Den stora utmaningen avvecklingen av vårt kolberoende föreläsning vid senioruniversitetet 1 dec. 2015 (en del bilder har tagits bort) Staffan Laestadius, prof.em. Sustainability and Industrial Dynamics Division Indek/KTH
Källor och utgångspunkter Laestadius, S., 2013, Klimatet och välfärden mot en ny svensk modell, Umeå: Boréa Bokförlag Laestadius, S., 2013, Industrial TransformaQon and Climate Change, in Abel et al, eds. Tradi7onell Innova7v, Berlin: ediqon sigma Laestadius, S., 2015, TransiQon paths: assessing condiqons and alternaqves, in Fagerberg, Laestadius & MarQn, eds. Triple Challenge for Europe Economic Development, Climate Change, and Governance, Oxford U.P.
Den heta frågan i vår Qd
Sambandet mellan CO 2 - halt och temperatur
som påverkar isvärlden (the crysosphere) Ark2s istäcke glaciärerna
(An illustraqon: the Zachariae Isstrom)
och havsnivån
Kolberoendet Den materiella övervikten Fundamentala inlåsningar (kap. 3, 4 & 5) Tillväxten och energianvändningen Moderniteten
200 år av Qlltagande kolberoende (kap 3) Kolberoendet (carbon) totalt och per capita Tillväxten starkt korrelerad med energi- och kolanvändning. Lägre kolintensitet räcker inte. Från 3+% årlig ökning Qll 4% minskning av kolet klarar vi det?. Sverige dock bäst i klassen bland i- länder
som kan illustreras så här..
eller så här. (1Gt C = 3,67 Gt CO 2 ) source: CDIAC
men också så här: den Qlltagande materiella övervikten Year Copper Aluminium Pig Iron Kton Index Kton Index Mton Index 1910 858.0 100 45.0 100 66.5 100 1920 959.0 112 125.0 278 61.3 92 1930 1610.0 188 272.0 604 80.2 121 1940 2400.0 280 787.0 1749 110.0 165 1950 2380.0 277 1490.0 3311 134.0 202 1960 3940.0 459 4490.0 9978 259.0 389 1970 5900.0 688 9650.0 21444 431.0 648 1980 7200.0 839 15400.0 34222 514.0 773 1990 9200.0 1072 19300.0 42889 531.0 798 2000 13200.0 1538 24300.0 54000 573.0 862 2010 16100.0 1877 41200.0 91556 1040.0 1564 2012 16900 1970 45900 102000 1110 1669 2013 17900 2086 47300 1051001 1170 1759
Våra fotavtryck är globala.
Ekonomisk Qllväxt tar planetära resurser i anspråk (kap 4) Den industriella metabolismen omsäher mer material än någonsin Qdigare Starkt samband mellan ekonomisk Qllväxt och energianvändning i allmänhet och fossilbränsleanvändning i synnerhet. Decoupling mellan Qllväxt och energianvändning i relaqva termer inte i absoluta. Mänskligheen har aldrig Qdigare lyckats kombinera långsikqg Qllväxt med sjunkande material- oche nergianvändning!
Den nya resursanalysen Tidigare resursanalyser fokuserade på om det finns Qllräckligt med resurser i jordskorpan. Tar de slut? Peak oil- diskussionen illustrerar det. Kan vara relevant i en del fall: globalt men kanske främst lokalt. Alla länder har inte liqum t.ex.. Den nya ansatsen fokuserar på planetary boundaries, dvs. på planetens carrying capacity och resilience. Diskussionen gäller all mänsklig påverkan på planeten En kärnfråga: hur mycket yherligare växthusgaser kan planeten absorbera? Problemet är inte brist på resurser vi kan inte använda dem utan ah förstöra planeten.
Planetary boundaries Leave it in the ground Atmosfären tål (kanske) yherligare 1000 Gt CO 2 förutom de 2000 som redan släppts ut. Fossila reserver är (minst) tre gånger så stora => två tredje- delar måste bli kvar under ytan för en chans ah klara 2 - målet No 2me to waste Nuv. ökningstakt => 17 år kvar Nuv. utsläppstakt => 25 år kvar => ju snabbare vi kan reducera utsläppen desto större chans ah uppnå 2 - målet
Moderniteten, friheten och energin (kap 6) Modernitetens beroende av energi och fossila bränslen Friheten ah röra sig ah forma sih liv, ah utvecklas Den postmateriella & posqndustriella individen är mer material- & kolberoende än nånsin. Världsekonomin väger dubbelt så mycket nu som 1990.
