Kungälvsornitologerna är en förening som bildades 1993. 2012 Årgång 19 nr 2

Kungälvsornitologerna Kungälvsornitologerna är en förening som bildades 1993 2012 Årgång 19 nr 2

Kungälvsornitologerna Styrelsen i Kungälvsornitologerna Ordförande Sekreterare Lars Peterson Bäckevarv 230 442 95 Hålta tel 22 70 05 Kåre Ström Tvetgatan 277 442 33 Kungälv tel 24 95 95 Christina Järnvik Södergården 1 449 41 Nol tel 74 02 99 Fågellivet i Kungälv Rapportmall för Bohuslän Årgång 19 nummer 2, 2012 webbplats: www.kungalvsornitologerna.se Redaktör: Rapportmallen Bo Davidsson, upptar Klostergatan för Bohuslän 24, spontana 442 36 arter Kungälv, och vissa tel rariteter 153 44, e-post bo@boprod.se vitnäbbad islom alla ljungpipare Ht, 12-3 fisktärna H, 10-15/4 Ej medtagna arter eller raser är rariteter för landskapet och kräver vanligen raritetsrapport smådopping Ht,4-7,12-2 kustpipare 5-15/6 kentsk tärna alla skäggdopping H, 6-7,12-2 tofsvipa 12-1, >100 Följande skall rapporteras: sillgrissla i, Ht sädesärla alba 11-3 svartmes K, alla Innehåll: alla Samtliga observationer sida tordmule i, H sidensvans >100 blåmes > 500 Höstmöte Ht Fynd under artens häckningstid 3 tobisgrissla H strömstare H talgoxe x H Häckning, även trolig. Ange om möjligt häckningsindicier alkekung alla gärdsmyg x nötväcka x Exkursionsprogram ih Inlandshäckning våren 2013 4 lunnefågel alla järnsparv 12-2 trädkrypare >10 Bilder från i Hornborgasjön Inlandsfynd 6 tamduva x rödhake x pungmes alla Rr Raritetsrapport krävs skogsduva 5-7,>25 näktergal alla sommargylling alla Hotade naturpärlor i Kungälv 7 1-12 jan-dec, om ej exakt datum anges ringduva 12-2,>500 blåhake alla törnskata Ht Småvatteninventering >000 Från angivet 2012 antal i Kungälvs exemplar kommun 11 turkduva H,>10 svart rödstjärt alla varfågel maj-20/9, 12-2 x Fynd ej normalt i tid eller rum, ovanligt stora antal turturduva alla rödstjärt 10-4 nötskrika >100 Tranan i våra trakter under 50 år 12 K kustsocknar gök 9-15/10 buskskvätta 10-4 skata >100 Exkursion Klåverön "Parkrymlingar, maj 2011 hybrider. Annat du bedömer vara intressant 14 berguv alla stenskvätta 10-3 nötkråka tjockn. Ht, 3-7 hökuggla alla ringtrast alla kaja x Medlemsmatrikel 16 knölsvan >100 gråhakedopping alla kustsnäppa 1-15/6 sparvuggla alla koltrast x råka alla, H Romesjön mindre sångsvan alla svarthakedopping alla sandlöpare 18 alla kattuggla x björktrast > 1000 kråka grå x sångsvan Ht, 6-7 >100 svarthalsad dopping Rr (ej ad som.dr.) småsnäppa alla hornuggla H taltrast x - svart alla Fågelbilder med anknytning till rapportmallen 20 sädgås fabalis alla stormfågel alla mosnäppa alla jorduggla alla rödvingetrast H,12-2 korp >100 Rapportmall spetsbergsgås alla grå lira alla spovsnäppa 22 x pärluggla alla dubbeltrast 12-2 stare 1-2 >200 bläsgås alla mindre lira alla skärsnäppa alla nattskärra alla gräshoppsångare alla gråsparv >30 grågås H,12-1,>200 klykstjärt.stormsvala alla kärrsnäppa 12-2 tornseglare 10/9-15/5,>200 flodsångare alla pilfink x prutgås bernicla alla havssula alla - sydlig alla kungsfiskare alla sävsångare alla bofink > 1000 vitkindad gås Ht, 12-3, >30 storskarv H myrsnäppa alla biätare alla kärrsångare alla - ob. bo/bergf. >1000 kanadagås >300 toppskarv alla, s-a Boh brushane Ht,10-4 härfågel alla rörsångare 15/9-4 bergfink x gravand Gunnar 12-1,>25 Wikman rördrom Ledamöter alla Agne dvärgbeckasin Gillholm alla göktyta alla trastsångare alla grönfink x bläsand H, 5-6,12-2 gråhäger H enkelbeckasin 12-2, >20 gröngöling x härmsångare x steglits alla Hammar 280 Trönnom 300 snatterand alla svart stork alla dubbelbeckasin alla spillkråka x höksångare alla grönsiska x kricka 4425-6,12-2,>300 74 Harestad vit stork alla 442 morkulla 73 Kärna 12-2 större hackspett x ärtsångare okt-25/4 hämpling 15/10-3 <50 gräsand tel 22 >3000 62 bivråk alla tel rödspov 22 11 54 alla mindre hackspett H törnsångare 10-4 vinterhämpling >50 stjärtand 5-6,12-2,>10 röd glada alla myrspov x tretåig hackspett alla trädgårdssång x gråsiska > 500 årta alla havsörn alla småspov 20/4-5/5 trädlärka Ht, nov-15/3 svarthätta 11-3 - brunsiska H skedand