Lägg och lager i Väsby by

Lägg och lager i Väsby by Antikvarisk kontroll Kumla 76:1, 77:1 och 80:1, Kumla socken, Sala kommun, Västmanland SAU rapport 2011:11 Anneli Sundkvist

SAU rapporter 2011:11 ISSN 1652-9448 SAU 2011 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, 752 38 Uppsala post@sau.se www.sau.se TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: 431-739-10, 2010-04-13 SAU:s projektbeteckning: 4087 Uppdragsgivare: SWECO AB Belägenhet LANDSKAP Västmanland LÄN Västmanland KOMMUN Sala SOCKEN Kumla FORNL. Kumla 76:1, 77:1 och 80:1 KOORDINATER X 6636842 Y 590824 (södra begränsningen) 57 m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Antikvarisk kontroll UTFÖRANDETID I FÄLT: 2011-05-25 2011-05-26 KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99 TM HÖJDSYSTEM: RH2000 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK-GPS Personal: Anneli Sundkvist Fynd och arkivmaterial förvaras: På SAU i väntan på fyndfördelning OMSLAGSBILD: En erfaren grävhund som Anneli Sundkvists cocker spaniel Dharma (NO VCH SE VCH Westerner Dragonfly) vet vikten av att vara väl varslad! Foto: Sanna Eklund, SAU. ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 DIGITALA PLANER: Jonas Svensson Hennius LEKTÖR: Åsa M Larsson TRYCK: Kopieringshörnan AB 2

Innehåll Inledning 5 Antikvarisk bakgrund, topografi och fornlämningsmiljö 6 Undersökningen 7 Metod och genomförande 7 Undersökningsresultat 9 Kulturlager 9 Anläggningar 11 Fynd 12 Datering 13 Sammanfattande slutsats 14 Referenser 14 Bilaga 1: 15 Schakttabell 15 Bilaga 2: 16 Vedartsanalys, rapport 16 Bilaga 3a-b: 19 14C-analysrapport 19 3

Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat med röd ring. Lantmäterieverket Gävle. Medgivande MS2007/04080. Skala 1:50 000. 4

Inledning Inom Väsby by, Kumla sn, Västmanland (fig 1) skulle SWECO AB utföra ledningsarbeten. Då flera lösfynd av stenyxor och andra boplatslämningar fanns i närheten av undersökningsområdet beslutade länsstyrelsen i Västmanlands län om antikvarisk kontroll av ledningsschakten på delar av sträckan. Societas Archaeologica Upsaliensis valdes till undersökare. Arbetet utfördes av Anneli Sundkvist 25 26 maj 2011. Figur 2. Väsby by med schakten markerade. Skala: 1:5000. Utsnitt ur Fastighetskartan. Medgivande MS2007/04080. 5

Antikvarisk bakgrund, topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet var nästan helt beläget inom Väsby by. En sträcka om knappt 100 m drogs dock i åkermarken öster om bebyggelsen (fig 2). Annars förlades schakten mellan husen, över gårdstun och i trädgårds/parkmark. Markförhållandena skiftade. I åkermarken och gårdsmarken söder om vägen Kilaslinken bestod marken främst av lera. Norr om vägen var inslaget av grus och morän betydligt större. Figur 3. Väsby by med omkringliggande fornlämningar. Skala: 1:100000. Utsnitt ur Fastighetskartan. Medgivande MS2007/04080. 6

Bygden är inte speciellt rik på fornlämningar, men de omfattande lösfynden indikerar att boplatser sannolikt finns dolda i åkrarna. Föremålen har en tyngdpunkt i stenålder, men även järnåldersmaterial finns (jfr fig 3). Stenyxor har påträffats nordväst om Väsby by, dels 200 m (Kumla 76:4), dels 600 m (Kumla 76:1) från vägen räknat. 500 m från vägen i samma riktning finns stenåldersboplatsen Kumla 80:1, varifrån ett flertal föremål samlades in på 1910-1930-talen. Av beskrivningen av fynden att döma finns även ett inslag av järnålder, representerat genom en spjutspets i järn och sländtrissor i täljsten. Liksom fynden från Kumla 76:1 förvaras de från 80:1 i byn (Kumla 76:2 respektive 80:2). Även i materialet från Kumla 76:1 finns sländtrissor i täljsten. Inom själva undersökningsområdet finns till slut en slaggförekomst (Kumla 77:1). Denna bedömdes vid inventeringen som ej förhistorisk. Undersökningen Metod och genomförande Kabelschaktet grävdes med en 0,3 m bred skopa ner till 0,6 0,7 m djup. Schaktens sammanlagda längd var ca 375 m. Schaktbredden var något större än skopans bredd, ca 0,4 0,5 m. Metoden innebar att det inte var möjligt att skapa sig en helhetsbild av området. För detta var schaktet helt enkelt för smalt. Positivt var dock att ingreppet blev mycket begränsat (fig 4-5). Figur 4. Schaktning pågår. Foto: Anneli Sundkvist. 7

