Välkommen till en workshop om ansvar och roller utifrån ett konkret fall PhD Elon Axberg (fd Strömbäck), projektledare och moderator
Så lägger vi pusslet ansvar och roller Ansvaret för samordnad nätplanering Ansvaret för anslutning av nya kunder Ansvaret för befintliga kunder Ansvaret vid olika drifttillstånd
Fallstudiens syfte Definiera roller och ansvar på elmarknaden för att upprätthålla Sveriges elförsörjning i normal drift, skärpt drift, nöddrift, nätsammanbrott och återuppbyggnad såväl som i kris- och krigstillstånd. Berörda aktörer: Systemansvarig för överföringssystemet (TSO) Systemansvarig för distributionssystemet (DSO) Signifikanta nätanvändare (SGU)
140 anmälda 26% 2% 54% Nätföretag/elproduktionsbolag/elhandlare Stat/kommun/region/länsstyrelse Akademi Övrigt 18%
Dagens program 13.05 13.15 Beskrivning av fallstudien Leif Pettersson, Svk 13.15 13.45 Systemansvarig för överföringssystemet (Svenska kraftnät) ger sin bild 13.45 14.15 Systemansvarig för distributionssystemet (E.ON) ger sin bild 14.15 14.45 Kraftproducent och SGU (Uniper) ger sin bild 14.45 15.10 Paus 15.10 15.15 Summering av fallstudien Maja Lundbäck, Svk 15.15 15.45 Ei berättar om hur arbetet med ansvar och roller fortskrider 15.45 16.00 Frågor och reflektioner
Vi vill gärna ha er input Möjlighet för er att utvärdera innehåll och slutsatser som varje talare lyfter fram Länk till webbenkäten finns i ert infomejl Ställ även frågor i chatten så tar vi upp dem under eftermiddagen!
13.15 13.45 Systemansvarig för överföringssystemet (Svenska kraftnät) ger sin bild Maja Lundbäck och Joakim Evertson
13.45 14.15 Systemansvarig för distributionssystemet (E.ON) ger sin bild Anton Grönkvist, Johan Westerlund och Mikael Håkansson
14.15 14.45 Kraftproducent och SGU (Uniper) ger sin bild Mikael Nilsson och Henrik Svensson
Paus 15.10 15.15 Summering av fallstudien Maja Lundbäck
15.15 15.45 Ei berättar om hur arbetet med ansvar och roller fortskrider Elon Axberg
Så lägger vi pusslet ansvar och roller Ansvaret för samordnad nätplanering Ansvaret för anslutning av nya kunder Ansvaret för befintliga kunder Ansvaret vid olika drifttillstånd
Så lägger vi pusslet ansvar och roller Ansvaret för samordnad nätplanering Ansvaret för anslutning av nya kunder Ansvaret för befintliga kunder Ansvaret vid olika drifttillstånd
Samverkansformer för bättre prognosunderlag Problem och risker Nätutvecklingsplan Ansvar och roller Prioriterade nyanslutningar Effektiv utformning av flexibilitetsmarknader Effektsituationen lokalt och regionalt på kort och lång sikt Kostnadseffektiv driftsäkerhet Kapacitetstilldelning på utlandsförbindelser Kapacitetsreserver 15 år 10 år 5 år Realtid
Ei:s fokus på nätutvecklingsplaner Vilka nätkoncessionshavare omfattas av kravet på nätutvecklingsplaner? Vilka krav på koordinering vid planering av näten ställs genom nätutvecklingsplaner? Vilka uppgifter bör nätutvecklingsplaner innehålla?
