPLYSNING OCH FÖRROMANTIK 1720-1790 Kämpande optimister Upplyst envälde och riksdagsmakt Utanför Europa UPPLYSNINGENS OCH FÖRROMANTIKENS EPIK Frankrike upplysningens hjältar England- samhällsdebatt och nöjesläsning Tyskland litteraturens återkomst Sverige- i upplysningens tjänst Utanför Europa UPPLYSNINGENS OCH FÖRROMANTIKENS LYRIK Poesin folkets språk Johann Wolfgang von Goethe mångsidig kärleksdiktare Kvinnliga europeiska 1700-talspoeter Sveriges 1700-tal Bellmans och upplysningspoesins tid UPPLYSNINGENS OCH FÖRROMANTIKENS DRAMATIK Från franskklassicism till franska upplysningsmän Den upplysta dramatiken Johann Wolfgang von Goethe teaterchef, nationalförfattare och förromantiker Den nya tidens skådespelare Kvinnlig dramatik under 1700-talet Utanför Europa ROMANTIKEN 1790-1830 Vad var romantiken? Reaktion, nationalism - och de första stegen mot en ny tid Utanför Europa ROMANTIKENS EPIK Frankrike främlingskap och popularitet England - berättandet tar nya vägar Tyskland- sagor och vilda romaner Ryssland patriotism och känsla Sverige en ny prosa växer fram Övriga Norden- sagor och epos Utanför Europa ROMANTIKENS LYRIK Den engelska romantiska lyriken natur, egensinnighet, politik och skönhet Melankoli,natur, saga och hjältar Sverige etablerade romantiker och egensinniga genier Utanför Europa ROMANTIKENS DRAMATIK Tyskland den romantiska dramatikens vagga Frankrike Victor Hugos och boulevardteaterns

5 romantik Norden sagor, längtan och desillusion MODERNISMEN 1890-1945 Ismernas tid Maskinåldern MODERNISMENS EPIK Frankrike yttre och inre verklighet England- gamla och nya världar Tyskland från krig till krig Sovjetunionen att välja sida Sverige- hembygden och världen Övriga Norden Utanför Europa EFTERKRIGSTIDENS LYRIK Europa vad gör vi med lyriken? Sverige modernism och nyenkelhet Utanför Europa EFTERKRIGSTIDENS DRAMATIK 60-talsavantgardet Sverige frihet, ångest och barnteater Kvinnliga dramatiker tar plats på scenen Utanför Europa MODERNISMENS LYRIK Symbolismen hur mycket förstår vi? Futurismen i sällskap mot framtiden Apollinaire modernismens allkonstnär Expressionismen den desperata lyrikens uttryck Dadaism och surrealism jolifanto bambla och bevingade bläckfiskar T S Eliot och det öde landet Sverige kring sekelskiftet Utanför Europa MODERNISMENS DRAMATIK Symbolismen från verklighet till dröm Expressionismen - skrikdramatiken Den politiska dramatiken Utanför Europa EFTERKRIGSTIDEN 1945-2000 Kalla och varma krig i en ny värld Teknikens under Ångest, ansvar och ungdomsrevolt Sverige världen kommer allt närmare EFTERKRIGSTIDENS EPIK Frankrike över mitt öde bestämmer jag England samhället präglar dig Tyskland att gå vidare efter kriget Sovjetunionen författare är opålitliga Sverige- och världen

6

A N T I K E N 7 Forntidens högkulturer kunde du läsa om i föregående kapitel. De gav i sin tur kulturella impulser till den lilla bergiga sydeuropeiska halvö, som senare kom att kallas Grekland. Den låg vid en korsväg för handel och sjöfart, och med de kringseglande fartygen kunde också idéer och tankar smyga sig med i lasten. Dessa omformades sedan efter det egna samhällets speciella behov och så växte det antika Grekland fram, som vi brukar kalla den västerländska kulturens vagga.