alla brun kärrhök H, 10-3 storspov H, >10 sånglärka 12-1 >50 grönsångare 4 mindre korsnäbb H brunand 5-6,12-2, >5 blå kärrhök 6-7,12-2 drillsnäppa x berglärka alla gransångare- sydlig H, 11-3 större korsnäbb alla vigg 5-6,>100 duvhök 4-6 skogssnäppa H backsvala H, 21/9-25/4 lövsångare 10-11 rosenfink alla bergand alla sparvhök x svartsnäppa 10-4 ladusvala okt-20/4, >100 kungsfågel >1000 tallbit alla ejder i,>500 ormvråk >50,12-2 gluttsnäppa 10-4 hussvala 10-25/4 grå flugsnappare 10-15/5 domherre > 50 praktejder Rr (ej ad ha) fjällvråk 12-2 grönbena H,>50 trädpiplärka 10-20/4 mindre flugsnappare Rr stenknäck H,>20 alförrädare Rr (ej ad ha) kungsörn alla rödbena iht,12-2 ängspiplärka 12-2, >500 svartvit flugsnappare 1-25/4 lappsparv alla Kassör alfågel Lars 6-8,>10 Davidsson fiskgjuse H,10-3 Göte roskarl Svensson alla rödstrupig piplärka alla skäggmes alla snösparv >5 sjöorre Kongahällagatan 6-8,>100 43 tornfalk H, 6-7,12-2 Dyröd smalnäbbad 120 simsn. alla skärpiplärka i stjärtmes >50 gulsparv <100 svärta 442 alla 37 Kungälv stenfalk Ht,6-7,12-2 442 kustlabb 92 Romelandaalla, H gulärla- sydlig alla entita K, alla ortolansparv alla knipa >300 lärkfalk alla storlabb alla - obestämda jun-15/7 okt-1/5 talltita K, alla sävsparv 12-2 tel 178 03 tel 22 35 61 salskrake alla pilgrimsfalk alla dvärgmås alla forsärla H,12-2 tofsmes x småskrake >200 vattenrall alla skrattmås H storskrake H, >50 småfläckig sumphöna alla fiskmås >100 järpe alla kornknarr alla silltrut H,12-2 orre alla rörhöna H,12-2 gråtrut ih Valberedning Gerhard Hildebrandt tjäder alla sothöna H, >50 vittrut alla Fågelrapporter lämnar du på Svalan (http://www.artportalen.se/birds/defaults.asp), rapphöna Olof Ht, Sjöberg 4-7 trana H, 11-2 havstrut ih där du kan anmäla dig som rapportör, vaktel alla strandskata 12-1 tretåig mås i, Ht, >100 eller efter årets slut före den 15 jan, till :, fasan x skärfläcka alla småtärna Rr Lars Viktorsson, Stenbackevägen 5, 459 94 Uddevalla Revisorer Ingemar Bernhardsson smålom i,6-7>25 mindre strandpipare H skräntärna alla Tel 0522-860 37 E-post: lars.v@spray.se storlom Carl-Erik Ht, 6-7,>10 Grundellstörre strandpipare ih,10-2 svarttärna alla Årsrapporten skall vara uppställd i systematisk ordning i A4 format, och följande 7 kolumner: svartnäbbad islom alla fjällpipare R(ej ad.som.dr) silvertärna H, 10-4 Art - antal - kön, ålder, beteende - lokal - kommun - datum (04-12-31) - observatör. 23

22 3 Rapportmall för Bohuslän Rapportmallen upptar för Bohuslän spontana arter och vissa rariteter Ej medtagna arter eller raser är rariteter för landskapet och kräver vanligen raritetsrapport Följande skall rapporteras: alla Samtliga observationer Ht Fynd under artens häckningstid H Häckning, även trolig. Ange om möjligt häckningsindicier ih Inlandshäckning i Inlandsfynd Rr Raritetsrapport krävs 1-12 jan-dec, om ej exakt datum anges >000 Från angivet antal exemplar x Fynd ej normalt i tid eller rum, ovanligt stora antal K kustsocknar "Parkrymlingar, hybrider. Annat du bedömer vara intressant knölsvan >100 gråhakedopping alla kustsnäppa 1-15/6 mindre sångsvan alla svarthakedopping alla sandlöpare alla sångsvan Ht, 6-7 >100 svarthalsad dopping Rr (ej ad som.dr.) småsnäppa alla sädgås fabalis alla stormfågel alla mosnäppa alla spetsbergsgås alla grå lira alla spovsnäppa x bläsgås alla mindre lira alla skärsnäppa alla grågås H,12-1,>200 klykstjärt.stormsvala alla kärrsnäppa 12-2 prutgås bernicla alla havssula alla - sydlig alla vitkindad gås Ht, 12-3, >30 storskarv H myrsnäppa alla kanadagås >300 toppskarv alla, s-a Boh brushane Ht,10-4 gravand 12-1,>25 rördrom alla dvärgbeckasin alla bläsand H, 5-6,12-2 gråhäger H enkelbeckasin 12-2, >20 snatterand alla svart stork alla dubbelbeckasin alla kricka 5-6,12-2,>300 vit stork alla morkulla 12-2 gräsand >300 bivråk alla rödspov alla stjärtand 5-6,12-2,>10 röd glada alla myrspov x årta alla havsörn alla småspov 20/4-5/5 skedand alla brun kärrhök H, 10-3 storspov H, >10 brunand 5-6,12-2, >5 blå kärrhök 6-7,12-2 drillsnäppa x vigg 5-6,>100 duvhök 4-6 skogssnäppa H bergand alla sparvhök x