143 Volvo 24O- och 26o-serien, 1979-84 Innehdll 00 Allmint 20 Motor. Turbomotor Branslesystem Fiirgasa.e A Fiirgasare K Insprutningssystem E/F AvgasrenrIlg Avgassystem Kylsystem Dieselmotor Cylinderhuvud Cylinderblock Branslesystem Kylsystem 144 J0 Elsystem Srriim liirsijrj n ingssystem t46 Staftsystem t49 Tendsystem r54 Belysningssystem 54 lnstrumentering )) ll r56 156 156 159 t62 165 170 40 Kraftiiver6ring V:ixelleda, manuell Automatvexelleda 50 Bromssystem 60 Hjulupphiingning och stlrning 70 Fj{dring och hjul 80 Kaross och inrednins t73 174 175 t16 178 le0 180 183 186 187 t88 189
144 Vovo 200 senen, 197984 00 Allmdint Efter de deliga aren i mitten pe sjuttiotalet beroende pa oljekriser. kvali tetsproble mm bdrjade trenden venda lor Volvo. Den totala Produk_ tionen av personbilar (inklusive den Hollandproducerade 343) uppgick under 1979 till 320000 fordon. Trots att billorsaljningen i de flesta lander under l980led av en ny kortvarig oljekris iikade Volvo bede sin produktion och lorsaljning. I USA, Volvos std$la marknad. lag Volvo l98l pe andra ptats bland importerade europeiska bilmarken och Aret derpa gick man upp till ldrsta plats. Produklfi losofi n var fortfarande kvalitet. slikerhet och pelitlighet. Gcnom att dessutom iiirbattra koregenska_ per, motorprestanda och utseende ville man ocksa tika kijrgladjen och giira 240 till en sportigare och tuffar bil. Kraftigare fi edrar och kriingningshiimmare gav sponigare kdregenskaper, PA motorsidan kom nyheter sasom. flera varianter pa B 2l-an.. dieselmolor 1979,. modifierad V6 1980.. turboversion av B 2l l98l och av B l9 1982. Stijtfengarna, fram- och bakpartiet samt instrumentbradan moderniscrades. Volvo besldt att fro m 1983 ars modell andra modellbeteckningssystemet. Beteckningarna 242,244 och 245 liirsvann och i stellet inliirdes basmodellen 240. Produktionen av 264 upphdrde 1982 de den nya 760-modell n kom (produktionen av 265 fortsatte dock fram rill 1984). 240, 1981
Vo \,o 200.seren. 1979-84145 Skyltplaceing TIPS. Notera att produktskylten andrat utseende. Den sitter dock pa samma stalle, dvs pa hdgra hjulhuset.. Serviceskylten har bade endrat utseende och flyttats lran hiigra B-stolpen till bagageutrymmet. 75-78 79- A4
146 Volvo 20o-serien. 197984 20 Motor Under aren 1979-84 introduceedes flera varianter av basmotorn B 21:. B23, som aren B2l med st6rre cylindervolym och iikad kompression. Den finns i utiitrande A. E och F.. B 19, som eren B2l med mindre cylinderdiameter (kom redan 1977). Den finns i utftirande A. K, E och ET.. B 17, som er en B l9 med kortare slaglengd. Den finns endast i A-utliirande (ldrgasarversion). v6-an B 27, ersattes pa 1980 ers modell av B 28, vilket i princip er en B 2? med dkad cylindervolym. De olika motoremas "kringutrustning" skiljer sig naturligtvis et. tex cylinderhuvud och brenslesystem. 823
Voivo 200 senen 1979-84,147
1'18 Volvo 200 serien. 1979-84 TIPS. Reservdelskatalogen refererar ofta till det oktantal (bensinkvalitet) som en viss motor kraver, tex B2l A 97l98 octane. Ett sekrare siitt att faststilla motortypen ar motoms artikelnummer, tex 498XXX eller 499XXX, som iir instansat pe motorblockets venstra sida. o From l98l finns det en dekal pe B28 E/F pa det hitgra cylinderhuvudets bakkant med de tre sista siffroma i detaljnumret.