Nätutvecklingsplaner i elmarknadsdirektivet Skäl 61: Medlemsstaterna bör också införa nätutvecklingsplaner för distributionssystem för att underlätta integreringen av anläggningar som producerar el från förnybara energikällor, främja utvecklingen av energilagringsanläggningar och elektrifieringen av transportsektorn och ge systemanvändarna tillräcklig information om väntade utbyggnader och uppgraderingar av nätet. Artikel 32.3: Utvecklingen av distributionssystem (lokal- och regionnät) ska baseras på en transparent nätutvecklingsplan artikel 32.3 elmarknadsdirektivet Offentliggöras minst vartannat år Granskas av tillsynsmyndigheten Ei föreslår att samtliga distributionssystem ska omfattas Artikel 32 direktiv (EU) 2019/944
Nätutvecklingsplaner tas fram efter samråd Den systemansvarige för distributionssystemet (lokal- och regionnät) ska samråda med: alla berörda systemanvändare berörda systemansvariga för överföringssystemen Resultaten av samrådsprocessen ska offentliggöras och lämnas in till tillsynsmyndigheten (som kan kräva att nätutvecklingsplanen kompletteras eller harmoniseras med andra nätutvecklingsplaner)
Exempel på innehåll i nätutvecklingsplanen, lokal- och regionnät Scenario om hur nätanvändare kommer att utveckla/förändra sin elkonsumtion under kommande 5-10 år och dess påverkan på elnätet. Anslutning av ny produktion, förbrukning, laddningspunkter. Analys av elnätets behov av anpassning/utveckling, behov av kapacitetsökning och förbättrad elkvalitet utifrån scenario i punkt 1. Information om investeringsprojekt för att möta behovet. Behovet av flexibilitetstjänster på medellång och lång sikt Användning av alternativ såsom efterfrågeflexibilitet, energieffektivitet, energilagringsanläggningar och andra resurser
På vilket sätt bidrar nätutvecklingsplaner till att avhjälpa kapacitetsbrist? Ei:s bedömning är att nätutvecklingsplaner på sikt kommer att bidra till bättre prognoser för hur överföringsbehovet utvecklar sig: Nätkoncessionshavare kommer att behöva arbeta mer systematiskt med prognoser och analyser Det kommer att krävas bättre samordning och helhetsgrepp kring nätutvecklingen mellan nätkoncessionshavare på olika spänningsnivåer
Svenska kraftnät Svenska kraftnät publicerar redan en 10-årig systemutvecklingsplan på sin hemsida vartannat år. Författningsförslag om att en 10-årig nätutvecklingsplan vartannat år ska lämnas in till och granskas av Ei, som ska jämföra med en unionsomfattande nätutvecklingsplan. Artikel 59.1.k direktiv (EU) 2019/944 Något krav på samråd med andra aktörer såsom för lokal- och regionnät finns inte.
Så lägger vi pusslet ansvar och roller Ansvaret för samordnad nätplanering Ansvaret för anslutning av nya kunder Ansvaret för befintliga kunder Ansvaret vid olika drifttillstånd
Anslutningsplikt, legala förutsättningar Nyanslutning innefattar också höjning av avtalad effekt och återanslutning (1 kap 4 ellagen) Av ellagen följer att den som har nätkoncession är, om det inte finns särskilda skäl, skyldig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till ledningen (3 kap. 6 - linjekoncession, 7 - områdeskoncession) I anslutningsskyldigheten ingår även att förstärka överföringskapaciteten när den är begränsad i förhållande till önskemålen (3 kap. 1 ) En nätkoncessionshavare som är skyldig att ansluta en anläggning enligt 6 eller 7 ska genomföra anslutningen inom skälig tid (två år om inte längre tid är nödvändig) En nätkoncessionshavare får neka en nyanslutning, samt neka en befintlig kund höjning av avtalad effekt (ändrade villkor för befintlig anslutning), om det finns särskilda skäl
Särskilda skäl att neka en anslutning Kapacitetsbrist kan enligt förarbetena vara ett särskilt skäl Ei prövar tvister om anslutningsskyldigheten Någon praxis har inte utvecklats då det historiskt har funnits tillräcklig kapacitet i nätet
När kan anslutning/höjning av avtalad effekt nekas pga. av kapacitetsbrist? Av förarbetena framgår att nätkoncessionshavaren har bevisbördan och bör vara skyldig att vid prövning till nätmyndigheten redovisa ett underlag som möjliggör en sådan bedömning Underlag som ska lämnas till myndigheten vid prövning De ska t.ex. ange nätets tekniska utformning och prestanda samt aktuell belastning på nätet utan den begärda anslutningen och med den begärda anslutningen. Om det vid en sådan jämförelse visar sig att den begärda anslutningen kan ske utan att leveranssäkerheten till övriga kunder påverkas, så finns ledig kapacitet (SOU 1993:68 Elkonkurrens med nätmonopol) Vad avses med aktuell belastning? Den fysiska eller den avtalade? Ei:s bedömning den fysiska belastningen som tar hänsyn till sammanlagringseffekter.