Figur 5. Ett av de mycket smala schakten (det här är schakt 4) i väntan på att kabeln skall läggas ner. Foto: Anneli Sundkvist. Schakt, fynd och anläggningar mättes in med RTK-GPS. Mätförhållandena var av och till problematiska, troligen beroende på hus och träd, vilket gjorde det svårt att etablera kontakt med tillräckligt stort antal satelliter. Delar av schakten har därför rekonstruerats i efterhand utifrån ett antal punkter, kartbild och foto. De två anläggningarna och fyndet är inmätta med GPS i sin helhet (fig 6). 8

Figur 6. I den södra delen av schakt 2 (här efter igenfyllnad) var lagren som tjockast. Här påträffades två anläggningar och undersökningens enda fynd, en islägg. Foto: Anneli Sundkvist. Undersökningsresultat Kulturlager Flera av schakten (1,2 och 4) konstaterades till stora delar vara fyllda av tjocka (upp till ca 0,5 m), kulturpåverkade lager (fig 7-8). Deras karaktär var inte helt lätt att avgöra. I samtliga fanns tegel, sot och kol i olika omfattning. I något fall var det tydligt att schaktet drogs genom resterna av en nedbrunnen byggnad. Ett helt lager med ljus aska revs ner av maskinen. På flera ställen påträffades större stenar som kan ha ingått i byggnader. Lagrens datering är dock inte okomplicerad. I vissa fall fanns ett klart inslag av recent, t o m modernt material, som resterna av en kakelugn och kedjegrimskaft med bevarade tygrester. Tegel förekom ofta långt ner i lagren, men här fanns sällan det skrot som påträffades i toppen. Det är således inte orimligt att anta att en del av lagren kan härröra från tidig modern tid eller vara ännu äldre. Inga fynd som klart kunde avgöra lagrens ålder gjordes. 9

Figur 7. Ett exempel på de kulturpåverkade lager som kunde iakttas i schakten. Foto: Anneli Sundkvist. 10

Figur 8. Schaktplan över undersökningen med lagrens utbredning, fynd och anläggningar markerat. Anläggningar Två anläggningar av potentiell förhistorisk karaktär påträffades belägna under lagren i den norra delen av schakt 2. De tolkades som stolphål (A201) respektive härd (A208). Tolkningen försvåras av att anläggningarna delvis gick in i schaktkanten. Slaggförekomst och yngre anläggning/nedgrävning i anslutning I undersökningsområdets östligaste del fanns koncentrationer av slagg i åkern. Att döma av beskrivningarna liknar slaggen den som finns inom Kumla 77:1. I schaktet fanns också rester av omfattande aktivitet, bl a tangerades en stor nedgrävning som var djupare än schaktet. I anläggningen fanns mycket kol, sot och tegel. 11

Fynd Ett fynd i form av en islägg tillvaratogs från schakt 2 (fig 9). Föremålets exakta stratigrafiska position är okänd, då det revs upp av maskinen, men det framkom ca 0,4 0,5 m under ytan. Isläggen är tillverkad av ett mellanfotsben (Os metatarsale III) av häst (muntlig uppgift: Ylva Bäckström, SAU). Föremålet är ca 25 cm långt, kluvet på längden och bearbetat så att det har en båtliknande profil med en uppåtböjd för. Aktern är rakt avhuggen. Hål för remmar saknas, men intag finns på den bearbetade fören. Figur 9. Isläggen direkt efter framtagandet. Foto: Anneli Sundkvist, SAU. Ett fåtal isläggar kan dateras så långt tillbaka som till bronsålder, men vanliga blev de inte förrän under sen järnålder eller medeltid. På 1600-talet slog skridskor med järnskena igenom, men i undantagsfall användes isläggar in på 1900-talet (Ewing 2006). I såväl Historiska Museets som Nordiska Museets databaser finns ett antal exemplar. Bortsett från de vikingatida, som är av en annan typ än isläggen från Väsby by, tycks dateringarna vara lite svepande. Flera exemplar i SHMs digitala databas har mycket stora likheter med exemplaret från Väsby by. Den bästa parallellen kommer från kvarteret Trädgårdsmästaren i Sigtuna (SHM, föremålsidentitet 118543, nr 89). Den påträffades 1938 i medeltida lager med preliminär datering till 1000-1100-tal. Andra isläggar av intresse (d v s kluvna med båtformigt genomsnitt, bearbetad för och rakt avhuggen akter, dock är de flesta försedda med remhål, vilket Väsby-läggen saknar) finns i Kvarteret Kaplanen, Enköping, Uppland (145921), Kastalen, Lau kyrka, Lau sn, Gotland (117204), Eketorps borg, Gräsgårds sn, Öland (783489) och Slottsfjärden, Kalmar, Småland (121231). Samtliga dateras till medeltid, men det finns inga yngre exemplar i SHMs databas, så hur långt fram i 12