Volvo 200.seren, 197984 149 Turbomotor ir l98l kom cn turboversion a\ B2l och Arer d:irpa av B 19. De! var insprulningsutlijrundena som fdrsilgs mcd en American-Garrct turbokompressor. Motorerna kallades i lurboutldrande B2l ET (FT) respckljvc B l9 ET. B2l ET-motorn gav 155 hk DIN vid 5500 r/min vilkei ga\'240 Turbo en toppfart a.r'ca 190 km/tim. Inom Vol!o fanns sedan tidigare en stor cri'arcnhel av turboladdade motorer. Dcls hadc man i Volvos lastvagnsprogram anvant turboladdade orcselmolorer sedan 1954. dels hade den svenska polisen k6rt Iurboulrustade Volvobilar i mlnga er innan serietillverkningen biirjade l98l. Fordelen med cn turbomotor ar att dcss prestanda blirjamfijrbara med en stdrrc motor utan turbo samlidigl som den har den "lilla" motorns ftjrdelar i iriga om brensleekonomi. vikt. utrymme m m. Principen Ar alt ju mer luft som tillldrs en molor. dcsto mer bransle kan liirbrdnnas. vilket ftirbdttrar motorns prestanoa, Turbokompressorn kan liknas vid cn luftpump som pumpar in luft mcd overtnck imotorn. Den bestar av eti Iurbinhjul och ett kompressorhjul som iir fijrbundna med varandra med en axel. Avgaserna fr!n motorn drivcr turbinhjulel och diirmed iiven kom- Turbinhlul Fdrbindelseaxel Kompressorhlul
150 vo vo 2oo-serien. 197984 pressorhjulet. Ner motorns vantal dkas se ijkar avga_ sernas mangd och hastighet. Turbin- och kompressorhiulens hastighet iikar da (upp till 120000 r/min) och en stdrre mangd lult pumpas in i motorn A21ET Turboaggregal Nar laddtrycket nett upp till ett visst verde, iippnar en tryckstyrd regulator en by-pass ventil (wastegateventil) varvid avgastrycket leds ftirbi turbinhjulet. Detta giirs liir att dka livslengden pa motorn, vexelledan och bakaxelvexeln. Om trycket ande skulle bli ldr hiigt, kenner en rryckralt a\ detta och bryter strdmmen liir pumprel?it i insprutningssystemet.
Volvo 2oo.seflen, 197+84 151 Kompressoraxeltihing Tutuoag{egat I Tryckvekt
152 Volvo 200 serien 197984 Turboaggregatet sm6rjs och kyls av moloroljan, som leds dit via oljerijr. Fdr att oljetemperaturen inte ska bli ftir hiig krevs att bilen har oljekylare. Den sitter bredvid den ordinarie kylaren. Oliekyldre gild A: Tetmoslaten stengd Bild B: Termostalen 6ppen Vissa B2l FT har en laddluftkylare (intercooler). Nar luften komprimeras i turbon,6kar dess temperatur och dermed dven dess volym. Fdr att motorn ska kunna tillloras en se stor mengd luft (syre) som miij-
Volvo 200 seren, 197984 153 Laddlurkylare ligt, leds luft n darlor genom en laddluftkytare som sitt er framlor den ordinarie lrlaren. D:ifigenom senks insugningsluftens temperatur och dess volym mtnskar, i TIPS. Turbomotorema B 19 ET och B 2l ET/FI skiljer sig ur reservdelssynpunkt fren sugmotorerna B 19 E(F) och B2l E(F). Det geler bla kolvar, cylinderhuvud, insprutnilgssystem och avgassystem. Detta framge. tydligt i reservdelskatalogen.. Turbokompressoms turbinaxel har sk flytande lagring, dvs axeln flyter pe en oljefilm. Oljan kommer fran motoms ordinade smitisystem. Oljetillftirseln (mengden och renheten) ar avgiirande fiir turbons livslengd. Det er dafiir viktigt att anvenda olja och oljefilter av hdg kvalitet samt att byta tilreckligt ofta. Volvos filteroch olja uppfyller alla krav. Olja och filter er billiga jembrt med ett turboaggregat.. Kompletturbo finns inte som reservdel. De ingaende delarna finns diiremot. Turbon ingar iiven i Volvos Bytessystem. o B l9 A, B 2l A och B 23 A kan byggas om till turboutldrande med hjelp av en konveneringssats (geller inte motorer med automatleda). Se tillbehiirskatalogen!