När kan anslutning/höjning av avtalad effekt nekas pga. av kapacitetsbrist, forts. Vilken tidshorisont ska beaktas vid bedömningen den historiska eller den förväntade framtida fysiska belastningen? Ei:s bedömning nätföretagen får göra individuella bedömningar utifrån kunskap om sina nät och sina kunders förbrukningsmönster och med beaktande av sitt ansvar och sina skyldigheter såsom t.ex. leveranssäkerhet. Det som talar för att det är den framtida belastningen är energiomställningen som kan leda till en mer komplex och dynamisk situation i varje elsystem. Ei anser att det i nuläget inte är lämpligt att i författning reglera när elnätsföretagen kan hävda kapacitetsbrist utan att det är mer ändamålsenligt att praxis utvecklas genom Ei:s prövning och domstolsavgöranden. Nätutvecklingsplanerna ställer krav på att nätföretagen ska använda alternativ såsom efterfrågeflexibilitet, energieffektivitet, energilagringsanläggningar och andra resurser för att hantera nya överföringsbehov
Är anslutningsskyldigheten lika långtgående för lokalrespektive regionnät? Ei:s bedömning ansvaret är lika långtgående för samtliga nätkoncessionshavare, dvs. både systemansvariga för distributionssystem och för överföringssystem (ellagen och artikel 6.2 i elmarknadsdirektivet) Vilken aktör är skyldig att ansluta när det finns flera aktörer med nätkoncession för linje inom ett och samma geografiska område? Ei bedömer att detta får avgöras inom ramen för koncessionsprövningen lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 ellagen) Skulle vissa ledningar (t.ex. ledningar som endast ansluter en vindkraftpark) kunna vara undantagna från koncession och därmed också anslutningsplikten? Ei bedömer att ledningar som endast ansluter en vindkraftpark borde undantas. De är ett av undantagen som diskuteras i nätkoncessionsutredningen och Ei föreslår därför inte någon undantagsregel inom ramen för detta uppdrag.
Så lägger vi pusslet ansvar och roller Ansvaret för samordnad nätplanering Ansvaret för anslutning av nya kunder Ansvaret för befintliga kunder Ansvaret vid olika drifttillstånd
Ansvar för befintliga kunder, legala förutsättningar 3 kap. 1 ellagen - ett företag som bedriver nätverksamhet ansvarar för drift och underhåll och, vid behov, utbyggnad av sitt ledningsnät och, i tillämpliga fall, dess anslutning till andra ledningsnät. Nätägarna ansvarar även för att dess ledningsnät är säkert, tillförlitligt och effektivt och att ledningsnätet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el. 3 kap. 9 ellagen den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor överföra el för annans räkning. Överföringen av el ska vara av god kvalitet. Ei har tillsynsansvar och kan förelägga en nätkoncessionshavare att uppfylla kraven om god kvalitet i elöverföringen avseende en eller flera uttagspunkter.
Ansvar för befintliga kunder, legala förutsättningar, forts. Vid kapacitetsbrist ska de som redan är anslutna till ledningen eller ledningsnätet ha företräde. (prop. 1993/94:162 s. 151; Prop. 1996/97:136) Att de som redan är anslutna ska ha företräde innebär dock inte att de har förtur till en höjning av avtalad effekt utan endast att de ska garanteras den avtalade effekten. Leveranssäkerheten till befintliga kunder måste således alltid kunna upprätthållas av nätkoncessionshavaren. (prop. 1993/94:162 s. 151) Befintliga avtal med kunden som garanterar kunden en viss effekt.
Ei bedömer att ansvaret är tydligt Nätkoncessionshavare har dels ett ansvar som följer av nätkoncessionsinnehavet och dels ett avtalsmässigt ansvar gentemot sina kunder. Nätkoncessionsinnehavare har också (kund)avtalsförhållanden mot överliggande nät. Det finns inget i den nuvarande lagstiftningen som medger att nätkoncessionshavaren ensidigt kan sänka den avtalade effekten mot befintliga kunder med hänvisning till kapacitetsbrist eller att den lokala effektsituationen förändras. Ei:s bedömning är att nätkoncessionshavarnas ansvar mot befintliga kunder är tydligt och att de har ett absolut ansvar mot sina befintliga kunder även vid nätkapacitetsbrist.
Ansvar för befintliga kunder slutsatser Ingångna avtal ska hedras (avseende effekt och leveranskvalitet). Varje nätkoncessionshavare ansvarar för sina befintliga kunder. Ansvaret kan inte ärvas uppåt i systemet. Om t.ex. en lokal kraftproducent lägger ner produktionen är det ändå nätkoncessionsinnehavarens ansvar att lösa/hantera den lokala effektsituationen, även om den systemansvarige för distribution inte kan öka abonnemanget mot överliggande nät.
15.40 16.00 Frågor och reflektioner
Tack för i dag! Ni kan fortfarande svara på frågorna i webbenkäten efter seminariet Ni kan också mejla era inspel till: kapacitetsbrist_elnat@ei.se