44 samhälle och kultur A N T I K E N SAMHÄLLE OCH KULTUR Forntidens högkulturer kunde du läsa om i föregående kapitel. De gav i sin tur kulturella impulser till den lilla bergiga sydeuropeiska halvö, som senare kom att kallas Grekland. Den låg vid en korsväg för handel och sjöfart, och med de kringseglande fartygen kunde också idéer och tankar smyga sig med i lasten. Dessa omformades sedan efter det egna samhällets speciella behov och så växte det antika Grekland fram, som vi brukar kalla den västerländska kulturens vagga. klassiker n författare som skapat verk av bestående värde demokrati n demos folk + kratein - vara stark, härska olympiad n olympiados tidsrymd på fyra år filosofi n philos vän + sophia vishet psykologi n psyche själ + logos ord, tal, förnuft arkeologi n arché början, orsak + logos historia n historia efterforskning, undersökning fysik n physike något som avser naturen astronomi n astron stjärna + nomos lag,kunskap Hedersbeteckningen kommer av att det är härifrån vi har fått vårt samhällsskick och mycket av det vi kallar kultur. Det framgår inte minst av svenskans alla grekiska lånord, från demokrati till olympiad; ord för vårt tänkande som filosofi eller för utforskandet av vårt inre, psykologi. Studiet av världen igår, idag och i morgon: arkeologi, historia, fysik och astronomi. Eller de litterära grundformer vi använder oss av i denna bok: epik, lyrik och drama. (se Inledningen). s kultur uppstod i Grekland, övertogs sedan av romarna och spreds genom dem vidare, till länderna runt Medelhavet och upp genom Europa. De grekiska och de romerska författarna sågs som klassiker, som senare tiders författare skulle försöka efterlikna. Så började det västerländska kulturarvet träda fram, det som vi fortfarande i så hög grad är präglade av även här i Sverige. Grekland 3600 323 f.kr. På den grekiska halvön fanns redan från cirka 7000 f.kr. en åkerbrukskultur, men det var under bronsåldern, 3600 1050 f.kr., som handel och sjöfart växte fram. För utvecklingen av handeln blev två saker avgörande. Med grekerna fick mynten allmän användning och den opraktiska byteshandeln försvann. Lika viktig blev skriften. Från ett annat handelsfolk, fenicierna, övertog grekerna ett system med stavelseskrift som de i sin tur vidareutvecklade (se Språket). Läs mer om de grekiska staterna i webbdelen Välstånd och överbefolkning gjorde att grekerna med bosättningar och handelsstationer började kolonisera områden i Italien, Nordafrika och på Mindre Asiens västkust. Där kom de i konflikt med det väldiga persiska riket som från mitten av 500-talet f.kr. sträckte sig ända från Egypten till Indien. Under perserkrigen slöt sig alla greker samman och vid Marathon hejdades den persiska invasionen 490 f.kr. Efter slaget sprang en budbärare 42 195 meter till Athen med beskedet att staden var räddad. Sträckan är fortfarande densamma i dagens maratonlopp.

45 samhälle och kultur Donau Massalia Svarta havet Korsika Sardinien Byzantion Karthago Siracusa Miletos Medelhavet Athen Korinth Kyrene Kreta Cypern Jerusalem Det grekiska området omkring 700-talet f.kr. Områden koloniserade av greker Naukratis Nilen Athen demokratins födelse Under den här tiden var Grekland indelat i stadsstater. De bestod av en stad med tillhörande landsbygd. Mitt i de flesta städerna på en klippa låg akropolis, med de viktigaste templen. Nedanför fanns torg och bostäder skyddade av en mur. En av de mest framstående stadsstaterna var Sparta, som med sina hjältemodiga soldater hade spelat en avgörande roll under perserkrigen. Från 400-talet blev istället Athen hela Greklands dominerande handels- och kulturcentrum. Under denna klassiska tid utformades den athenska demokratin. Den gällde dock endast fria,vuxna män. Kvinnor, slavar och inflyttade från andra stadsstater hade inga politiska rättigheter. Tidigare hade det funnits många kvinnor som arbetade med läkekonst, men de förbjöds nu att studera. Möjligen fick de tjänstgöra som barnmorskor eftersom det hörde ihop med det som sågs som deras viktigaste uppgift i samhället: att föda barn. De fria manliga medborgarna avgjorde genom omröstningar hur staden Athen skulle styras. Det var också nästan uteslutande bland männen som kulturlivet fick sina utövare. Och sina välgörare. En orsak till ett rikt utbud av kultur är att i ett välmående samhälle behöver inte alla slita för den dagliga brödfödan. I det klassiska Grekland får vi våra första verkliga kulturarbetare, som alltså fick betalt för att utöva sitt yrke.