154 Volvo 200.ser en. 1979-84 Branslesystem Fdrgasare A I liirgasarversionen (A) tillkom en ny typ av ldrgasare - Pierburg-Dvc. Konstruktionen och funktionen :ir snarlik Zenith-Stromberg. Notera att under 1983 bytte Zenith-Stromberg namn pga iindrad egarlorhellanden till Solex-Zenith.) Piefuurg-Dvc-rdrgaserc > Fdrgasarc K B lg-motorn lorsegs med en tveports fallliirgasare av market Solex-Cisac. Motorn kallas i detta utliirande lor B 19 K. Nar bilen kiirs med leg belastning, iir endast den ena porten iippen. nar belastningen okar, dppnas den andra porten. Detta ger goda lagvarvsegenskaper samt leg brensleftirbrukning. solex-ci'ac-liiryasarc Y
Volvo 200 serien 1979-84 155 Luftfiltret tlyttades pa l9?9 Ars modell fran ftjrgasaren till motorrummets framkant. dvs pa samma stiille som hos jnsprutningsmotorn, lnsprutningssystem El F Samma system som beskrevs i avsnittet 2401975-78. dvs Continous Injection - CI - anvlindes p, E-mo- IOrCrna. En nytyp av insprutningssystem introducerades pa de senare F-motorerna. Det kallas LH-Jetronic (LH-J ET). Avgasrcning Ytterligare ett system. Pulsair. inliirdes liir att minska mangden skadliga bestendsdelar i avgascrna. Avgaserna lren motorn inneheller bl a koloxid och kolvalen. Om "frisk" luft (syre) tillldrs avgaserna ner de er mycket heta. kommer koloxiden och kolvetenalt delvis fiirbrannas. Avgaserna blir di renare. Den friska luften tilllors via tva backven!il r av Pulsair-systemet. nar det rader undertryck i avgassystemet. Nar det?ir iivertr_vck stanger backventilerna. systemet
156 Vovo 200-seren, 197984 Avgassystem Bilens avgassystem har huvudsakligen tre uppgifter:. Fiira liirbrenningsgaserna fren motorn och utanlor karossen,. dempa ljudet frln avgasernas tryckvegor saml. rena avgaserna innan de n6r ut i Iuflen. Fijr att ldrlenga livslengden er Volvos avgassyst m aluminiserade. TIPS Vid val av avgassystem behiivs ftiljande uppgifter,. motortyp). motoms produktionsnummer,. typ av vagn (t ex 240 eller 245),. om vag!9n?ir fiirhngd eller inte samt. om mellanr6ret gar iiver eller unde. bakaxeln. I bvrigt ldlj katalogens anvisningar. Se even produktkatalog "Avgassystem". Kylsystem Systemet er detsamma som beskrivs i avsnittet 240 t97 5-78. Dieselmotor Efterfragan pa dieselbilar hade under mitten pe-_ 70-talet iikat dramatiskt, framldr allt i Europa. Aven pa den viktiga UsA-marknaden sig man tendenser till dieselns genombrott, sa tex gick 1978 ars Cadillac Seville att fa med V8 dieselmotor.
Volvo 200 serien 1979-84 157 Volvo infijrde {iir lorsta gengen dies lmotor i s;tt personbilsprogram pa 1979 ers modell. Volvo hade till en biirjan tankt sig att sjelva utveckla en dieselmotor, men man insag snart att det skulle kosta alltiiir mycket. Volkswagen, som redan utvecklat fyr- och femcylindriga dieslar lor VW och Audi. blev derlor samarbetspartner. Gemensamt utvecklades v?irldens liirsta dicselsexa lor personbilsbruk. Motorn kallas D24 och effekten uppgar till 82 hk vid 4800 r/min. vilkel ger en acc leration som iir nara nogjemliirbar med bensindrivna bilars. En femc_vlindrig dieselmotor. D20 finns ockse. Den er konstruktionsmessigt lik D24-an, men framst avsedd lijr vissa marknader med speciella skattegranser. dvs diir fordonsskatten baseras pa motorns cylindervolym. (Vad som sags i detta avsnitt geller avcn ldr D20 om inget annat sligs.) Dieselmolom er en fyrtaktsmotor med samma arbetsliirlopp som bensinmotorn. Skillnaden ligger i att man i stillet fijr att anvenda sig av tandstift lor att ant?inda brensleluftblandningen, komprimerar luften myckct kraftigl. Kompressionsfijrhallandet pe D24-an er 23: l. vilket kanjemloras med tex B23-ans 8.5:1.