svartsnäppa 10-4 ejder i,>500 ormvråk >50,12-2 gluttsnäppa 10-4 praktejder Rr (ej ad ha) fjällvråk 12-2 grönbena H,>50 alförrädare Rr (ej ad ha) kungsörn alla rödbena iht,12-2 alfågel 6-8,>10 fiskgjuse H,10-3 roskarl alla sjöorre 6-8,>100 tornfalk H, 6-7,12-2 smalnäbbad simsn. alla svärta alla stenfalk Ht,6-7,12-2 kustlabb alla, H knipa >300 lärkfalk alla storlabb alla salskrake alla pilgrimsfalk alla dvärgmås alla småskrake >200 vattenrall alla skrattmås H storskrake H, >50 småfläckig sumphöna alla fiskmås >100 järpe alla kornknarr alla silltrut H,12-2 orre alla rörhöna H,12-2 gråtrut ih tjäder alla sothöna H, >50 vittrut alla rapphöna Ht, 4-7 trana H, 11-2 havstrut ih vaktel alla strandskata 12-1 tretåig mås i, Ht, >100 fasan x skärfläcka alla småtärna Rr smålom i,6-7>25 mindre strandpipare H skräntärna alla storlom Ht, 6-7,>10 större strandpipare ih,10-2 svarttärna alla svartnäbbad islom alla fjällpipare R(ej ad.som.dr) silvertärna H, 10-4 Höstmöte Söndag 25 november Tid kl 18.00 Plats KOK s klubbstuga, Svarte Mosse i Fontin Vi lyssnar till medlemmen Björn Delming som berättar under rubriken Fåglar fjärran ifrån och närmare än du tror Kaffe serveras! Vinn holkar och fågelfrö! Medlemsavgift Medlemsavgift 2012 Medlem 80 kronor, familjemedlem 10 kronor Ni som inte betalt Er medlemsavgift får en särskild påminnelse tillsammans med tidningen. Hör av Dig till kassör Lars Davidsson om Du har frågor! Det går även bra att betala till bankgiro 5383-0246.

4 21 Exkursionsprogram för Kungälvsornitologerna våren 2013 Ibland händer det att vi får lite mer ovanliga besök För samtliga exkursioner gäller att anmälan görs till angiven kontaktman. Du bör höra av dig senast kl 20.00 två dagar före exkursionsdatum. Mötesplatsen är alltid kiosken vid Folkets Park, varifrån vanligtvis samåkning sker. Du tar väl med dig kikare, varma kläder och fika? Söndagen den 27 januari. Vinterfåglar i vår närhet - kust och skog. Mötesplats: Folkets park kl 09.30 Kontaktman: Agne Gillholm 22 11 54 En vintertur i våra västra kommundelar. Vi letar fåglar för årstiden i skog och längs kust. Tretåig mås Foto: Bo Davidsson Söndagen den 24 februari. Kalvöfjorden samt Hakefjorden. Rovfåglar och änder. Mötesplats: Folkets park kl 09.00 Kontaktman: Gunnar Wikman 22 00 62 Kom med och skåda rovfåglar och änder i Bohusläns rika fjordar. Goda chanser att se havsörn finns. Stormfågel Foto: Bo Davidsson Havsörn Foto: Bo Davidsson Lunnefågel Foto: Bo Davidsson Toppskarv Foto: Bo Davidsson

20 5 Alla dvärg- och dubbelbeckasiner ska rapporteras Enkelbeckasin Foto: Wikipedia Söndagen den 24 mars. Romesjön Mötesplats: Romesjöns västra sida parkering (infart Arnebovägen) kl 08.00 Kontaktman Lars Peterson tel 22 70 05 Så här i islossningstid finns fina chanser att se våra tidiga flyttfåglar. Vi går genom lövrika skogar och längs sjöstränder. Söndagen den 28 april. Hornborgasjön. Mötesplats: Folkets park kl 05.00 Kontaktman Lars Davidsson tel 178 03 / 070-24 22 170 Åter erbjuder vi gemensam exkursion till denna Västsveriges absoluta pärla vad gäller våtmarksfåglar. Transträcket är över men istället hittar vi stora mängder änder, doppingar och gäss nu när vårsträcket är som allra bäst. Dvärgbeckasin Foto: Wikipedia Dubbelbeckasin Foto: Stefan Oscarsson

6 19 I april planerar vi en exkursion till Hornborgasjön Vill man ha litet överblick kan man gå upp på Ranneberget, där korpen har sitt bo på en avsats. Från det hållet kan man vintertid höra kattugglans och ibland berguvens läten. Vid västra sidan av berget finns en del hasselsnår där nötskrika och nötkråka vistas emellanåt. En och annan havsörn har setts passera landskapet på sin väg mellan havet och Göta älv. Det händer ibland att vi vaknar av att tranans läte ekar över nejden. När man senare går ut på farstubron så lyssnar man efter om någon ytterligare röst har tillkommit i fågelkören sedan gårdagen. Finns det något härligare? Så väl mött på exkursionen kring Romesjön i vår, för det är ju så, att det har setts många fler arter i området än de som är nedtecknade här! Pressbilder, Länsstyrelsen Västra Götalandsregionen Romesjön, från Naturens pärlor