46 samhälle och kultur rapsod n rhapsodos sammanfoga + ode sång Trots att skriften nu utvecklats var litteraturen i första hand muntlig. Professionella underhållare, rapsoder, drog från plats till plats och berättade allt från verkliga krigsäventyr till sagor och myter. Det här blev en litteratur tillgänglig för alla greker vilken samhällsklass de än tillhörde. Ibland satte rapsoderna ihop egna långa och rytmiska berättelser till det vi kallar epos (se s. 62). 1 BERÄttANDet DÅ OCH nu Rapsoden kan jämföras med dagens rappare. Ta i grupper fram några moderna raptexter, lyssna på dem och diskutera sedan i hela klassen vad det kan vara i det här rytmiska sättet att berätta som är speciellt fängslande Sånger och uppläsningar av lyrik och körlyrik samlade stora skaror omkring sig. Dramat uppfördes för en väldig publik vid stora fester (se

s. 75). Att litteraturen blivit så populär gjorde att den började skrivas ner för att kunna bevaras för eftervärlden. Från 400-talet f.kr. börjar det förekomma texter i fler än ett exemplar, inte minst sedan Homeros epos utnämnts till den klassiska grekiska texten. 47 samhälle och kultur Greklands gudar Varje grekisk stadsstat kunde ha sin egen favoritgud, men alla tillhörde en gemensam gudavärld. På det grekiska berget Olympen härskade en brokig samling ledda av den ständigt otrogne Zeus och hans trogna maka, Hera. Där fanns hans dotter, Afrodite, som hade minst lika många äventyr som sin far. Apollon understödde diktning och musik, medan Ares var krigskonstens gud. I underjorden härskade Hades, bror till Zeus. En annan bror var Poseidon, havets gud. En syster var Demeter, skördekonstens gudinna. Ett undantag bland gudarna var Athena, eftersom hon inte hade någon mor. Hon föddes som en blixt ur sin fader Zeus huvud! Hon var staden Athens speciella skyddsgudinna. Detta är endast några exempel ur en mycket brokig skara av gudar. Dessutom växte gudavärlden hela tiden. Genom att gudarna gärna förälskade sig i vackra jordiska människor av båda könen uppstod snart ett myller av halvgudar. Och ett myller av historier. Den grekiska mytologin uppvisar en provkarta på spännande intriger med otrohet, svartsjuka, svek, hämnd eller måttlös åtrå och passion. Gudarna tillbads genom regelbundet återkommande fester, där de hyllades med offer och processioner exempelvis vid den årliga Dionysosfesten i Athen. Dionysos var fruktbarhetens och rusets beskyddare och son till Zeus och en jordisk kvinna. Vid festen förekom också dramatikertävlingar (se s. 87).