Moderniteten, friheten och energin: exempel Morgonrockaderna Bilstorleken Fyrhjulingarna Flygresorna Smartphones FriQdshusen Klädköpen
Elefanten i modernitetens vardagsrum
Nya försäljningsrekord för personbilar i Sverige
och i flygresandet Arlanda: + 67% Svenskarnas utrikesflygande (antal avr. + ank. pass.) 2000 16,5 milj 2010 20,8 milj 2014 25,8 milj Slutsats: utrikesflygandet ökar 4-5%/år Kastrup: + 100%%
Det vi inte vill tala om Eh kg nötköh medför ca 26 kg CO2e utsläpp, lamm ca 21 kg, fläsk 6 kg, fågel 3 kg. Svensken äter i genomsnih 80+ kg köh per år, varav ca 25 kg nötköh. En typisk familjs köhkon- sumqon => samma utsläpp som 1500 mil bilåkande. Boskapsskötseln svarar för ca 15% av utsläppen mer än alla bilar, båtar och flyg.
Mot en ny syn på Qllväxt och produkqvitet? Vad menar vi med produkqvitetsökningar i allmänhet och ökad arbetsprodukqvitet i synnerhet? Hur sor andel av historisk produkqvitetsöknung är baserad på external (fossil) power?, på brain power?, på båda? Kan vi anta PAU (producqvity increases as usual) för framqden?
Fundamentala utmaningar för ekonomer, poliqker och för oss Om historiska produkqvitetshöjningar inte är Qllgängliga inför framqden hur blir det med Qllväxten? Om den historiska Qllväxten inte är Qllgänglig inför framqden hur blir det med jobben och arbetslösheten? Tid ah skilja på (decouple) omvandling och Qllväxt? Står vi inför eh fundamentalt paradimgskiue när det gäller synen på ekonomins funkqonssäh?
Vägen framåt (kap. 7-11) Omvandling i fokus inte Qllväxt En makroekonomisk (Keynesinfluerad) ansats En strukturomvandlings- ansats (Dahméninspirerad) En tydlig & offensiv poliqk avsedd ah få euerföljare i andra länder
Omvandlingens makroekonomiska vilkor Tresektormodellen Postkeynesiansk Tresektormodell Y = D s + D se + D c som skär tvärs genom de tradiqonella Keynes- aggregaten (C, I, X, M) D c måste reduceras relaqvt och totalt Investeringarna i modellen Imvesteringarna en del av euerfrågan D I = I s + I se + I c Uxasning av alla svarta akqviteter => inga svarta investeringar alls!! Endast gröna och blå
Dilemmat Dagens Europa Arbetslöshet ca 11% - några länder ca 25% Ungdomsarbetslöshet = dubbla naqonella värden. Låg Qllväxt Stora skulder och underskoh i utrikesbalans och off. finanser Konven2onella visdomen TillväxtpoliQk Pumpa upp euerfrågan Skapa incitament för Qllväxt Reducera frikqoner Höj produkqviteten Kunskapssatsningar Ah skapa 3% Qllväxt/år => ah CO 2 utsläppen ökar med ca 3 Mt (gäller svensk prod + kons).
CO 2 - fri euerfrågan: D s
Omvandlingen En ny(gammal) svensk modell för ah säkra välfärden Den gamla svenska modellen var omfagande Byta yrke Byta jobb Byta bostad(sort) Nedläggning av gamla processer Kompensera förlorarnas förluster Reducera vinnarnas vinster Skapade konkurrenskrau + sysselsähning För ag skapa den nya moderniteten Deha kan göras igen Då fanns eh raqonaliseringsfokus i omvandlingen => skapa utrymme för höga löner Nu behövs eh klimajokus => ekologisera arbete och liv. Skapa uthållig sysselsägning
Det strukturella perspekqvet (kap 8) Dahménskt perspekqv Utvecklingsblock Energiblocket Transportblocket Naturresursblocken Skog Stål Strukturella obalanser Nödvändigh. möjligh.