158 Vo vo 200.ser en, 1979-84 Den kraftiga komprcssionen innebar att luftens temperatur stiger till ca 800 grader. Briinsle sprutas,la in. varvid brlinsleluftblandningen sjiilvant:inds. D2,1-an har indirekt insprutning. dvs branslet sprutas in i en virvelkammare. som sitter icylinderhuvudet. Under kompressionsslaget pressas luften in ivirvelkamrarna och setts i kraftig rolation. Branslet sprlrtas in strax fijrc ii\ rc dtidpunkt och blandas effektivr med den virvlande luften. Blandningen antends och liirbriinningen slartar i virvelkammaren och fons?itler ned i cylindern. Fiirdelen med \irvelkammare framfiir direktinsprutning ar att man lar en -'mjukare" tr,vckstegring vid lorbrzinningen vilket avsevdri minskar det typiska dieselknacket. Fiir att underletta kallstart har motorn elt gliidstift i varje cylinder som lorvarmer luften i virvelkammaren. S)_stcmct ar jnkopplat 6ver sta lasct och inkopplingstiden styrs a! k)_lva!tnels temperatur, I instrumenlcringcn ilnns en kontrollampa som r:inds nar systemet ar inkopplat och sliicks ner det er dags att starta. Dcssutom finns en automatiskallstarianordnrng. Komprcssionstakt Afuetstakt
Volvo 200 serien 1979-84 159 Cylinderhuvud D24 haret! cylindcrhu\ud av lelrmetall med en itverliggandc kamaxcl. som drivs fren vevaxcln av en kuggaem, Samma rcm driver ocksa vattenpumpen. som aven tlenstgcir som spinnrulle ldr remmen. Kamaxeln dri!cr rnsprutnrngspumpen vta cn kuggrem. som silter baktill pa motorn. Ove.liggande kamaxel irt /, Ventil och kamaxel V i-ptt ventitttn'"t"t Kamaxeln iir lagrad i f,vra lager. som ir bearbetade direkt i cvlinderhu!udct. Vcntilnlekanismcn dr av samma t)p som pa B 21. dvs kamaxeln prverkar ventilerna via cn ventiltrickarc. Ventilspclel justeras med iusterbrickor. Vcntilerna har dubbla vcntilljedrar.
160 Vo!o 200 seren 197984 DA undcrtryclet i insugningsr6ret pa cn dieselmotol iir liigre en pd cn bensinmotor. behiirs en \akuunrpump ftjr a!t skapa elt undertlrck ldr b.o sservon. Pumpen sil{er Pli c!- linderhu\udet och drivs a\' kamaxeln via en kol\'. drvnrng TIPS. PA motorblockets venstta sida. under vakuumpumpen. ster typbeteckning, artikelnummer och motornummer- Reservdclskatalogen refererar ofta tilt dessa uppgifter.. Packningen till cylinderhuvudel finns i ire olika tjocklekar. De ar merkta medjack fiir atl underlatta identifiering. Ner man ska byta packning ska man v?ita packning med samma tjocklek som tidigare. Om man gion ingrepp I motom. t ex b!tt kolvar. vevstakar. lager. meste man meta kolvhiijden och valja packning darefter. :I_:: -:1: ::l Md*ning uncter vakuumpumqen Packningen till cylindefiuvudet finns i le tjocklekar -A-ll--Eil HslEil Ob.t.iDet ;ir viktigl att man viiljer ratl tjocklek. annars kan kolven sld i cylinderhuvudet eller tomgangen bli oj?imn.
Vo vo 200.seren, 1979-84161 Obs.l Aldre mororcr (ENG-41875) har skruvdimension M t t pa q'linderhltvudskruvarna och pinnskruvar f iit ventilkapan utan flens- N_vare motorer (ENG 41876) har M l2 c,vlinderhuvudskruvar och pinnskruvar med fl ens. Se reservdelskatalogen! Obscrvcralt M I l-skruvarna kan itcranvandas men atl brickorn a1l- /irl ska bytas. M l2-skruvarna fer daremol inte atcra Liindasl. Till c_vlinderhuvudet finns bede cn komplctt packningssats och en sals fbr enbart ven!ilkapan eller insugnings- och grenrdren. Observer att cylinderhuvudspackn;ngen inl(, ingar ipackningssatscn.. Kamaxelns lagerciverfall och cylinderhuvudet lir sambearbetade vid!illverkningen och fer derlor inte b_vtas individuellt. De saljs saledes inte som reservdelar, r Rekommendera b,vte av kuggremmen iijr kamaxcldrivningen var 120000kn1.. Justerbrickorna lor ventilspelet finns itjocklekar fren 3.00mm till,1.25 mm. De vanligaste fiirekommande brickorna finns iiven i enjustcrbricksats - sc rcservdelskatalogcnl. C]linderhuvudct till D24-an inger Ir?k, i Volvos bvtessvstem. / aa5-1* EC] \8,, Skruva I til I cylin dehuvu d Muner FiadeDticla Lagen6verlall
162 Vovo 2oo.serien 197984 Cylindetulock D 24-an har ett giutjarnsblock der c!- linderloppen iir borrade direkt i blockct. vevaxeln er lagrad i sju ramlager (D20 har sex) och det larde lagret fungerar som axiallager. Smiirjs-vslemet er av konventionell r_vp. dvs Irycksmiirjning av alla glidlager och stlinksmdrjning av kolvar och kol\lappar. Sm,&isystem Oljepumpens funktion och placering skiljer sig dock fran vad som tidigare beskrivits, tex ib2l-avsnittet. Pe o 24 sittet oliepumpen l6mti pe cylinateftlocket