18 7 Romesjön Birgit Jansson och Göte Svensson Hotade naturpärlor i Kungälv Kåre Ström Romesjön är en av kommunens få friska sjöar och kanske ibland bortglömd som fågellokal. Den är ca 900 m x 800 m bred och ca 9 m som djupast. Närmast sjön finns skogs- ängs- och odlingsmarker: Dessa många olika biotoper ger ett rikt fågelliv vid och runt sjön. Det går utmärkt att kombinera en baddag med att utforska omgivningarna och studera både flora och fauna. Under vårsträcket rastar många arter, ex vigg, änder, svanar och gäss, t o m mindre sångsvan har setts och någon gång alfågel. Salskrake syns nästan varje vår. I sjön häckar skäggdoppingen och i den på norra sidan belägna våtmarken häckar rörsångare, sävsparv och knölsvan, men också ett par brun kärrhök. Knipor finner bostad i uppsatta holkar. När våtmarken anlades återvände tofsvipan, som varit osedd i många år, men nu när kärrhöken är här så tycks den fly trakten igen. I alla fall så var det ingen häckning i år. Tidigare har häckat både rörhöna och kricka där. Nu är den beväxt med kaveldun och vass, så det är svårt att se de fåglar som kan finnas där. Om man tar en promenad runt sjön på våren kan man höra många olika sorters fågelsång från t ex: törn- löv- grön- och gransångare, svarthätta, buskskvätta, mesar, stare, domherre, flugsnappare m.fl. Skogssnäppa, entita och stjärtmes trivs i och vid alkärret. Enkelbeckasinen är inte så frekvent som tidigare, men morkullan flyger ofta. Stora flockar med svalor födosöker alltid över sjön och våtmarken innan de drar vidare. En del stannar för häckning, backsvalorna i Lysegårdens sandtag, ladusvalor och hussvalor vid husen runt sjön. Följer man byvägen på norra sidan sjön, förbi Dyröds gård, längs bäcken, kan man se och höra gulsparvens och trädpiplärkans spel och sång. När man sedan fortsätter ner mot sjön så finns det unglövskog, alkärr och granskog, då hör man olika sångare och kungsfågel. Där brukar gröngöling och större hackspett häcka. I kärret på västra sidan har kanadagåsen ofta sin bobale. Törnskatan brukar observeras då den kommer tillbaka. Om den inte lyckas att fånga någon småfågel, kan den passa på att ta de första humledrottningarna som kommit fram i vårvärmen. Då sitter den på en utsiktsplats och därifrån flyger den ut och snappar den ena efter den andra - till vår förtret! Naturvården verkar vara på tillbakagång på alla plan i Göteborgsregionen och får allt mer vika för andra och motstående intressen. Det gäller även för miljöintressen som vindkraften, t.ex. de vidlyftiga planerna på ett antal vindkraftverk uppe på Vävra berg och även på Örevattenåsen, otillgängliga naturområden som bl.a. hyser en del rovfågelarter och som har en tät population av nattskärra. Kungälvs kommun har tidigare dragit in gröna tjänster och även sagt nej till samtliga förslag på kommunala reservat som tagits fram av Länsstyrelsen i en rapport, Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen. Det blev blankt nej t.o.m. till Migandet, det mäktiga hällmarkslandskapet längst ut i Nordre älvs mynning. Detta trots att staten skulle stå för 50 % av finansieringen av de tänkta reservaten. Länsstyrelsen verkar inte längre vara den auktoritet som kan driva igenom viktiga naturvårdsfrågor och lika lite stå emot spekulativa kommunala planförslag av olika slag. Jag vill i denna artikel särskilt lyfta fram det prekära läget för två starkt hotade områden; södra Koön och bebyggelseplanerna där, som utgör ett exempel på den tilltagande exploateringen av kustlandskapet samt Svartedalens naturreservat och det alltmer aggressiva skogsbruket i detta vildmarksområde. Svartedalens naturreservat och Natura 2000-område Det allt intensivare skogsbruket i Svartedalen av den nye markägaren, Våge Svensson, och Skogssällskapet, som sköter skogen för honom, har medfört omfattande skador i naturreservatet och skapat stora hyggen. Stora sår i landskapet kan ses bl.a. vid Lilla Gräsås, där ett nötkråkebo raserades och en sparvugglehäckning drabbades. Liknande effekter uppstod även i en sparvugglebiotop vid