Energiblocket - mot eh nyh system? Det svenska energisystemets omvandling en illustraqon: 12 25000 vindsnurror / (3MW) => 75000 MW 5% av skogsarealen 70-140 TWh Omfahande nätbyggen (smart grids) Eh halvdussin HVDC kablar Qll konqnenten Elexport Dubblering av dagens prisnivåer Skapar balansutmaningar Fortsah uppgradering Högre torn (Vestas) Och effekt: från 3 Qll 5 MW? Kostnadsnivåer 20000 wind mills à 50 MSEK => 1000 BSEK 6 BalQc HVDC cables à 6 BSEK => 30-40 BSEK DomesQc transmission 6 HVDC lines à 5BSEK => 30 BSEK In total 60 BSEK/year during 20 years = 1.6% of GDP
Energiomvandlingens potenqal den europeiska vindpotenqalen Country Fossils/total Wind power Wind power Installm. Gap. Energy cons. MW MW/000 sqkm. MW Germany 82.9 33730 94.5 0 Austria 70.0 1684 20.1 7917 Denmark 80.0 4772 110.7 - Czech Rep. 79.0 269 3.4 7477 Finland 56.1 448 1.3 32566 Greece 92.7 1865 14.1 12499 Hungary 81.3 329 3.5 8883 Italy 87.5 8551 28.4 28453 Poland 96.3 3390 10.8 29662 Spain 76.9 22959 45.4 47789 Sweden 30.8 4470 9.9 42668 UK 87.5 10531 43.0 23144 Sources: BP, Eurostat, EWEA
Transportblockets omvandling utmanar våra tradiqonella föreställningar
Personbilens utmaningar From a privately owned all purpose car to a flexible transport system: Trains and buses between hubs Busses for standardized trips in densely populated areas Plug in family size hybrids (el/ bio) for the cohage trip Electric small cars for non standardized short/ medium distance trips Towards a pph or ppkm model The system as a whole may have a similar performance as the old car but the old car will not survive as an Ecar????
nya systemlösningar
IllustraQon: Transportsystemets omvandling 80% av persontransporterna sker med bil => reducera Qll 60% (närqd) => fördubbling av koll. transport i när2d. => fördubblade bussinves- teringar från 1600 bussar/år Qll > 3000 fram Qll 2030 => nya jobb hos bussqllverkare + operatörer + mulqplikaqva effekter Ingen avlägsen vision
med omfahande konsekvenser för Flyget Nuvarande kapacitetsutbyggnad av flyget (= svarta inv.) upphör Allt kortdistansflyg (< 600 km) ersähs av tåg/buss => I prakqken avvecklas allt inrikesflyg söder om Umeå Samt t/fr Oslo/Kph Järnvägen byggs ut Upprustning av existerande järnvägar. Nya satsningar med halvsnabba höghasqghetståg (250 alt 320 km/h): Miljövänligt Ekonomiskt RaQonellt (spårkompaqbelt)
Den poliqska utmaningen Forxarande sannolikt möjligt nå 2 - målet (kap 9) Tidsperspek2vet: Halvera utsläppen före 2030/35 ca Yherligare en halvering före 2050 ca En tredje halvering före 2080/2100 ca Målet: 0,5*0,5*0,5 = 0,125 Systemperspek2vet: Avgränsa eh system, t.ex. biltransporter: Ac2vity: halvera bilresandet Efficiency: fördubbla energieffekqviteten Subs2tu2on: halvera fossilbränsleanvänd- ningen
forts sannolikt möjligt nå 2 - målet Genera2onsperspek2- vet: Vi halverar fram Qll 2030/35 ca Våra barn halverar fram Qll 2050 ca Våra barnbarn halverar fram Qll 2080/100 ca Kräver snöbollseffekt och ag någon börjar
Vägen för ah nå 2 C- målet Det årliga omvandlingsmålet 4% årl. CO 2 redukqon Qll 2030 => 0.54 4% årl redukqon Qll 2050 => 0.24 4% årl. redukqon Qll 2070 => 0.105 Dit ska vi!!
Forts den poliqska utmaningen KlimatpoliQskt åtagande Klimatrelaterad skahe- och avgiusbana Klimatrelaterad innovaqons- och investeringspoliqk KlimatpoliQskt ansvars- och korrigeringspaket InternaQonell allians för klimaqnvesteringar
kräver eh poliqskt ledarskap We have a problem Tydligt åtagande: Climate talk Bibehållen men annorlunda - välfärd Som skapar nya verksamheter & jobb Vision Konke2sering så här kan det gå 2ll
The need for a vision
PerspekQv på omvandlingen (kap. 10 & 11) Företagens omställning Prometheusproblemet Fjähras Men ändå släppas loss The chasm Dagens företag och morgondagens Det globala sammanhanget Läckagen en staqsk och en dynamisk ansats CO 2 - skaher och utsläppsräher Bunkerbränslen InternaQonell klimaqnvesteringsallians (jfr GU)
Paris Neither the scale nor the composiqon of energy sector investment in the INDC scenario is suited to move the world onto a 2 C path (IEA, 2015, p 35) But??!!
Går allt deha an? (kap 12) En industriell omvandling knuten Qll en annorlunda modernitet. Mindre material- och energikrävande livsform. Inget technology fix. PoliQsk vision är nödvändig. Redan dagens teknik räcker långt. Större och snabbare omvandling än vad vi vill inse. => 4% redukqon av CO 2 - utsläppen/år under kommande decennier
Det var det hele BORÉA Staffan Laestadius slae@kth.se