Volvo 2oGserien, 197H4 l0ll Pumpen drivs direkt av vevaxeln, Den er av kugshjulstyp med en inbyggd reducerventil, som iippnar ner olj trycket ner upp till ett visst verde. Pnpq, driy' at Yevatcttr
164 Volvo 200 serien. T979 84 TIPS. N:ir man tillverkar blocket och finbearbetar cylinderloppen matchas cylindcrloppets diameter mot kolvens diameter. Derldr finns kolvarna i tva slandarddimensioner. 76.48mm och 76.50mm. En kod lor cylinderloppets diameter finns instansad i motorblocket (bakom ftistct liir insprutningspumpen). 651 = cylinderdiameter 76.51 mm (anviind kolv 76.48 mm) 652 = cylinderdiameter 76.52mm (anviind kotv 76.50 mm) 653 : cylinderdiameter 76.53 mm (anvand kolv 76.50 mm) Kolvens diamctcr finns instansad i kolvtoppen. Vid renovering kan c-vlinderloppen borras upp till ijverdimension (os). Kolvar finns darlor i dverdimensionerna 0.25. 0.50 och I mm.. Kolvringar. vevlager och lamlager finns bade i slandard- och iiverdimensioner. Se reservdelskatalogen! Observera att flenslagret inte ingir i ramlagersatsen. utan ligger i en separal sats.. Vid motorrenovering, rckommendera den kompletta packningssatsen diir alla packningar och t:itningar liir motorblocket inger.. Vid behov av en stor motorrenovering. rekommendera gerna Volvos Bytesmotor i stellet.
Volvo 2o0-serien, 1979-84 165. Rekommenderalltid Volvos motorolja. Observera att en speciell motorolja ska anvendas i dieselmotorer - se tillbehijrskatalogen. Till D20-an ger det et 6liter ocb till D24-an T liter lor ett oljebyte inkl filter. Bytesintervallerna star i bilens instruktionsbok. r En servicesats finns for D24-an med oljefilter, packning Iiir oljepluggen, branslefilter, luftfilter och ventilkapspackning.. Ett och samma oljefilter anvends till i ston sett alla Volvo-motorer. Observem dock att ett speciellt oljefilter anvends t ill dieselmotorerna. Se reservdelskatalogen eller produktkatalogenl Uarna Jdr pin(ilter - se SPP! Brens,esystem Branslesystem t pa cn dieselmotor skiljer sig till rall stor del fran bensinmotorns. Motorns effekt och \.rrr tdl \t!r\ a! Jcn mangd branrle \om\f\rulas in. Mengden regleras genom att insprutningstiden varieras fran nagon till nigra tusendels sekundcr. Insprutniugspumpen suger brensle fran tanken via brenslerenaren. Pumpen hiijer derefter brensletrycket och lijrdelar br:inslet i raft mangd och vid ratt tidpunkt lill respektive insprutare. Insprutarna sprvlat onder.hijglryck in finlijrdelat bensle i virvelkamrarna. Overskottsbrensle leds genom cn relurledning tillbaka till tanken.
166 Volvo 200 ser en 1979-84 nsprutare. Flnl6rde ar brans et Belu., h6lskruv med slrypning Skrlven ar mark OUT t _ - I ru Sugrerur SLrger bdnsle tran tanken Hdier branslelryckel, f ordelar bftinsel irat mangd och vd raft lrdpunkl lll respektive Inbyggd vattenavsk ljarc med avlappn ngsskruv Brenslesystemet G10ds1n
Volvo 200 serien 197984 167 Brlinslercnaren inneh ler filter samt en!allenavskiljare. Filterpapperel :ir behandlat sa atr evenruellr vatten i branslet avsatter sig i droppform. Vattendroppama nnner ned och samlas derefter i vatlenavskiljaren. PA filtrets undersida finns cn avtappningskran, Btenslerenarc o'ringar t I A Avlappningskran tdr ev vatten. En draneringsslang kan rafl ans utas. Insprulningspumpen drivs av en kuggrem fren kamaxelns bakende. Pe den ingaende pumpaxeln si[er matarpumpen som suger brenslei fran lanken och fvl- Ier Insprulningrpumpen med bren.le. Pumpen driver sedan en fiirdelarkolv som. ner den rotemr. htijer trycket och fiirdelar brenslet till insprutarna. En centrilugalregulatoreglerar mengdcn brensle och en insprutningsomstellare tiden under vilken insprutningen ska ske. Vid pumpens utlopp sitter tryckventiler. som bevarar trycket i tryckledningarna mellan insprutningstillf:illena. Den elektiskt kontrollerade branslevcntilcn bryier br?insleflddet nar staftnyckeln slas ifran. varvld motorn slannar, Pumpen har en kallstartanordning som und rl:ittar kallsiafl.