Lindås och vid Bohusleden i Grandalen. Flera avverkningar och hyggeslandskap med sönderkörda kulturlämningar m.m. har ingående dokumenterats och även uppmärksammats i Tv och i pressen. Omfattande gallringar och avverkningar har nyligen åter skett vid Bohusleden, denna gång vid Håltesjön (se fig 1). Redan i december förra året JOanmäldes Skogsstyrelsen för bristande tillsyn och handläggning av avverkningarna. Anmälan skulle handlagts av JO strax efter sommaren, men ärendet verkar dröja ytterligare en tid. Noterbart är att det inte verkar vara någon som helst skillnad rent juridiskt sett vad gäller den naturhänsyn som skall tas i skogsbruket, mellan å ena sidan i naturreservat/natura 2000-områden och å andra sidan i vanlig oskyddad skogsmark. Ett skydd genom reservatsbildning och Natura 2000, vilket gäller i Svartedalen, verkar vara ett slag i luften i detta avseende och Skogsvårdslagen är i det närmaste helt uddlös.

8 17 Den enda skillnaden är att skogsbruket skall vara FSC-märkt i Svartedalens naturreservat och Natura 2000-område, men det har tydligen inte hjälpt eller haft önskad effekt. FSC standarden verkar utgöra högst tänjbara riktlinjer och klassningen omfattar dessutom inte Natura 2000 regelverket. Rädda Svartedalens vildmark, där bl.a. Kungälvsornitologerna ingår, har därför i dagarna begärt ett samråd med Naturvårdsverket och Länsstyrelsen vad gäller skogsbruket i reservatet och begär samtidigt att ytterligare 600 hektar skogsmark skall undantas från skogsbruket, med hänsyn till de särskilt utpekade skyddsvärda fågelarterna i området, arter som tjäder och sparvuggla. Det motsvarar i stora drag den ytterligare areal skyddsvärd skogsmark som även Länsstyrelsen anser måste få ett utökat skydd för att klara dessa fågelarter och deras livsmiljöer i området, vilket man även har meddelat Naturvårdsverket. Vi har också framfört till Naturvårdsverket att kultur- och friluftsintressen, föreningar och personer som driver ekoturismverksamhet samt exkursioner i området drabbas av det pågående skogsbruket. Jag har själv noterat att flera besökare upprörs över skogsbruket. En försämrad naturupplevelse gör givetvis på sikt att området blir allt mindre attraktivt för besökare i Svartedalens naturreservat. Många besökare undrar med all rätt hur det överhuvudtaget kan vara möjligt att få bedriva skogsbruk i ett naturreservat och Natura 2000-område. Karlsson Billy Svartedalen 320 442 92 ROMELANDA Karlsson Gullvi Västra Åkerhögsvägen 2 442 71 KÄRNA Kroon Margareta Fabriksgatan 31 412 51 GÖTEBORG Lanne Ann-Mari Tingsvägen 12 442 50 YTTERBY Lanne Bert Larsson Barbro Kongahällagatan 42 B 442 38 KUNGÄLV Lindström Ingrid Oxelvägen 54 442 77 Romelanda Lundgren Rosa Dösebacka 370 442 91 ROMELANDA Marklund Gert Lilla Dalvägen 4 442 98 KODE Marklund Eva Martinsson Ragnhild Lybeck 110 442 91 ROMELANDA Martinsson Barbro Tvetgatan 269 442 33 KUNGÄLV Melander-Ekberg Pelle Videgårdsv 36 445 57 SURTE Melander Gunilla Nilsson Bertil Stora Kronogårdsgatan 15 422 44 HISINGS BACKA Nilsson Lilian Nyberg Gun Lingonvägen 31 442 42 KUNGÄLV Ogstedt Gudrun Klostergatan 5 442 36 KUNGÄLV Olsson Henry Östergårdsgatan 31 442 52 YTTERBY Olsson Håkan Stora Ryr 210 442 75 LYCKE Olsson Karl-Erik Lerlycke 190 442 73 KÄRNA Oskarsson Göran Kareby kyrkväg 270 442 93 KAREBY Pehrsson Olof Tjuvkil 700 442 75 LYCKE Persson Harry Gustavsbergsvägen 8 442 94 YTTERBY Persson Dennis Ulvebackegatan 14 442 33 KUNGÄLV Peterson Lars Bäckevall 230 442 95 HÅLTA Petterson Jan Häradsvägen 64 442 50 YTTERBY Rosslin Rune Bergåsvägen 21 442 50 YTTERBY Rutgersson Stig Granneby 160 442 95 HÅLTA Ryd Lennart Aspvägen 5 442 50 YTTERBY Ryrholm Marianne Stora Ryr 200 442 75 LYCKE Rödin Stina Illekärr 190 442 91 ROMELANDA Samuelsson Lennart Solängsvägen 3 444 65 JÖRLANDA Sjöberg Olof Stora Lycke 360 442 75 LYCKE Strandvik Peter Smedjegatan 2 440 30 MARSTRAND Ström Kåre Tvetgatan 277 442 33 KUNGÄLV Svartholm Bengt Häljeröd 360 442 91 ROMELANDA Svensson Göte Dyröd 120 442 92 ROMELANDA Jansson Birgit Wikman Gunnar Hammar 280 442 74 HARESTAD Åsemyr Inger Kristinedalsgatan 9 442 30 KUNGÄLV Öberg Anders Solhultsgatan 24 442 39 KUNGÄLV Öster Christian Tvetgatan 297 442 33 KUNGÄLV Östling Berit Ingegatan 6 442 37 KUNGÄLV Fig. 1. Nyligen gjord avverkning på och invid Bohusleden vid Håltesjön. Foto: K. Ström