48 samhälle och kultur hybris n övermod, tro för mycket om sin egen förmåga Gudarna var mycket måna om sin värdighet. Många myter handlar om människor som försöker förhäva sig gentemot gudarna. De som trotsar dem uppvisar hybris och det kan ge fruktansvärda straff som följd. Däremot blandade sig gudarna själva gärna in i mänskliga angelägenheter och strider. Myterna har stor betydelse för alla forntida kulturers litteratur och det gäller verkligen antikens Grekland. Man kan kalla den grekiska gudavärlden en litteraturens väldiga förrådskammare. Ur den hämtade såväl epiker som dramatiker ämnena för det de ville berätta eller gestalta. 2 GUDAVÄRLDAR i VÄRLDen Det finns idag mängder av böcker och sidor på Internet som beskriver gudavärldar från skilda kulturer. Ta reda på vad exempelvis krigsguden eller skördekonstens gudinna heter i Egypten, Mesopotamien, Indien och Grekland och ge exempel på likheter och olikheter mellan dem Jämför dina exempel med kamraternas och samla en gudalista tillsammans i klassen. Läs mer om grekiska myter och gudar i webbdelen 3 Den GRekiSKA GUDAFAMILJen Texten ovan beskrev endast en del av den grekiska gudafamiljen. Leta reda på ytterligare några gudar och rita ett släktträd över deras inbördes relationer. Filosoferna I den här bokens inledning kunde du läsa om hur människan tidigt började fundera över alltings ursprung och om tillvarons mening och mål. När svaren på dessa frågor inte söktes i skapelsemyter utan i egna spekulationer om hur världen ser ut lades grunden till den tankeverksamhet vi kallar filosofi. De äldsta filosoferna beskrev världens uppbyggnad utifrån olika urämnen som vatten, jord, luft eller eld. Med atenaren Sokrates (469 399 f.kr.) blev filosofin något för den enskilda människan. Han gick omkring på gatorna och förde samtal med alla han mötte om såväl moraliska problem som medborgarens roll i samhällslivet. Det gjorde honom farlig för de styrande i Athen. Han var en ungdomens fördärvare och dömdes till att välja mellan landsflykt eller döden. Han valde att dö för egen hand. Sina sista timmar tillbringade han tillsammans med sina närmaste vänner och lärjungar, där de diskuterade om själen var odödlig eller inte. Sedan tömde han giftbägaren. Läs mer om tidig grekisk filosofi webbdelen Platon Sokrates skrev själv ingenting, men hans filosofi är känd genom att hans främste elev Platon (427 348 f.kr.) låter Sokrates vara huvudperson i de flesta av sina Dialoger. De är ofta uppbyggda så att Sokrates inleder med

en fråga, exempelvis: Vad är det sköna? Vad är tapperhet? Den som svarar får sedan ge exempel, Sokrates frågar vidare och genom den fortsatta dialogen börjar vi fundera på om det finns något gemensamt för all tapperhet eller skönhet. Målet är alltså ett slags allmänna begrepp, som har en självständig existens. 49 samhälle och kultur 4 TAPPERHet OCH SKÖNHet Pröva på egen hand Sokrates teknik! Försök att tillsammans med en grupp kamrater, genom diskussion definiera vad tapperhet och skönhet är. Det räcker inte att slå upp ordet i en ordbok bygg ut era tankar och ge en utförlig definition av begreppen! Skriv sedan ner det ni kommit fram till och jämför med andra grupper, som gjort samma uppgift. Vad finns det för likheter och skillnader mellan era svar? Avsluta med en klassdiskussion där ni ringar in begreppen tillsammans. Staten och idéernas värld Den dialog som har fått störst betydelse för eftervärlden är Staten, med den kända bilden av grottan. Platon menar här att vår egen verklighet är svår att begripa endast med våra sinnen, eftersom vi sitter fjättrade i en underjordisk grotta med ansiktena vända mot väggen längst in i grottan. Bakom oss brinner en stor eld och det enda vi kan uppfatta är skuggorna av figurer som rör sig bakom våra ryggar. Figurerna belyses av elden och kastar sina skuggor på grottväggen framför oss. Vår verklighet är alltså bara är en skugga av den egentliga verkligheten: idéernas rike. Enda sättet att få insikt om denna högre verklighet är genom filosofin. (se även Antologin) Sammanfattande brukar man kalla de här tankarna för Platons idealism. Den fick ett oerhört inflytande på europeiskt tänkande. Under 200-talet e. Kr. fördes Platons tankar samman med kristendomen i nyplatonismen. Den förenade tankarna om det godas idé med en hemlighetsfull (mystisk) längtan efter Gud. Denna längtan efter idéernas rike nådde sedan sin höjdpunkt under romantiken från 1700-talets slut till 1800-talets mitt. På 390-talet f.kr. återvände Platon efter långa resor till Athen. Där grundade han en egen skola för undervisning och forskning. Skolan låg nära en olivlund helgad åt sagohjälten Akademos och fick därför namnet Akademi. Platons akademi blev modell för senare kulturella och vetenskapliga sammanslutningar runt om i världen. 5 MeninGen MED LIVet Vi människor lever här och nu. Behöver vi då fundera över meningen med livet? Vad är din åsikt i denna fråga? Fundera först på egen hand och skriv ner några av dina egna reflektioner. Diskutera sedan frågan gemensamt i klassen: behöver vi dessa funderingar, eller är det bäst att låta bli?