tiden typen går kan inte avgöras enbart genom dessa källor. I Nordiska museets bilddatabas finns några isläggar. Dateringar saknas. Ingen är dock lika bra parallell som de ovan nämnda från SHM. Datering Dateringen utfördes av Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet (tabell 1). Till datering valdes dels bevarat trä från en stolpe under lagren, dels isläggen. Beträffande stolpen kan denna naturligtvis vara nerslagen genom delar av lagren. Undersökningens karaktär (mycket smalt schakt) gjorde det svårt att se klara skiftningar i materialet. Stolpen bör i alla fall markera antingen en relativt tidig fas i kulturlagerbildningen eller en fas innan denna tog sin början. Stolpen daterades till 1215 BP, vilket kalibrerat innebär 693 890 e.kr, d v s yngre järnålder. Isläggen hamnade i efterreformatorisk tid. Studium av kurvan ger en sannolikhet på 68,2 % för intervallet 1530 1670 och 51 % för 1630-1670. Detta stämmer väl med islägg av exakt samma typ som framkom våren 2011 vid forskningsutgrävningar i Gamla Uppsala. Isläggen därifrån påträffades i en anläggning med keramik som efter den preliminära besiktningen främst tycks härröra från 15- och 1600-tal (muntlig uppgift: John Ljungkvist) (fig 10). Tabell 1. Dateringarna från Väsby by. Provnr Material Kontext BP Cal AD Ua-42319 Obränt ben Islägg, lös i kulturlager 256 ± 30 1530 1670 Ua-42377 Trä (tall), obränt Trä från stolpe under kulturlagret 1215 ± 30 693-890 Figur 10. Isläggen från Gamla Uppsala (överst) och från Väsby by. Foto: Anneli Sundkvist, SAU. 13

De två dateringarna från Väsby by ger alltså ingen enhetlig bild av fornlämningens ålder. Klart är dock att de vid första anblicken recenta lagren kan innehålla äldre material, ha äldre nivåer och även överlagra en förhistorisk nivå. Yngre järnåldersdateringen är extra intressant satt tillsammans med järnåldersfynden som tidigare är kända från området. Sländtrissor i täljsten tycks främst höra hemma i järnålderns senare del. De förekommer t ex i Birka (t ex SHM nr 259, 5208, 10379 och 31800). Även medeltida exemplar finns. Sammanfattande slutsats Med anledning av undersökningens karaktär, ett kabelschakt med bredd runt 0,5 m, är det svårt att dra några omfattande slutsatser. Undersökningen har ändå givit följande resultat: Den tidigare verksamheten inom nästan hela Väsby by är omfattande och manifesterad i ca 0,5 m tjocka, kulturpåverkade lager. Lagrens ungefärliga utbredning inom Väsby by kan uppskattas utifrån iakttagelser i schakten. Lagrens datering är problematisk. I toppen fanns mycket recent material, medan de djupare belägna nivåerna gav intryck av att vara mer kompakta. Inga daterande fynd gjordes men 14 C-dateringarna visar på att det kan finnas en förhistorisk nivå under eller i botten av kulturlagren. Ett par anläggningar påträffades under dessa lager. Bevarat trä från en stolpe daterades till 1215 ± 30 BP (693 890 e.kr). Ute i åkern öster om byn finns spår av metallhantering i form av slagg och en stor nergrävning. Denna innehöll en del tegel. Fynd av en islägg gjordes. Denna daterades till 256 ± 30 BP (1530 1670 e.kr). Genom liknande fynd och 14 C-dateringen är det troligt att isläggen kan knytas till tidigmodern tid. Före undersökningen fanns det inget som tydde på att Väsby by varit skådeplats för förhistorisk eller medeltida aktivitet. Trots att de omfattande kulturlagren inte kunde dateras vid undersökningen ger ändå yngre järnåldersdateringen från ett stolphål i lagrens botten alternativt under lagren ytterligare argument för fortsatt uppmärksamhet vid kommande markarbeten på platsen. Referenser Ewing, A., 2006. Isläggar hockeyrörens föregångare. Månadens föremål, februari 2004 (sidan uppdaterad 2006-03-28). Historiska Museet: http://www.historiska.se/historia/manadensforemal/2004/mf04januari 14