16 9 Medlemsmatrikel för Kungälvs Ornitologiska Förening 2012 Abrahamsson Hans Brynjegatan 22 442 37 KUNGÄLV Alfredsson Karl-Erik Lund 150 442 94 YTTERBY Almkvist Per Mariebergsliden 16B 442 31 KUNGÄLV Andersson Göran Starrkärrsvägen 18 444 96 ÖDSMÅL Andersson Håkan Kvarnvägen 39 442 96 KODE Andersson Elsy Ivar Claessons gata 9B 442 32 KUNGÄLV Andersson Sture Idrottsgatan 9 440 30 MARSTRAND Andersson Karin André Berit Dösebacka 450 442 91 ROMELANDA André Ingemar Andreasson Bo S Arödsvägen 55 442 04 KODE Aronsson Tomas Metesten 220 442 74 HARESTAD Asker Bengt Tofta 120 442 75 LYCKE Backman Inger Hallbergsvägen 7 442 98 KODE Backman Morgan Berlin Lennart Lökebergsvägen 39 442 95 HÅLTA Bernhardsson Ingemar Kaprifolvägen 2 442 70 KÄRNA Blomberg Charlotta Holm 330 442 71 KÄRNA Collberg Ann-Kristin Valsäng 253 471 92 KLÖVEDAL Collberg Thomas Crawford Niel Önneröd 150 442 72 KÄRNA Davidsson Lars Kongahällagatan 43 442 37 KUNGÄLV Dellming Björn Rosenstensvägen 31 442 60 KODE Forsström Henning Rättarevägen 14 442 50 YTTERBY Fröberg Britt-Inger Onyxvägen 2 442 60 KODE Gabrielsson Sture Lagvägen 27 442 50 YTTERBY Gabrielsson Ingegerd Gillholm Agne Trönnom 300 442 73 KÄRNA Grundell Carl-Erik Djupeviksvägen 1 442 71 KÄRNA Gustavsson Ronny Friesländersgata 10 422 53 HISINGS BACKA Hagen Erich Myren 53 442 66 MARSTRAND Hansson Raymond Ingåsv 12 425 65 HISINGS KÄRRA Haraldsson Erland Bredsten 520 442 94 YTTERBY Hildebrandt Gerhard Bohushöjdsvägen 24 445 34 BOHUS Hilmersson Thomas Alkalievägen 5 C 445 33 BOHUS Hjerpe Johan Olserödsgatan 49 442 42 KUNGÄLV Hvass Peter Kristiansborg 270 442 75 LYCKE Hägg Eva-Britt Brynjegatan 20 442 37 KUNGÄLV Isaksson Harry Sörgårdsvägen 580 442 71 KÄRNA Jansson Inga-Britt Truskärsvägen 28 442 75 LYCKE Jansson Leif Johansson Christer Solberga 840 442 98 KODE Johansson Rune Kongahällagatan 42A 442 38 KUNGÄLV Järnvik Christina Södergården 1 449 41 NOL Södra Koön Få kustområden är så tilltalande som kustlandskapet på Koön söder om Marstrandsvägen vid Mjölkekilen, Klockaringen, Björnängen, Halsen, Tornviken och Mittsund. Ön utgör ett typiskt och tidlöst stycke bohuslänskt kustavsnitt med omväxlande välhävdade fågelrika strandängar och betesmarker, mäktiga berg och hällmarker, trånga dalgångar och lövskogar med inslag av bl. a. ek och hassel. Häromdagen vandrade jag över ön i stilla soligt väder och kunde på några timmar bl.a. notera 2 mindre hackspett, 1 spillkråka, 12 gråhägrar, 55 kanadagäss, 1 vitkindad gås, 37 knölsvanar, ca 150 rödvingetrastar, 1 smådopping samt enstaka flockar med knipa, småskrake, sånglärka, bofink, koltrast och ett korppar. Under häckningstiden tillkommer rödbena, större strandpipare, strandskata, ängspiplärka och stenskvätta vid Mjölkekilen samt olika fågelarter även på andra ställen på ön. Dessutom finns dokumenterat ett stort antal rödlistade växter, lavar och andra organismer på denna del av Koön. Nu hotas denna idyll av omfattande planer på bebyggelse och verksamheter på båda sidor av Mjölkekilen, ett produktivt grundområde som man helst vill gräva ur och göra till småbåtshamn. Även om planerna krympt något efter kommunens överläggningar med Länsstyrelsen är helheten och de känsliga strand- betes- och hällmarksbiotoperna starkt hotade av vägar och husbyggen Både representanter från Kungälvsornitologerna och Naturskyddsföreningen har nyligen varit ute och träffat kommunledningen på Koön och vandrat runt Mjölkekilen och Klockaringen. Föreningarna säger bestämt nej till all exploatering söder om Marstrandsvägen och motsätter sig att landskapsbildsskyddet på denna del av ön upphävs. I en skrivelse till kommunen framhåller vi gemensamt områdets stora natur- och kulturvärden och föreslår att både södra delen av Koön tillika med Tofta invallade våtmark måste ingå i det planerade samlade kustreservatet. Vi har också tagit upp andra aspekter på södra Koön; området ägs av kommunen och arrendatorer håller betesdjur med väl avvägt och nödvändigt betestryck. Ön är lättillgänglig med både buss och bil och vi föreslår att en gångbro byggs över sundet i den yttre delen av Mjölkekilen för att underlätta för Marstrandsbor och andra besökare att lättare komma till ön och kunna vandra runt kilen. Hjälp oss att slå vakt om dessa fina områden, Svartedalens naturreservat och vildmarksområde samt södra Koön i skärgården.