50 samhälle och kultur logik n läran om det det riktiga tänkandet estetik n vetenskapen om det sköna och konsten mimesis n härma, imitera, efterbilda Aristoteles En av Platons elever var Aristoteles (384 322 f.kr.), som efter sin lärares död grundade en egen akademi där han försökte systematisera alla vetenskaper som fanns i antikens Athen. Han skrev och föreläste bland annat om logik, estetik, pedagogik, psykologi och fysik. Många av hans skrifter finns bevarade och under medeltiden blev Aristoteles världsbild ledande i Västeuropa. Aristoteles mest kända enskilda verk är Om diktkonsten. Enligt honom ska konsten efterbilda och återge verkligheten. Begreppet kallas mimesis. Främst ägnade han sig åt tragedin (se s. 96). Om diktkonsten fick efterhand oerhörd betydelse både för det franskklassiska dramat på 1600-talet och för 1800-talets realistiska roman. Hellenistisk tid 323 31 f.kr. Greklands politiska storhetstid tog slut med Alexander (356 323 f.kr.), senare kallad den store. Under långa fälttåg erövrade han inte bara Grekland utan också Perserriket och Egypten. Riket sträckte sig ett tag till och med en bit in i Indien. Därmed spreds den grekiska kulturen långt ut i världen. Samtidigt påverkades den av inslag från de länder som erövrades. Denna blandkultur kom senare att kallas hellenismen, och blev en förmedlande länk mellan Grekland och Rom. Efter Alexanders tidiga död delade hans generaler efter ett antal krig upp väldet mellan sig. Jätteriket föll snabbt isär och de flesta av dess olika delar erövrades så småningom av romarna. Men kulturen fanns kvar. Alexandria Under sina segertåg grundade Alexander nya städer i sitt eget namn. Den mest kända är Alexandria som anlades i i Egyptens Nildelta 331 f.kr. Det blev en mycket modern stad med snörräta gator och ett stort lärdomscentrum, Museion. Därifrån har vi fått ordet museum. Alexandria var under hellenismens tid världens största stad med över en miljon invånare. Fyrtornet utanför Nilens mynning var ett av världens sju underverk. I Alexandria lät Alexanders efterträdare Ptolemaios II (308 246 f.kr.) bygga ett bibliotek där han placerade hela den då kända grekiska litteraturen. Museion växte snabbt och lär till sist ha omfattat 700 000 bokrullar. Här utvecklades så småningom en avancerad textkritik (filologi), där man genom studiet av olika upplagor försökte finna fram till den ursprungliga texten.

