Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Kristjan Laas och Lena Gipperth Juridiska institutionen Göteborgs universitet Photo: Eduardo Infante
Forskningsprogrammet ZORRO Ekologiska, juridiska och ekonomiska aspekter vid restaurering av ålgräsängar Lena Gipperth och Per-Olav Moksnes Scott Cole, Eduardo Infantes, Louise Karlsson, Kristjan Laas Juridiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund
Specifika mål: Undersöka ekologiska och legala orsaker till ålgräsets minskade utbredning. Utveckla kostnadseffektiva metoder för storskalig restaurering av ålgräs. Utvärdera ekologiska, legala och ekonomiska aspekter vid restaurering och kompensationsåtgärder av ålgräs. Utveckla en manual för restaurering av svenska ålgräsängar samt förslag till ett bättre regelverk vid förvaltning av grunda kustekosystem. Finansieras av:
EU ställer krav på förvaltningen av ålgräs Havsmiljödirektivet (2008/56/EC) Uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön skydda och bevara den marina miljön, förhindra att den försämras eller, där det låter sig göras, återställa marina ekosystem i områden där de har påverkats negativt Vattendirektivet (2000/60/EC)... skydda, förbättra och återställa alla ytvattenförekomster... i syfte att uppnå en god ytvattenstatus...... förebygga en försämring av statusen... Habitatdirektivet (92/43EEG)... bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos livsmiljöer samt arter...
Förvaltningens förutsättningar EU-direktiven Stora förluster av ålgräs Förvaltningen Tryck på ytterligare exploatering av våra kuster
Skillnaden mellan ekologisk restaurering och kompensationsrestaurering Ekologisk restaurering Syftar till att förbättra miljöns status Historiska förluster En känd eller en mängd okända aktörer som orsakat förlusten Finansieras av verksamhetsutövaren eller annan Kompensationsrestaurering Syftar till att kompensera för oundvikliga framtida förluster i miljön Direkt relaterad till viss verksamhet Finansieras av den som orsakar förlusten
I genomsnitt ca 60 % minskning sedan 1980-talet
Sverige har en skyldighet att restaurera ålgräshabitat
Inte tillåtet att försämra ytterligare genom nya eller förändrade verksamheter
Är kompensation en möjlighet?
Genom överkompensation skulle vi kunna få tillbaks mer än vad som förstörs..
Då skulle vi kunna återskapa ålgräshabitat.
men vad händer om vi inte lyckas med kompensationsrestaureringen? Vem bär ansvaret?
Men vem ska betala för restaureringen?
Rättsliga verktyg för att genomdriva restaurering Åtgärdsprogram länsstyrelsen (HaV och berörda kommuner) ska genomföra restaureringsåtgärder för ålgräs i Västerhavet. Särskilda statliga anslag Tillsyn kräver resurser och preciserade adressater BAT finns en gräns för hur omfattande krav som kan ställas (2 kap. MB) 10 kap. MB föroreningsskada den svenska lagstiftningen dysfunktionell för att hantera restaurering
Kompensationsrestaurering i Sverige Krav på kompensationsrestaurering får eller ska ställas om Skador på fisk (11 kap 8 MB) Om miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 2 p.1 är överskriden (2 kap 7 MB) Vid tillstånd till intrång i Natura 2000 (7 kap. 29 MB) I skälig utsträckning vid dispens eller upphävande av naturreservat (7 kap. 7 ) Om restaurering inte är möjlig eller dröjer (10 kap. 5 ) Intrång i allmänna intressen (16 kap. 9 MB)
Kompensationsrestaurering Exempel: Hälleviksstrand: icke-vetenskapliga metoder Wallhamn: avgift istället för kompensation
Kompensationsrestaurering i Sverige Obligatoriskt krav att kompensera för förluster endast om skador på fisket vissa miljökvalitetsnormer är överskridna och verksamhet ska tillåtas skador inom naturreservat eller vid tillstånd för intrång i Natura 2000 Kompenserar endast för vissa ekosystemtjänster Miljökvalitetsnormernas rättskraft svag Oklart om, hur och när kompensationen ska ske Brist på kunskap om ekosystemet och dess värden Ytterligare försämring kan vara tillåten!
Kompensationsrestaurering i USA Obligatoriska och tydliga kompensationskrav för vissa typer av verksamheter som påverkar vattenmiljöer övergripande bestämmelser i Clean Water Act, förordning som styr myndigheter och mycket detaljerade bestämmelser (t.ex. avseende ålgräs) i vissa delstater Begränsnings-trappan 1. Undvika 2. Minimera 3. Kompensera Utvecklad praxis (tydliga krav och uppföljning)
Slutsatser Den svenska lagstiftningen måste anpassas för att kunna hantera direktivens krav på restaurering och icke-försämring Kompensationsrestaurering är en sista utväg för att undvika förluster Behov av detaljerade regler för kompensationsrestaurering vägledning för domstolar och förvaltning mer praxis Underskatta inte värdet av befintligt skydd Utnyttja möjligheterna till förebyggande skydd
TACK!
Ecosystems don t obey legal rules. Rules need to be directed towards human activities, but must be based on what the ecosystem can take. The legal sphere needs scientific knowledge about the ecosystem. How can this knowledge be fitted into the existing legal framework? A clash of principles Ecosystem requirements Adaptivity Caution Effectivity Old Legal principles Forseeability Proportionality Legitimacy/Fairness
Eelgrass loss and coastal development Marinas Piers 60% lost since the 1980s Causes: Eutrophication + overfishing
Management problems Lack of knowledge of the true value of eelgrass and scientific mitigation methods in the courts Only focus on one ecosystem service (fisheries fee) results in too small demands on developers Approval of poorly designed compensation measures Lack of case law for existing compensation regulations results in continuing use of fisheries fee regulation Lack of policies and guidelines for courts and managers
Kristjan Laas Miljörätt Louise Eriander Marin ekologi Eduardo Infantes Marin ekologi Per-Olav Moksnes Marin ekologi Lena Gipperth Miljörätt Scott Cole Miljöekonomi