Bilaga 1: Schakttabell Nr Längd (m, ca) Mark Fynd, anläggningar Kommentar 1 110 Störd Kulturlager i schaktets S del. Upp till 0,4 m tjocklek. Schaktets N del (gårdsplanen) mycket stört av sentida aktivitet. 2 130 Lera A201, 208 (stolphål). F001 (islägg) Kulturlager i schaktets S del. Upp till 0,5 m tjockt. Mycket recent material i toppen av lagren, medan de lägre nivåerna förefaller äldre och orörda. 3 25 Lera - Förefaller orört. Förvånande nog inget kulturlager, endast ett tunt matjordslager. 4 90 Lera Kulturlager, vissa troligen recenta (bevarat trä). Slagg i åkern i Ö. 15

Bilaga 2: Vedartsanalys, rapport VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1137 Vedartsanalyser på material från Västmanland, Kumla sn. Väsby by. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/420 29 5713-0460 650613-6255 670 20 GLAVA E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se 16

VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1137 2011-06-20 Vedartsanalyser på material från Västmanland, Kumla sn. Väsby by. Uppdragsgivare: Annelie Sundkvist/SAU Arbetet omfattar två kolprov från en schaktkontroll i ett område med lösfynd från sten- och järnålder. Proverna kommer från ett stolphål och en härd. Stolphålet innehåller kol av tall och björk samt oförkolnad ved av tall. Det är mycket troligt att veden kommer från själva stolpen. Jag har därför plockat ut både tallved och kol av björk (som generellt har lägre egenålder) till datering. Provet från härden innehåller kol av gran. Gran kan ha hög egenålder vilket får tas med i bedömning av dateringsresultatet. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd 201 Stolphål 111.7 g Analyserad mängd Trädslag 6.9g 6 bitar Björk 1 bit Tall 5 bitar (kol o ved) Utplockat för 14 C-dat. Björk 11mg Tallved 41mg 208 Härd 33.4g 1.0g 3 bitar Gran 3 bitar Gran 65mg Övrigt De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Björk Glasbjörk Vårtbjörk Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar. Tål beskuggning bra och konkurrerar därför lätt ut andra arter Tall Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Lätt och lös men ganska seg ved. Ofta rakvuxen. Ganska motståndskraftig mot röta. Stolpar golvbrädor störar lieskaft, korgar Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Bark till taktäckning. Granbarr till kreatursfoder Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. 17

Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 18

Bilaga 3a-b: 14C-analysrapport Kommentar: Provet insändes tillsammans med prov från annan lokal. Ua- 22378 avser således ej denna undersökning. 19

Uppsala 2011-10-14 Anneli Sundkvist SAU Thunbergsvägen 5B 752 38 UPPSALA Ångströmlaboratoriet Tandemlaboratoriet Göran Possnert Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Rum 4143 Postadress: Box 529 751 20 Uppsala Telefon: 018 471 30 59 Telefax: 018 55 57 36 Hemsida: http://www.angstrom.uu.se E-post: Goran.Possnert@Angstrom.uu.se Resultat av 14 C datering av träkol Näshulta och Kumla sn. Förbehandling av träkol och liknande material: 1. Synliga rottrådar borttages. 2. 1 % HCl tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten) (karbonat bort). 3. 1 % NaOH tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten). Löslig fraktion fälls genom tillsättning av konc. HCl. Fällningen som till största delen består av humusmaterial, tvättas, torkas och benämns fraktion SOL. Olöslig del, som benämns INS, består främst av det ursprungliga organiska materialet. Denna fraktion ger därför den mest relevanta åldern. Fraktionen SOL däremot ger information om eventuella föroreningars inverkan. Före acceleratorbestämningen av 14 C-innehållet förbränns, det tvättade och intorkade materialet surgjort till ph 4, till CO 2 -gas, som i sin tur konverteras till fast grafit genom en Fe-katalytiskreaktion. I den aktuella undersökningen har fraktionen INS daterats. RESULTAT Labnummer Prov 13 C VPDB 14 C ålder BP Ua-42377 A201 Stolphål (Tall) -28,1 1 215 30 Ua-42378 A664 Härd (Al) -27,1 82 30 Med vänlig hälsning Göran Possnert/Ingela Sundström

22

23