10 15 Fig 2. Mjölkekilen, ett fågelrikt grundområde och välhävdade strandängar. Foto K.Ström Klåverön, Naturens pärlor

14 11 Exkursion Klåverön maj 2011 Gunnar Wikman Småvatteninventering 2012 i Kungälvs kommun Peter Strandvik Vi steg ombord på Olof Sjöbergs bekväma motorbåt vid Lycke kile och färdades genom Albrektsunds kanal till hamnen på Klåverön, eller som öborna själva säger, Klöverön. Vi startade vår promenad över ön, ett fagert blomstersmyckat kulturlandskap. Den stora vägen mot Korsvik är en självklar startsträcka. På avstånd såg vi Bremsegården västerut. En fulllödig fågelsång följde oss. Av sylviorna hörde och såg vi trädgård-, törn-, ärtsångare och svarthätta. Gran- och lövsångare fanns talrikt överallt. Förutom trastsång njöt vi av rödstjärt, flugsnappare, mesar, trädkrypare, stare, bofink, grönfink, hämpling och gulsparv. Ringduva, gök, sädesärla, rödhake och fasan skall också nämnas för att komplettera bilden. Talrika blommande vildäppleträd kantade lövängarna längs vägen. Framme vid öns sydöstra kust ligger Korsviks gård. I gröngräset vid en bergvägg smakade förmiddagskaffet alldeles förträffligt. Under rasten underhöll livliga brunsiskor, tornseglare och ladusvalor flög fram och tillbaka. Ute över vattnet bockade vi för knölsvan, kanadagås, ejder, storskarv, strandskata och de vanliga vitfåglarna. Sedan vi lämnade hamnen på morgonen hade vi varken sett eller hört någon människa, söndagsron var total. Men plötsligt hördes lockrop och pratmeddjur -läten. Den stora boskapsflock, som betat nära oss skulle byta beteshage och korsviksbonden agerade cowboy. Vi följde efter fram till gården för att utöka artlistan men inga hussvalor. I väster började det mulna på och vi beslöt vända tillbaka. Vi valde en strövstig, som istället för lövskog bjöd på barrskogsbiotop med mesar, hackspettar och illvilliga mygg. I närheten av Nordgården tvärade vi över till den förra vägen och kom så tillbaka till hamnen. Regnet hade nu hunnit ifatt oss, men de mest kaffetörstiga drack ändå en påtår innan vi embarkerade Olofs båt. Vi gick åter igenom Albrektsundskanalen. Att det hade börjat blåsa upp, märkte vi ute på gattet mot Kråkerön. Sjön gick hög och efter en något omskakande överfärd, kom vi i lä bakom Kråkerön och gled slutligen in i Lycke kiles trygga hamn. Vi tackade vår lugne skeppare och hade alla ytterligare en Klåveröupplevelse att lägga till de tidigare. Dessvärre valde vi nog fel år för inventering av småvattenarter. Efter flera kalla vintrar är nu bestånden nere på mycket låga nivåer och trots efterforskning har inventeringsresultatet för dessa arter blivit skralt. Å andra sidan har vi nu en bottennotering, som förhoppningsvis kryper uppåt de närmsta åren. Smådopping: Den har 2012 bara häckat på två lokaler: Smörsundsdammen, Koön och Kvarndammen, Kristiansborg, Lycke (två kullar). I övrigt har smådoppingen hörts i Tofta kile i augusti-september och vid Rördammen, Kode i maj. Tidigare lokaler utan fynd i år har varit Varbergsdammen. Lokaler utan besök har varit Röd, Kareby och Skåtte mosse, Torsby m fl lokaler. Rörhöna: Rörhönan har 2012 bara påträffats i centrala Kungälv, Ankeborgsdammen, där ett par fått fram en unge. Lokaler utan arten i år har varit bl a Varbergsdammen, Ytterby, Smörsundsdammen, Koön, Tofta kile, Lycke och Hållsungamyren, Torsby. Vattenrall: Häckar ju snarare i vidsträckta vassområden än småvatten. Den konstaterades häcka i Tofta kile (minst två pulli), och hade revir vid Metesten, Nordre Älv, Signehögsholmen, Göta Älv, vid Grannebyån, Ödsmåls by och Hållsungamyren, Torsby, vilket är normala fyndplatser för denna art.