168 Vo vo 2o0'serien 1979-84 Insprutningspump romsa'rg (r'isvaru) ag tomg:ng Halskruv med stryp.rng. lnsprutningspumpen i genomskiiming V + Betur halskruv m d slrypning (marklout) Trycl.reglei nrng) El Sugretur I lvatanryck
Volvo 200 serien. 1979-84 169 Fran pumpen leds brenslet till insprularna via lryckletlningar ^v slel. Dessa :ir alltid Iika lenga l'iir att insprulningsmangden ska bu ljka ftjr alla cylindrar. lnsprutarna lir monterade i cylindcrhuvud t. Mellan in\prularcn och cllinderhuvudel \jtter en vermeskbld som dels ska skydda insprutaren frin de hdga temp raturerna, dels fungera som tatning. Insprutaren bestar av ftjljande delar. lnsprulafe I nspruta ren s 6ppn ingsl ryck j usteras med j ustermellanliiggen 0usterbricka). gc'- 3_ e- l. f- tt:zj It- IE I-_ l- @- Tah ngs ng Nal
170 Volvo 20o-serien, 197984 TIPS o Filtret ibranslerenaren ska b)'tas var 40000 km och kontrolleras var 20000 km - se servicehandboken Avd l(17) Volvo underhellsservice. Om det inte byts regelbundet eller om ett undermlligt filter anvends. kommer detta med all sakerhet att leda lill driflsttirningar i branslesyslemet med dym reparationer som liiljd. tlarna kundenfdr aft anfinda pirut-.filtcr!. Eftersom det krevs stora kunskape. och en mengd specialulrustning fiiir alt reparera och justera en insprutningspump. lagerlor Volvo dessa endast som reservdel eller genom Volvos Bytessystem. En del "kringutrustning" finns dock - se rcscrvdelskatalogen o Rekomm ndera byte av insprutningspumpens kuggrem var 120000km.. Komponenterna i dieselmotorns brlinslesystem arbetar med ytt rst sma toleranser. Det giir att de er mycket kansliga fot fororeningar. Det ar alltsa av std$ta vikt att reservdelarna hanteras se att de skyddas lren damm m m. Skyddshattarna far a/rlrg avlagsnas.. Justermellanleggen till insprutarna lagerlbrs i tjocklekar lien l.00mm upp till 1,95 mm.. Nar en ny eller reparerad insprutare monteras. ska a1ltid nya varmeskiildar monteras.. Luftfiltret ska bytas niir det ar igensatt - annars dkar briinslelorbrukningen. Kylsystem K,vls,vslemet pa D 24-an skiljer sig i stort inte fren det som bcskri\s i 14o-avsniltel. dvs dct beslir av kllare. k)lflak!. cxpansionstank. vatlcnpumpoch tcrmoslal.
Vo vo 200 ser en. 197984 171 Kylsyste''et En skillrrad iir dock att k)1!ri!\ke pumpcn (\altcnpunrncn) pa dicsclmotorn iir montefad i c) lindcfbloc, kels fra'nkant och dri\s a\ sarlmir kuggrcn sorr kanrarcln. Itr rostetcn sittcf r dan undre k\1, slangrns utloppsfdr. l-likten s illc I pli cn axcl. \om lr las rad idcn kon$l som haller gcnerr- IOrn.