Här utvecklades också Aristoteles tankar om mimesis (se s. 114), genom att vissa författare och verk utsågs till föredömen som borde efterbildas. Så uppstod en litterär kanon. Alltsedan dess pågår en ständig diskussion om vilka böcker man framför allt ska läsa för att få en god bild av all världens litteratur. Biblioteket plundrades flera gånger och försvann helt år 389 e.kr. Det återuppfördes 2001 i ett samarbete mellan den egyptiska staten och UNESCO. Den officiella invigningen ägde rum 16 oktober 2002. För den som vill veta mer har biblioteket en officiell hemsida på tre språk. 51 samhälle och kultur Läs om Hypatia och senare grekiska filosofer i webbdelen 6 VÄRLDSLitteRATURenS STÖRSTA Gör en lista på de fem författare du anser är de viktigaste i hela världslitteraturen. Jämför sedan din lista med någon klasskamrats lista och diskutera varför ni valt just dessa författare. Därefter skriver var och en i klassen upp sina tre viktigaste författare på tavlan. Sammanställ vilka tre som finns med flest gånger, och röstar sedan bland dessa tre för att se vem som vinner. Diskutera därefter, utifrån resultatet, vad som krävs för att en författare ska bli kallad klassiker. Är det popularitet, många läsare, språket och innehållet, tidlösheten och så vidare? Biblioteket och fyrtornet i Alexandria

52 samhälle och kultur Romarriket ca 750 f.kr. 476 e.kr. Enligt traditionen grundades Rom 753 f.kr. av bröderna Romulus och Remus. Staden låg på sju kullar intill floden Tibern. Mot slutet av 600-talet f.kr. hade Rom växt till en stadsstat styrd av en kung, som hade den högsta civila, militära och religiösa makten. Den romerska republiken 509 31 f.kr. Den siste romerske kungen avsattes 509 och hela makten övergick till ett råd av äldste, senaten. Den tillsatte två konsuler, valda på ett år. Alla vuxna fria män var romerska medborgare med rösträtt i en folkförsamling. Republikens principer för maktfördelning mellan konsuler, senat och folkförsamling blev sedan vägledande för många styrelsesätt, exempelvis det i USA. Under ständiga strider med grannfolken växte romarnas makt och år 270 f.kr. styrde man över hela den italienska halvön. Genom en skicklig kombination av erövringskrig och förmåga att skaffa bundsförvanter fortsatte sedan expansionen. Till sist var hela Medelhavet omgivet av romerska besittningar och kallades Mare nostrum, vårt hav. Hadrianus mur 122 e.kr. Londinium (London) Elbe Teutoburgerskogen Colonia Agrippina (Köln) Don Moguntiacum (Mainz) Dnjepr Lutetia Parisiorum (Paris) Rhen Burdigala (Bordeaux) GALLIEN Rhône Lugdunum (Lyon) Milano Vindobona (Wien) Aquincum (Budapest) Singidunum (Belgrad) Corduba (Cordoba) Ebro Massilia (Marseilles) Ostia Ravenna Rom Pompeji Actium (31 f.kr.) Donau Byzantium Svarta havet Tigris Karthago Siracusa Efesos Eufrat Athen Korinth Medelhavet Damaskus Alexandria Jerusalem Sahara EGYPTEN