12 13 Tranan i våra trakter under 50 år Lars Peterson Vårt fågelliv är ett i högsta grad dynamiskt. Vissa arter ökar medan andra minskar. Arterna ändrar dessutom utbredningsområde. Vi fågelintresserade gläds över arter som blir vanligare i våra trakter. Liksom vi sörjer arter som blir ovanligare eller helt försvinner. En art som har haft en helt remarkabel utveckling är tranan (Grus grus). Redan som naturintresserat barn under 60 talet kom jag i kontakt med fågeln. Det var i Viskans dalgång någon mil norr om Borås. Här passerar tidigt i april flockar av de stora fåglarna på väg till Hornborgasjön några mil längre norrut. I dalgången bodde mina farföräldrar och jag minns hur fascinerade både farmor och jag var över de vackra stora fåglarna. Ljudliga som de är i flykten var det ett så härligt vårläte. Så i tidiga tonåren lyckades jag övertyga mina föräldrar att åka till Hornborgasjön en aprildag. På den tiden, tidigt 70 tal höll tranorna till vid sågen. Det är ett jordbruksområde ett par kilometer söder om nuvarande trandansen. Visst var det en fantastisk upplevelse med kanske tusentalet tranor samlade på några potatisåkrar. Tranan i södra Sverige var då en sällsynt häckfågel. Men under flyttning kunde vi njuta av dem Boken. Sveriges Fåglar 1978 ger besked om statusen. Den anses som sparsam till sällsynt i södra Sverige och saknas helt i Bohuslän. Antalet samtidigt rastande tranor vid Hornborgasjön anges till 2000 fåglar. Erik Rosenberg anger i Fåglar i Sverige 1975 att den helt saknas som häckfågel på västkusten. Vid atlas-inventeringen 1973-1984 Fågelatlas över Göteborg och kranskommuner 2009 finns den inte alls i våra trakter. Under slutet av 80 talet och 90 talet har jag egna barn i upptäckaråldern. Paddling i Dalsland och Västergötland och tältning i det sjörika området ger nya upplevelser av tranan. Då för 15-25 år sedan så häckar tranan frekvent i Västra Götaland. Paret näringssöker på omgivande jordbruksmark och det är lätt att bli bekant med fågeln. Än så länge lyser den med sin frånvaro i Kungälvs kommun. Men expansionen fortsätter. För ett 15 tal år sedan börjar enstaka fåglar dyka upp i kommunen under häckningstid. Tana Foto: Wikepedia Tranan hörs och ses nu kustnära som bara någon kilometer från Ödmåls kile eller i anslutning till Nordre älvs mynning. Det är en trevlig upplevelse att under vår och sommar på cykelturer i grannskapet få studera de vackra fåglarna. Eller att smyga upp till ett småvatten en vårkväll och försöka lokalisera en häckplats på Vävra berg.. Här är fåglarna mycket mer skygga än när de vistas på jordbruksmark. Tyvärr lyckas inte alla häckförsök vilket fågelrapporten från 2011 vittnar om. Tranan är verkligen en framgångssaga i det europeiska naturvårdsarbetet. Genom att skydda rastplatser som Hornborgasjön och Rugen i Tyskland och bevara övervintringsområdena i Spanien har arten säkrats som häckfågel i vår del av världen. Låt oss hoppas att fler arter kan säkras på det sättet. Hålta blir min hemort i mitten på 90 talet. Det är spännande att kartlägga fågellivet i den närmaste grannskapet. Snart så blir det klart att tranan finns både i Guddehjälmsområdet och i Vävra berg. Paren hörs och ses hela häckningssäsongen då de näringssöker på omgivande jordbruksmark. Ja det är inte bara i Hålta kommundel som expansionen fortsätter. Atlasinventeringen upprepas 2004-2007. Nästan 20 möjliga eller troliga häckningar spritt över kommunen hittas då.