172 Volvo 200 senen 1979-84 H#,Uq Anti-fr?e4 *t$ff,t' 6$ffi;'td TIPS. Kvlare finns i tve utloranden, en standard och en trop;kkylare med stiirre kapacitet lor varma lander' Kylarna ingar i volvos Bytessystem. o Pa de bilar som har eller iir lorberedda ftir luftkondlrioneflnq behdts rlorre kyltapacilel De har darlor en mindrelcmsl i' a.om gef hiigre ha.l ighel pa fliikten och pa senare modeller even en flakt med sex vingar mot tidigare fem. Om bilcn ocksa har servostyming drivs lleklen och se opumden av en separat rem, medan generatom drivs av dubbla rcmmar. S reservdels- cller produktkatalogenl Vama.liir piralremmu - se SPP1. \ id lorsiiljning av! a\tenpump. tllim inl, L)-ttnqin. Vid ingrepp i kylsystemet. kom iheg att rekommcndera Volvos kylarviitska. Se tiltbehiirskatalogen o Fclaktis kvlatvatska kan liirstdra gummit5tningar och ge lii&age. Typ C (grijn) ska anvandas - artikelnummcr ll8l023-g (ll). w
Vo vo 200 ser en. 1979 B.l 173 30 Elsystem St16mf drsiiriningssystem I srorl skiljcr \ig intc \r'.lcrnclran vad son beskfirs ia\.snitlct 1,1G160. 1975-79. lian\ell dct alt gencralorer ned hijgre kapacitel rillkommir: 70.,\. 80A. 90A och 100^. P:l vissa gcnetalorrnodcller haf kolhillafen och laddningsregulato.n b)ggts lhop tillen cnhet som \rtlef pa generalorns hakgavel. Kolhillarc och rcgulatot '4,g* r 1 TIPS Eftersom cn mengd olika typera\ generatorer monterats i 240/260 anvands lillverkarens artikelnummcr. tex BOSCH 0120450009 cllcr SEV MARCHAL 71655012. som refetensnummer. Del llnns instansat an- Ilngen r gencratorhuset eller icent-.um pe bakgaveln. d Mihkning BOSCH
174 Volvo 2oo'serien 1979-84 Startsystem Systemet:ir uppbyggt pe samma s:it1 som beskrivs i avsnittet 1975-79. TIPS Pe fyrcylindriga motorer kan antingen Bosch eller Hitachi startmotor fldtekomma. Bosch Hitachi Till dieselmotorn anvends en starkate Bosch_startmotor, I reservdelskatalogen anvands tillverkarens artikel_ nummer som referens. Bosch
Volvo 200-serlen 1979-84 175 Tandsystem lva t_vpcr ar liindsystem liirckomncf. n1cd brvlarspetsar och br\tarldsl tinds!stem. TIPS Det sakraste s:ittet att identifiera typen av liirdelare er genom tillve.karens artikelnummer. Det anv:inds even som referens i reservdelskatalosen. Tve fabrikat forekommer, Bosch och Chrysler (endasr USA).
176 Vo vo 2oo-serien, 1979-84 Rektangular ltom 1(n1 Belysningssystem Tva nya typer av stralkastarc tillkom: en kvadratisk (from 1979) och en rektangular (from 1981. inte USA). Den kombinerade blink- och varselljuslyktan framtill lindrad s och blev nagol stijrr fro m 1981 (inte USA). Fran 1984 sitterdet evenen liten blinklykta vid framskarmens bakkant. Pe vagnartill Italien sitter en lilen blinklykta framrill. alinklykta tan 1984 Sex linser Ner Sedanmodellens bakparti giordes om 1979, kom en ny typ av baklykta som var svengd runt hdrnet Det innebar att bakljus och blinkefi blev synliga aven fran sidan. Baklyktan litrekommer i tva varianter. en lengre med sex liggande linser och en kortare med fyra liggande och en sdende lins.
Volvo 200,serien 1979-84 177 Aven kombimodellen (5-dcirrars) fick en ny t1p av baklykta fran l98l som var svengd runt hdrnet. Baklvktorna finns med eller utan dimbakljus, som er ctt extra starkt bakljus att anvandas vid dimma eller legn. En ny konstruktion av strelkastartorkare inlijrdcs. I \liilleldrrn cenrrol motoroch!aj(rj!ning. monlcrades en motor vid varje stralkastare med torkararmen monlerad dirckt pe ax ln. Sftelkastafto*arc TIPS. De rektanguhra strelkastarna som kom pe l98l ars mod ll har utbytbart glas, till skillnad fren de iivnga,. Den mindre baklyktan finns av tve fabrikat, Bosch och Hella. Den stiirre endast Cibie. Det stiirre baklyktglasets backljusglas ar individuellt utbytbart. Se gula.eservdelsinformationen!
'178 Volvo 200 serlen, 1979-84 Instrumentering l98l ers modell fick en ny instrumentbrada. Den har, i likhet med den tidigare, ett kombinationslnstrument med hastighetsmetare, tempmetare, branslemetare samt antingen klocka eller varvraknare. Bredvid inslrumentet finns plats lor inmontering dv extrainstrument. Bilar med dieselmotor har pa vissa marknader en plomberad kilometerraknare, som drivs mekaniskt av hastighetsmetarens vajer.
Volvo 200 sefien, 1979-84 179 TIPS. Tve fabrikat av kombinationsinstrument Iiirekommer even i det nya ullorandet. Man identifierar dem genom att ta mattet mellan nelens centrum och underkanten pe rulan lor trippmetaren. An 1 (VDO) = t7 nn Alt 2 (YAZAKI) = mm 0o,rrlt *." ---',,n to.' 'lb :\\K t0.' Cr\'.la *-"fi-\. Extrainstrument - se tillbehtirskatalogen!