Vem besegrar vem? Med erövringarna spreds romersk lag och statsförvaltning ut över hela det nya världsriket. Romarna var skickliga soldater och ingenjörer. Deras kanske mest imponerande byggnadsverk blev deras vägar, som från Rom sträckte sig ända till rikets yttersta utkanter i nuvarande England eller Tyskland. Många av dessa vägar finns kvar än i dag. Romarna var också mästare i att bygga brovalv, som också användes som akvedukter, det vill säga de bar upp ledningar som fraktade färskvatten från bergen ner till städerna. För en förmögen romare var det dagliga livet ganska behagligt. 53 samhälle och kultur Läs mer om det romerska samhället i webbdelen Romarnas praktiska sinnelag visade sig också när det gällde kulturen. När de med erövringen av Syditalien kom i kontakt med den välutvecklade grekiska kulturen tog de helt enkelt över den och gjorde den till sin! Man började med alfabetet som var en direkt överföring av det grekiska även om bokstäverna blev latinska (se Språket). De tre genrerna epik, drama och lyrik var redan etablerade så det behövdes inga nya. Romarna tog över i stort sett hela den grekiska gudavärlden, med alla dess myter. De bytte bara ut namnen: Zeus blev Jupiter, Hera blev Juno och dottern Afrodite fick heta Venus och så vidare. Samtidigt som Grekland blev en del av det romerska riket fortsatte alltså den grekiska kulturen sitt segertåg. Den romerske poeten Horatius uttryckte senare detta med orden: Det besegrade Grekland besegrade sina besegrare. Ett uppdelat samhälle I likhet med tidigare samhällen fanns i romarriket fria medborgare och slavar. Medborgarna var i sin tur uppdelade i patricier och plebejer,. Alla manliga medborgare hade rösträtt, men det var bara patricierna som kunde nå de högsta posterna i samhället. En annan skiljelinje var förmågan att läsa. Den fanns i stort sett bara hos överklassen och diktarna själva. Kvinnorna var underställda sin far eller sin make och att gifta sig och föda barn var kvinnans viktigaste uppgift. Rika romerska kvinnor hade ändå ganska stora möjligheter att bestämma över sina liv. Kvinnor ur lägre samhällsgrupper kunde ha yrken och bestämma över sin ekonomi. Det finns även kvinnor som varit kulturellt verksamma. Ett exempel är Cornelia (200 120 f.kr.), som sägs ha varit en bildad och respekterad kvinna. Den romerska republikens mest berömde gestalt var Gajus Julius Caesar (100 44 f.kr.). Hans arméer erövrade det nuvarande Frankrike (Gallien). Caesar är känd för sina bevingade ord. År 49 utropade han sig till enväldig kejsare, men blev fem år senare mördad av dem som ville återinföra den tidigare republiken. Ledare för upproret var Brutus, en av Caesars närmaste vänner. När Caesar märkte det gav han upp allt motstånd; hans sista ord innan han dog blev: Et tu Brute (Även du, min Brutus). patricier n medlem av gammal och förnäm släkt plebej n medlem av lägre samhällsklass bevingade ord n berömt uttryck som många känner till, som fått vingar och sedan spridits vidare

54 samhälle och kultur 7 BEVinGADe ORD Det finns flera samlingar med bevingade ord på svenska. Du kan lätt hitta dem på nätet. Slå upp några bevingade ord från antikens Grekland eller Rom och diskutera varför just dessa ord blivit bevingade. Försök också hitta på några egna bevingade ord, som skulle kunna sägas av kända personer idag. Samla era exempel på tavlan och diskutera. Det romerska kejsardömet 31 f.kr. 117 e.kr. Efter mordet på Caesar följde en tid av inbördeskrig innan Octavianus (63 f.kr. 14 e.kr.) tog makten 31 f.kr. och utropade sig till enväldig kejsare med namnet Augustus. Under den följande kejsartiden gjorde romarna nya erövringar och lade under sig hela Gallien, Britannien, Alpländerna, nuvarande Rumänien och Bulgarien. Medborgarnas politiska inflytande var nu borta, men å andra sidan fick folket uppleva den romerska freden som varade i nästan 200 år. Augustus insåg betydelsen av lojala medarbetare. Det gällde också författarna. De hade språket i sin makt och kunde bli farliga om man inte hade dem på sin sida. Hans rådgivare Maecenas (70 8 f.kr.) fick idén att de främsta författarna skulle understödjas. Sedan dess brukar den som personligen ger bidrag till vetenskap och kultur kallas för mecenat. Författarna fick alltså betalt för att skriva det makten ville ha. Om man inte gjorde det blev man avskedad och landsförvisad till någon av romarrikets yttre regioner, i värsta fall mördad. När det gäller kejsartidens litteratur blev den därför främst en hyllning till såväl kejsarens som det egna landets storhet. 8 FÖRFAttARen OCH MAkten Genom Maecenas idé väcktes diskussionen om hur författarna ska förhålla sig till dem som betalar för deras konst, en viktig frågeställning än idag. Vad tycker du? ska författarna blunda för orättvisor och smickra dem som har makten, eller ska de våga vara kritiska trots att de då kanske mister sin inkomst, sin frihet att skriva eller än värre: livet. Diskutera i helklass. Mellan hedendom och kristendom (117 476) Under den senare delen av kejsartiden härjades det romerska riket av inre strider. Först med Konstantin (kejsare 306 337) återinfördes ordningen, men han insåg att riket var för stort för att kunna hålla ihop. Han flyttade därför maktens centrum österut till inloppet av Svarta havet där han grundade staden Konstantinopel, dagens Istanbul. Efter Konstantins död kom uppdelningen i ett västromerskt och ett östromerskt rike. I väster anföll allt fler gränsfolk och Rom erövrades 410 och

ytterligare en gång 455 av vandalerna, som plundrade och brände staden. Än idag kallar vi människor som förstör och ödelägger för vandaler. 476 avsattes den siste västromerske kejsaren av germankungen Odoakar. Västroms tid var definitivt slut, medan det östromerska riket fortsatte att existera i nära tusen år tills Konstantinopel erövrades av turkarna 1453. 55 samhälle och kultur Kristendomen tar över Omkring år 30 korsfästes en judisk upprorsmakare som kallade sig Jesus. Han påstod att han var Guds son, som stigit ner från himlen för att frälsa människorna på jorden. I Gamla testamentet (se s. 16) hade det talats om en sådan frälsare, en Messias, men skillnaden var att Jesus riktade sig till alla,inte bara till judarna. Messias blir i grekisk översättning Christos. Den nya läran fick senare namnet kristendom. De kristna såg Gud, inte kejsaren, som den högste och därför försökte de romerska kejsarna med olika medel utrota den nya läran. Förföljelserna blev efterhand allt grymmare. På den väldiga amfiteatern Colosseum (invigd år 80 e.kr.) med plats för närmare 50 000 åskådare var ett av folknöjena att se hur hungriga lejon kastade sig över försvarslösa kristna män, kvinnor och barn. Kristendomen gick ändå inte att hejda. På 300-talet insåg kejsar Konstantin att den kunde användas som en enande kraft i ett romarrike på väg att falla sönder. Förföljelserna upphörde och omkring 380 blev kristendomen statsreligion. Colosseum i Rom hade plats för ca 50 000 åskådare.

56 samhälle och kultur Pergament n behandlat får-, get- eller kalvskinn Vid gudstjänsterna användes de kristna bibeltexterna flitigt, men de var många att hålla reda på. Under 200- och 300-talen utvecklades därför ett system där skrivna blad av pergament häftades ihop till en skrift där läsaren kunde slå upp det ställe som behövdes. Så skapades den bundna boken. Utanför Europa är den allmänna benämningen på de grekiska och romerska kulturerna. Men naturligtvis fanns också på andra håll i världen ett rikt kulturliv. Läs mer om Kinas tidiga historia i webbdelen Kina en orolig tid Kina var ett utpräglat klassamhälle. Kejsarna omgavs av lyx och överflöd, medan de fattiga levde i svält, sjukdomar och slaveri. Kultur betraktades med misstänksamhet. Kejsaren Shi Huang-di (260 210 f.kr.) har gått till historien, därför att han lät bränna upp alla böcker han ansåg farliga. Shi Huangdis terrakottaarmé upptäcktes 1974 och består av ca 8 000 soldater i full storlek som skulle försvara härskaren efter döden. 9 Att BRÄnnA BÖCkeR Vad tänker du om Shi Huang-di och hans försök? Skriv ner några reflektioner? Ta därefter reda på mer: Känner du till liknande exempel med brännande av böcker från modern tid? Hur ser det ut i dagens diktaturer? Diskutera med en kamrat utifrån det du tagit reda på: Går det att hindra människor från att ta del av kultur?