180 Vo vo 2oo'serien 1979-84 40 Kraftiivertdring Koppling och kopplingsmanij\ rering skiljer sig intc '1J mn\ ir I fren \ ad.om be.l ri\ rt. i I idiga re a\.nilt. ViixellAda, manuell M 45- och M 46-viixelladorna fran 1979 och framet kenns Iattast igen pe spakstall t som lir uppbyggt av ett reklangulert rijr. Pe lidigate modeller var dct tre runda 16r. Mltli
Volvo 2oo-serien, 197984 181 M 46 mea! elektfisk dventxel FrAn 1986 infiirdes:iven en femvaxlad leda - M47. I utb],ggnaden l:ingst bak sirtcr den femte tdxeln. Alla M 4TlAdorna har hus av aluminium. M47 med mekanisk iivervdxel
182 Volvo 200 senen, 1979-84 TIPS. Ett nytt kopplingsfabrikal ti'lkom - Verto-valeo. Serviceskylten lir da m?irkt med "3".. Vid byte av urtrampningslager mlste det tidigare momerade lagrets hdjd besdmmas. Tva mett (A) liirekommer, 36.5 mm och 43 mm. It nnmqningsl agee meft (A) Vid byte av komplett koppling, kopplingssats. spelar detta dock ingen roll. o I nrare re.clvdel:kataloger har fiirkorlningen ''vxl 'TRANS M 4RKT b\ rts ut mot M {RKED ' Vdxelladans artikelnummer ster pe markpleten..cor,!.. flasauenlranement..., ' SDdno noo... -...-,-... 'Anneau e astrque,.,,,,,,,,,,,,... Retarnin! fl n!...-......-...-...ctrc1rp...--... J4X 1.50 ALTTB. Retarnin0 in0...-....ctrcip... 34X 1.75 ALTTR.En0a!rn0 slee!.,...,...,,... ' Manchon accou!l men1,,.,.,.gear I s1...,...-..,,....pinon 1 er..,.,...,,,,.,,...,,,,,,, TRANS MANXED 120E364. 12!838? 'Ge& 19...-....Pr0non 1 er... TRANS MAnKEo 1208.{23. 1208401 REPL 1 PCS 1220895-5 'Thrusl vrasher,..,,,,.,,,,,,,,,,.,,. Rond lle bube... TR {S }itartgd 1206123. 3 1208401.Rondelle Tnars MAR Go 1206364. 2 't208382.sfmo..,---------..-. n ssorl TRANS MARKED 120E361, 2 1208382 'Sle v!...-...manchon TMilS MAnKE9 1208361, 2 1208382.8all beann9..., Roulernenl billes... 2. Synckonino hub....moyeu _'re,,...,,...,,.,,,,,,,,,,,,. synchrorn sh,,,,,,,.,,.. 3 3 ehsliqu...,... J 2
Volvo 200-serien, 1979-84183. Aven iivervexeln har en merkplat, som rcservdelskatalogen refererar till. Pe den ster tillverkarens anikelnummer och liipande tillverkningsnummer, tex LAYCOCK 28 l 15950000049..t{q, Me*ning dvedexet Automatvaxellada Tve nya fyrvexlade automatledor inldrdes fro m 1981, AW 70 och AW 71. Tekniskt sert skiljer de sig inte se myckct fran de tidigare trcvexlade ledorna BW 55 och AW 55. I prjncip er den ferde v;ixeln placerad liamfiiir en trevexlad leda. Skillnaden mellan AW 70 och 7l :ir att AW 7l ar avsedd lor ctt hdgre vridmoment.
184 Volvo 2oo-serien, 197H4 TIPS. Efte6om en automatlada maste vara anpassad till motorns karakterislik finns ett ston anlal varianter pe grundmodellerna. Ledans merkplat anv?inds som identilikation.. Kardanaxeln iir av samma konstruktion som beskrivits i tidigare avsnitt.. Bakaxeln er even den av samma konstruktion som beskrivits i tidigare avsnitt. Ti v d<arcns dslaljnummor ( ' MAFKr 01 ar-) (t ex ff 4952)
Volvo 200 serien, 1979 4 185 Tillvefta ns d laljnonmer Obs! Fr o m 1983 ang.s volvos anik lnumm r i rulan ( x nr82-hf80016) 82HF80016 ll L- l- ]lllv finingsnumm r. Bdiaf med 1 vade manad Varelbdslyp la=awss, C=AW70, F=Aw71 ) Illv ft ningsma.ad (A=Jan. B=Feb...-M=Dec. Obsl 'I' anva.ds irne) (.ndas sisla sifiran i lidiga prcdlldionsmodellsr)